Hagelstam och Södertörnskanalerna av Ellert Ström 2010
|
|
- Jan-Olof Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hagelstam och Södertörnskanalerna av Ellert Ström 2010 Huvudpersonen, Otto Julius Hagelstam föddes den 11 mars 1784 på Prostvik i Finland med efternamnet Hagelberg och avled den 28 april 1870 i Jacobs församling i Stockholm. Gift på Stiärnsund den 17 april 1817 med Eva Fredrika Burenstam född den 14 oktober Deras enda barn, sonen Jarl Olof Julius född den 14 mars 1818, avled på Lissma gård den 1 april Förutom allt som nämnts här ovan hade Hagelstam ett brinnande intresse för att göra jordbruket effektivare då han fann dåtida svältperioder vara helt onödiga. Lissma gård omfattade vid köpet, förutom huvudbyggnaden från 1600-talet innehållande 20 rum, frälsehemmanen Upsala och Gräsvreten, 25 torp, en vattenkvarn, en grynkvarn, en såg och 8 sjöar. På nedanstående bild ses Lissma corps de logi ligga på en udde i Lissmasjön. Sjön hade som synes i början av 1800-talet ett betydligt högre vattenstånd än i dag. Vid 15 års ålder gick han i kronans tjänst vid skeppsbyggeriet vid Sveaborg och antog samtidigt namnet Hagelstam. Han blev löjtnant vid arméns flotta 1808 och utmärkte sig särskilt i kriget mot Ryssland bland annat vid Lemo, Sandö, Grönvikssund och Kahiluoto. Han utnämndes till kapten 1810, överstelöjtnant och slutligen överste vid Sjömätningskåren. Han var dessutom kartograf och utgav kartor över Skärgårdsteatern 1814, Norge 1815 och Sverige med mera. Som en följd av kartritandet adlades Hagelstam Som om inte detta var nog var han ekonomisk författare och initiativtagare till Väddö kanal samt från 1828 riksdagsman. Hagelstam köpte Lissma 1822 av Karl XIV Johan som i gengäld köpte Stiärnsunds slott av Hagelstam, ett slott som egentligen tillhört hans hustru men som underligt nog tillfallit honom genom arv sägs det. Lissma hade ägts av Carl Otto Mörner, kungamakaren, som hade kommit på ekonomiskt obestånd och sålt gården till kungen. 1
2 Med stor energi inledde Hagelstam förändringar på godset Lissma. Detta skulle komma att påverka hela den svenska jordbrukspolitiken då han blev något av en rikslikare med åtskilliga ärebetygelser som följd. Varför fick han då dessa ärebetygelser? För att bara nämna något: Han anlade en fruktträdgård som omfattade inte mindre än 500 utvalda fruktträd då han ansåg att även den fattigaste torpare på detta enkla sätt, genom att plantera ett eller flera fruktträd, skulle kunna dryga ut hushållet utan att för den skull fördärva den under trädet odlingsbara marken. Han brukade själv hela gårdens areal vilket gjorde att de tidigare arrendatorer med sina små utspridda skiften fick avträda sina arrenden för att i stället bli torpare och torp som låg hindrande för utökningen av stora sammanhängande odlingsarealerna drogs in och torpstugorna brändes ned. De före detta torparna blev i stället statare på Lissma gård och var väl inte särskilt positiva till förändringen. Men det var å andra sidan inte de som utdelade ärebetygelserna. Nära nog direkt efter köpet av Lissma satte han igång en kartläggning av sjösystemen inom Botkyrka, Brännkyrka, Huddinge Väster- och Österhaninge samt Tyresö socknar. Detta för att kunna anlägga ett gemensamt transportsystem via befintliga sjöar och grävda kanaler för att föra jordbruksprodukter och virke till Stockholm. Kanalbyggen var då höjden av modernitet, jätteprojektet Göta kanal var under byggnad med allt vad det innebar av teknisk utveckling. För att få ett begrepp om hur omfattande Hagelstams framtidsvyer var följer här en uppräkning av inblandade gårdsägare. (Ursprunglig stavning på gårdarna.) Balingsta, Charlotta af Zellén Beateberg, Olof Broström Berga, A. Zethelius Eketorp, E. Skotte Elfsjö, A. Lagerbjelke Farsta, J. Watz Flere egendomar, G. Wattrang Högmora, A. M. Norman Kastellet, C. M. Wessberg Kumla, C. Hornberg Lisma, Otto Julius Hagelstam Långbro, P. Askegren Länna, J. Lagerbjelke och G. Stark Riksten, P. Krafft Rudan, N.E. Modée Skarpneck, And. Svedelius Skrubba, C. Ringqvist Sköndal, J. M. Stridbeck Sköndalsbro, G. Lyckou Stortorp-Länna, C.B. Printz Sundby, Fredr. Rudberg Söderby, L. P. Norman Söderhagen, August Fries Ågesta, Charlotta Mörner född Arfvedsson och M. B. Schultz Årsta, C. Fr. Bremer Älta, B. Franc Sparre 2
3 Om vi utgår från Hagelstams Lissma så började det tänkta systemet i det inre av hans skogar från Ådran, Öran och diverse småsjöar till Lissmasjön och vidare till Drevviken. För att få allt vatten att rinna åt sitt håll lät han uppföra det som i dag kallas Klagomuren vilket vållade häftiga protester från Västerhaninge där vattnet plötsligt sinade till kvarnarna. Till Drevviken skulle det också vara segelbart i söder från Rudan och i öster från Ältasjön och Flaten. Från Drevviken skulle en kanal anläggas till Magelungen ungefär där gränsen mellan Huddinge och Stockholm i dag går. Från Magelungen skulle två kanaler grävas, en till Ågestasjön och ytterligare en från Ågestasjön till Orlången. Till Orlången skulle man i väster anknyta till Rikstens många småsjöar. Då vattenståndet var högre än i dag nådde man via Trehörningen och Huddinge kyrksjö även till Fullersta. Från norra delen av Magelungen skulle en kanal grävas över Älvsjös marker via Brännkyrkasjön (där Stockholmsmässan ligger i dag) över Enskedeslätten till Årstaviken vid Årsta gård. Hur hade han tänkt sig att ett sådant projekt skulle kunna genomföras? Låt oss läsa hans egna ord. Som framgår av avslutningen här nedan vilken är starkt förkortad, originalet omfattar en hel kvartosida med hövligeter, så är språket minst sagt omständligt varför texten för läsbarhetens skull förenklats. Skrivelsen, som var ett anslagsäskande, insändes den 12 april 1825 med överskriften Stormägstigste Allernådigste Konung av Allernådigste trophligtigaste Tjenare och Undersåtar. Så länge Finland med dess överflödande skogstillgångar var en svensk provins behövde Stockholm aldrig lida brist på ved eller andra livsförnödenheter. Finnarna hade sedan urminnes tider varit flitiga medborgare och vana sjöfarare varför det inte funnits skäl att avverka virke i de svåråtkomliga skogarna på Södertörn då finnarna levererat vad som behövts snabbt och billigt. Pengarna som erlades för varorna kom dessutom snart riket till godo genom den skatt finnarna betalade till Kronan. Men situationen hade nu blivit annorlunda. (Finland hade förlorats till Ryssland 10 år tidigare.) En myckenhet av penningar går nu ut ur landet för att försörja huvudstaden med virke, ved och andra förnödenheter. Med tanke på att Ers Kungliga Majestät redan uti flera provinser av allmänna medel låtit genomföra flera Riksgagneliga och odödliga företag, såsom kanaler, nya vägar och strömrensningar, skulle bekostandet av ett kanalsystem på Södertörn snart låta betala sig genom de stora möjligheterna att därifrån försörja huvudstadens befolkning. Kanalen skulle göras 4, högst 5 fot djup (1,2 högst 1,5 meter), 10 fots bredd i botten och 30 fots ytbredd (3 respektive 10 meter) avsedd för pråmar och båtar. De nödiga slussarna vid Årsta skulle utföras av trä, såsom Öfver-Direkteuren E. Hagström lär utföra i Gagnefs socken av Stora Kopparbergs län vid den därstädes under arbete varande kanalen. Lokalen (Södertörn) är mycket lämplig och gynnande då alla dess sjöar, mot all förmodan i en så kuperad trakt, ligga i nivå med varandra och endast åtskiljs av låga och korta ängsbitar och ängsdalar. Den avverkningsbara delen, som skulle nås från kanalsystemet, omfattar tunnland skog (c:a ha), oberäknat skog av mindre god kvalitet på tunnland, vilket väl skulle försörja huvudstaden med såväl byggnadsvirke som vedbrand. Detta står nu, på grund av dyr och svår landtransport, och ruttnar bort. Den möjliga avverkningen per år motsvarar väl vad som nu importeras från Finland vilket dessutom skulle ha den fördelen att penningarna stannar inom riket. Längs sjösystemet skulle även en stor mängd matvaror och foder kunna levereras med snar transport till Stockholms människor och djur vilket för närvarande ej är möjligt på grund av de besvärliga vägtransporterna i den kuperade terrängen. Den tid nu kördrängarna tvingas ägna åt vägtransporterna skulle istället kunna ägnas åt gårdarna och deras odlingar. Det uppdämda vattensystemet skulle även ge upphov till åtskilliga vattenfall vid vilka industrier av olika slag skulle kunna anläggas. Allt detta skulle sprida välmåga på orten, fortskynda dess vidare uppodling, samt förse huvudstaden med nödig försörjning såväl under fred som krig vilket nu icke är möjligt om leveranserna från Finland skulle upphöra. Då vid krig även leveranserna från Norrbotten skulle avskäras framstår möjligheten med nära försörjning än mer positiv. På Södertörn skulle varje båt kunna göra en resa per dygn och med varje pråm 2 resor per vecka. Sjöfarten på kanalen beräknas kunna vara i drift 6 á 7 månader per år och då skulle man mer än väl kunna klara all den försörjning som nu sker österifrån. Om man betänker att riket, för en enda 3
4 sommars vedimport från Finland, betalar lika mycket som hela kanalprojektet skulle kosta förstår man de ekonomiska fördelarna. Att dessutom, enligt åtskilliga naturobservationer, våra vintrar synes bli mildare innebär att de sedvanliga transporterna på isarna ej längre kan utföras medan de seglingsbara månaderna samtidigt ökar varför även detta talar för att kanaltransporter blir allt viktigare framöver. Genom att gräva de förhållandevis korta kanalerna mellan sjöarna uppstår en 4 mil (gamla mil, motsvarar c.a 45 km) lång och bekväm vattenkommunikation mellan Stockholm och de förnämsta egendomarna i det inre av det skogrika Södertörn. Inga olägenheter såsom fiender, väder eller sjögång är att befara. På hela denna sträcka behöver endast litet berg sprängas vid Fors och Östberga och slussar endast anläggas vid Östberga, 2 stycken och 4 stycken vid Årsta. På den senare platsen anlägges lämpligen även ett varv då slussarna skulle kunna nyttjas för fyllande och tömmande av de varvsdockor som användas i sammanhanget. Genom att där dessutom gräva bassänger vid sidan av kanalen kan båtar lastas och lossas men största snabbhet och bekvämlighet utan att störa kanaltrafiken och utan att behöva slussa till Årstavikens nivå. Med avseende på de många och lätta landstigningspunkter som finns vid södra kusten av Södertörn skulle kanalsystemet även innebära en militär fördel. Genom att denna vattenled skulle avskära landsvägarna från Dalarö och Landsort till Stockholm är det lämpligt att där formera trenne starka positioner till försvar emellan Drefviken och Magelungen, Magelungen och Ågestasjön samt mellan Ågestasjön och Orlången. Genom att kanonslupar snabbt kan nå hela sjösystemet blir den södra delen av Stockholm därigenom kraftig försvarat. Kostnaden kan hållas på en låg nivå då arbetet till stor del endast är simpelt grävningsarbete som kan utföras av Värmlänningar och Dalkarlar men till största delen av befolkning boende längs kanalen. Då det ligger i godsägarnas eget intresse att kanalen blir klar så fort som möjligt kan de låta egna arbetare jämte hustrur och barn utföra arbetet. Därigenom slipper man de arbetskommenderingar av armén som tillämpas vid utförandet av Göta kanal med de stora kostnader det innebär. Slussarna, som utföres i trä enligt Hagströms metod, beräknas kosta riksdaler styck, summa riksdaler. Broar av trä samt jordvallar beräknas kosta riksdaler. Om arbetet utföres av folk enligt ovan beräknas de dagsverkena kosta riksdaler Summa riksdaler till vilket skall läggas arbetsbefälets avlöningar, instrumentalier jämte diverse mindre utgifter. Skulle dock denna kanalinrättning mot förmodan uppgå kanske till något mer än riksdaler skall man besinna att penningarna stannar i landet, att kanalinrättningen, mera verksam än alla strömrensningar i Norrbotten uppfyller huvudstadens behov av ved och förnödenheter. Om man dessutom betänker att ett enda års vedimport från Finland kostar riket riksdaler skulle med sannolikhet anläggandet av kanalsystemet på Södertörn under åren framöver bespara riket flera miljoner riksdaler. Stormägtigste Allernådigste Konung! I denna för oss och Fäderneslandet så viktiga angelägenhet våga vi att i djupaste underdånighet fästa hela vårt hopp på den landsfaderliga, alltomfattande omvårdnad och huldhet, och på alla de kloka och visa som välgörande anstalter, Ers Kungliga Majestät till Rikets upphjelpande och förkofran, för alla sina trogna undersåtar, vid alla tillfällen i Nåder betygat och vidtagit. Allt beror af Ers Kunglig Majestäts höga godtfinnande och nåd. Därmed är det slut på utdraget ur Hagelstams skrift. Handlingarna är undertecknade av samtliga här ovan nämnda gårdsägare med Otto Julius Hagelstam som huvudansvarig. Att han skulle lyckas var det ingen som tvivlade på. Dels behärskade han alla för kanalbyggen nödiga teknikerna och dels hade han god kontakt med kungen. Han hade ju till och med gjort en affär med Karl XIV Johan då han köpte Lissma. Hagelstam själv anade att ett visst motstånd skulle komma från kvarnägarna i Nacka och Tyresö då man genom kanalerna skulle tappa av sjösystemet åt fel håll. Karl XIV Johan gjorde visserligen en del positiva uttalanden om Södertörnsprojektet men några pengar kom aldrig till Hagelstams besvikelse. Å andra sidan var det så många kapitalstarka 4
5 gårdsägare inblandade så det skulle förmodligen ha gått att skarpa ihop de kronorna i alla fall utan statsbidrag. Men vad Hagelstam helt hade bortsett ifrån var ägarinnan på Årsta gård i Brännkyrka, Märta Helena Renstierna, Årstafrun kallad. Det framgår både av hennes och hans anteckningar att han grovt underskattat det ensamma fruntimret på Årsta. Hon hade av okänd anledning inte alls tillfrågats i förväg, märkligt med tanke på att Årsta var huvudpunkten i hela kanalsystemet. Han hade inte ens brytt sig om att kontakta henne då man började sätta ut märkpinnar för den tänkta kanalen över hennes mark och i hennes trädgård. Varför uteslöt han den viktigaste personen i hela projektet? Det har föreslagits att orsaken var att hon var kvinna men det stämmer inte. Han har ju till exempel kontaktat Charlotta af Zellén på Balingsta och Charlotta Mörner, ägarinna till Ågesta gård. Kan det vara så enkelt att Hagelstam har blandat ihop Årstagårdarna? Varför skulle han annars ha kontaktat Fredrik Bremer (Fredrika Bremers far) på Årsta slott i Österhaninge? Se namnlistan här ovan. Dess ägor var ju inte alls inblandade i kanalprojektet. Hagelstam var av finsk adel och hade hamnat i den västra rikshalvan då Finland förlorades till Ryssland. Han kanske helt enkelt inte visste vem som ägde vad av de svenska adelspersonerna han presenterades för. Förmodligen hade träffarna skett i Stockholm då de flesta gårdsägare hade sin fasta adress där. Kanske mötena rentav skedde på Riddarhuset, samtliga var ju adliga. Därmed framstår aversionen från båda sidor klarare. Märta Helena Renstierna blev naturligtvis arg för att han gav sig på hennes marker utan att fråga och han blev irriterad över fruntimret då han trodde sig ha talat med herrn i huset. Han visste naturligtvis inte att han talat med fel herre i fel hus. Hur som helst lyckades Årstafrun hämnas och fick därmed stopp på projektet. Hur lyckades hon med detta? Jo hon inledde naturligtvis en juridisk process som hon skulle komma att vinna, även om det tog många år. Men framför allt utnyttjade hon det faktum att en ny kyrkoherde skulle tillsättas i Huddinge, ett pastorat där även Brännkyrka, Nacka och Erstavik ingick. I annexförsamlingen Brännkyrka fanns en präst vi namn Anders Wilhelm Gellerstedt ( ). Den bestämde sig Årstafrun för att satsa på genom att genomföra en kampanj bland övriga adliga gårdsägare i pastoratet. En kampanj som hon vann betydligt snabbare än den juridiska. Varför satsade hon då på Gellerstedt? Han hade bland annat utmärkt sig för att förskingra 1000 kronor som skulle ha använts för att rusta upp prästgården i Brännkyrka dessutom var han, enligt henne själv, så full när han provpredikade att inte ens Årstafrun förstod vad han sa. Så frågan kvarstår, varför? Jo det hade framkommit att Hagelstam var nykterist, en nog så ovanlig inställning i början av 1800-talet. Att han dessutom var militär gjorde det hela än ovanligare. Det värsta i hennes ögon var emellertid att han propagerade för att husbehovsbränningen skulle förbjudas. Detta föll varken Årstafrun eller de andra storgodsägarna på läppen. De hade avsevärda inkomster från såväl brännerier som krogar på sina ägor. Kyrkoherden var ordförande i alla styrelser som berörde socknarna så vad var bättre för att sätta en nykterist på plats än att sätta dit en alkoholist som bestämde. Så blev det till Årstafruns förnöjelse! I Huddinge lyckades Gellerstedt dra på sig anmärkningar vid biskopsvisitationerna som skulle räcka till en hel bok, bland annat förskingrade han ånyo riksdaler som skulle ha gått till upprustning av Tomtberga prästgård och han lyckades aldrig få igång skolverksamheten trots upprepade påpekanden. Något som biskopen fördömde men som uppskattades av menigheten var att han återinförde seden med att sälja brännvin på kyrkbacken såväl före som efter predikan vilket varit förbjudet allt sedan Gustav III:s tid. Alltså föll tråkigt nog kanalprojektet och lades till historiens handlingar. Men Hagelstam var en man med vyer. I synnerhet sedan mannen som stoppat alla hans förslag, kyrkoherde Gellerstedt, avled av nervslag (Nervslag är en förskönande omskrivning av fyllslag.) Kunde man inte anlägga kanaler så kunde man i stället sänka hela sjösystemet och dika ut markerna däromkring. Det godtogs av samtliga här ovan nämnda gårdsägare vilket fick till följd att den odlingsbara arealen i mitten av talet ökade dramatiskt i de inblandade socknarna och frilade en mark som var synnerligen kraftfull. Det går att än i dag se på berghällarna längs 5
6 våra sjöar hur högt vattnet nådde före sjösänkningarna, mellan 1,5 till 2 meter! Ett projekt som fallit i glömska men måste ha varit enormt omfattande och omtalat på sin tid. En följd av detta var att vägar som klarade tyngre transporter började anläggas inom Huddinge socken. Tidigare hade all transport av tyngre gods genomförts vintertid på åarnas och sjöarnas isar. Men det är en helt annan historia. Liksom vilken enorm turistattraktion kanalsystemet skulle ha varit i dag om det blivit av. Trots motståndet på hemmaplan lyckades Otto Julius Hagelstam 1855 i riksdagen genomdriva begränsningar och 1860 slutligen förbud mot husbehovsbränning. Efter väl förrättat värv sålde han gården för Riksdaler Banco, en då oerhört stor summa vilket visar Lissmas värde som mönstergård. En liten märklighet är att Tyresö gods aldrig nämns vare sig i Hagelstams skrift eller bland instanser som klagat på kanalprojektet. Om det var någon som skulle ha drabbats av det minskade vattenflödet så var det Tyresö med alla dess industrier. Jämför Hagelstams ritning över det tänkta kanalsystemet med dagens karta över Tyresåns flöde och förvånas! Kartan visar hur områdets vattensystem kan ha sett ut på Hagelstams tid. Karta: Margareta Elg Som så många andra gårdar i Huddinge kom sedan Lissma att ägas av förmögna stockholmare vilka använde godset som sommarbostad och penningplacering med följd att den tidigare mönstergården förföll alltmer. I början av 1900-talet styckades markerna i ett antal småbruk och den pampiga gårdsbyggnaden kläddes in med plåt (från delade och tillplattade mjölkflaskor). Dessa målades så att huset skulle ge intryck av att vara ett stenhus. Den slutliga dödsstöten för byggnaden kom under andra världskriget då Lissma blev interneringsläger för sovjetsoldater som flytt från fångläger i det då ockuperade Norge. Formellt sorterade Lissma, som ägdes av kyrkoarkitekten Westerberg, av Socialstyrelsen, men i praktiken betraktades gården som en Sovjetisk enklav där Röda arméns lagar gällde och straff utdömdes som var fjärran från Svensk lagstiftning. Det en gång så ståtliga huset blev slutligen lågornas rov då det användes som övningsobjekt av Huddinge brandkår Denna artikel är i något annorlunda form publicerad i Sörmlandsbygden 2011, redaktör Margareta Elg Författaren Ellert Ström är ordförande i Huddinge Hembygdsförening (2011) mailto:huddinge.hembygd@telia.com; 6
Marieberg, statarstuga på Fors
Marieberg, statarstuga på Fors Här föddes jag. I denna lilla vackra stuga på en södersluttning i norra Fors på gränsen till Ribby föddes jag våren 1941! Min far var statdräng på Fors 1, kallades ofta Herrgården,
Stormaktstiden- Frihetstiden
Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Skidåkare. men ingen snö!
Skidåkare men ingen snö! 1 Roland Wattenström, 2 Hilding Karlsson, 3 Arne Roswall, 4 Herbert Karlsson, 5 Bengt Nilsson, 6 Björn Cederqvist, 7 Rune Spånga Nilsson, 8 Jörgen OlssonOljohns, 9 Svante Hallberg,
Vinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2
En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.
Svensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
När man slår och forskar i de gamla husförhörslängderna och kyrkoböckerna träffar man på namn och platser som är mer eller mindre försvunna.
Den försvunna byn Lundby Denna karta finns som bakgrund till en artikel om de böcker som skrevs av Lars Widding på 1960-talet under samlingsnamnet Sorundasviten. Här finns 4 gårdar inritade vid Lundby
Örentorp på Torö, kopia av vårt Tingshus
Örentorp på Torö, kopia av vårt Tingshus Nanna Svartz 1890-1986 Detta vackra hus finns på Torö i Nynäshamn och uppfördes i början på 1940talet av Nanna Svartz, Sveriges första kvinnliga medicinprofessor.
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17
1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.
Natur och kulturstig Livered
Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring
Lärarexemplar med facit
UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till
FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling
Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.
Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark
Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge
Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser
Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:
Tidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810
Dalby 26:9 Här kommer historien om gården Dalby 26:9. Gården låg i de södra utkanterna av Dalby församling och hade en storlek av knappt 20 tunnland. Mer om detta nedan. Tidig historia, Dalby 26 Före enskiftet
Tvärförbindelse Södertörn
E4 E20 STOCKHOLM Vårby ön BOTKYRKA Glömsta Huddinge Solgård Tullinge Visättra HUDDINGE Länna Orlången Vidja kvarn 73 Kvarnsjön Hacksjön industriområde Lissmasjön Lissma Handen Rudan Ådran Tvärförbindelse
Gamla Handen eller Kilen är rubriken på detta foto av en tavla som finns i Gillets arkiv, konstnären är okänd.
Mer om Handen. Gamla Handen eller Kilen är rubriken på detta foto av en tavla som finns i Gillets arkiv, konstnären är okänd. Sven Klasenius artikel (Läs den här) om teorin om hur ortsnamnet Handen kommit
TORPET DJUPDALEN. Djupdalen i modern tid, permanentbostad i NV Jordbro intill. Haningeleden
DJUPDALEN I GRÄNSTRAKTERNA MOT HUDDINGE. Av Gunnel Jacobsen och Birgit Karlsson, Huddinge Hembygdsförening samt Bo Stjernström, artikeln införd i Glimtar 1, 2014. skog och försökt odla på de små åkerlappar
Lötkärr, torp under Vendelsö
Lötkärr, torp under Vendelsö Haningegillets Henry Hall skrev 1983 denna korta artikel om torpet Lötkärr under Vendelsö Gård. Den ingick som en del i hans bok som utkom detta år, Vendelsö, säteriet som
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Svensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Väg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015
Väg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015 Forntida försvar vid Finsta Sidan 1 av 10 Björkarn Gammelgården Vägens planerade sträckning korsar Finstaån mellan Björkarn och Gammelgården. Sidan
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,
Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden.
Stadsvandring 1700-talet nya möjligheter för Malmö Stad Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande
Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret
Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande sidor.
Generalstabskartan c:a 1880
Vem var Oskar Lod? 1928 2009 I början på min forskning på hembygden hade jag god hjälp av gode vännen Arne Roswall. Vi använde ofta söndags-förmiddagarna till strövtåg i trakterna. Denna artikel är från
Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj
1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.
DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF
DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Dahlgrens eller Govas grenadjärstorp under Dala Dala ryttartorp uppfördes vid indelningsverkets
År 1718 var drygt svenska soldater samlade för en attack mot Norge. Huvudarmén stod utanför Halden i södra Norge. Där föll Karl XII 30
År 1718 var drygt 60.000 svenska soldater samlade för en attack mot Norge. Huvudarmén stod utanför Halden i södra Norge. Där föll Karl XII 30 november. I Jämtland var general Armfeldt och 10.000 soldater
LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl
2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?
Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade
Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet
Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen
Stugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Varför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 248 i inventeringen.
Sid 1 av 5 Torpets namn: Varpet Övre. Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 248 i inventeringen. Tillhört gården: Järnstad Brunsgård. Torpets art: Torp Siste brukare av torpet: Johan Israel Andersson
Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7
Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket
Karlsborgs fästning 1800 talets JAS
Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre
KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Tollesbyn 1:10. Johannes
Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.
5-2 Likformighet-reguladetri
5-2 Likformighet-reguladetri Namn:. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om avbildningar, kartor och skalor. Nu är du väl rustad för att studera likformighet, och hur man utnyttjar det faktum att med
Medeltiden e.kr
Medeltiden 1000 1500 e.kr Medeltidens människor De fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder Bönder och trälar 92% Borgare (stadsbor) 5% Nunnor, munkar och präster 2% Adel 1% Jorden är nu rund och
Historien om Finkarudd, torp till Stegsholm
Historien om Finkarudd, torp till Stegsholm Copyright Gålö Gärsar Hembygdsförening 2009 Torpet Finkarudd var ett torp, liksom Kärrmaräng, under Stegsholm. I mantalsländerna benämndes det bara Udden fram
S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12
S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka
Från Sturarna t o m Gustav Wasa.
Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den
Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1
1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville
Högkulturerna. Historia.
Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor
Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Grekiska gudar och myter
Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka
Sverige då och nu. Sveriges historia
Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen
Båtutflykt på Lygnern den 1 juni.
Båtutflykt på Lygnern den 1 juni. Klockan 0930 samlades 40 förväntansfulla föreningsmedlemmar på Stabbetorget för att med förhyrd buss åka till Sätila, där båten för dagens utflykt väntade. I strålande
Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun
Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Dramatisering kristendomen
Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där
På västfronten intet nytt
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ERICH MARIA REMARQUE LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 smed (sida 8, rad 3), en som jobbar med metall skyttegravar (sida 11, rad 4), diken där soldater kan skjuta på fienden men ändå vara
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK
STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK OR MED SJÖUTSIKT Kontorsfastigheten Stora Katrineberg ligger mycket strategiskt utanför Stockholms avgiftsbelagda tullar med absolut närhet till både innerstaden
Vandring den 18 april 2012 på Skogsö
Vandring den 18 april 2012 på Skogsö För att använda en sliten klyscha Vi hade i alla fall tur med vädret, strålande sol och ca 10 grader. Vid startplatsen i Neglinge Från Slussen åkte vi 23 deltagare
h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista
h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt
Strädelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Världskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig.
Sune Askaner: Fadershuset i tidens ström I tidens ström får alla plats. För en tid är vi där, på väg någonstans. Vart går färden och vad är målet? Ett liv kanske bara en tidsrymd mellan två årtal. Inte
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Stenvik nämns för första gången i jordeboken 1815 och husförhörslängden 1822-1827. Samuel Persson (f 1781) och hans hustru Anna Jönsdotter
Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001
Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år
1. Gustav Vasa som barn
På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.
Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16
Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,
Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14
Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras
Nivåplaceringsprov. 6. a) Han arbetar Stockholm. b) Han arbetar in Stockholm. c) Han arbetar av Stockholm. d) Han arbetar i Stockholm.
Nivåplaceringsprov Namn: Provet består av: A Grammatik B Ordförråd C Skrivuppgift A. Grammatik 1. a) Han läser den bok. b) Han läser boken. c) Han läser boket. d) Han läser bok. 2. a) Hon köpte två tröjor.
Rapport från Vårmönstringen den 26 maj
Rapport från Vårmönstringen den 26 maj Lördagen den 26 maj genomförde I 21 Kamratförening en utflykt för att deltagarna skulle få återuppleva lite övnings- och skjutfältsnostalgi. Vädret var strålande
Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7
Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka
Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.
Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet.
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet. Det lilla lantbruket Håga 57, Nödesta 1:69, låg bakom billadan, Wellgards. Det såldes av Fredrique Upmark på Hammar år 1910 till Reinhold
B. När en kyrka byggs
B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler
Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.
LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen
Eriksgatan. genom Västerås. Jouni Tervalampi
Eriksgatan genom Västerås Jouni Tervalampi 2013 Milstenen vid den gamla Eriksgatan Milstenen vid den gamla Eriksgatan vid Köpingsvägen är ett minne från Ryska kriget 1788-1790. Milstenen står vid hörnet
FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE
ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor
Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)
P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit
JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017
JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017 JOBS BOK GUDSRELATION GENOM SVÅRIGHETER Bakgrund och inledning Job kom från Us Vi vet inte var Us låg. Platsen kallas Österlandet (Job 1:3) och låg sannolikt öster
Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg
Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till
Nuvarande huvudbyggnad från 1819
Hässleholmsgården I hembygdsföreningens samlingar finns äldre bilder från Hässleholm, de flesta tagna av fotograferna Herman och Wilma Piil. Flertalet är porträttbilder tagna i studio men det finns också
Vid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd.
122 Hånö säteri, Nyköpings kommun växthuset sett från sydväst. Hånö hånö säteri 1:14, bälinge socken, nyköpings kommun. Vid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd. Miljö
Hanna Karlsson, en personlighet från Muskö
Hanna Karlsson, en personlighet från Muskö Rune Karlsson, en av författarna till Gillets tvätteribok, hittade i sina gömmor ett skolbetyg från år 1882 från Ösmo norra folkskola för sin farfars syster Sofia
Selma Fingal, torparhustru och tvätterska
Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,
Stormaktstiden fakta
Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade
VAR INTE RÄDDA SAKER SOM JESUS SADE
VAR INTE RÄDDA SAKER SOM JESUS SADE MEN GENAST TALADE JESUS TILL DEM OCH SADE: LUGN, DET ÄR JAG. VAR INTE RÄDDA. (MATT 14:17) JESUS GÅR PÅ VATTNET (MATT 14:22-32) SEDAN BEFALLDE HAN SINA LÄRJUNGAR ATT
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815
Grav 61 Södermanlands län, Bergshammars församling Gravstenens placering: Äldre delen av kyrkogården, i nordöstra hörnet.
Grav 61 Södermanlands län, Bergshammars församling Gravstenens placering: Äldre delen av kyrkogården, i nordöstra hörnet. Inskription : Ragnar Johansson 1887 1942 Makan Linnea 1891-1987 Anmärkningar: Från
Halta Lovisa, karamellförsäljerska på Prästgatan nr.4
Halta Lovisa, karamellförsäljerska på Prästgatan nr.4 Lindesberg, Kyrkokvarteret nr.68 Gunilla Didriksson 2011-06-01 Halta Lovisa bodde på Prästgatan med sina barn. Huset låg strax bakom nuvarande tingshuset.
Västerhaninge Station, lite historia
Västerhaninge historia Station, lite Västerhaninge stationshus, februari 1902, den äldsta bild vi har i arkivet. T.h. skymtar kyrkan. Lägg märke till att ingen bebyggelse finns i området. Dessutom till
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik För oss lite äldre Västerhaningebor är namnet Sandra Hägerstrand väl känt. Hon var gift med kyrkvaktmästaren Viktor och bodde på Klockargatan med döttrarna
Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri
Malmöhus slott Plats: Malmöhusvägen Byggnadsår: äldsta byggnaden från 1434 Byggherre: Eric av Pommern Ursprunglig användning: representation för kungen, garnison och myntslageri Myntergården Malmöhus slott