Internet, klass, kön och ålder

Relevanta dokument
Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden

Dator, klass, kön och ålder

Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför

Läsande av böcker, klass och kön

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

Fler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004

Röster om facket och jobbet

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Röster om facket och jobbet

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Röster om facket och jobbet

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet

Ohälsans trappa 2004

Anställningsformer och arbetstider 2005

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

Semestervanor för arbetare och tjänstemän

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Röster om facket och jobbet

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Starkt stöd för RIT- avdraget en brygga för de yngre att hjälpa de äldre in i IT-samhället. SILENTIUM AB COPYRIGHT

Röster om facket och jobbet 2011

Röster om facket och jobbet

Semestervanor Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Röster om facket och jobbet

Svensk Fjärrvärme. Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning

Arbete och industri [Rudolf Antoni]

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

Anställningsformer år 2008

SVEN NELANDER OCH INGELA GODING. Inkomster och förmögenheter

8 Dator och Internet i hemmet

Allmänheten om SAAB, 1000 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna år år år 60- år

Arbetsmarknadsrapport 2012

VOLVIA BARNSÄKERHET 2018 RAPPORT 22 FEBRUARI 2018

Fackliga aktiviteter

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Vanor och attityder kring lagring av digitala ägodelar

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Allmänheten om vad man stör sig på hos sin partner, 671 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna år år år 60- år

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Röster om facket och jobbet

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

Allmänheten om kollektivavtal

Så sparar svenska folket

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Arbetstider år Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Arbetsmarknadsrapport 2012

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT Kort om rapporten. Integration Fakta och kunskap. Kort om rapporten INTEGRATION

Röster om facket och jobbet 2011

Pensionsgapet störst bland kvinnorna SILENTIUM AB COPYRIGHT

Rapport till KAK om infrastruktursatsningar juni 2015

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

SKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015

Röster om facket och jobbet

Män och kvinnor 16 år och äldre i hela landet

Vatten, el eller bredband

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen

Alltmer tid ägnas åt teknik

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari Sida 1

DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 27 maj 2015

Röster om facket och jobbet

Arbetsmarknadsrapport 2011 Kvartal

Semesterekonomi och planer 2013

Fakta om. anställningsformer och arbetstider i handeln 2018

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Anställningsformer år 2014

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Röster om facket och jobbet

Facklig anslutning år 2016

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT Integration Fakta och kunskap

Röster om facket och jobbet 2011

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får.

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Lönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002

Övriga medborgerliga aktiviteter

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Transkript:

1, klass, kön och ålder LO / Löne- och välfärdsenheten juli 2005 Sven Nelander

2 Inledning LO har i ett antal rapporter studerat de anställdas datoranvändning. Nu kan vi följa upp resultaten och visa vad som har hänt. Underlaget är, liksom tidigare, frågor som ställts till ett slumpmässigt urval i besöksintervjuer inom ramen för Statistiska centralbyråns (SCBs) undersökningar av levnadsförhållandena. Intervjuerna genomförs av SCBs väl utbildade och mycket erfarna intervjuare, och kvaliteten i undersökningarna får överhuvudtaget bedömas som mycket hög. Vilka frågor som har ställts anges i bilaga i slutet av rapporten. Tillgång till dator i hemmet minskade klasskillnader Siffrorna för år 2004 har just blivit klara och man kan konstatera att datori-seringen i hemmen fortsätter. Resultaten visar till exempel att såväl tillgången till dator i hemmet och som den faktiska datoranvändningen har ökat mycket starkt. Om man ser till de tio åren sedan 1994, för vilka det finns exakt jämförbara siffror, har andelen anställda LOmedlemmar med tillgång till dator i hemmet långt mer än femdubblats - från 15 procent till 82 procent. Detta illustreras i diagram 1. Bara under de senaste fyra åren, alltså mellan 2000 och 2004, har det varit en ökning med nästan 15 procentenheter (från 68 till 82 procent). Det är alltså mycket tydligt att LO-medlemmarna vill ta till sig den nya informationstekniken. procent Har tillgång till dator i hemmet. Diagram 1 100 80 67 65 76 68 78 81 73 78 84 80 86 88 82 60 40 20 15 28 21 33 29 42 36 48 51 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 LO-medlemmar Alla anställda

3 Bland samtliga anställda har det under tioårsperioden som helhet varit en ökning från 28 till 88 procent i absoluta tal från knappt en miljon anställda med dator i hemmet år 1994 till mer än 3,2 miljoner år 2004. Av denna ökning på drygt 2,2 miljoner anställda med dator i hemmet är en mycket stor del medlemmar i något LO-förbund. I tablå 1 redovisas även siffrorna för tjänstemännen i TCO och SACO. Tablån nedan visar att ökningen av tillgång till dator i hemmet har varit allra starkast bland LOmedlemmarna. Det gäller både om man ser till hela perioden sedan år 1994 och på den något kortare sikten sedan år 2000. Man kan också uttrycka det som att de klassmässiga skillnaderna har minskat. Tablå 1 Har tillgång till dator i hemmet. Procent 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Alla anställda 28 42 67 78 84 88 LO 15 29 51 68 78 82 TCO 34 48 76 84 88 93 SACO 51 64 84 93 94 96 Stark ökning av användningen även bland de äldre Tillgång till och användning av i hemmet kan vi belysa sedan 1998. Under de sex åren sedan dess, alltså perioden 1998-2004, har andelen anställda som själva i hemmet under de senaste tolv månaderna ökat från 32 till 75 procent alltså långt mer än en fördubbling under denna korta tid (se tablå nedan). Om vi ser till LO-medlemmarna har ökningen varit ännu större från 19 till 64 procent, alltså mer än en tredubbling. Resultaten visar sammanfattningsvis, med stort eftertryck, att -användningen i hemmet har ökat kraftigt. Det gäller bland både arbetare och tjänstemän, kvinnor och män och samtliga åldersgrupper. Det gäller således också i den äldsta åldersgruppen 50-64 år, vilket måste ses som mycket positivt.

4 Tablå 2 Tillgång till och användning av i hemmet. Procent Tillgång till i hemmet Har själv i hemmet under senaste året 1998 2000 2002 2004 1998 2000 2002 2004 Alla anställda 36 66 76 81 32 57 68 75 LO 26 56 68 74 19 44 57 64 TCO 46 73 81 86 38 64 74 82 SACO 53 83 89 91 47 78 84 89 LO-kvinnor 25 53 66 72 14 36 50 58 LO-män 27 58 69 75 24 51 62 68 TCO-kvinnor 43 69 80 86 33 57 70 80 TCO-män 52 78 83 87 46 73 79 84 SACO-kvinnor 48 84 86 91 37 75 78 90 SACO-män 59 82 93 90 57 81 91 88 LO-kvinnor 18-29 år 23 43 59 64 22 39 53 61 LO-kvinnor 30-49 år 33 68 78 82 17 47 63 69 LO-kvinnor 50-64 år 14 34 51 59 3 15 29 38 LO-män 18-29 år 27 57 61 68 25 56 62 66 LO-män 30-49 år 34 65 76 82 31 61 70 76 LO-män 50-64 år 18 44 63 67 13 25 47 57 Intressant är att se på i vilken utsträckning andelen som mera regelbundet använder har förändrats. Detta beskrivs i tabell B1 i bilagan där det redovisas siffror över i vilken omfattning olika grupper av anställda använder minst någon gång i veckan respektive flera gånger i veckan. Man kan där utläsa att det överlag har skett en mycket stark ökning. Befäster datorn könsrollerna? Det påstås ibland att hemdatorn skulle vara mannens och barnens leksak och att införandet av den nya informationstekniken skulle konservera könsrollerna. Något belägg för detta ges dock inte i resultaten. Förvisso finns det skillnader mellan könen vad gäller att använda datorn i hemmet, men datoranvändningen har ökat mycket snabbt bland kvinnorna till och med snabbare än bland männen (de här slutsatserna gäller både arbetare och tjänstemän). Till exempel visar det sig att andelen LO-kvinnor som har i hemmet minst någon gång i veckan har ökat från ungefär 5 procent till nästan 40 procent på en så kort tid som sex år. Fortfarande stora skillnader mellan olika grupper Utvecklingen har alltså varit i huvudsak positiv med en kraftig ökning av tillgången till och användningen av dator i hemmet. Men skillnaderna mellan olika grupper av anställda är fortfarande avsevärda. Detta illustreras i diagram 2. Till exempel framgår det att det är 1,5 gånger så vanligt bland SACOs män som bland LOs kvinnor att själv använda i hemmet (88 procent bland SACO-männen mot 58 procent bland LOkvinnorna). Om vi ser till andelen som använder i hemmet minst någon gång i

5 veckan ökar denna skillnad ytterligare (79 procent bland SACO-männen jämfört med 39 procent bland LO-kvinnorna). Tillgång till dator i hemmet och användning av denna. Diagram2 Tillgång till dator 81 84 92 94 95 96 Själv datorn Själv 65 76 86 91 93 95 58 68 80 84 90 88 LO kvinnor LO män TCO kvinnor TCO män SACO kvinnor Använt varje vecka 39 51 60 72 73 79 SACO män 0 20 40 60 80 100 procent

6 I tablå 2 kan man utläsa att det är ungefär 35 procent av LOs medlemmar som inte alls använder alltså inte alls i hemmet. Bland LOs kvinnor är andelen drygt 40 procent och bland LO-kvinnor i åldersgruppen 50-64 år så hög som drygt 60 procent. Generationsskillnaderna är överhuvudtaget mycket betydande vad gäller datoranvändningen. Men som framgår av resultaten har det skett en kraftig ökning i den äldsta åldersgruppen bland både kvinnor och män. Barnfamiljer utan dator i hemmet De framtagna siffrorna visar att också familjesituationen har betydelse för datoranvändningen. Såväl tillgången till dator som användning av är högre i hushåll med barn än i hushåll utan barn (tabell B2 i bilagan). Men det framgår att i en hel del arbetarfamiljer med barn saknas överhuvudtaget dator i hemmet. Det gäller alldeles särskilt ensamstående arbetarhushåll med barn, där så mycket som nästan 20 procent inte har någon dator i hemmet. Bland tjänstemannahushåll med barn förekommer detta praktiskt taget inte alls. Detta ger också väsentligt olika förutsättningar för barnen. Samtidigt visar jämförelser med de tidigare undersökningarna att tillgången till dator i hemmet har ökat mycket påtagligt också bland arbetarfamiljer med barn (tabell B3 i bilagan).

7 BILAGA Tabell B 1 Använder själv ofta i hemmet. Procent Har själv i hemmet minst någon gång i veckan Har själv i hemmet flera gånger i veckan 1998 2000 2002 2004 1998 2000 2002 2004 Alla anställda 21 42 51 59 13 25 31 41 LO 12 30 39 45 7 17 23 30 TCO 24 44 55 65 13 24 32 42 SACO 33 63 69 76 18 42 42 54 LO-kvinnor 6 21 29 39 3 10 15 23 LO-män 17 38 47 51 11 23 29 36 TCO-kvinnor 18 33 47 60 8 16 22 35 TCO-män 34 60 66 72 21 35 45 51 SACO-kvinnor 20 51 58 73 11 26 26 49 SACO-män 46 76 82 79 25 58 62 60 LO-kvinnor 18-29 år 10 28 35 47 6 10 20 32 LO-kvinnor 30-49 år 7 25 36 44 3 15 18 26 LO-kvinnor 50-64 år 1 9 15 24 0 3 8 12 LO-män 18-29 år 22 46 56 54 16 34 43 46 LO-män 30-49 år 21 44 50 55 15 25 31 37 LO-män 50-64 år 8 18 35 43 3 9 14 27

8 Tabell B 2 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent av LO-medlemmar Har tillgång till gång till Har till- dator Har själv dator i hemmet under senaste året Har själv senaste året Har själv minst någon gång i veckan Har själv flera gånger i veckan Gifta/samboende Utan barn 81 64 71 57 40 27 Med 1 barn 93 82 84 75 51 27 Med 2 barn 97 84 89 75 48 29 Med 3 barn el fler 99 86 91 78 53 32 Ensamstående Utan barn 64 59 55 54 45 36 Med barn 81 71 71 63 44 22 Tablå B 3 Har tillgång till dator i hemmet. Procent av LO-medlemmar 1994 1998 2000 2002 2004 Gifta/samboende Utan barn 10 41 58 76 81 Med 1 barn 23 65 87 90 93 Med 2 barn 20 79 90 95 97 Med 3 barn eller fler 26 73 94 98 99 Ensamstående Utan barn 11 34 50 54 64 Med barn 11 44 63 76 81

9 Vilka frågor som har ställts De tillfrågade har år 2004, i intervjuer som är fördelade under hela året, tillfrågats om de har tillgång till dator i hemmet. Det har också ställts frågor om tillgång till och användning av i hemmet. Först ställdes följande fråga: Har Du i hemmet tillgång till dator? De som svarade ja fick frågan: Har Du i hemmet tillgång till? De som svarade att de i hemmet har tillgång till fick också följdfrågan: Har Du under de senaste 12 månaderna datorn på fritiden för att utnyttja? Svarsalternativen var: - nej, ingen gång - någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 gånger) - någon gång i månaden eller oftare (6-20 gånger) - någon gång i veckan (21-60 gånger) - flera gånger i veckan (61- gånger)