(S)veket mot industrin

(S)veket mot industrin

Inledning Sverige har byggts starkt genom en framgångsrik industri och produktion som skapat arbetstillfällen runt om i hela landet. Nu utmanas detta av en allt hårdare internationell konkurrens. Tillväxtekonomiernas exportutveckling växer snabbare än de avancerade ekonomiernas och när fler och fler länder börja handla allt mer innebär det ökad konkurrens men också stora möjligheter för de svenska exportföretagen. Med tanke på att exempelvis nära 90 procent av våra massa- och pappersproduktion exporteras ställer det krav på Sverige att fortsätta vara en attraktiv handelspartner. För att Sverige ska kunna möta dessa utmaningar behöver förutsättningarna för industrins konkurrenskraft stärkas. Moderaterna har därför presenterat flera förslag för mer hållbar infrastruktur, bättre transporter, tryggad energiförsörjning och fortsatt goda villkor för företagande. Investeringar om 1,4 miljarder kronor årligen i extra järnvägsunderhåll Investeringar om 2,4 miljarder kronor, under åtta år, för att göra det möjligt för tyngre och längre lastbilar, upp till 74 ton, att trafikera våra vägar. Jobben och industrins villkor måste prioriteras i energiöverenskommelsen vi kommer inte att medverka till en uppgörelse som förbjuder ny kärnkraft. Vi vill se ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investeringspartnerskap mellan EU och USA senast 2016. Inga höjda skatter på jobb och företagande. Investeringar i bättre förutsättningar för vår industri lägger grunden för fler jobb och en växande ekonomi. Sverige kan mer. Detta står i rak motsats till den politik som regeringen nu går fram med. När Löfven, i valrörelsen, lyfte fram förslaget om en nyindustrialisering av Sverige, menade Löfven att målet var att Sverige ska vara världsledande när det gäller industriell produktion. Bland annat betonades de tre punkterna nedan. 1 En genomgång av regeringens politik visar dock att det handlar om oseriösa utfästelser från Löfven i stället riskerar industrin att drabbas särskilt hårt. Löfvens löfte: Sverige ska vara världens bästa produktionsland Fler konkurrenskraftiga och högproduktiva företag 1 Socialdemokraterna, 2014-08-25 http://www.socialdemokraterna.se/upload/stefan_lofven/artiklar/presentation_nyindustrialisering_140825.pdf

Ökad tillväxt genom export till nya och växande marknader Löfvens politik: Försämrade transportmöjligheter och bromsade infrastrukturinvesteringar Dyrare energiproduktion och kraftiga skattehöjningar på jobb och företagande Avskaffad handelsminister och interna låsningar inom Socialdemokraterna, och i regeringen, om frihandels- och investeringsavtalet mellan EU och USA 1. Dyrare energiproduktion Trots energifrågans avgörande betydelse för arbetstillfällen och Sveriges industri och konkurrenskraft har Stefan Löfven inte gett tydliga besked gällande sin syn på kärnkraften. Regeringen har i stället presenterat en politik som innebär att de bakvägen försöker göra kärnkraften olönsam genom höjda skatter och avgifter. Ett tydligt exempel är höjningen av skatten på termisk effekt. Enligt regeringens förslag ska skatten höjas, från 12 648 till 14 770 kronor per megawatt och månad, av den högsta termiska effekten. Energiminister Ibrahim Baylan har samtidigt försökt tona ned betydelsen av skattehöjningen och sagt att det endast handlar om ett öre per kilowattimme 2. Ett öre per kilowattimme, som energiministern försöker framställa som blygsam, medför i själva verket stora kostnader för den energiintensiva svenska industrin. Således är det en politik som inte svarar upp mot Löfvens löfte om att Sverige ska vara världens bästa produktionsland. Siffror från Riksdagens utredningstjänst 3 visar att ett öre per kilowattimme motsvarar ökade kostnader med sammantaget uppemot en miljard kronor för alla branscher. Viss industri drabbas särskilt hårt av ökade kostnader: För tillverkningsindustrin handlar det om beräknade ökande kostnader med cirka 500 miljoner kronor För massa- och pappersindustrin handlar det om beräknade ökande kostnader med cirka 200 miljoner kronor För stål- och metallindustrin handlar det om beräknade ökande kostnader med cirka 75 miljoner kronor Nyligen meddelade Vattenfall också att de i förtid kommer att stänga kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2. Det har nämnts att regeringens föreslagna effektskatt har påverkat beslutet 4. Utifrån regeringens otydliga energipolitik, och Miljöpartiets kärnkraftsmotstånd, ser vi stora risker för fler stängda reaktorer. Något som hotar arbetstillfällen runt om i landet. Svenska Kraftnät har exempelvis uttryckt oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. Detta gäller särskilt de fyra 2 Ibrahim Baylan: Den ikläds alldeles för stor effekt, beroende på vad man tror eller tycker. Det handlar om ett öre per kilowatttimme http://www.altinget.se/artikel/baylan-haaller-oppet-for-hojd-effektskatt 3 RUT, Dnr 2015:440 4 Magnus Hall, VD Vattenfall: Utan skatten hade vi inte fattat det beslutet http://www.dn.se/ekonomi/reaktorer-pa-ringhals-stangs-tidigare/

reaktorer - Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 - som varit längst tid i drift. Dessa fyra reaktorer stod 2013 för cirka 10 procent av Sveriges totala elproduktion. Även om vi producerar förnybar energi i mycket hög utsträckning så motsvarar det inte den elförsörjning som vi får från kärnkraften. I det läget måste industrins energibehov säkras. Det län som skulle drabbas hårdast av ökade elpriser är Stefan Löfvens eget hemlän, Västernorrlands län. I Västernorrlands län skulle kostnadsökningarna, för varje öre som elpriset ökar, motsvara anställningskostnaden för uppemot 170 industriarbetare 5 baserat på underlag från Riksdagens Utredningstjänst. Moderaterna har därför varit tydliga med att jobben och industrins villkor måste prioriteras i energiöverenskommelsen och att vi inte kommer gå med på en uppgörelse som förbjuder ny kärnkraft. Stefan Löfven måste nu berätta hur regeringen avser ta ansvar för elförsörjningen och inte tillåta Miljöpartiet att diktera villkoren för energipolitiken. 2. Kraftiga skattehöjningar på företagande En ökande konkurrens från omvärlden innebär möjligheter för svenska företag, samtidigt innebär det också stora utmaningar. Under de senaste åren har Alliansen bidragit till att stärka företagsklimatet i Sverige. Genom sänkt bolagsskatt, förenklad expertskatt, avskaffad fastighetsskatt och satsningar på forskning och infrastruktur har det blivit mer attraktivt att investera i Sverige. Nu behöver vi gå vidare. Entreprenörskap, innovation och företagande behöver stärkas. Trots orden om en nyindustrialisering står Löfven i stället för en politik som fördyrar och försvårar för företagen. Sammantaget handlar det om skattehöjningar om 27 miljarder kronor som riktas mot jobb och företagande. Medan endast cirka två procent går tillbaka till näringspolitiken. Det kan knappast beskrivas som en aktiv näringspolitik. Det är också långt bort från Löfvens löfte om att Sverige ska vara världens bästa produktionsland samt löftet om fler konkurrenskraftiga och högproduktiva företag. 3. Försämrade transportmöjligheter För att öka förutsättningarna för industrin behöver Sverige bli bättre på transporter. Företag, och framför allt industrin, måste kunna lita på att järnvägen fungerar och att tåget är ett hållbart och tryggt transportslag. En ökad satsning på en fungerande järnväg ökar samtidigt företagens förutsättningar för att vara mer klimatsmarta och miljövänliga. Moderaterna vill därför satsa 1,4 miljarder kronor årligen i extra järnvägsunderhåll så att företag ska känna sig trygga med att använda tåget för sina transporter. En annan åtgärd som efterfrågats av industrier runt om i landet är ökade möjligheter för tyngre och längre lastbilar. Utvärderingar visar att det ökar företagens produktivitet med 20-25 procent och sänker deras kostnader med 8-15 procent tillsammans med positiva miljöeffekter som minskade utsläpp. 5 Baserat på lönestatistik för maskinoperatör, pappersvaruindustri hämtat från SCB:s lönedatabas.

Alliansregeringen initierade arbetet med att se över hur vi kan införa tyngre och längre lastbilar i Sverige. Moderaterna vill nu gå fram med det förslag som Transportstyrelsen presenterat. Vi investerar därför 300 miljoner kronor årligen för att göra det som behövs för att tyngre och längre lastbilar, upp till 74 ton, ska kunna tas i bruk. I opposition förespråkade Socialdemokraterna ett sådant förslag och bland annat Magdalena Andersson framhöll att: Sverige har en god möjlighet att genom en enkel regelförändring stärka den svenska industrins konkurrenskraft och samtidigt minska utsläppen från godstransporterna på våra vägar 6. I regeringsställning väljer Socialdemokraterna nu i stället att bromsa frågan och det finns ingen liknande satsning i deras budget. Därmed ytterligare ett svek av Stefan Löfven. Till detta kommer hotet om en lastbilsskatt. Samtliga rödgröna partier har varit tydliga med att de vill införa en lastbilskatt och regeringen utreder nu frågan. En lastbilsskatt skulle innebära ett slag för industrin. Enligt Miljöpartiets tidigare förslag om lastbilsskatt skulle kostnaderna i transportsektorn, och i förlängningen i industrin, öka med fyra miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsökning om cirka 13 000 kronor per anställd för transportnäringens 260 000 anställda. För till exempel virkestransporterna skulle kostnaderna öka med 5,2 procent. Norrlands inland skulle drabbas hårdast där transportkostnaderna bedöms öka med över 6 procent. Ytterligare ett socialdemokratiskt svek mot industrin är förslaget om höjda bensin- och dieselskatter. Socialdemokraterna lovade att inte höja bensinskatten men går nu, i regeringsställning, fram med förslag om höjd energiskatt på bensin och diesel vilket ytterligare skulle försämra konkurrenskraftiga transportmöjligheter. Till detta vill regeringen på sikt införa en flygskatt, vilket också riskerar att bidrar till detta. Ännu en fråga som skapar osäkerhet för både företag och Sveriges transportinfrastruktur är regeringens hantering av Bromma flygplats. Trots att Löfven tydligt lovade att flygplatsen skulle vara kvar vid ett regeringsskifte har regeringen valt att tillsätta en förhandlingsperson för kommuner som vill bygga bostäder på citynära flygplatser. Detta kan ses som en öppning för nedläggning av flygplatser, till exempel Bromma. Bromma flygplats är Sveriges inrikesflygplats vilket gör att den binder samman landet. Det är avgörande för jobb, företagande, tillväxt och tillgänglighet i hela Sverige. Därför behöver Sverige Bromma flygplats. 6 Dagens industri, 2014-01-14

4. Regeringssplittring i handelspolitiken Sverige är ett litet exportberoende land. Det kräver att vi arbetar för att öka förutsägningarna för handel och export så att företag i Sverige ges möjligheter att skapa nya jobb och en växande ekonomi. Då USA är den fjärde största exportmarknaden för Sverige är frihandels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, TTIP, mycket betydelsefullt. TTIP bedöms kunna öka den svenska exporten till USA med minst 17 procent. Sverige är också den största utländska investeraren per capita i USA. Moderaterna är därför tydliga med att vi vill se ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investeringspartnerskap mellan EU och USA senast 2016. Vi ser nu stora risker att regeringen fastnar i interna låsningar gällande TTIP. Miljöpartiet har länge varit kritiska till avtalet och Jonas Sjöstedt har varit tydlig med att Vänsterpartiet vill stoppa avtalet. I Europaparlamentet står de rödgröna partierna också för motstånd mot frihandel. Socialdemokraternas europaparlamentariker bidrog aktivt, redan innan TTIP-förhandlingarna inleddes, till att försvaga avtalet, bland annat genom att kräva att man undantar musik från förhandlingarna, trots att Sverige är en världsledande musikexportör. Miljöpartiet gick ännu längre och röstade nej till parlamentets förhandlingsmandat. Till detta är EUnämndens miljöpartistiska ordförande initiativtagare till en hård kampanj i syfte att stoppa hela avtalet och bidrar till att Sverige tappar inflytande över förhandlingarna. Mycket av den kritik som framförts mot avtalet gäller investeringsskydd och Investor to State Dispute Settlement (ISDS). ISDS handlar om att upprätthålla lag och ordning. Konfliktlösningssystem behöver finnas i alla handelsavtal. Konsekvensen utan dessa blir att internationella rättstvister inte går att lösa, vilket kan undergräva hela avtal. För Moderaterna är det viktigt att alla stater håller sig till ingångna avtal och Sverige har sedan tidigare ISDS i de flesta av sina 66 investeringsskyddsavtal. Mängden svikna vallöften, och att regeringspartnern Miljöpartiet såväl som Vänsterpartiet är kritiska till TTIP-avtalet, tillsammans med höjda kritiska röster även inom Socialdemokraterna, gör att Löfvens utfästelser kring regeringens frihandelsvänliga linje och underlättad export kommer att prövas hårt. Sammanfattning Sammantaget står regeringen för en politik som riskerar att bromsa Sverige. Dyrare energiproduktion, osäkerhet kring energiförsörjningen, kraftigt höjda skatter, försämrade transportmöjligheter samt bromsade infrastrukturinvesteringar tillsammans med splittring i handelspolitiken är inte vad industrin behöver i ett läge av allt hårdare internationell konkurrens.

Moderaterna prioriterar i stället att värna förutsättningarna och ta ansvar för jobben och industrin. I vår ekonomiska vårmotion satsar vi uppemot 3 miljarder kronor för fler jobb i växande företag. Sverige kan mer.