Marieberg, statarstuga på Fors Här föddes jag. I denna lilla vackra stuga på en södersluttning i norra Fors på gränsen till Ribby föddes jag våren 1941! Min far var statdräng på Fors 1, kallades ofta Herrgården, åt Edvin Nilsson och hustrun Ester vars far Lars Olof Hallberg köpt gården år 1895. Det är den gård som idag är ett hästcentrum och var den sista gården som ägarbukades uppe i själva Fors av sönerna Sven och Olle Nilsson. Här finns en ganska personlig berättelse om mina minnen under min tidiga barndom, säkert delvis påverkad av senare hörsägen. Tycker ändå att den speglar slutet av världskrigets senare år och tiden därefter.
Läs den gärna här: Marieberg, min födelseplats för 75 år sedan! Bygdegården En 85 -årig samlingsplats i Västerhaninge Här en bild från 1935, villan t.h. byggdes av Sivert Andersson, Där finns nu ett kvarter med radhus, Bonderörelsen i Västerhaninge lät i slutet på 20-talet bygga denna vackra samlingslokal efter Nynäsvägen. Kallades inledningsvis Böndernas Hus. Här fattades viktiga och avgörande politiska beslut, bönderna var starka i samhället förr i tiden! Här har firats i glädje och sorg och här gjorde många ortsbor sin första bekantskap med rörliga bilder. I början stumfilm med pianoackompanjemang! Här dansades gammeldans, folkdans och säkert lite swing och jitterbugg!
Här började Bosse Larsson sin karriär som revyskådespelare! Bygdegården finns ju kvar än idag, måttligt ombyggd, ligger som en gul pärla efter genomfartsvägen! Bygdegården 2014, foto Stefan Jansson Vill du veta mer om Bygdegården och den lokala bonderörelsens historia, gå till Bygdegårdens historia Här finns en liten lättsam historia om verksamheten på 40-50-talet i biomatinéns tecken Bygdegården, Västerhaninges Plaza!
Tippen, Valfrid Antipas Cederblad En omfångsrik profil i gamla Västerhaninge. Sortering av dagens fångst med hjälp av hustrun Edla Alla Västerhaningebor med några år på nacken minns honom som ambulerande fiskhandlare! Han handlade dock med det mesta, skrot, kreatur och fastigheter. Själv köpte jag ett par gamla militärskidor av honom på 50-talet! Han var en mycket vänlig man i de flesta sammanhang men blev lite kontroversiell i umgänget med sina kvinnliga kunder när han styrkt sig under storvästen! Läs en kort artikel om honom här: Tippen, en liten presentation
Valfrid Antipas i unga år när han skrev in sig på sjömanshuset men mönstrade aldrig på!
Klagomuren i Hanvedsskogen Foto: Urban Sondell 2008 Hagelstam, Södertörns Vildhuss! Bilden ovan visar en stenmur uppe i Hanveden som är en rest av entreprenören Julius Hagelstams projekt att leda om vattenvägarna däruppe. Hans planer var att få till ett kanalsystem som via befintliga sjöar slutligen skulle mynna i Årstaviken. Detta för att föra jordbruksprodukter och virke till Stockholm. Kanalbyggen var då höjden av modernitet, jätteprojektet Göta kanal var under byggnad med allt vad det innebar av teknisk utveckling.
Otto Julius Hagelstam 1784-1870 Om vi utgår från Hagelstams Lissma Gård, som han köpt 1822, så började det tänkta systemet i det inre av hans skogar från Ådran, Öran och diverse småsjöar till Lissmasjön och vidare till Drevviken. För att få allt vatten att rinna åt sitt håll lät började han uppföra det som i dag kallas Klagomuren vilket vållade häftiga protester från bl.a. Västerhaninge där vattnet plötsligt sinade till kvarnarna. Man kan lätt förstå kvarnägarnas ilska och frustration när dammarna tömdes och vattenhjulen stannade. Kanalen skulle göras 4, högst 5 fot djup (1,2 högst 1,5 meter), 10 fots bredd i botten och 30 fots ytbredd (3 respektive 10 meter) avsedd för pråmar och båtar. De nödiga slussarna vid Årsta skulle byggas i trä. Nu lyckades han inte genomföra sitt ståtliga projekt. Han hade helt bortsett ägarinnan på Årsta gård i Brännkyrka, Märta Helena Renstierna, Årstafrun kallad. Det framgår både av hennes och hans anteckningar att han grovt
underskattat det ensamma fruntimret på Årsta. Hon hade av okänd anledning inte alls tillfrågats i förväg, märkligt med tanke på att Årsta var huvudpunkten i hela kanalsystemet. Han hade inte ens brytt sig om att kontakta henne då man började sätta ut märkkäppar för den tänkta kanalen på hennes marker och i hennes trädgård. Det framskymtar i tillgängliga fakta att det helt enkelt kunde vara så att entreprenören Hagelstam blandat ihop de två stora Årstagodsen. Han hade nämligen kontaktat godsägaren Bremer på Årsta Slott i Österhaninge i frågan. Detta Årsta hade ju inte någon som helst geografisk anknytning till kanalbygget. Märta Helena inledde en juridisk process tillsammans med ett antal adliga godsägare i trakterna, en process som hon vann och kanalprojektet föll. En pikant detalj i sammanhanget är att renlevnadsmannen Hagelstam var en stark motståndare till husbehovsbränningen vilket den storproducerande Årstafrun naturligtvis inte såg med blida ögon. Men Hagelstam var en man med vyer. Kunde man inte anlägga kanaler så kunde man i stället sänka hela sjösystemet och dika ut markerna däromkring. Det godtogs av samtliga gårdsägare vilket fick till följd att den odlingsbara arealen i mitten av 1800- talet ökade dramatiskt i de inblandade socknarna och frilade en mark som var synnerligen kraftfull. Vi kan väl tycka vad vi vill om Hagelstams kanalprojekt, undrar hur våra Södertörnssocknar sett ut om det genomförts? Läs mer om Julius Hagelstam och hans djärva projekt i en artikel av Ellert Ström, Huddinge Hembygdsförening: Hagelstam och kanalerna
Hanninge eller Haninge? Namnstriden i slutet på 40-talet Denna teckning var införd i Svenska Dagbladet i mars 1950 Dåvarande Telegrafverket beslöt i samband med en viss automatisering av telefonnätet att dubbelstava n-ljudet i våra respektive kommunnamn. Detta utlöste aktiviteter på lokal nivå, två läger bildades, för och emot beslutet. Att döma av knapphändig information var tydligen enkelstavarna i majoritet och Haninge Hembygdsgille tog en tydlig ståndpunkt för dessa och agerade kraftigt. Bl.a. med ett protestbrev till Telegrafstyrelsen och insändare i dagstidningarna som undertecknades av de båda församlingsprästerna och vår riksdagsman.
I början klingade protesterna ohörda men till sist tillskrevs kommunerna i frågan och Gillet blev remissinstans. Tillsammans med andra lyckades man tydligen övertyga den statliga myndigheten att man för framtiden skulle använda enkelstavningen. I en skrivelse den 8 augusti 1950 meddelade man att man tagit hänsyn till den lokala opinionen. Läs mer i en artikel ur Glimtar från 1984: Namnstriden Båtsmanstorpet Råttfällan Torpet Råttfällan vid Dalarövägen/Albyvägen
Gillets Mauritz Henriksson lägger sin hembygdsforskning med förkärlek på Gålös gårdar och innevånare. Här har han dock tagit sig längre in på fastlandet och berättar om Berga Båtsmanstorp No 6 eller oftast Råttfällan. Torpet finns i husförhörslängderna mellan 1746 till 1895, siste båtsmannen hette Dahlberg. Torpet tillhörde Sanda rote och låg under Kalvsvik, Lundby, Berga och Oppbeteby. Var sedan arbetarbostad under många år och är nu permanentbostad för Folke Svanäng, fd arrendator på Åva Gård. På tomten finns dessutom torpets ladugård. Bostadshuset är naturligtvis moderniserat i omgångar men mycket av det gamla är bevarat och torpet ligger som en pärla i skogskanten, väl synligt från Dalarövägen. Läs mera om Råttfällan här: Historien om Råttfällan Läs Harry Runqvists artikel om båtsmanstorpen Nedan författaren Mauritz Henriksson i full forskarmundering!
Stefan Jansson, lokalfotograf Stefan Jansson, född och uppvuxen i Tungelsta. Tungt påbrå, far Sten, farfar Harald och farfarsfar JF Jansson är alla profiler i Tungelsta-Västerhaninges utveckling under många år.
Stefan har genom året tagit tiotusentals bilder som han presenterat på nätet på Flickr, en photosite. Här finns ett antal med lokal anknytning i albumform, väl värt ett besök. I Haningegillets fotoarkiv finns många av dessa bilder, en skatt för framtiden. Här finns bilderna: Lokala bilder från Haninge Olle Numan, skicklig tecknare och Haningeforskare
Olle Numan arbetade i många år med att dokumentera byn Fors, Han var född i Stockholm men kom tidigt hit med föräldrarna Ragnar och Sigrid till den s.k. Gästgivargården.
Olle Numan 1922-2013 Han hade ärvt faderns konstnärliga färdigheter och gjorde många blyertsteckningar därifrån, här ett exempel med ett motiv från genomfartsvägen upp mot Herrgården, Fors 1. I förgrunden en gammal Caltex-bensinpump, ovanför mjölkkällaren och en skymt av magasinet. Byggnaderna finns kvar idag. Magasinet är numera ombyggt till bostad. Bild från den aktuella platsen från 1960-talet.
Vattentornen i Handen Ny fasad på vattentornen Ett av tornen är nu klart, vackert, eller? Texten nedan från kommunens hemsida, foto Ulf Nilsson. Handens Vattentorn renoveras till vackra landmärken Nu är underhållsarbetena på vattentornen i full gång. Taket på det norra tornet är färdigrenoverat och montage av den nya fasadbeklädnaden, bestående av rektanglar med blank respektive matt yta är nästan klart. Nästa etapp är södra tornet som ska renoveras med nytt påbyggt yttertak, rostskyddsmålning och ny fasadbeklädnad. Arbetena skulle vara avslutade i maj 2015 men kommer att
förlängas på grund av mer omfattande rostskyddsmålning samt takarbeten än planerat, ny sluttid är juni-juli. Entreprenören som utför arbetena heter LW AB. Det finns ingen risk för påverkan av vattenkvaliteten i tornen. Det ena tornet kommer att ha fler spegelblanka ytor upptill medan det andra är blankare nedtill, vilket ger olika karaktärer på tornen. De reflekterande ytorna kommer att återspegla sin omgivning och skifta utseende med dygnets och årstidernas växlingar. Tornen kommer även att belysas nerifrån med LED-armaturer under dygnets mörka tid. Den totala budgeten uppgår till 13 mkr varav 10 mkr står VA-kollektivet för (de som betalar avgifter för kommunalt vatten och avlopp) och 3 mkr står skattekollektivet för genom stadsbyggnadsnämnden. Tack till alla läsare/följare Nya haninge.org Bloggen har nu rullat i en dryg månad och jag är glad att så många tar del av den! Trodde inte att ämnena intresserade så många! Mycket intressanta kontakter som hjälper oss forskare att dokumentera våra trakter för framtiden! Hur kommenterar man? De flesta kommentarerna och kontakterna kommer via Facebook där jag flaggar vissa inlägg. Detta gör att de följare som finns här (och inte har FB) inte kan se dem. Vill bara förtydliga hur man kommenterar bloggen direkt. Klicka på namnet/rubriken på den artikel du vill kommentera så kommer en textruta att dyka upp nederst på sidan, skriv vad du vill framföra i löpande text! För att slippa s.k. skitsnack går inlägget först till mej för godkännande innan det hamnar på sidan.
Ha nu en trevlig avslutning på den lite tveksamma sommaren 2015 så kör vi hårt när mörka hösten kommer!