Resereferat Resa till Jukkasjärvi Ishotell och Jokkmokks marknad Tidigt en måndagsmorgon lämnade vi ett slaskigt Mariestad för att resa norrut. Vårt första stopp gjordes i Arboga, innan vi fortsatte vidare mot Uppsala och Gävle för en god lunch på Tönnebro Värdshus. Här var det rena vårvädret med strålande sol och +6 grader. Gävle är den tredje folkrikaste kommunen i Norrland. För de allra flesta är väl Gävle mest känt för halmbocken, som brinner före jul varje år och ishockeylaget Brynäs. Vi fortsatte kustvägen norrut och passerade Söderhamn och Hudiksvall. Den senare firade sin 432 födelsedag den 6 februari i år och är Norrlands näst äldsta stad. Efter en hel dag i bussen var vi så framme i Örnsköldsvik, där vi skulle övernatta. Vår förträfflige guide på resan berättade att Ö-viks historia tog sin början redan under bronsåldern genom fynd av 7000-8000 gravrösen från den tiden och att staden är en av de få städer som fått sitt namn av en landshövding och inte, som brukligt är av någon kunglig.
När vi startade nästa morgon var det 10 grader kallt och rimfrost på träden. Nu lämnade vi kustvägen och åkte inlandsvägen upp mot Åsele, där vi gjorde ett kaffeuppehåll på Kronans blommiga bageri, som var både café, blomster- och presentaffär. I Åsele anordnas varje sommar Sveriges största marknad med 150 000 besökare under fyra dagar. Nu följde vi Ångermanälven upp till Wilhelmina, som ligger vid Malgomajsjön. Här bor också skidskytten Björn Ferry, som fått en egen väg uppkallad efter sig. Vid Lapplandsgränsen såg vi de första renarna på vägen, som välkomnade oss. Lunchen idag intogs utanför Storuman på en plats, som heter Storbäcken, som låg mitt ute in the middle of nowhere. Här driver Lovisa och Anders Svanström Nybyggarland med matservering och presentartiklar, vilka många snidats i tenn och läder av Anders.
Vi fortsatte vår färd och när vi passerat Sorsele står alla vägskyltar på 2 olika språk nämligen svenska och nordsamiska. Vi passerade Arvidsjaur, som ligger 11 mil söder om polcirkeln vid bergmassivet Vittjåkk. Arvidsjaur är ett stort center för Europas bilindustri, som under vinterhalvåret utför biltester i vintermiljö, vilket är förståeligt, då det här var betydligt mera snö och träden hade snötyngda grenar. Vi fick också se en mycket vacker film i bussen om Lappland under de olika årstiderna. Filmen var gjord av Åsa Kumlin och med musik av David Carlsson. På kvällen var vi framme i Gällivare, som skulle vara vår utgångspunkt under 2 dagar. Så har vi då kommit fram till ett av resans mål nämligen Jukkasjärvi med Ishotellet. Det hela började med att en man vid namn Yngve Bergqvist 1989 började göra isskulpturer. Detta blev så populärt och man ville bo i igloon på älven under tiden. 1990 på våren togs de första blocken ur älven och två konstnärer inbjöds att skulptera några rum. Invigningen skedde i december 1990. Detta blev en stor succé. Därefter har man byggt kyrka och isbar och utökat antalet rum. Man har 85%beläggning på hotellet. På Juldagen överlämnas kyrkan till församlingen. Kyrkan är mycket populär som bröllopskyrka och för barndop. Särskilt engelsmännen tycker om att gifta sig här. Man har öppet till april beroende på vädret, sedan smälter allt ner igen och rinner tillbaka till Torneälven. Dessförinnan har man under februari sågat ut nya frysblock, som ska användas till hösten, då allt arbete börjar om igen. Isblocken förvaras i fryshus under mellantiden. Pris för ett rum/natt är 2.400:-och för en svit 5.015:-. Ett av rummen Kyrkan med alla bänkarna Hela hotellet är helt fantastiskt vackert med olika skulpteringar och utformningar i varje rum. Det är nya designers varje år. Vi besökte även kyrkan i Jukkasjärvi med Bror Hjorts berömda altartavla i tre delar med Lars Levi Laestadius och hans hustru Maria. Orgeln i kyrkan byggdes 1997 av renhorn och masurbjörk och den har tre klockspel.
Bror Hjorts altartavla Orgeln i Jukkasjärvis kyrka En annan kuriositet i Jukkasjärvi är att det bor 800 personer där och 600 hundar. Det stora antalet hundar beror på att man kan åka hundspann där. Allt för turismen. Sedan fortsatte vi till Kiruna, som betyder fjällripa. Staden anlades av Hjalmar Lundbom, som var disponent på LKAB fram till 1924. Vi besökte även deras vackra, röda kyrka, som är byggd som en lappkåta och som har en altartavla målad av prins Eugene. På utsidan av kyrkan finns 12 förgyllda skulpturer, som symboliserar olika känslor hos människan. Dessa skulpturer är skänkta av Narviks stad. Kyrkan hör till en av de byggnader, som kommer att flyttas inom en snar framtid. Kiruna kyrka Prins Eugens altartavla Nästa dag lämnade vi Gällivare för färd söderut mot Jokkmokk och samernas marknad. Längs vägen åkte vi utmed Lule älv och passerade de stora vattenkraftverken Porjus och Harsprånget. Vi passerade även Polcirkeln. En stor del av Jokkmokk var fyllt av marknadsstånd och samer, som visade upp sina fina dräkter och sina renar. Det var också ett renrace på sjön.
Samer i sina vackra dräkter 1917 hölls det första internationella sametinget i Lycksele, där det bestämdes att samernas nationaldag skulle vara 6 februari och att de skulle ha en egen flagga. 1971 kom en lag som bestämde att endast samerna skulle få idka renskötsel. Det finns 20 000 samer i Sverige idag och 2 600 renskötare. Man räknar med att 680 stycken renar måste en familj ha för att kunna leva på renskötsel. Vi besökte även Jokkmokks Tenn, där vi fick en intressant genomgång av hur man smälter, gjuter och graverar tenn. Allt detta görs för hand. Man gör olika bruksföremål och smycken. På väg till Luleå passerade vi den lilla byn Voullerim, som ligger där Lilla- och Stora Luleälven möts. Här har man kommit med i Guiness rekordbok, då man gjort ett gemensamt projekt att göra ljuslyktor i is, som är utplacerade i hela byn. I år var det 2580 stycken. Det var otroligt vackert att se alla dessa tända lyktor.
Efter övernattning i Luleå åkte vi kustvägen söderut och passerade Piteå och Skellefteå. I Lövånger var det så dags för kaffepaus på Saidys café. Därefter passerades Umeå, som kallas björkarnas stad, då 7 000 björkar planterades där efter storbranden 1888. Detta för att förhindra ytterligare bränder. I Örnsköldsvik gjorde vi lunchuppehåll i MoDos hockeyarena, som numera heter Fjällräven Center. Sista natten på vår färd tillbringades i Sundsvall, som är Medelpads enda stad. Under 1800- talet växte staden kraftigt på grund av den blomstrande sågverksindustrin. Även Sundsvall liksom Umeå drabbades av en storbrand 1888. Nästa dag började så sista etappen av vår färd, som skedde i slask och tät dimma till att börja med men dimman lättade när vi närmade oss Hudiksvall. Vi var hemma igen på lördag eftermiddag många upplevelser och intryck rikare. Alla var vi överens om att det varit en mycket givande och trevlig resa. Resenärerna: Siv Johansson, Lena Lundstedt