FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1 Metod för lokalt folkhälsoarbete... 2 3.2 Organisationsmatris över folkhälsoarbetet i Mönsterås kommun... 3 3.3 Folkhälsorådets och folkhälsosamordnarens uppdrag... 4 3.4 Prioriterade verksamheter och aktiviteter under verksamhetsåren 2012-2014... 5 3.4.1 Målområde 1, Delaktighet och inflytande i samhället... 5 3.4.2 Målområde 2, Ekonomiska och sociala villkor... 6 3.4.3 Målområde 3, Barn och ungas uppväxtvillkor... 7 Bilaga 1: Förklaringar... 8

1 Bakgrund Genom en god folkhälsa ökar arbetskraften, produktiviteten och möjligheterna till utveckling i kommunen. Hälsa möjliggör en långsiktig befolkningstillväxt. Kommunens inriktning ska vara att arbeta för att folkhälsofrågorna blir en naturlig del inom alla verksamhetsområden. Kommunen ska tillsammans med näringslivet, medborgarna och andra samhällsaktörer arbeta för en hälso- och miljöfrämjande utveckling. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå det övergripande målet finns 11 nationella målområden som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Folkhälsorådet utgår från dessa 11 mål: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel De första sex målen handlar om vad man brukar beteckna som strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Kalmar län har antagit en folkhälsopolitisk strategi för år 2011-2015 där de prioriterade målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun Av de 11 nationella målområdena har Mönsterås kommun har valt att prioritera följande: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Utifrån de prioriterade målområdena har Folkhälsorådet formulerat följande folkhälsomål för Mönsterås kommun: 1

Övergripande folkhälsomål: Öka hälsa och välbefinnande hos kommuninnevånare i Mönsterås. Det övergripande målet ska nås genom att följande delmål uppnås: Skapa förutsättningar för att kommuninnevånarna får jämlika och jämställda levnadsvillkor, en bra start i livet och ett tryggt åldrande. Kopplat till målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor med ökat arbetsdeltagande, ekonomisk och social trygghet samt ett åldrande med livskvalitet. Kopplat till målområde 2. Ekonomiska och sociala villkor. Skapa förutsättningar för att barn och unga i Mönsterås kommun ska må bättre genom hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt ha känsla av att lyckas i skolan och arbetslivet. Kopplat till målområde 3. Barn och ungas uppväxtvillkor. 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun Mönsterås nuvarande organisation för folkhälsoarbete tillsattes i mars 2011. Organisationen utgörs av ett lokalt folkhälsoråd bestående av politiker som träffas cirka 4 gånger per år. Kommunstyrelsen är ansvarig för folkhälsorådet och utser ordförande. De antagna verksamhetsmålen är alla berörda nämnders ansvar. Folkhälsoplanen ska utvärderas av kommunstyrelsen under hösten 2014. 3 politiker representerar Kommunstyrelsen 2 politiker representerar Socialnämnden 2 politiker representerar Barn- och Utbildningsnämnden 1 politiker representerar Miljönämnden 1 politiker representerar Föreningsnämnden 1 adjungerande politiker representerar Landstinget. 3.1 Metod för lokalt folkhälsoarbete Metoden för lokalt folkhälsoarbete beskrivs utifrån figur 1 (se sid 3). Utgångspunkten för det lokala folkhälsoarbetet är kartläggning och nulägesanalys av behov och utvecklingsområden för att främja kommuninnevånarnas hälsa (1). Folkhälsoprofilen utgör grunden för prioriteringar (2) och aktiviteter (3). Prioriteringar beskrivs i långsiktiga folkhälsoplaner samt årligen i verksamhetsplaner (4) och (5). Efter det följer en genomförandefas (6) samt uppföljning av genomfört arbete (7). Resultatet av folkhälsoarbetet redovisas årligen i en verksamhetsberättelse och utvecklingen av folkhälsan följs årligen i Välfärdsbokslut (8). 2

3.2 Organisationsmatris över folkhälsoarbetet i Mönsterås kommun Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Chefsgrupp Folkhälsoråd Målområde 1 Målområde 2 Målområde 3 Arbetsgrupper Allergi ANDT Värme & Ramar Figur 2 3

Matrisen (figur 2, sid 3) är en beskrivning över hur folkhälsoarbetet är organiserat i Mönsterås kommun. Målområde 1: t.ex. ungdomsråd, anhörigstöd, pensionärs- och handikappråd. Målområde 2: samverkan med t.ex. Arbetsförmedling, Försäkringskassa, studie- och yrkesvägledning. Målområde 3: t.ex. allergikommitté, alkohol, narkotika, droger, tobak (ANDT) och föräldrastöd (Värme & Ramar). 3.3 Folkhälsorådets och folkhälsosamordnarens uppdrag För att synliggöra behov och utvecklingsområden i folkhälsoarbetet bör man utgå från en kartläggning av kommuninnevånarnas hälsa. Folkhälsoprofilen är en länsgemensam metod som beskriver hälsoläge, välfärdsfaktorer och levnadssätt. Den har tagits fram i samverkan mellan landstinget Kalmar och länets kommuner. Folkhälsoprofilens kartläggning finns som underlag till de prioriteringar som är gjorda i folkhälsoplanen och är en förutsättning för att kunna göra uppföljningar av resultatet. Mönsterås folkhälsoråd vill ge kommuninnevånarna ett friskare, tryggare och rikare liv genom att: Öka medvetenheten om de faktorer som påverkar hälsa Öka kunskapen om sambandet mellan kultur och hälsa Skapa förutsättningar för att ett långsiktigt arbete med välfärdsbokslut inom kommunen genomförs Folkhälsorådets uppdrag: Samordna, utveckla och stödja folkhälsoarbetet tillsammans med nämnder, myndigheter, organisationer, näringsliv, föreningsliv m.fl. Årligen göra en verksamhetsberättelse samt revidera Folkhälsoplanen en gång per mandatperiod Omsätta nationella, regionala och lokala mål till handling i folkhälsoarbetet Vara remissinstans vid kommunala beslut som rör folkhälsofrågor Kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen Följa och utvärdera folkhälsoarbetet i kommunen Verka för att folkhälsoarbete bedrivs inom organisationens samtliga förvaltningar Förankra folkhälsoarbetet politiskt Folkhälsosamordnaren ingår i folkhälsorådet som tjänsteman med följande huvudsakliga uppdrag: Samordna och inventera befintligt folkhälsoarbete Skapa kontakter för bättre samverkan Delta i samverkansprojekt samt stödja och följa utsedda arbetsgrupper Svara för utvärdering och uppföljning av utförda insatser i en årlig verksamhetsberättelse 4

Förankra folkhälsoarbetet mellan politiker och tjänstemän Medverka till att kunskaper sprids om metoder och strategier Verka för att hänsyn tas till hur olika beslut påverkar folkhälsan 3.4 Prioriterade verksamheter och aktiviteter under verksamhetsåren 2012-2014 Nedan följer de verksamhetsmål och aktiviteter som Folkhälsorådet valt att prioritera under verksamhetsåren 2012-2014. 3.4.1 Målområde 1, Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrund Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner mening att engagera sig i föreningsliv eller till att försöka påverka samhällsutvecklingen kännetecknas av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet och inflytande i samhället är därför ett av de viktigaste nationella folkhälsomålen. Särskild vikt bör läggas på att främja social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (Statens folkhälsoinstitut, 2 004:20). Syfte Att det ska finnas möjlighet för innevånarna att påverka och delta i olika politiska, sociala och kulturella sammanhang. Mål Skapa förutsättningar för att kommuninnevånarna får jämlika och jämställda levnadsvillkor, en bra start i livet och ett tryggt åldrande. Den nämnd/förvaltning som står först och är markerad med fet stil har huvudansvaret. Verksamhetsmål Uppmärksamma mäns och kvinnors olika villkor och systematiskt arbeta med genusperspektivet Likabehandling där man utgår från de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder) Stödja genomförande av hälsofrämjande aktiviteter Stödja och uppmuntra verksamheter såsom ungdomsråd, handikappråd, pensionärsråd m.fl. Inventera förutsättningar för att skapa mötesplatser där mångfald kan utvecklas Uppmuntra kommuninnevånare att lämna in medborgarförslag Förbättra kommuninformation via tillgänglig hemsida Vid allmänna val ska möjligheten till förtidsröstning utökas Ansvarig nämnd/förvaltning KS, SN, BUN, FN, KN KS, SN, BUN, FN, KN FN, KS, SN, BUN, KN KS, SN, BUN KN, KS, SN, BUN, FN KS Kansliavdelningen Valnämnden 5

Uppföljning Uppföljningen är en kvalitativ beskrivning av arbetet som skett med verksamhetsmålen. På vilket sätt har berörda nämnder och förvaltningar arbetat med verksamhetsmålen? Hur har de olika aktiviteterna/åtgärderna bidragit till ökad hälsa hos kommuninnevånarna? Folkhälsorådet ansvarar årligen för insamling, sammanställning och utvärdering. 3.4.2 Målområde 2, Ekonomiska och sociala villkor Bakgrund Det råder stora skillnader i medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. Ekonomi och hälsa hör samman emedan fattigdom och ohälsa följs åt. Höginkomsttagare har bättre hälsa än genomsnittet vilket hör ihop med ökad möjlighet att påverka sin livssituation och upplevd trygghet. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och ekonomisk stress. Åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken är därför av stor vikt. En hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Hänsyn bör tas till ekonomiskt utsatta grupper. Syfte Bibehålla och skapa utbildning, arbete och goda sociala relationer vilket är viktiga faktorer för hälsa och en ökad välfärd. Mål Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor med ökat arbetsdeltagande, ekonomisk och social trygghet samt ett åldrande med livskvalitet. Den nämnd/förvaltning som står först och är markerad med fet stil har huvudansvaret. Verksamhetsmål Öka kunskapen om socioekonomiska faktorers påverkan på hälsan Ta fram fungerande metoder för lokal samverkan i syfte att skapa meningsfull sysselsättning Öka känslan av delaktighet och inflytande för målgrupper som är ekonomiskt och socialt utsatta Öka förtroende, ömsesidighet och tillit mellan medborgare samt skapa möjlighet till social samvaro och stödjande sociala nätverk Ansvarig nämnd/förvaltning SN, KS, BUN KS, SN, BUN SN, KS, BUN, FN, KN KS, SN, BUN, FN, KN Uppföljning Uppföljningen är en kvalitativ beskrivning av arbetet som skett med verksamhetsmålen. På vilket sätt har berörda nämnder och förvaltningar arbetat med verksamhetsmålen? Hur har de olika aktiviteterna/åtgärderna bidragit till ökad hälsa hos kommuninnevånarna? Folkhälsorådet ansvarar årligen för insamling, sammanställning och utvärdering 6

3.4.3 Målområde 3, Barn och ungas uppväxtvillkor Bakgrund Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa. Studier visar att det finns en påtaglig ojämlikhet när det gäller barns hälsa. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och föräldrarnas ekonomiska och sociala trygghet samt delaktighet och inflytande i samhället. Fysiska hälsoproblem är 60 % vanligare bland socialt mindre gynnade barn och i samma grupp är psykiska problem 70 % vanligare. Viktigast för barns hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Syfte Uppmärksamma utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor samt hjälpa unga att se möjligheter och framtidsutsikter i den situation man befinner sig i idag. Mål Skapa förutsättningar för att barn och unga i Mönsterås kommun ska må bättre genom hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt ha känsla av att lyckas i skolan och arbetslivet. Den nämnd/förvaltning som står först och är markerad med fet stil har huvudansvaret. Verksamhetsmål Ansvarig nämnd/förvaltning tekniska kontoret, KS, SN, Öka tryggheten i barn och ungas miljöer BUN, FN, KN, MN, BUF Bidra till goda förutsättningar för att skolan ska kunna arbeta aktivt BUN, KS, BUF med att stärka barn och ungdomars hälsa Stödja genomförande av hälsofrämjande aktiviteter. FN, KS, SN, BUN, KN Stärka föräldrarollen SN, BUN Främja arbetet med sexuell hälsa BUN, SN Stärka det drogförebyggande arbetet KS, SN, BUN, FN, KN, MN Främja föreningslivets hälsofrämjande arbete FN, KN Stärka det brottsförebyggande arbetet bland ungdomar KS, SN, BUN, FN, KN, tekniska kontoret Uppföljning Uppföljningen är en kvalitativ beskrivning av arbetet som skett med verksamhetsmålen. På vilket sätt har berörda nämnder och förvaltningar arbetat med verksamhetsmålen? Hur har de olika aktiviteterna/åtgärderna bidragit till ökad hälsa hos kommuninnevånarna? Folkhälsorådet ansvarar årligen för insamling, sammanställning och utvärdering. 7

Bilaga 1: Förklaringar KF = Kommunfullmäktige KS = Kommunstyrelsen SN = Socialnämnden BUN = Barn- och utbildningsnämnden MN = Miljönämnden FN = Föreningsnämnden KN = Kulturnämnden FHR = Folkhälsorådet BUF = Barn- och ungdomsförvaltningen ANDT = alkohol, narkotika, droger och tobak Chefsgruppen = Kommunala förvaltningschefer 8