Livscykelbedömning Med fokus på klimatpåverkan av Paxxo Longopac och traditionella sopsäckar Utförd av Stiftelsen TEM 2018 10 05
Sammanfattning... 2 Bakgrund och syfte... 4 Avgränsningar... 4 Analyserade produkter... 4 Beskrivning av Paxxos produkter... 4 Funktionell enhet... 6 Systemavgränsningar... 6 Antaganden och begränsningar... 7 Datainsamling... 7 Inventering av data... 9 Beräkning av antal produkter per funktionell enhet... 9 Säckkassetter Paxxo... 10 Råmaterial... 10 Produktion... 10 Transport... 11 End-of-life... 11 Traditionella sopsäckar... 12 Råmaterial och produktion... 12 Transport... 12 End-of-life... 12 Resultat... 13 Resultat europeiskt avfallsscenario... 14 Slutsats... 15 Bilaga 2... 18 Bilaga 3... 19 1
Sammanfattning Med fokus på klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv har denna studie jämfört produkter från Paxxo med traditionella soppåsar. De analyserade produkterna är Paxxos kassetter Longopac Mini, Longopac Midi, Longopac Maxi, Longopac Zero (biobaserad PE från sockerrör) och Longopac Biodegradable (komposterbar säck baserad på polysackarider och polyester). Därefter har jämförelser gjorts med sex traditionella soppåsar av PE samt en komposterbar säck av samma material som Longopac Biodegradable. Longopac Mini, Midi och Maxi är tillverkade av olika kvaliteter av PE och de traditionella sopsäckarna av polyeten med låg densitet (LDPE). Longopac Zero kommer att tillverkas av polyeten av LLDPE och medium densitet (MDPE) som tillverkas av etanol från sockerrör. Longopac Biodegradable är delvis tillverkad av biobaserat material liksom den jämförda säcken. Båda dessa säckar är komposterbara vid rätt förhållanden men har antagits gå till förbränning/deponi i denna studie. Den funktionella enheten (FE) är 1000 liter avfall och studien tar hänsyn till alla processer från vaggan till graven, dvs. från utvinning av råvaror till förbränning/deponi. Bas-scenariot sker i Sverige med förbränning som slutprocess. Utsläppen från de analyserade produkterna ur ett livscykelperspektiv baserat på den funktionella enheten 1000 liter avfall är följande ( μ representerar tjockleken på plastfilmen som miljondelar av en meter. Longopacs säckkassetter har en generellt en lägre klimatpåverkan än jämförda traditionella sopsäckar. Mini har ca 3 gånger lägre klimatpåverkan än en traditionell 125-liters sopsäck med tjockleken 40 µ och 2,5 gånger lägre klimatpåverkan jämfört med en 100 % återvunnen sopsäck av samma mått. Påsen av biobaserad PE har nästan fyra gånger lägre klimatpåverkan än en traditionell 125-liters sopsäck med tjockleken 40 µ. Midi har 3,7 gånger lägre klimatpåverkan än en 160-liters sopsäck med tjockleken 60 µ och Maxi har 2,7 gånger lägre klimatpåverkan än en 240-liters sopsäck med tjockleken 60 µ. Påsarna av komposterbart material var ungefär jämförbara med varandra, där den traditionella säcken 2
genererar något lägre utsläpp än Longopac Biodegradable per funktionell enhet, då den är något tunnare och därmed väger mindre. Det som är till Paxxos produkts fördel är att den har något högre fyllnadsgrad samt att svensk och inte europeisk elmix används vid produktionen av säcken. Det ska även noteras att de komposterbara påsarna har inte samma tekniska egenskaper och användningsområden som de påsar som görs av PE. De har betydligt lägre styrka. Liksom Mini är Midi och Maxi tillverkade i ett starkare material än den traditionella sopsäcken trots den tunnare plastfilmen. Påsarna av komposterbar plast ger en något högre klimatpåverkan än PE som baseras på sockerrör. Dels väger dessa påsar mer då de har högre densitet vilket påverkar resultatet eftersom det anges i den funktionella enheten lagring av 1000 l avfall. Dessutom är de komposterbara påsarna inte helt biobaserade utan innehållet även polyester vilket orsakar något högre utsläpp i utvinningsfasen. Den främsta orsaken till lägre klimatpåverkan hos Paxxos säckkassettlösningar jämfört med traditionella sopsäckar är den lägre vikten av polyeten per volym avfall, på grund av bättre fyllnadsgrad och tunnare film. Detta reducerar utsläppen vid både utvinning och produktion av råvara samt vid förbränning. Den huvudsakliga klimatpåverkan från de analyserade produkterna uppstår vid utvinningssamt avfallsfasen. Påverkan vid råvaruutvinningen var störst för produkterna av fossil PE, samt de komposterbara påsarna med polyesterinnehåll. Lägst påverkan under denna fas hade säckarna som består av förnyelsebara råvaror, då de under användningen binder koldioxid och därmed ger ett lägre nettoutsläpp av CO 2 -ekvivalenter under denna fas. Var produkten produceras någonstans, dvs. om exempelvis svensk eller global elmix används, påverkar också resultatet. 3
Bakgrund och syfte Denna livscykelbedömning syftar till att beräkna klimatpåverkan (utsläpp av CO 2 - ekvivalenter) från fem av Paxxos avfallslösningar samt att jämföra resultaten med traditionella sopsäckar. Studien är baserat på den LCA som utfördes 2016 och de antaganden som låg till grund för den analysen. Vid data för traditionella avfallslösningar (utom komposterbar säck som inte var med i förra analysen) har samma premisser använts. Data för Paxxos produkter har uppdaterats efter nuvarande verksamhet. Det innebär bland annat att siffror för energiförbrukning och vikt på förpackningar har justerats. Avgränsningar Analyserade produkter Följande produkter har inkluderats i studien. Longopacs kassetter Mini, Midi och Maxi av fossil PE Longopac Zero av biobaserad PE (baserat på etanol från sockerrör) Longopac Biodegradable (komposterbar, baserad på stärkelse och nedbrytbar polyester Traditionella sopsäckar av fossil PE (125 l, 160 l, 240 l) Traditionell sopsäck, 100 % återvunnen fossil PE (125 l) Traditionell bio-säck (komposterbar, baserad på stärkelse och nedbrytbar polyester) Några produkter har lagts till eller bytts ut jämfört med studien från 2016. Longopac Midi har ersatt Longopac Maxi à 96 l. Longopac Maxi à 144 l ingår däremot i denna studie. Longopac Zero av biobaserad PE och Longopac Biodegradable har lagts till, liksom Traditionell biosäck som agerar jämförelse med Longopac Biodegradable. Beskrivning av Paxxos produkter Paxxos produkt, Longopac, är ett flexibelt avfallssystem med säckkassetter och säckställ. Säckstället, Longopac Stand, finns i tre storlekar, Mini, Midi och Maxi. Säckstället omfattas inte av denna studie. Själva säckkassetten består av en horisontellt veckad polyetenslang (eller motsvarande material för den nedbrytbara säcken) som är veckad till en kompakt kassett. Till skillnad från traditionella sopsäckar är slangen inte avdelad i separata säckar utan klipps av och försluts vid behov. Longopac säckkassetter levereras i kompakta förpackningar inklusive buntband för att försluta säckarna. När polyetenslangen klipps av och försluts för ersättas av en ny säck krävs endast marginellt med outnyttjad volym, jämfört med traditionella sopsäckar som har en fast volym per säck. Säcksystemet har en rad praktiska fördelar mot traditionella sopsäckar och är därför särskilt lämpliga i en rad industriella och krävande arbetsmiljöer. Longopac Biodegradable knyts ihop, här används inte buntband. 4
Figur 1. Paxxos avfallslösning Tabell 1. Produktbeskrivning Produktbeskrivning Longopac Mini säckkassett (exkl. säckställ Longopac Stand) - Polyeten (blandning oliks kvaliteter av PE) - Diameter: 357 mm - Längd: 60 meter - Tjocklek plastfilm:18 μ Longpac Midi säckkassett (exkl. säckställ Longopac Stand) - Polyeten (blandning oliks kvaliteter av PE) - Diameter: 465 mm - Längd: 85 meter - Tjocklek plastfilm: 22 μ Longopac Maxi säckkassett (exkl. säckställ Longopac Stand) - Polyeten (blandning oliks kvaliteter av PE) - Diameter: 570 mm - Längd: 110 meter - Tjocklek plastfilm: 25 μ Longopac Zero (exkl säckställ Longopac Stand) - Blandning av Polyethylen Medium Density (MDPE) samt Linear low-density Polyethylen (LLDPE) baserad på etanol från sockerrör - Diameter: 357 mm - Längd: 60 meter - Tjocklek plastfilm: 18 μ Longopac Biodegradable (exkl säckställ Longopac Stand) - Biologiskt nedbrytbar plast (baserat på stärkelse och polyester) - Diameter: 357 mm - Längd: 40 meter - Tjocklek plastfilm: 24 μ Buntband för att försluta säckarna, levereras tillsammans med Longopac säckkassett (ej Biodegradable) - Tillverkas i polyamid - Mini och Zero levereras med 75 st buntband per kassett, Midi 100 st per kassett, Maxi 130 st per kassett 5
Produktbeskrivning Förpackning - Kartong i wellpapp - Kartong till Mini och Zero väger 90 g, kartong till Midi väger 139 g, kartong till Maxi väger 202 g. Funktionell enhet I livscykelanalyser används termen funktionell enhet (FE) för att kunna jämföra två olika produkter. Båda produkterna bör uppfylla samma behov eller relatera till samma funktion. Den funktionella enheten (FE) i den här studien är förvaring av 1000 liter avfall. Systemavgränsningar Studien tar hänsyn till produkternas samtliga processer från vaggan till graven, vilket omfattar utvinning av råmaterial till slutfasen (förbränning eller deponi). Samtliga transporter från råmaterialutvinning till produktionsanläggning och därefter till kund är inräknade. Transporter till förbränning/deponi är exkluderade. Grundscenariot baseras på ett svenskt omhändertagande av avfall, vilket betyder att end-oflife huvudsakligen innebär förbränning. I slutet av rapporten redogörs dock även för ett avfallsscenario ur ett europeiskt perspektiv. Eftersom innehållet i säckarna kan utgöra varierat avfall räknas inte återvinning in som avfallsalternativ, utan antagandet är att säckarna och dess innehålls förbränns. För att kunna jämföra de komposterbara påsarna med övriga, antas även de gå till förbränning. Det är inte heller alla biogasanläggningar som tar emot nedbrytbar plast, vilket gör att många påsar går till förbränning trots att de klassas som nedbrytbara. Figur 2. Systemgränser för LCA-beräkningar 6
Antaganden och begränsningar Slutfasen av produkternas livscykel antas ske i Sverige. Då knappt en procent av hushållsavfallet lades på deponi under 2017 1 görs antagandet i denna studie att allt avfall i Sverige går till förbränning (energiåtervinning). Den generella uppfattningen från Paxxos kunder och andra i branschen är att fyllnadsgraden för traditionella sopsäckar är ca 60 % 2. För att studien ska kunna jämföra Paxxos produkter med de traditionella sopsäckarna, antas säckarna Mini, Zero och Biodegradable bytas då de fyllts med 75 liter sopor, d.v.s. motsvarande 60 % av en traditionell 125-liters sopsäck. Midi fylls med 96 liter, d.v.s. motsvarande 60 % av en traditionell 160-liters sopsäck, och Maxi fylls med 144 liter, d.v.s. motsvarande 60 % av en traditionell 240-liters sopsäck. Koldioxidutsläppen som relateras till de traditionella sopsäckarnas förpackningar antas vara motsvarande de för förpackningar för Longopacs säckkassetter. Spill av polyeten-granulat i Paxxos produktion uppgår till 3 %, varav 75 % återinförs i produktion. Detta är inräknat i analysen. Sopsäckshållare för Paxxos produkter respektive traditionella sopsäckar är ej inkluderade i denna studie. Datainsamling Utsläppsfaktorer och processdata har inhämtats från Henrik Péters, VD, och Leif Andersson, produktionschef, på Paxxo, samt från - Ecoinvent, en av världens mest erkända databaser med miljödata för mer än 2000 industriella processer - Idemat, en databas som tillhör The Program Design for Sustainability, School of Industrial Design, Engineering and Production på Technical University I Delft, Netherlands - Plastic Europe, en av Europas ledande handelsorganisationer - Vetenskaplig litteratur och tidigare genomförda liknande studier När det inte varit möjligt att inhämta genom databaser har befintlig litteratur på området används för att identifiera utsläppsfaktorer för olika faser i produkternas livscykel. Jämfört med studien från 2016 har utsläppsfaktorer inkluderats för Zero och de komposterbara påsarna. För den biobaserade säcken av PE har uppgifter från leverantören Braskem använts, baserad på en rapport av E4tech (2013). Andra studier som också undersökt biobaserad PE har dock valt att modifiera Braskems beräkningar då leverantören tillgodoräknar såväl ändrad markanvändning, upptag av kol från atmosfären samt den el som tillförs det nationella elnätet med anledning av produktionen av PE. Olika sätt att beräkna utsläppsfaktorn för framställning av biobaserad PE ger olika resultat, och i den här studien har ett snittvärde från olika beräkningar använts. I bilaga 1 anges ett alternativt scenario för resultatet om uppgifterna från Braskem använts utan korrigering, vilket ger ett stort genomslag ur ett livscykelperspektiv. 1 Avfall Sverige (2018), Svensk Avfallshantering 2018. Tillgänglig via: https://www.avfallsverige.se/fileadmin/user_upload/publikationer/svensk_avfallshantering_2018_01.p df 2 2 Muntlig diskussion med Henrik Péters, VD Paxxo (2018) 7
När det gäller framställning av material till de komposterbara påsarna kan utsläppen av växthusgaser variera beroende på hur sammansättningen ser ut, dvs. hur mycket biobaserat respektive syntetiskt framställt material som använts 3.De komposterbara påsarna består inte bara av biobaserade råvaror utan blandas även med syntetiska nedbrytbara polymerer. I den här studien används data från tidigare genomförd livscykelanalys för en biopolymer baserad på stärkelse. Den komposterbara jämförda säcken (kallad Traditionell Bio) har mått och vikt som är baserad på en säck på marknaden. I bilaga 3 anges vilka källor som använts i studien. 3 Broeren et al. (2017), Environmental impact assessment of six starch plastics focusing on wastewater-derived starch and additives 8
Inventering av data Beräkning av antal produkter per funktionell enhet För att kunna bestämma vikt på ingående material per funktionell enhet (FE), 1000 liter avfall, behöver antalet kassetter eller sopsäckar per FE beräknas, se tabell 2. Tabell 2. Antal sopsäckar per FE Fyllnadsgrad Volym sopor per säck (liter) 125 liter 60 % 75 13,3 160 liter 60 % 96 10,4 240 liter 60 % 144 6,9 Antal säckar som krävs för 1000 liter sopor Enligt Paxxos beräkningar krävs 1,13 m för att fylla Mini och Zero med 75 liter, d.v.s. 60 % av en 125 liter, 1,01 m för att fylla Midi med 96 liter, d.v.s. 60 % av 160 liter och 1,17 m för att fylla Maxi med 144 liter, d.v.s. 60 % av 240 liter. Det krävs samtidigt 1,25 meter för att fylla Biogradable med 75 liter, det vill säga 60 % av 125 liter. Detta beror på att buntband inte används. Antalet säckkassetter som krävs per FE visas i tabell 3 nedan. Tabell 3. Antal kassetter per FE Fyllnadsgrad Volym sopor per säck (liter) Antal kassetter som krävs för 1000 liter sopor 125 liter 60 % 75 0,25 Mini 125 liter 60 % 75 0,25 Zero 125 liter komposterbar 60 % 75 0,42 Biodegradable 160 liter 60 % 96 0,12 Midi 240 liter 60 % 144 0,07 Maxi När en säck i Longopacs säcksystem skall bytas separeras den från resten av kassetten genom att den klipps av. Botten på kassetten försluts med hjälp av ett buntband, vilket illustreras i figur 2. För att representera den faktiska längden kassett som krävs för att separera och skapa en ny botten har 0,4 dm inräknats vid de tillklippta ändarna. För Longopac Biodegradable är detta avstånd längre då inga buntband används utan säcken knyts ihop. 9
Figur 3. Snittet mellan två Longopac-säckar För att förvara 1000 liter avfall krävs 0,25 st säckkassetter Mini respektive Zero, 0,12 säckkassetter Midi, 0,07 säckkassetter Maxi eller 0,42 säckkassetter Biodegradable. Motsvarande antal traditionella sopsäckar (fyllda till 60 %) som krävs för att förvara 1000 liter avfall är 13,3 säckar à 125 liter, 10,4 st à 160 liter respektive 6,9 st à 240 liter. Säckkassetter Paxxo Råmaterial Tabell 4. Råmaterialåtgång per FE. Produktion Säckkassetterna Mini, Midi, Maxi, Zero och Biodegradable produceras av Paxxo AB i Malmö. Energiåtgången som anges i tabell 3 är ett snitt som baseras på Paxxos totala energiförbrukning delat på de produkter som tillverkas vilket innebär 1,34 kwh/kg åtgången plast. Detta innebär en viss justering jämfört med förra LCA:n då en uppskattning av förbrukning per extruder gjordes. Utsläppsfaktorn för produktionen av sopsäckarna varierar mellan produkterna och skiljer sig åt beroende på var produktionen sker. Utsläppsaktorn för svensk elmix, 0,013 kg CO 2 - ekv/kwh 4 har använts för Paxxos produktion. Elkonsumtion för extrudering av plastfilm kan variera, vilket kan ha en mängd bakomliggande förklaringar, till exempel variationer mellan olika produktionsenheters maskineri, processer 4 Energiföretagen (2017), Energibranschens klimat och miljöpåverkan. Tillgänglig via: https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/energiaret/energiaret2016_miljo _27-september.pdf?v=qh4qjlb85gunRX8Yp8bBRsCSwbw 10
och ingående material. Sammantaget kan man dock visa att Paxxos uppmätta data för elkonsumtion per producerad enhet är realistiska jämfört med andra data för extrudering av polyeten. Transport Paxxo köper polyetengranulat (PE) från fyra olika leverantörer. Produktion av PE sker i olika delar av Europa såsom Österrike, Sverige, Finland och Tyskland. Granulat levereras 2-3 gånger per månad i 100 % fyllda lastbilar à 26 ton. I beräkningarna antas ett medelavstånd för denna transport till 975 km. Buntbanden av polyamid skeppas i 100 % fyllda containrar från Kina. Förpackningsmaterialet produceras i Skåne och levereras med lastbil med en ungefärlig resväg på 40 km från Paxxos fabrik. Biobaserad PE tillverkas av Braskem i Brasilien och transporteras därefter till Holland. Paxxo kommer att köpa råvaran från den europeiska leverantören. Transporten som räknas in i denna studie är fraktfartyg från Brasilien till Holland, och därefter med lastbil till Paxxos fabrik i Malmö. Granulaten till Biodegradable tillverkas i Europa och transporteras i 1000 kilos-lådor till Paxxos fabrik i Malmö. Avståndet från leverantören till Malmö är 778 km. Till sist har en genomsnittlig sträcka om 40 kilometer lagts till för transport av färdig sopsäck från Malmö till kund. End of life Basscenariot äger rum i Sverige där allt avfall antas gå till förbränning. Enligt Avfall Sverige 5 (2014) deponeras endast 1 % av hushållsavfallet och följaktligen utgår studien från att säckarna av PE samt buntbanden av polyamid avfall förbränns. Enligt FTI återvinns 80 % av alla pappersförpackningar av kartong 6. Denna studie tar inte med utsläppsfaktorn för återvunnen papp i beräkningarna eftersom dess effekt på de totala utsläppen är minimal. Tabell 5. Utsläppsfaktorer slutfas/end-of-life Material Kg CO2-ekv/kg Databas Wellpapp, 19,6 % vatten, till kommunal förbränning Polyeten, 0,4 % vatten, till kommunal förbränning Polyamid till kommunal förbränning 0,025 Ecoinvent 2,99 Ecoinvent 1,7 Eco IT 5 Avfall Sverige (2018), Deponering. Tillgänglig via: https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/avfallsbehandling/deponering/ 6 FTI AB (2017), Återvinningsstatistik. Tillgänglig via: https://www.ftiab.se/180.html 11
Traditionella sopsäckar Råmaterial och produktion De traditionella sopsäckarna av varierande tjocklek (uppmätt i enheten μ, d.v.s. miljondelar av en meter) som jämförs med Longopacs PE-produkter antas bestå av Low Density Polyethylen (LDPE), alltså polyeten av låg densitet. Denna studie analyserar främst LDPE från jungfruligt material men inkluderar också en produkt baserad på 100 % återvunnen LDPE. Energiåtgången för de traditionella PE-påsarna baseras på Ecoinvents uppgifter om extrudering av polyeten, 0,5 kwh/kg åtgånget material. För att räkna in även andra delar av anläggningen och göra produktionsfasen mer jämförbar med Paxxos (som inte bara inkluderar energiåtgången för extrudern) justeras detta till 1 kwh/kg material. Ett antagande om stordriftsfördelar vid produktionen gör ändå att denna siffra ändå något lägre än Paxxos. Samma uppgifter har även används för den komposterbara säcken då metoden varit okänd i denna studie Beräkningar av utsläpp från produktionen av traditionella sopsäckar baseras på den globala elmixen, 0,6 kg CO 2 -ekv/kwh 7, eftersom antagande är att dessa påsa produceras i Shanghai, Kina. För den traditionella bio-säcken används utsläppsfaktorn för europeisk elmix om 337 g CO 2 /kwh 8. Transport Traditionella sopsäckar antas skeppas från Shanghai till Malmö. Transport av råmaterial från dess leverantör till produktionslokal i Shanghai utesluts i denna studie. Påsen av komposterbar bioplast antas transporteras från Europa till Malmö med ett avstånd om 1464 km. Till sist har en genomsnittlig sträcka om 40 kilometer lagts till för transport av färdig sopsäck från Malmö till kund. End of life Utsläppsfaktorn blir samma som för Longopacs PE-produkter. 7 Malmodin et al. (2014), Life Cycle Assessment of ICT 8 Energiföretagen (2017), Energibranschens klimat och miljöpåverkan. Tillgänglig via: https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/energiaret/energiaret2016_miljo _27-september.pdf?v=qh4qjlb85gunRX8Yp8bBRsCSwbw 12
Resultat I tabell 6 anges klimatpåverkan från de olika produktalternativen. De minsta utsläppen härrör från Paxxos produkter samt exemplet Traditionell Bio-säck medan de traditionella sopsäckarna baserade på fossil PE genererar större utsläpp under ett livscykelperspektiv. Den största andelen av utsläppen kommer från utvinning av råmaterial samt förbränning i slutet av livscykeln (undantaget sopsäcken av återvunnen PE där förbränningen står för den allra största påverkan). Av utvinning av råmaterialet är det plastråvaran som står för den stora påverkan, då såväl kartongen har en lägre klimatpåverkan per kg och buntbanden förekommer i en väldigt liten andel per FE. Förnyelsebart material har en lägre påverkan vid utvinningsfasen än fossilt. Tabell 6. Utsläpp CO2-ekv/FE Kg CO2-ekv/FE Mini à 75 l, 18 µ 1,6 Midi à 96 l, 22 µ 1,7 Maxi à 144 l, 25 µ 1,9 Zero (biobaserad PE) (ej komposterbar) à 75 l, 18 µ 1,3 Biodegradable (komposterbar) à 75 l, 24 µ 2,7 125-liters sopsäck, 40 µ, 70 g 5,1 125-liters sopsäck, 40 µ, 70 g, återvunnen PE 4,2 125-liters sopsäck, 50 µ, 80 g 6,0 125-liters sopsäck, 80 µ, 112 g 8,5 160-liters sopsäck, 60 µ, 108 g 6,4 240-liters sopsäck, 60 µ, 131 g 5,2 Traditionell Bio (komposterbar), 125 l, 17 µ, 50 g 2,6 Figur 4. Utsläpp kg CO2-ekv/FE 13
Resultat europeiskt avfallsscenario 47 procent av hushållsavfallet i Europa under 2016 materialåtervanns eller komposterades, 30 procent förbrändes och 25 procent deponerades 9. Även här antas alla säckar gå till förbränning eller deponi. Tabell 7 och figur 5 nedan visar resultaten för det europeiska scenariot för avfallshantering. Utfallet blir en något lägre klimatpåverkan för samtliga produkter då utsläpp från förbränning är högre än de som relateras till deponi. Tabell 7. Utsläpp CO2-ekv/FE (europeiskt avfallsscenario) Mini à 75 l 1,2 Midi à 96 l 1,2 Maxi à 144 l 1,3 Mini Zero (biobaserad PE) (ej komposterbar) à 75 l 0,8 Biodegradable (komposterbar) à 75 l 2,1 125-liters sopsäck, 40 µ, 70 g 3,9 125-liters sopsäck, 40 µ, 70 g, återvunnen PE 3,0 125-liters sopsäck, 50 µ, 80 g 4,6 125-liters sopsäck, 80 µ, 112 g 6,5 160-liters sopsäck, 60 µ, 108 g 4,9 240-liters sopsäck, 60 µ, 131 g 4,0 Traditionell Bio (komposterbar), 125 l, 17 µ, 50 g 2,1 Kg CO2-ekv/FE Figur 5. Utsläpp kg CO2-ekv/FE (europeiskt avfallsscenario) 9 Avfall Sverige (2018), Avfall i Europa. Tillgänglig via: https://www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/avfallsstatistik/europeisk-avfallsstatistik/ 14
Slutsats Den främsta orsaken till lägre klimatpåverkan med Paxxos säckkassetter är den lägre vikten av polyeten per volym av avfall, tack vare bättre fyllnadsgrad och tunnare plastfilm jämfört med traditionella sopsäckar. Detta minskar utsläppen vid både utvinning och produktion av råvara samt vid förbränning av säckarna. Även i jämförelse mot den återvunna sopsäcken är klimatpåverkan lägre för Paxxos lösningar. Paxxos avfallslösningar har sedan livscykelanalysen 2016 modifierats något för att effektivisera fyllnadsgraden. Den Maxi-säck som tidigare användes i jämförelsen för att fylla en traditionell 160-liters sopsäck har ersatts av Longopac Midi som är bättre dimensionerad för detta ändamål. Detta gör att dessa påsar får liknande klimatpåverkan per FE. Paxxos nya produkt av PE med sockerrör som ursprunglig råvara (Zero) har även den än lägre klimatpåverkan än traditionella sopsäckar men också lägre än Paxxos traditionella lösningar. Denna sopsäck har samma funktion och mått (inklusive samma tjocklek) som Longopac Mini, men eftersom den tillverkas av en förnybar råvara som tar upp koldioxid ur luften, blir nettoutsläppen vid utvinningsfasen lägre. Hur mycket som kan tillgodoräknas råder dock en viss osäkerhet kring, och beror givetvis på vilka avgränsningar och beräkningar som görs när utsläppen från utvinningsfasen beräknas. I denna studie har en utsläppsfaktor använts baserad på leverantörens egna beräkningar samt en LCA där denna råvara också använts för att jämföra olika sopsäckar. I det senare fallen anges en högre klimatpåverkan då allt, till exempel ändrad landanvändning eller distribution till elnätet, inte tillgodoräknas. Om leverantörens siffror används utan korrigering, se bilaga 1, sjunker klimatpåverkan ytterligare. När det gäller de komposterbara påsarna kan klimatpåverkan sjunka om sammansättningen i produkten ändras så att mängden biobaserat material ökar och den syntetiska polyestern minskar. Vad gäller klimatpåverkan under produktionsfasen skiljer det sig till viss del mellan de olika lösningarna. För de traditionella sopsäckarna i PE används faktorn för global elmix vid beräkningarna och metoden filmextrudering enligt Ecoinvent. Den metoden används även för den traditionella biosäcken. Detta skiljer sig åt från Paxxos produktion där svensk elmix används samt där antal kwh/kg plast är kända. Även här finns dock vissa osäkerheter då energianvändningen är beräknad som ett snitt från hela anläggningen, och därför inkluderar stödprocesser som ventilation och liknande. Klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv är till viss del beroende av vilken produktionsmetod som används samt vilken elmix som driver anläggningen, även om utsläppen är större under utvinning av råmaterial samt vid avfallshanteringen. Att effektivisera produktionen och välja miljömärkt el kan påverka klimatpåverkan under produktionsfasen. När det gäller slutfasen/end-of-life visar det europeiska scenariot att en större andel avfall går till deponi vid produkternas slutskede, vilket ger resultatet att de totala utsläppen blir lägre för samtliga produkter då utsläppsfaktorn för förbränning är högre än den för deponi. Paxxo Biodegradable har en högre densitet än påsarna av PE vilket gör att det går åt mer material för att tillverka en kassett av samma mått som PE. Det går heller inte att använda buntband som med påsar av PE, vilket också ökar mängden material som krävs för att fylla 75 liter. De olika tekniska egenskaperna gör därför att det finns viss osäkerhet i jämförbarheten mellan dem och PE, eftersom de får olika användningsområden. De har dock ändå inkluderats i denna studie, men det som beskrivs ovan bör beaktas när resultatet ska tolkas. För att kunna jämföra säckarna har scenariot förbränning i avfallsfasen använts för samtliga säckar. 15
Bilaga 1 I denna bilaga jämförs resultatet i denna studie med liknande livscykelanalyser. I figuren nedan anges resultatet (sopsäck, sopsäck återvunnen) med andra resultat (IFEU 10 och INTERSEROH 11 i Tyskland. Figur 6. De fyra vänstra staplarna representerar resultat från denna studie jämfört med referenser innehållande liknande analyser av samma typ av produkt. Stapel fem till åtta jämför PE och återvunnen PE från Ecoinvent med data från rapporten INTERSEROH. 10 IFEU - Institut für Energieund Umweltforschung Heidelberg GmbH (2009), Life Cycle Assessment of Waste Bags 11 Fraunhofer Institute for Environmental, Safety and Energy Technology (UMSICHT) and INTERSEROH (2009), Recycling for climate protection 16
Nedan jämförs de komposterbara påsarna med uppgifter från Shen & Patel (2008) 12 om klimatpåverkan från stärkelseplaster (TPS) med tillsatt polyester (PCL), samma material som använts i denna studie. Figur 7. Utsläpp av kg CO2-ekv per kg material Figuren nedan visar klimatpåverkan vid användning av Braskems utsläppsfaktor för tillverkningen av Bio-PE (baserad på studien av E4tech, 2013) utan korrigering. Braskem har även genomfört en senare analys som ger ytterligare något lägre utsläpp, men för att kunna beräkna det snitt som används i den här studien används siffrorna från 2013. Braskem tillgodoräknar såväl upptag av CO 2 från luften som ändrad markanvändning och distribution av el till det nationella nätet. Figur 8. Utsläpp kg CO2-ekv/FE (alternativt scenario) 12 Shen, L. & Patel, M K (2008). Life Cycle Assessment of Polysaccharide Materials: A Review, J Polym Environ 16:154-167 17
Bilaga 2 Utsläppsfaktorer och klimatpåverkan per 1000 liter avfall för samtliga processer (råmaterial, transporter, produktion och förbränning) för de studerade produkterna. 18
Bilaga 3 Källor och databaser Process/material Råmaterial Polyeten (MDPE) Buntband - polyamid Förpackning - kartong Återvunnen polyeten Polyeten (LDPE) Bio-PE Komposterbar plast Transport PE: Lastbil. Europa - Malmö Polyamid: Fartyg. Shanghai - Malmö Förpackning: Lastbil. Skåne - Malmö Trad. Sopsäck: Fartyg. Shanghai- Malmö Bio-PE: Fartyg. Brasilien-Rotterdam Bio-PE: Lastbil. Rotterdam-Malmö Komposterbar plast: Lastbil. Europa-Malmö Färdig sopsäck: Lastbil. Malmö-Kund Produktion Paxxos produkter (svensk elmix) Traditionell sopsäck PE (global elmix) Traditionell sopsäck komposterbar (europeisk elmix) Slutfas/End-of-life Förbränning PE Förbränning polyamid Förbränning förpackning Förbränning komposterbar plast Källa/databas Plastic Europé (2014). High-density Polyethylene (HDPE), Low-density Polyethylene (LDPE), Linear Low-density Polyethylene (LLDPE). Medeltalet av LDPE och HDPE. Ecoinvent Ecoinvent, Corrugated board, recycling fibre, single wall, at plant Ecoinvent Ecoinvent E4tech & LCAworks (2013), Environmental assessment of Braskem s biobased PE resin. Summary of the life cycle assessment, land-use change and water footprint reports IVL Swedish Environmental Research Institute på uppdrag av BillerudKorsnäs AB (2016), A comparative LCA study of various concepts for shopping bags and cement sacks Broeren et al. (2017), Environmental impact assessment of six starch plastics focusing on wastewater-derived starch and additives, Resources, Conservation & Recycling 127 (2017) 246 255 Ecoinvent. Transport, lastbil 16-32t, EURO3 Ecoinvent. Transport, transoceaniskt fraktfartyg Ecoinvent. Transport, lastbil 7.5-16t, EURO3 Ecoinvent. Transport, transoceaniskt fraktfartyg Ecoinvent. Transport, transoceaniskt fraktfartyg Ecoinvent. Transport, lastbil 16-32t, EURO3 Ecoinvent. Transport, lastbil 16-32t, EURO3 Ecoinvent. Transport, lastbil 16-32t, EURO3 Paxxo Ecoinvent, Film extrusion Ecoinvent, Film extrusion Ecoinvent, Disposal, polyethylene, 0.4 % water, to municipal incineration Ecoinvent, Polyamid Ecoinvent, Disposal, packaging cardboard, 19.6 % water, to municipal incineration Boustead Consulting & Associates Ltd. (u.å.) på uppdrag av the Progressive Bag Alliance 19