Sida 1 FÖREDRAGNINGSLISTA Tisdagen den 24.11 2015 kl. 16.15 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 Sammankallande och beslutsförhet Val av protokolljusterare, tidpunkt för justering och godkännande/komplettering av föredragningslistan Tjänstemannabeslut Ansökan om nedsatt arbetstid Ansökan om fortsatt nedsatt arbetstid Ansökan om tjänstledighet Kanslistfunktionen Klientavgifter för institutionsvård Kanslisekreterare ändring av arbetstiden Granskning av laglighet och verkställande av förbundsfullmäktiges beslut Klientavgifterna och deras innebörd för boende på effektiverat serviceboende Tidpunkten för start av effektiverat serviceboende Val av arbetsgivarens företrädare i arbetarskyddskommissionen Övriga frågor Nästa möte Mötets avslutande Jomala den 18.11.2015 Harry Jansson s ordförande Genom Jim Eriksson förbundsdirektör
Sida 2 Sammanträdestid Tisdagen den 24 november 2015 kl. 16.15-18.00 Sammanträdesplats De Gamlas Hem Beslutande Ledamöter: Jansson Harry, ordförande Karlsson Rolf, viceordförande 136-145 Joelsson Annsofi Nordberg Susanne Holmberg-Jansson Annette Öström Jan-Anders Smulter Peggy X X X X X X Suppleanter: Nyman Stig-Göran Sarling Isabella Karlsson Annika Johans Helena Eriksson Anders Häggblom Lars Charlotta Solax X Övriga närvarande Förbundsfullmäktiges ordförande Eva Dahlén Förbundsfullmäktiges vice ordf. Gunnel Nordlund-White Överskötare Lena Karlsson Ekonom Marywonne Mäkilä Förbundsdirektör Jim Eriksson Paragrafer 136-151 Underskrifter Harry Jansson Ordförande Jim Eriksson Föredragande/sekreterare Protokollet justerat Jomala 26.11.2015 kl 10.00 Annika Karlsson, protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende Intygar Jomala den 27.11.2015 Jim Eriksson
Sida 3 136 SAMMANKALLANDE OCH BESLUTSFÖRHET Lagligen sammankallat, 14 förvaltningsstadgan. Beslutförhet: styrelsen är beslutför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Förslag: Sammanträdet konstateras vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Sammanträdet konstaterades vara lagenligt sammankallat och beslutfört. ----------------------------------------- 137 VAL AV JUSTERARE, TIDPUNKT FÖR JUSTERING OCH GODKÄNNANDE/KOMPLETTERING AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Till protokolljusterare valdes Annika Karlsson. Protokolljustering äger rum torsdag 26.11 kl 10.00. -------------------------
Sida 4 138 TJÄNSTEMANNABESLUT Bifogas lista på tjänstemannabeslut. Beslut ligger framme för påseende i styrelserummet i samband med mötet. Förbundsdirektörens förslag: tecknar informationen till sin kännedom. tecknar informationen till sin kännedom. --------------------------------
Sida 5 139 ANSÖKAN OM NEDSATT ARBETSTID Ann-Mari Nordin, kock, ansöker om sänkt arbetstid från heltid till 80% av heltid med de motiveringar som framkommer i hennes ansökan. I praktiken skulle arbetstiden bli 80,6% för att få arbetslistor och ledigheter att gå ihop. Kökschefens utlåtande: Kökschefen stöder sänkning av arbetstiden eftersom verksamheten fås att fungera. Nordins minskade arbetstid utförs av vikarie, på samma sätt som i dagens läge då vikarie utför arbete för den andra köksanställda som har sänkt arbetstid. Ekonomiska följder: Kostnadsmässigt blir följden av den sänkta arbetstiden neutral, eventuellt sker en marginell kostnadsminskning om vikarien inte har de erfarenhetstillägg och personliga tillägg som ordinarie befattningsinnehavare har. Eventuellt kan man anse att beslutanderätten i denna fråga tillkommer förbundsdirektören. Dock, om den nedsatta arbetstiden i detta fall är att jämställa med beviljande av en längre tjänstledighet torde det vara förbundsstyrelsens beslutsområde, men hänvisning till det personalpolitiska programmet som säger att tjänstledigheter över en månad ska behandlas av förbundsstyrelsen. (till överskötaren har dock delegerats att besluta om vårdpersonalens längre tjänstledigheter) Bilaga: Ansökan om sänkt arbetstid. Förbundsdirektörens förslag: Kocken Ann-Mari Nordin beviljas sänkt arbetstid till 80,6% från 18.1.2016. Kocken Ann-Mari Nordin beviljas sänkt arbetstid till 80,6% från 18.1.2016. --------------------------------
Sida 6 140 ANSÖKAN OM FORTSATT NEDSATT ARBETSTID Carina Karlsson, kock, ansöker om fortsatt sänkt arbetstid till 80,6% av heltid för tiden 7.12.2015-29.1.2017. Carina Karlsson har sedan ca 3 år haft nedsatt arbetstid som benämnts partiell tjänstledighet. Begreppet partiell tjänstledighet är dock förlegat. I fortsättningen används benämningen nedsatt arbetstid. En rekommendation om den nedsatta arbetstiden från företagshälsovården har tidigare getts. Även kökschefen stöder en fortsättning med nedsatt arbetstid eftersom verksamheten fås att fungera. För att kompensera den nedsatta arbetstiden har vikarie anlitats. Kostnadsmässigt är följden av den nedsatta arbetstiden neutral, eventuellt sker en marginell kostnadsminskning om vikarien inte har de erfarenhetstillägg och personliga tillägg som ordinarie befattningsinnehavare har. Eventuellt kan man anse att beslutanderätten i denna fråga tillkommer förbundsdirektören. Dock, om den nedsatta arbetstiden i detta fall är att jämställa med beviljande av en längre tjänstledighet torde det vara förbundsstyrelsens beslutsområde, men hänvisning till det personalpolitiska programmet som säger att tjänstledigheter över en månad ska behandlas av förbundsstyrelsen. (till överskötaren har dock delegerats att besluta om vårdpersonalens längre tjänstledigheter) Bilaga: Ansökan om fortsatt sänkt arbetstid. Förbundsdirektörens förslag: Kocken Carina Karlsson beviljas fortsatt sänkt arbetstid till 80,6% av heltid för tiden 7.12.2015-29.1.2017. Kocken Carina Karlsson beviljas fortsatt sänkt arbetstid till 80,6% av heltid för tiden 7.12.2015-29.1.2017. --------------------------------
Sida 7 141 ANSÖKAN OM TJÄNSTLEDIGHET Kanslisekreterare Malin Öhman anhåller om tjänstledighet för tiden 1.12.2015-31.5.2016, dvs 6 månader. Ärendet i förhållande till Personalpolitiskt program: Efter fem års fortlöpande anställning kan tjänstledighet på högst 1 år beviljas av förbundsstyrelsen. Öhman har inte haft prövningsbaserade tjänstledigheter under de senaste åren. Tjänstledigheter som överstiger 1 månad beviljas av förbundsstyrelsen. Det har dock delegerats till översköterskan att bevilja även längre tjänstledigheter än en månad vad gäller personal som hör till översköterskans ansvarsområde. Kanslipersonal hör dock inte till den gruppen och därför ska detta ärende avgöras av förbundsstyrelsen. Vid beviljandet av tjänstledighet enligt prövning tar den som fattar beslutet ställning till -arbetsplatsens situation -den sökandes eventuella tidigare tjänstledigheter -orsaken till ledigheten -övrigt som kan vara av betydelse för beslutet Bilaga: Ansökan tjänstledighet Förbundsdirektörens förslag: Kanslisekreterare Malin Öhman beviljas tjänstledighet utan lön för tiden 1.12.2015-31.5.2016. Kanslisekreterare Malin Öhman beviljas tjänstledighet utan lön för tiden 1.12.2015-31.5.2016. --------------------------------
Sida 8 142 KANSLISTFUNKTIONEN Om nuvarande kanslisekreterare beviljats tjänstledighet behöver skötseln av kansliuppgifterna ordnas för den tid kanslisekreteraren är tjänstledig. Kanslipersonalen och överskötare gör bedömningen att man inledningsvis försöker fördela arbetsuppgifterna internt innan man anlitar vikarie. Om detta orsakar för stor arbetsbelastning eller hindrar adekvat skötsel av uppgifterna, anlitas vikarie. Vikarien skulle i så fall knappast anlitas för heltidsarbete. Till arbetsuppgifterna hör bl.a: Beräkning av vårdavgifter för klienter. Här krävs förmåga att tillämpa lag respektive förordning om klientavgifter och DGHs interna direktiv. Insamling av underlag för faktureringen kräver kontakter med anhöriga, intressebevakare, skattemyndigheter eller bank. Fakturering av vårdavgifterna. Inom detta område tillkommer beräkning av ESB-boendes avgifter från 1.1.2016. Som regel beräknas avgifterna 1 gång/år per klient. Posthantering, såsom diarieföring av ankommande och avgående post, kopiering av möteshandlingar, utskick av protokollsutdrag Uppdatering av hemsida, sätta upp mötesprotokoll 1-2 g/månad, veckans matlista 1 g/vecka, uppdatera händelsekalender ca 1-4 g/månad, sporadiskt uppdatera annan info. Själva innehållet i materialet produceras av annan personal, uppsättandet på hemsidan är själva det tekniska uppsättandet. Växeltelefon och reception Arkivering, sätta in protokoll i mappar, föra ner gamla protokoll och andra handlingar till rätt ställe i arkivet. Utföra beställning och utsortering till avdelningarna av viss bruksvaror som används i omsorgen. Kontakt med begravningsbyrån efter dödsfall. Befattningen i framtiden, förslag: utföra flertalet av ovanstående uppgifter och därtill utgöra större assistans åt överskötaren med att sammanställa och i någon mån också uppfinna informationsmaterial, dvs i viss mån har förmågan att självständigt producera väsentligt innehåll gällande extern och intern information.
Sida 9 Förbundsdirektörens förslag: Från början av tjänstledigheten fördelas kanslisekreterarens arbetsuppgifter internt istället för att anlita vikarie. Om detta orsakar för stor arbetsbelastning eller hindrar adekvat skötsel av uppgifterna, anlitas vikarie. Inför eventuell nyanställning av kanslisekreterare tas en ny befattningsbeskrivning fram. Från början av tjänstledigheten fördelas kanslisekreterarens arbetsuppgifter internt istället för att anlita vikarie. Om detta orsakar för stor arbetsbelastning eller hindrar adekvat skötsel av uppgifterna, anlitas vikarie. Inför eventuell nyanställning av kanslisekreterare tas en ny befattningsbeskrivning fram. --------------------------------
Sida 10 143 KLIENTAVGIFTER FÖR INSTITUTIONSVÅRD Ärendet aktualiseras av revisorernas påpekande vid mellanrevision 21.10.2015. Vi rekommenderar att kommunalförbundets interna principer och tolkningsriktlinjer för klientfaktureringen verifieras av behörigt organ samt dokumenteras enhetligt. Enligt DGHs förvaltningsstadga är det förbundsfullmäktige som fastställer de allmänna grunderna för avgifterna medan förbundsstyrelsen fastställer själva avgifterna och övriga ersättningsgrunder, om inte annorlunda är bestämt. Avgifter för långvarig anstaltsvård DGHs gällande principer Förbundsfullmäktige beslöt den 21.11.2011 att de lagstadgande avgifterna för långvarig anstaltsvård tas ut av klienterna till högsta belopp. beslöt 4.4.2013 att ränteinkomster som understiger 5 per månad skall bortses ifrån vid uträknandet av vårdavgiftens storlek. Lag och förordning om klientavgifter Grunden för avgifterna regleras av Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (1992/734) samt Förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården (1992/912) Avgifterna uppgår till högst 85% av vårdtagarens nettomånadsinkomster. Till inkomster räknas pensioner, kapitalinkomster, dividender, räntor, hyresinkomster mm. Även kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelar av jordbruk och näringsverksamhet beaktas som inkomst. Även årlig avkastning från skog ska beaktas som inkomst utgående från 28 a i förordningen om klientavgifter. I lagen nämns också vissa inkomster som inte ska tas med som grund för beräkningen av vårdavgiften. Hit hör exempelvis fronttillägg och förhöjningar av pensioner som beror på vårdtagarens försörjningsplikt för annan person. Lagen säger också att vissa av vårdtagarens utgifter ska dras av från inkomst som ligger till grund för uträkning av vårdavgiften. Exempelvis kostnader för underhållsbidrag är avdragsberättigad kostnad. Oavsett hur beräkningen av vårdavgiften utfaller har klienten rätt att lämna med minst ca 110 som medel för personligt bruk per månad.
Sida 11 Behov av preciseringar I lagen om klientavgifter sägs att vårdgivaren skall sänka vårdavgiften om förutsättningarna för klientens försörjning äventyras av att vårdavgiften tas ut. Frågan är hur precist man kan slå fast principer för när sänkning av vårdavgiften är berättigad med hänvisning till att en persons försörjning är äventyrad. Vid Trobergshemmet och Sunnanberg tillämpas följande principer för avdrag: Trobergshemmet: Under de tre första månaderna efter inledning av personens institutionsvård beviljas på basen av ansökan avdrag från vårdavgiften för den boendes kostnader för den fasta bostaden vid inledandet av institutionsvården. Avdrag beviljas tex för bostadshyror och bolagshyror för den tidigare bostaden. Sunnanberg: Ungefär samma som ovan, men därtill också avdrag för ägobostads driftskostnader (värme, försäkring, el) under de tre första månaderna efter flyttning till institutionen. Man har helt enkelt ansett det skäligt att klienten får en viss tid på sig att avsluta boendet i den tidigare bostaden. Men utöver nämnda avdrag beviljar äldreomsorgscheferna vid Sunnanberg och Trobergshemmet ibland ytterligare avdrag. Här görs en bedömning från fall till fall. Cheferna på både Trobergshemmet och Sunnaberg anser att principerna för avdrag kunde preciseras ytterligare av kommunen/staden. Man beviljar inte avdrag för kostnader för intressebevakare, vilket har varit en aktuell fråga på DGH. Är vårdbidraget en inkomst som ska beaktas vid uträkningen av klientavgift? Klienternas vårdbidrag betraktas som inkomster som tas med vid beräkningen av vårdavgiften. Vårdbidraget är ett bidrag enligt lagen om handikappförmåner och bidrag baserade på denna lag ska enligt klientavgiftslagen beaktas som inkomst. Detta enligt klientavgiftslagens 10 b. Avgifter för kortvarig anstaltsvård Nuvarande klientavgift för kortvarig anstaltsvård på DGH är 25 /dygn. Som jämförelse kan nämnas att klienterna inom långvarig anstaltsvård i snitt betalade
Sida 12 ca 39 /dygn i inkomstbaserad klientavgift år 2014. Avgiften varierar från klient till klient beroende på klientens betalningsförmåga. För närvarande ses en ökning av klienter som kommer till DGH på kortvarig vård även om merparten är i långvarig anstaltsvård. Enligt 12 i Förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården (1992/912) kan avgiften i dagsläget vara högst 38,10 /dygn för vård och uppehälle inom kortvarig anstaltsvård. Avgifterna justeras vartannat år i enlighet med förändringarna i folkpensionsindex. Enligt 6 a i klientavgiftslagen finns ett avgiftstak som i nuläget är 679 för kortvarig anstaltsvård. Då avgiftstaket nås blir vårdavgiften lägre för klienten inom kortvarig anstaltsvård. Med en dygnsavgift på exempelvis 35 uppnås taket efter 19 dygn. Efter det kan dygnsavgiften vara högst 17,60 /vårddygn. Det kan vara motiverat att höja avgiften för kortvarig anstaltsvård från nuvarande 25 /dygn. Den som är på kortvarig anstaltsvård får samma vård och uppehälle som klienter på långvarig vård. Som jämförelse kan nämnas att Sunnanberg uppbär 34,80 / vårddygn inom kortvarig anstaltsvård och Trobergshemmet 38,10 /vårddygn. Förbundsdirektörens förlag: fastställer följande preciseringar för uträkningen av klienternas vårdavgifter inom institutionsvården: Inkomster i främmande valuta: Om klientens vårdavgiftsgrundande inkomster är i annan valuta, används vid konverteringen till eurobelopp en växelkurs som gäller vid dagen för beräknandet av vårdavgiften. Klientens avgifter för kortvarig institutionsvård: -Klientavgiften för kortvarig anstaltsvård justeras till 35 /vårddygn från och med det månadsskifte som följer närmast på det datum då förbundsstyrelsens beslut vunnit laga kraft. -Efter att det avgiftstak som nämns i förordningen om klientavgifter uppnåtts blir vårdavgiften för kortvarig institutionsvård 17,60 / vårddygn.
Sida 13 -Klientavgiften för kortvarig anstaltsvård justeras därefter på det sätt som anges i 33 a i förordningen om klientavgifter (1992/912). Klientens avgifter för långvarig institutionsvård: -De lagstadgade avgifterna tas ut av klienterna till högsta belopp med beaktande av den åländska tillämpningen av Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården och Förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården samt med beaktande av vad som nedan anges. Avdrag och inkomster som ej beaktas Utöver vad som bestäms i lag och förordning om klientavgifter gäller följande: Små ränteinkomster -Ränteinkomster som understiger 5 per månad skall bortses ifrån vid uträknandet av vårdavgiftens storlek. Avdrag för bostadskostnader Då långvarig institutionsvård inleds beaktar DGH att vårdtagaren har boendekostnader för den bostad som utgjort stadigvarande bostadsadress vid inledandet av institutionsvården. Följande utgifter beaktas under 3 månader efter inskrivningen som avdrag från vårdtagarens inkomster vid fastställande av vårdavgift: -månadshyra för hyresbostad som varit vårdtagarens stadigvarande bostad vid inledandet av institutionsvården -bolagshyra för ägobostad i bostadsaktiebolag om bostaden varit vårdtagarens stadigvarande bostad vid inledande av institutionsvården -uppvärmningskostnader och grundavgifter för el och vatten för egnahemshus som varit vårdtagarens stadigvarande bostad vid inledande av institutionsvården -brandförsäkringspremie Ansökan om avdrag skall inlämnas inom 1 månad efter att institutionsvården inletts. Om den som inlett långvarig anstaltsvård har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande vid inledandet av vården, beräknas klientens andel av boendekostnaderna vara 50%.
Sida 14 Utgifter för semesterbostad eller för annan bostad än den man bott stadigvarande i beaktas inte som avdrag. Intressebevakarens arvode Som avdrag från vårdtagarens inkomst beaktas månatlig grundavgift för intressebevakare. Övriga avdrag Övriga avdrag bestäms av klientavgiftslagen, och beviljas av förbundsdirektören. noterar att de ovan beskrivna avdragen för boendekostnader är ett frivilligt åtagande av De Gamlas Hem. (hänvisning Högsta Förvaltningsdomstolen 2009:24). Även avdrag för intressebevakarens arvode är ett frivilligt åtagande. Syftet med att precisera vilka avdrag som beviljas är att trygga en likvärdig behandling av vårdtagare och att ge tydligare anvisningar åt de tjänstemän som fastställer vårdavgifter. Diskussion: Under diskussionen enades förbundsstyrelsens om följande justeringar i förbundsdirektörens förslag. Förbundsdirektören samtyckte till justeringarna: -Dygnsavgiften för kortvariganstaltsvård: justeras till 30 /vårddygn. -Klientens medel för personligt bruk: Då kommunalförbundet tar ut klientens vårdavgifter ska klienten lämna kvar med minst 150 per månad för personligt bruk. -Då övriga avdrag som bestäms av klientavgiftslagen beviljas, ska avdragen godkännas av förbundsdirektören.
Sida 15 fastställer följande preciseringar för uträkningen av klienternas vårdavgifter inom institutionsvården: Inkomster i främmande valuta: Om klientens vårdavgiftsgrundande inkomster är i annan valuta, används vid konverteringen till eurobelopp en växelkurs som gäller vid dagen för beräknandet av vårdavgiften. Klientens avgifter för kortvarig institutionsvård: -Klientavgiften för kortvarig anstaltsvård justeras till 30 /vårddygn från och med det månadsskifte som följer närmast på det datum då förbundsstyrelsens beslut vunnit laga kraft. -Efter att det avgiftstak som nämns i förordningen om klientavgifter uppnåtts blir vårdavgiften för kortvarig institutionsvård 17,60 / vårddygn. -Klientavgiften för kortvarig anstaltsvård justeras därefter på det sätt som anges i 33 a i förordningen om klientavgifter (1992/912). Klientens avgifter för långvarig institutionsvård: -De lagstadgade avgifterna tas ut av klienterna till högsta belopp med beaktande av den åländska tillämpningen av Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården och Förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården samt med beaktande av vad som nedan anges. Klientens medel för personligt bruk Då kommunalförbundet tar ut klientens vårdavgifter ska klienten lämna kvar med minst 150 per månad för personligt bruk. Avdrag och inkomster som ej beaktas Utöver vad som bestäms i lag och förordning om klientavgifter gäller följande: Små ränteinkomster -Ränteinkomster som understiger 5 per månad skall bortses ifrån vid uträknandet av vårdavgiftens storlek. Avdrag för bostadskostnader Då långvarig institutionsvård inleds beaktar DGH att vårdtagaren har
Sida 16 boendekostnader för den bostad som utgjort stadigvarande bostadsadress vid inledandet av institutionsvården. Följande utgifter beaktas under 3 månader efter inskrivningen som avdrag från vårdtagarens inkomster vid fastställande av vårdavgift: -månadshyra för hyresbostad som varit vårdtagarens stadigvarande bostad vid inledandet av institutionsvården -bolagshyra för ägobostad i bostadsaktiebolag om bostaden varit vårdtagarens stadigvarande bostad vid inledande av institutionsvården -uppvärmningskostnader och grundavgifter för el och vatten för egnahemshus som varit vårdtagarens stadigvarande bostad vid inledande av institutionsvården -brandförsäkringspremie Ansökan om avdrag skall inlämnas inom 1 månad efter att institutionsvården inletts. Om den som inlett långvarig anstaltsvård har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande vid inledandet av vården, beräknas klientens andel av boendekostnaderna vara 50%. Utgifter för semesterbostad eller för annan bostad än den man bott stadigvarande i beaktas inte som avdrag. Intressebevakarens arvode Som avdrag från vårdtagarens inkomst beaktas månatlig grundavgift för intressebevakare. Övriga avdrag Övriga avdrag bestäms av klientavgiftslagen, och beviljas av förbundsdirektören. noterar att de ovan beskrivna avdragen för boendekostnader är ett frivilligt åtagande av De Gamlas Hem. (hänvisning Högsta Förvaltningsdomstolen 2009:24). Även avdrag för intressebevakarens arvode är ett frivilligt åtagande. Syftet med att precisera vilka avdrag som beviljas är att trygga en likvärdig behandling av vårdtagare och att ge tydligare anvisningar åt de tjänstemän som fastställer vårdavgifter. --------------------------------------------
Sida 17 144 KANSLISEKRETERARE ÄNDRING AV ARBETSTIDEN 15.9.2015 / 111 Utdrag: ger förvaltningen i uppdrag att förbereda en indragning av kanslisekreterartjänsten med hänvisning till minskad beläggning och till att personalen även på övriga avdelningar har justerats ner. ------------------------------------------- 29.10.2015 / 129 Förbundsdirektörens bedömning är att arbetstiden kan minskas från heltid till deltid, men inte att befattningen kan dras in eftersom en personalresurs som utför motsvarande sysslor ännu behövs. Förslaget är att arbetstiden minskar till 70% av heltid (5 h/dag) Samtidigt föreslås att befattningen benämning ändras till byråsekreterare. En motivering till detta är att befattningsinnehavaren inte endast utför uppgifter åt centralförvaltningen, i den mån det överhuvudtaget är skäligt att använda begreppet centralförvaltning vid en inrättning som endast har en förvaltningsenhet, utan också betjänar vårdverksamheten i någon mån. Även det att innehavaren upphörde utföra sekreterarskapet åt förbundsfullmäktige och styrelsen, innehållande ärendeuppföljning, sammanställning av föredragningslistor mm, kan tala för att byråsekreterare är en lämpligare benämning. Innan beslut om ändring till deltid fattas ska frågan behandlas mellan arbetsgivaren och den berörda arbetstagaren. Arbetstagaren ska inför förhandlingarna tillställas de uppgifter som behövs för behandling av ärendet så att den berörda i tillräcklig utsträckning kan göra sig förtrogen med och förbereda sig för det ärende som skall behandlas. Även arbetskraftsbyrån ska tillställas förhandlingsframställningen. Kostnadseffekt: Om arbetstiden ändras från 100% till 70% minskar lönekostnaderna för befattningen med ca 13 800 på årsbasis. Närmare motiveringar: I den bifogade förhandlingsframställningen framkommer närmare motiveringar till att arbetstiden kan ändras till deltid.
Sida 18 Bilagor: -Förhandlingsframställning om övergång till deltid -Utdrag ur Lag om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare (FFS 449/2007) -Exempel på uppgiftsbeskrivningar för byråsekreterare (Lemland, Jomala) Förbundsdirektörens förlag: beslutar att kalla kanslisekreteraren till förhandling enligt den bifogade förhandlingsframställningen, där det framkommer att arbetstiden ska omvandlas till deltid med bibehållen lönesättning i proportion till arbetstid för nuvarande innehavare. Förbundsdirektören är arbetsgivarens representant i förhandlingarna. Styrelseordförande kan medverka vid förhandlingen. På kommande styrelsesammanträde ger förbundsdirektören slutligt förslag om hur arbetstiden skall ändras. beslutar att kalla kanslisekreteraren till förhandling enligt den bifogade förhandlingsframställningen, där det framkommer att arbetstiden ska omvandlas till deltid med bibehållen lönesättning i proportion till arbetstid för nuvarande innehavare. Förbundsdirektören är arbetsgivarens representant i förhandlingarna. Styrelseordförande kan medverka vid förhandlingen. På kommande styrelsesammanträde ger förbundsdirektören slutligt förslag om hur arbetstiden skall ändras. -------------------------------------------- Med anledning av kanslisekreterarens ansökan om tjänstledighet på grund av att hon erhållit nytt jobb, har förbundsdirektören inte hållit samarbetsförhandling med kanslisekreteraren. Om tjänstledigheten inte beviljas och kanslisekreteraren väljer att fortsätta i DGHs anställning torde samarbetsförhandlingen aktualiseras på nytt. Förbundsdirektörens förlag: Samarbetsförhandlingar angående övergång till nedsatt arbetstid för kanslisekreteraren hålls ej om kanslisekreterarens beviljats tjänstledighet (se 141) Samarbetsförhandlingar angående övergång till nedsatt arbetstid för kanslisekreteraren hålls ej eftersom kanslisekreteraren beviljats tjänstledighet. --------------------------------------------
Sida 19 145 GRANSKNING AV LAGLIGHET OCH VERKSTÄLLANDE AV FÖRBUNDSFULLMÄKTIGES BESLUT Enligt 49 i kommunallagen (ÅFS 1997:73) ska styrelsen övervaka lagligheten i och verkställa fullmäktiges beslut, med undantag för frågor som rör fullmäktiges inre organisation samt val av styrelse och revisorer. Förbundsfullmäktige sammanträdde fredag 20.11.2015. Ärendelista förbundsfullmäktige: 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Sammanträdets öppnande Sammanträdets laglighet och beslutförhet Godkännande av föredragningslistan Val av protokolljusterare Jomala kommuns beslut om omvandling av institutionsplatser till ESB-platser Debitering av grundavgift och eventuella principer för besättande om tomma platser Oavslutade ärenden under förbundsfullmäktiges mandatperiod 2012-2015 Kommunalförbundets namnbyte Budget 2016, ekonomiplan 2017-18 Information/diskussion Mötets avslutande Förbundsdirektörens förlag: konstaterar att förbundsfullmäktiges beslut är lagenliga och kan verkställas. konstaterar att förbundsfullmäktiges beslut är lagenliga och kan verkställas. --------------------------------------------
Sida 20 146 KLIENTAVGIFTERNA OCH DERAS INNEBÖRD FÖR BOENDE PÅ EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE Inför bildandet av avdelning för öppenvård i form av effektiverat serviceboende behöver klienternas avgifter för boende och service, och vad som ingår i avgifterna, fastställas. I budgetberedningen har använts följande belopp: Hyra för bostad 250 /rum/månad Grundavgift 40 /månad Måltidsavgift 11,50 /boende per dag för samtliga måltider Vårdavgift som uppbärs i enlighet med lag och förordning om klientavgifter beräknas i snitt vara 510 /klient. För hemkommunen är det beräknade vårddygnspriset 166 /vårddygn. DGH bör precisera vad avgifterna är och vilken service om ingår i avgifterna. Förbundsdirektörens förlag: s fastställer följande avgifter och principer för boende på avdelning Liljans effektiverade serviceboende: Hyra för rum: 250 /månad, inklusive värme, el och vatten och del i allmänna utrymmen. Grundavgift: 40 /boende/månad, ingår tvätt av boendes kläder, veckostädning i bostaden, wcpapper, tv-licens och DGHs sängkläder som byts regelbundet. Tvätt av klientens egna sängkläder ingår ej. Matavgift: 11,50 /boende/dag, inkluderar alla måltider. Om den boende inte intar samtliga måltider under dagen görs avdrag från avgiften. Vårdavgift enligt lag om klientavgifter: Avgift för omvårdnad dygnet runt, fastställs enligt inkomst. ((bruttoinkomsten inkomstgränsen) *35% = vårdavgiften). I snitt beräknas avgiften uppgå till ca 510 /boende/månad. Bostaden är möblerad med säng, madrass och nattduksbord och skåp. Handikappanpassad toalett med dusch finns i varje bostad.
Sida 21 I ovan nämnda avgifter ingår inte: -Hälso- och sjukvård som utförs av ÅHS-hemsjukvården och för de av DGHs sjukskötare utförda sjukvårdsuppgifter som DGH har rätt att debitera ÅHS för. -Läkemedel - Hjälpmedel, hår- fot- och tandvård, hygienartiklar. - Rehabiliteringstjänster från DGHs sysselsättnings och fysioterapiavdelning. De boende kan från FPA söka bostadsbidrag och olika sjukförsäkringsersättningar såsom reseersättningar, läkemedelsersättningar mm Med de boende uppgörs regelrätta hyresavtal för att de boende ska ha möjlighet att erhålla bostadsbidrag från FPA. s fastställer följande avgifter och principer för boende på avdelning Liljans effektiverade serviceboende: Hyra för rum: 250 /månad, inklusive värme, el och vatten och del i allmänna utrymmen. Grundavgift: 40 /boende/månad, ingår tvätt av boendes kläder, veckostädning i bostaden, wcpapper, tv-licens och DGHs sängkläder som byts regelbundet. Tvätt av klientens egna sängkläder ingår ej. Matavgift: 11,50 /boende/dag, inkluderar alla måltider. Om den boende inte intar samtliga måltider under dagen görs avdrag från avgiften. Vårdavgift enligt lag om klientavgifter: Avgift för omvårdnad dygnet runt, fastställs enligt inkomst. ((bruttoinkomsten inkomstgränsen) *35% = vårdavgiften). I snitt beräknas avgiften uppgå till ca 510 /boende/månad. Bostaden är möblerad med säng, madrass och nattduksbord och skåp. Handikappanpassad toalett med dusch finns i varje bostad. I ovan nämnda avgifter ingår inte: -Hälso- och sjukvård som utförs av ÅHS-hemsjukvården och för de av DGHs sjukskötare utförda sjukvårdsuppgifter som DGH har rätt att debitera ÅHS för. -Läkemedel - Hjälpmedel, hår- fot- och tandvård, hygienartiklar. - Rehabiliteringstjänster från DGHs sysselsättnings och fysioterapiavdelning.
Sida 22 De boende kan från FPA söka bostadsbidrag och olika sjukförsäkringsersättningar såsom reseersättningar, läkemedelsersättningar mm Med de boende uppgörs regelrätta hyresavtal för att de boende ska ha möjlighet att erhålla bostadsbidrag från FPA. Ledamot Rolf Karlsson lämnade mötet kl 17.35 och deltog ej i behandlingen av 146-151. --------------------------------------------
Sida 23 147 TIDPUNKTEN FÖR START AV EFFEKTIVERAT SERVICEBEONDE Förutsatt att förbundsfullmäktige den 20.11 godkände att 10 institutionsplatser omvandlas till platser för effektiverat serviceboende (ESB), kan ESB-verksamheten inledas genast efter årsskiftet. Det är DGHs befintliga personal som kommer att arbeta på ESB-avdelningen. Den arbetslista som görs upp för december och januari pågår 7.12-17.1. Med detta i åtanke vore den arbetsschemamässigt smidigaste anpassningen till ESB-verksamheten att ESB-avdelningen har 18.1.2016 som startdatum. Det här skulle också ge drygt två veckor tilläggstid för förberedelser jämfört med om ESB startar 1 januari. Jomala är den kommun som omvandlar institutionsplatser till ESB-platser och kommunens äldreomsorgsledare har meddelat att startdatumet 18 januari godtas. Startdatum 18.1.2016 innebär att debiteringen av kommunen och de klienter som kommer att vara ESB-klienter sker enligt institutionsvårdens regelverk fram till 17.1. Förbundsdirektörens förlag: Verksamheten på enheten Liljan med 10 klientplatser bedrivs som effektiverat serviceboende från och med 18.1.2016. Diskussion: Ledamot Nordberg föreslog att medel från Thure Nordenfeldts fond ska finansiera de underhålls-/renoveringsåtgärder som genomförs på avdelning Liljan i samband med att avdelningen börjar fungera som effektiverat serviceboende. Förslaget vann understöd. Verksamheten på enheten Liljan med 10 klientplatser bedrivs som effektiverat serviceboende från och med 18.1.2016. Medel från Thure Nordenfeldts fond ska finansiera de underhålls- /renoveringsåtgärder som genomförs på avdelning Liljan i samband med att avdelningen börjar fungera som effektiverat serviceboende. --------------------------------------------
Sida 24 148 VAL AV ARBETSGIVARENS FÖRETRÄDARE I ARBETARSKYDDSKOMMISSIONEN Arbetsgivarenska utse sin företrädare i arbetarskyddskommissionen med uppgift att sköta beredningen av de ärenden som kommissionen behandlar. Arbetarskyddschefen (förbundsdirektören) kan vara medlem i arbetarskyddskommissionen, men ska i vilket fall som helst delta i dess sammanträden. En arbetarskyddskommission ska till en fjärdedel bestå av arbetsgivarens företrädare, och då DGHs arbetarskyddskommission består av 8 personer ska 2 personer vara arbetsgivarens företrädare. Hänvisning: Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (2006/44) För närvarande är förbundsdirektören och ekonomen arbetsgivarens representanter i kommissionen. Nyligen har hållits val av arbetarskyddsfullmäktige bland personalen på DGH, och på basen av valresultatet har arbetstagarnas representanter i arbetarskyddskommissionen utsetts. Bilaga: Val av arbetarskyddsfullmäktigen Förbundsdirektörens förlag: Förbundsdirektören och ekonomen utses till arbetsgivarens representanter i arbetarskyddskommissionen från 1.1.2016. Förbundsdirektören och ekonomen utses till arbetsgivarens representanter i arbetarskyddskommissionen från 1.1.2016. --------------------------------------------
Sida 25 149 ÖVRIGA FRÅGOR Muntlig information -överskötaren har hävt det vikariestopp som hon införde (av överskötaren) under sommaren Ekonomisk rapport Styrelsen har per e-post tillställts ekonomisk översiktsrapport för perioden januarioktober 2015. Rapporten biläggs detta protokoll. Förbundsdirektörens förlag: tecknar informationen till sin kännedom tecknar informationen till sin kännedom -------------------------------------------- 150 NÄSTA MÖTE Måndag 7.12 klockan 16.00. 151 MÖTETS AVSLUTANDE Mötet avslutades kl 18.00.
Sida 26 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING FÖRBUD ATT SÖKA ÄNDRING Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet kan enligt 112 kommunallagen rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer: 137-138, 142, 144-145, 147, 149-151 Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 110 kommunallagen kan framställas över beslutet. Paragrafer: 139-141, 143, 146, 148 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas samt tid för yrkande av rättelse Skriftligt rättelseyrkande får framställas av den som ett beslut avser eller den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna. Myndighet hos vilken rättelse yrkas är: för De Gamlas Hem Godbyvägen 486 22150 Jomala Paragrafer: 139-141, 143, 146, 148 Yrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet delgivits. I vardera fallet räknas inte framläggnings- eller delgivningsdagen med i besvärstiden. Rättelseyrkandets innehåll Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framställer det.