Gärarp 20:8, Gärarps bytomt NYBYGGNATION

Avgränsande arkeologisk förundersökning 2017 Gärarp 20:8, Gärarps bytomt NYBYGGNATION RAÄ Tosterup 43:1, Tosterups socken i Tomelilla kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:8 Lars Jönsson

Avgränsande arkeologisk förundersökning 2017 Gärarp 20:8, Gärarps bytomt NYBYGGNATION RAÄ Tosterup 43:1, Tosterups socken i Tomelilla kommun, Skåne län

Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A 271 32 Ystad Tel: 070-306 36 04 E-post: info@osterlenarkeologi.se Webb: www.osterlenarkeologi.se Avgränsande arkeologisk förundersökning 2017 Gärarp 20:8, Gärarps bytomt Nybyggnation RAÄ Tosterup 43:1, Tosterups socken i Tomelilla kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:8 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Tommy Andersson från Bollerups Mini-Maskin AB gräver schakt 1 inom fastigheten Gärarp 20:1. Framför grävmaskinen står arkeolog Anders Ohlsson. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2017

Innehåll Inledning 5 Läge och topografi 5 Syfte och metod 5 Fornlämningsmiljö 6 Undersökningsresultat 8 Schakt 1 9 Schakt 2 10 Schakt 3 10 Schakt 4 10 Schakt 5 11 Schakt 6 12 Schakt 7 13 Schakt 8 13 Tolkning 14 Utvärdering 16 Bebyggelsens etablering inom bytomten 16 Förslag till fortsatta åtgärder 17 Projektorganisation och kvalitetssäkring 17 Referenser 18 Tekniska och administrativa uppgifter 19

Figur 1. Skåne med platsen för Gärarp i Ingelstad härad markerad med en röd prick. Figur 2. Utsnitt över området vid Gärarp i Tomelilla kommun, med platsen för den arkeologiska förundersökningen markerad med en röd stjärna. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8

Inledning Jan-Olof Östlund planerar att bebygga en del av fastigheten Gärarp 20:8 med bostad, garage/förråd, infart, enskild brunn och avloppsanläggning samt jordvärme. Då byggnationen berör den södra delen av Gärarps gamla bytomt (RAÄ Tosterup 43:1) har Österlenarkeologi genomfört en avgränsande arkeologisk förundersökning. På platsen låg fram till enskiftet gårdarna nr. 17 och 18 i Gärarps bytomt. Fastigheten som berörs av nybyggnationen är ca 9 000 m 2 stor. I första hand skulle dock en 2 000 3 000 m 2 stor yta i sydöstra delen av området undersökas. Inom denna yta planeras hus och garage. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr. 431-35926-2016). Läge och topografi Gärarp är beläget ca 6 km sydost om Tomelilla och 13 km nordost om Ystad i den södra delen av Skåne. Landskapet i området består av öppen, mjukt kuperad odlingsbygd, vilken bitvis bär prägel av slottslandskap med stora brukningsarealer, alléer och ädellövskog. Endast 2 km sydväst om Gärarps gamla bytomt ligger Tosterups slott. Exploateringsområdet är beläget ca 70 m ö.h. Området avgränsas av Gärarpsvägen i norr och en markväg i öster. I övrigt omges undersökningsområdet av åkermark. Området som ska exploateras utgörs idag av åkermark. Syfte och metod SYFTE Syftet med undersökningen var att konstatera om fornlämningar berörs av byggnationen samt att avgränsa eventuell fornlämning. Om fornlämning framkom inom byggytan skulle den avgränsande förundersökningen fastställa var inom det aktuella området det är lämpligast att bygga ur ett fornlämningsperspektiv. Den avgränsande förundersökningen skulle svara på om ytterligare arkeologiska åtgärder krävs innan byggnation. Då schaktningen genomfördes i de södra delarna av Gärarps gamla bytomt, på platsen för gårdarna nr 17 och 18, var det viktigt att vara observant på om kulturlager och andra arkeologiska lämningar kom att beröras. Det var även betydelsefullt att få kunskap om de arkeologiska lämningarnas bevarandegrad, karaktär, utbredning och datering. METOD Arbetet utfördes genom sökschaktsgrävning med grävmaskin. Inom området grävdes åtta sökschakt. Matjorden lades intill schakten. När den arkeologiska undersökningen var genomförd fylldes schakten igen med matjorden. Schaktningen utfördes av Bollerups Mini-Maskin AB. Schakten och de arkeologiska lämningarna mättes in med Nätverks RTK. En mindre metalldetektering genomfördes av kulturlager, gropar och stolphål. Då i princip all arkeologtid fick läggas på schaktningen grävdes endast fyra stolphål ut. Profilerna, eller sektionerna, dokumenterades i skala 1:20. Fyllningarna i några av groparna genomsöktes med spade och grävsked. Figur 3. Innan schaktningen påbörjades klipptes rapslantorna med en åkgräsklippare. I bakgrunden gräver Tommy Andersson från Bollerups Mini-Maskin AB. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8 5

Figur 4. Lantmäterikarta från 1765 över Gärarps bytomt. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes på platsen för gård nr 17 och 18 i den södra delen av bytomten. Copyright Lantmäteriet Fornlämningsmiljö Fastigheten Gärarp 20:8 ligger i den södra delen av Gärarps gamla bytomt (RAÄ Tosterup 43:1). Inom en radie av ca 1 km från bytomten finns 10 fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). HISTORIK OCH FORNLÄMNINGAR Gärarps gamla bytomt (RAÄ Gärarp 43:1) är ca 500x160 meter stor. Fram till enskiftet 1819 fanns det 18 gårdar i Gärarps bytomt. Det äldsta omnämnandet för Gärarp är från 1374. Därefter omnämns Gärarp ett flertal gånger under medeltiden, t.ex. i samband med ett arvskifte 1499 (Gierop och Gerop) (Flensmarck 2014, s. 256; Wallin 1982, s. 115f). Fram till slutet av 1500-talet var Gärarp en egen socken. År 1589 omnämns Gärarp (Gerarp) fortfarande som en egen socken, dock som annex till Glemminge (Wallin 1988, s. 44ff). Men redan år 1555 överför ägaren på Bollerup sex av Gärarps sockens 18 gårdar till Bollerups socken. Ägarna till Tosterup lägger senare de 12 återstående gårdarna i Gärarp som insockne veckodagsbönder under Tosterup (Jeppsson 1967, s. 18ff; Wallin 1991, s. 359). Omkring 1569 införlivades huvuddelen av Gärarps socken till Tosterups socken, medan den mindre delen införlivades med Bollerups socken (www.wikipedia.org/wiki/tosterups_socken). 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8

Figur 5. Karta som visar de fornlämningar som ligger närmast Gärarps bytomt (RAÄ Tosterup 43:1) Karta ur Riksantikvarieämbetets FMIS/fornsök. Mellan 650 och 900 meter norr och nordväst om Gärarps bytomt finns tre registrerade högar. Två av dessa är belägna i Bollerups socken (RAÄ Bollerup 3:1 och 10:1), medan den tredje högen ligger i Tosterups socken (RAÄ Tosterup 41:1). Drygt 800 meter söder om bytomten finns en rund, högliknande stensättning (RAÄ Tosterup 35:1) och en förmodad skeppssättning (RAÄ Tosterup 35:2). Skeppsättningen antas ursprungligen ha varit ca 27 meter lång och ca 11 meter bred. I övrigt finns där tre fyndplatser och två fyndsamlingar i närheten av Gärarps bytomt. En av fyndplatserna ligger i Bollerups socken (RAÄ Bollerup 8:1). Den består av två slipade tjocknackiga flintyxor med hålegg och en flintkärna. Vid en annan fyndplats har det påträffats en flintdolk med avslaget skaft (RAÄ Tosterup 42:1). Vid en tredje fyndplats har det påträffats två tunnackiga flintyxor (RAÄ Tosterup 39:1). En av fyndsamlingarna utgörs av en skafthålsyxa, en tunnackig flintyxa, två spetsnackiga flintyxor, en tjocknackig flintyxa, två fragment av flintdolkar och ett skifferhänge (RAÄ Tosterup 37:1). Den andra fyndsamlingen består av två tunnackiga flintyxor, en flintdolk, en tunnackig slipad flintyxa och ett fragment av en tresidig pilspets (RAÄ Tosterup 38:1). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8 7

Figur 6. Samtliga schakt (S1-8) inom undersökningsområdet (del av fastigheten Gärarp 20:8). Fastighetsgränsen (undersökningsområdet) är markerad med en röd heldragen linje. Underlag: Fastighetskartan. Skala 1: 2 000. Undersökningsresultat Den del av fastigheten Gärarp 20:8 som förundersöktes är ca 9 000 m 2 stor. Inom området grävdes åtta sökschakt, fem i den södra delen (schakt 1-5) och tre i den nordöstra delen (schakt 6-8). Samtliga schakt var 1,30 meter breda. Totalt schaktades 219 meter. Schaktens totala yta var 285 m 2, vilket innebär att ca 3 % av fastighetens totala yta förundersöktes. Schaktningen utfördes av Bollerups minimaskin AB. I schakten påträffades totalt 97 st anläggningar, varav 70 stolphål, 10 gropar, sex diken, tre lager, fem stenar, två nedgrävningar och en stenlagd yta. Ett av lagren i schakt 5 är ett förmodat lergolv, medan ett annat lager i samma schakt är en eventuell ugnskonstruktion. Till denna ugnskonstruktion hör även en stenlagd yta. Det naturliga underlaget i schakten utgjordes generellt av siltig gul moränlera. Anl.typ Schakt 1 Schakt 2 Schakt 3 Schakt 4 Schakt 5 Schakt 6 Schakt 7 Schakt 8 Summa Stolphål 2 4 3 25 2 18 8 8 70 Grop 2 2 2 1 3 10 Dike 1 2 1 1 1 6 Lager 3 3 Stenar 1 1 2 1 5 Nedgrävning 1 1 2 Stenlagd yta 1 1 Totalt: 97 st Tabell 1. Samtliga anläggningar i de åtta schakten som grävdes inom undersökningsområdet (del av fastigheten Gärarp 20:8). 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8

Figur 7. Schakt 1-3 med anläggningar. Skala 1: 300. SCHAKT 1 Detta schakt var 36 meter långt och placerades i den sydöstra delen av undersökningsområdet. Matjorden i schaktet var generellt ca 0,4 meter tjock. Nivån i schaktet låg på ca 70,50 m ö.h. I den södra delen av schaktet fanns ett eventuellt dräneringsdike. Drygt åtta meter norr om diket fanns en ca 1,5 meter stor grop, med en fyllning av gråbrun lerig humus med inslag av kalkprickar. Gropen verkade vara ganska recent. I mitten av schaktet fanns ett stolphål. Omkring 19,60 meter från schaktets södra begränsning fanns en ca 6,20 meter stor och minst 0,8 meter djup nedgrävning. Möjligtvis kan det vara en naturlig svacka i terrängen, även om en stor nedgrävning är det troligaste. Lagret i botten av nedgrävningen var relativt homogen, och gick inte särskilja från den överliggande matjorden. I den norra kanten av nedgrävningen fanns en relativt stor sten. Omedelbart norr om nedgrävningen fanns en ca 0,90 meter stor grop. I den norra delen av schaktet fanns ett stolphål. Figur 9. En grop i den södra delen av schakt 1. Foto från öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 8. En stor nedgrävning i schakt 1 som avslutas med en stor sten. Foto från söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8 9

Figur 10. Stolphål A1 i schakt 2 i profil mot öster. Skala 1:20. Figur 11. Stolphål A2 i schakt 2 i profil mot öster. Skala 1:20. SCHAKT 2 Schakt 2, vilket var ca 36,5 meter långt, låg ca 12 meter väster om schakt 1. Matjorden i schaktet var generellt ca 0,3 meter tjock. Nivån i schaktet låg på ca 70,50 m ö.h. I den södra delen av schaktet påträffades två diken, vilka sannolikt är dräneringsdiken. I den mellersta delen av schaktet framkom tre stolphål, av vilka två undersöktes (A1 och A2). Omkring sju meter från schaktets norra avslut fanns en ca tre meter stor och minst 0,6 meter djup nedgrävning. Eventuellt kan det vara en naturlig svacka i terrängen, även om den troligaste tolkningen är en nedgrävning. Lagret i botten var relativt homogen, och gick inte särskilja från den överliggande matjorden. I lagret fanns två stora stenar, vilka eventuellt var nedgrävda. I den norra delen av schaktet fanns ännu ett stolphål. A1 och A2 stolphål Det första stolphålet (A1) var ca 0,25 meter i diameter och 0,14 meter djupt. Fyllningen utgjordes av mörkgråbrun lerig humus. Det andra stolphålet (A2) var ca 0,38 meter i diameter och 0,28 meter djupt. Fyllningen utgjordes av mörkgråbrun siltig humus med inslag av lerprickar. SCHAKT 3 Schakt 3 var ca 36 meter långt och grävdes ca 15 meter väster om schakt 2. Matjorden i schaktet var generellt ca 0,4 meter tjock. Nivån i schaktet varierade mellan 70,50 70,30 m ö.h. I den södra delen av schaktet framkom en ca 0,54x0,50 meter stor grop. Omkring 11 meter från schaktets södra begränsning påträffades ett ca 1,40 meter brett dike. I den centrala och norra delen av schaktet fanns tre stolphål. Slutligen framkom en ca 0,72x0,18 meter stor grop i den norra delen av schaktet. I schaktet framkom som lösfynd tre skärvor av godstypen yngre rödgods. SCHAKT 4 Schakt 4, vilket var ca 33,50 meter långt, grävdes drygt 20 meter väster om schakt 3. Matjorden i schaktet var ca 0,35 meter tjock. Nivån i schaktet varierade mellan 70,30 70,00 m ö.h. I den södra delen av schaktet fanns ett ca 0,80 meter brett dike. I den norra delen av schaktet framkom ett parti av en berghäll. Den skymtades även ett par meter söder om det inmätta partiet. I övrigt påträffades 25 st stolphål. De kan preliminärt indelas i tre stolphålsområden. Tre av stolphålen framkom i den södra delen av schaktet. Norr om dessa stolphål fanns ett kluster av 12 stolphål. Omkring 3,5 meter norr om denna klunga av stolphål fanns ytterligare ett kluster med 10 stolphål. Ett av stolphålen (A4) i den norra klungan undersöktes. Stolphålen härrör med all sannolikhet från minst två stolpburna hus. I fyllningen till ett av stolphålen fanns en keramikskärva av godstypen yngre rödgods. Figur 12. Schakt 4 med anläggningar. Skala 1: 300. A4 stolphål Stolphålet var 0,36x0,33 meter stort och 0,24 meter djupt. Fyllningen utgjordes av mörkgrå något melerad siltig humus. I botten av stolphålet fanns ett tydligt avtryck efter den nedgrävda stolpen. Figur 13. Stolphål A4 i schakt 4 i profil mot söder. Skala 1:20. 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8

Figur 14. Ett lerlager strax under matjorden. I botten av schaktet, strax söder om lerlagret fanns ett lager med bränd lera samt stenar. Mellan lerlagret och den brända leran fanns ett ca 0,40 meter tjockt kulturlager. Omedelbart norr om lerlagret fann en rad med stenar. Foto från öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. SCHAKT 5 Schakt 5 var ca nio meter långt och låg ca 12 meter väster om schakt 4. Matjorden i schaktet var ca 0,40 meter tjock. Därunder fanns ca 0,60 meter tjocka kulturlager. Botten av schaktet låg ca en meter under dagens marknivå. Nivån i schaktet varierade mellan 69,90 70,20 m ö.h. I den södra delen av schaktet framkom två gropar. Den första gropen var belägen ca 0,90 1,50 meter från schaktets södra begränsning. Gropen var 0,68 meter i diameter. Fyllningen i gropen utgjordes av mörkgrå siltig humus med stort inslag av kolprickar. I den norra kanten av gropen fanns ett ca 0,25 meter i diameter stort stolphål. Omedelbart norr om den första gropen fanns ytterligare en grop. Den var ca 1,30x0,75 meter stor, med fortsättning in i västra schaktkanten. Fyllningen i gropen utgjordes av mörkgrå siltig humus med stort inslag av kolprickar. Strax norr om gropen fanns ett 0,28x0,22 meter stort stolphål. Mellan 4,5 5,1 meter norr om schaktets södra begränsning fanns en stor sten. Sten hör sannolikt samman med det norr om framkomna lerlagret, och kan utgöra en grundsten till en byggnad. Mellan 6,0 7,6 meter från schaktets södra begränsning, ca 0,40 meter under dagens marknivå, fanns ett ca 1,6 meter stort lerlager. Lagret var mellan 0,06 0,18 meter tjockt (från söder till norr). Lerlagret kunde iakttagas i båda schaktkanterna, vilket innebär att lagret har funnits i hela schaktets bredd. Under lerlagret fanns ett ca 0,40 meter tjockt kulturlager. Lerlagret sträckte sig fram till en rad av större stenar. Lerlagret utgör sannolikt en del av ett lergolv. I botten av schaktet fanns mellan den stora stenen och lerlagret, delvis överlagrat av detta, ett orangefärgat lager av bränd lera. Lagret kunde iakttagas i en längd av ca 0,9 meter i den västra schaktväggen. Lagret låg ovanpå en nivå med relativt flata kalkstenar. Möjligtvis utgör lämningarna en ugnskonstruktion med en stenlagd yta. Figur 15. Schakt 5 med anläggningar. Skala 1: 200. Figur 16. Schakt 5. I förgrunden finns två gropar och två stolphål. I bakgrunden skymtar en stor sten samt andra lämningar efter en gårdslänga. Foto från söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8 11

Figur 17. I botten av schakt 5 fanns ett ca 0,90 meter stort lager av bränd lera. Under den brända leran fanns relativt flata kalkstenar. Tillsammans utgör de förmodligen en ugnskonstruktion. Foto från öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 18. Schakt 6 med anläggningar. Skala 1: 300. Figur 19. Schakt 6. Foto från norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. SCHAKT 6 Schakt 6 låg drygt åtta meter nordost om schakt 1. Schaktet var ca 28 meter långt. Nivån i schaktet varierade mellan ca 70,50 71,00 m ö.h. I schaktet framkom 18 stolphål och en grop. Inga av anläggningarna undersöktes, men det konstaterades att stolphålen var rejäla och mycket tydliga. Stolphålen härrör med all sannolikhet från minst ett stolpburet hus. 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8

Figur 20. Omkring nio meter från schakt 7:s södra begränsning fanns en grop med inslag av tegel. Omedelbart norr om gropen fanns ett stolphål. Foto från öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. SCHAKT 7 Schakt 7, vilket var ca 30 meter långt, grävdes omkring 11 meter väster om schakt 6. Nivån i schaktet låg på ca 70,35 70,40 m ö.h. I schaktet framkom sammanlagt åtta stolphål, tre gropar och ett dike. Stolphålen var koncentrerade till den centrala och norra delen av schaktet. Stolphålen härrör sannolikt från samma stolpburna hus som de stolphål som påträffades i schakt 6. Den södra gropen hade en fyllning av mörkgrå humus med inslag av träkol. Den andra gropen från söder hade en likartad fyllning, men med inslag av tegel. Gropen i den norra delen av schaktet hade en fyllning av svartgrå lerig humus med inslag av träkol. Centralt i schaktet fanns ett dike. Dessutom fanns det två större stenar i schaktet. En av stenarna fanns i den södra delen av schaktet, medan den andra stenen påträffades relativt centralt i schaktet. Om stenarna haft ett samband med de stolpburna husen är oklar. Figur 21. Schakt 7. I den södra delen av schaktet fanns en stor sten. Foto från söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. SCHAKT 8 Detta schakt var drygt 11 meter långt. Schaktet låg ca 11 meter väster om schakt 7. Nivån i schaktet var ca 70,30 m ö.h. I schaktet framkom åtta stolphål, där ett av dem grävdes ut (A3). Stolphålen ingår sannolikt i ett stolpburet hus. A3 - stolphål Stolphålet var 0,30x0,28 meter stort och 0,15 meter djupt. Fyllningen utgjordes av mörkgrå siltig humus. I fyllningen fanns ett djurben. Figur 22. Stolphål A3 i schakt 8 i profil mot söder. Skala 1:20. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8 13

Figur 23. Utsnitt av storskifteskartan från år 1765 över Gärarps bytomt. Den röda markeringen anger den ungefärliga platsen för undersökningsområdet. Inom området låg fram till enskiftet gårdarna nr 17 och 18 med gårdstomter. TOLKNING Inom undersökningsområdet grävdes åtta sökschakt, fem i den södra delen (schakt 1-5) och tre i den nordöstra delen (schakt 6-8). I de tre schakten i den sydöstra delen av området (schakt 1-3) framkom anläggningar i form av stolphål, några gropar, två stora nedgrävningar och några recenta diken. Merparten av schakt 1-3 berörde sannolikt området strax söder om bytomten och platsen för gård nr 17 enligt storskifteskartan. I schakt 4-8 påträffades däremot omfattande arkeologiska lämningar från gård nr 17 och 18 (figur 23). Bytomts- och gårdstomtsgränsen I den norra delen av schakt 1 och 2 påträffades två stora nedgrävningar med stora stenar nedgrävda i kanten av dessa. Initialt tolkades nedgrävningarna som naturliga svackor i terrängen, men efter att studerat storskifteskartan från 1765 reviderades denna tolkning. Sannolikt kan de stora nedgrävningarna tolkas som en del av bytomts- och gårdstomtsgränsen strax söder om gård nr 17. Gränsen har varit ca 3,0 6,2 meter bred och minst 0,8 meter djup. Då nedgrävningarna initialt tolkades som naturliga svackor utfördes inga närmare undersökningar av dessa. I den södra delen av schakt 4 framkom ett dike som möjligtvis är en del av samma gräns. Möjligtvis består nedgrävningarna av ett antal parallellt grävda diken. Arkeologiska undersökningar i malmöområdet har visat att många av gränserna som finns markerade på äldre lantmäterikartor, såsom t.ex. bytomtsgränser, toftgränser och gårdstomtsgränser, ofta utgjordes av diken. Före den jordbrukstekniska revolutionen på 1900-talet kunde dikena vara kompletterade med synliga vallar (Jönsson & Kockum 2005; Jönsson & Persson 2008, s. 156ff). 14 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8

Lämningar från gård nr 17 Schakt 6-8 i den östra delen av undersökningsområdet berörde sannolikt gård nr. 17. I schakten framkom bebyggelselämningar i form av ett stort antal stolphål, några gropar samt enstaka stora stenar. Stolphålen ingår sannolikt i ett eller flera stolpburna hus som legat inom gård nr 17:s gårdstomt. De stora stenarna i schakt 7 kan möjligtvis utgöra grundstenar till ett eller flera hus. Vilken datering huset/husen har är oklart, men möjligtvis härrör det/de från tidigmodern tid. Då inga av groparna undersöktes är det inte möjligt att funktionsbestämma och datera dessa. Lämningar från gård nr 18 I schakt 4 och 5 framkom bebyggelselämningar från gård nr 18. I schakt 4, som möjligtvis grävdes på platsen för den östra längan till gård nr 18, fanns 25 st stolphål som kan indelas i minst två stolphålsområden. Stolphålen härrör med all sannolikhet från ett eller flera två stolpburna hus. I ett av stolphålen i den norra delen av schaktet fanns en keramikskärva av godstypen yngre rödgods. Dateringen av huset/husen är oklar, men med tanke på närvaron av det yngre rödgodset kan det/de möjligtvis dateras till tidigmodern tid. I den norra delen av schakt 4 framkom ett parti av en berghäll. Då den möjligtvis är belägen i vinkeln mellan den norra och östra längan kan berghällen ha använts som en stabil grundsten att bygga på. I schakt 5, som eventuellt grävdes över den södra längan till gård nr 18, påträffades ett ca 1,6 meter stort lerlager. Lerlagret begränsades i norr av en rad med större stenar. Drygt en meter söder om lerlagret fanns en stor sten. Lerlagret kan sannolikt tolkas som ett lergolv, medan stenarna kan ha utgjort grundstenar eller syllstenar till längan. I botten av schaktet, under ett ca 0,40 meter tjockt kulturlager, fanns ett ca 0,9 meter stort orangefärgat lager av bränd lera. Lagret låg ovanpå ett antal relativt flata kalkstenar. Sannolikt utgör lämningarna rester av en ugnskonstruktion med en stenlagd yta i botten. I den södra delen av schaktet framkom två gropar och två stolphål intill dessa. Då inget daterande fyndmaterial framkom i groparnas fyllning är de odaterade och svåra att funktionsbestämma. Den stratigrafiska sekvensen i schakt 5 visar att lämningarna härrör från minst tre bebyggelsefaser, där lergolvet och de stora stenarna tillhör den yngsta fasen, sannolikt 1600-1700-tal. Under dessa lämningar fanns ett ca 0,40 meter tjockt kulturlager (fas 2), vilket överlagrade en ugnskonstruktion (fas 3). Möjligtvis tillhör groparna och stolphålen i den södra delen av schaktet fas 3, eller så ingår de i ytterligare en fas (fas 4). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8 15

Utvärdering Vid förundersökningen konstaterades relativt välbevarade arkeologiska bebyggelselämningar från gård nr 17 och 18 i Gärarps bytomt. Då syftet med undersökningen var att konstatera om fornlämningar berördes av byggnationen, att avgränsa eventuell fornlämning samt fastställa var inom det aktuella området det var lämpligast att bygga ur ett fornlämningsperspektiv lades inga större resurser på att datera och funktionsbestämma de arkeologiska lämningarna. Dessutom blev schaktningen mer omfattande än vad som var planerat, vilket innebar att det inte fanns någon möjlighet att närmare undersöka lämningarna inom den fastställda tidsramen. Den arkeologiska undersökningen visade dock att det finns stolpburna hus på platsen för både gård nr 17 och 18. Deras datering är oklar, men närvaron av endast yngre rödgods i schakten och frånvaron av äldre keramik, antyder att några av husen sannolikt härrör från tidigmodern tid. Det kunde även noteras välbevarade kulturlager på platsen för gård nr 18. I ett av schakten kunde minst tre bebyggelsefaser konstateras, där det i den yngsta fasen fanns ett välbevarat lergolv och två grundstenar eller syllstenar. Denna fas ligger sannolikt i tidigmodern tid. I en äldre fas kunde en ugnskonstruktion dokumenteras. Möjligtvis kan denna fas dateras till senmedeltid. BEBYGGELSENS ETABLERING INOM BYTOMTEN I Ystadsområdet anses uppkomsten av den medeltida byn ha skett under övergången sen vikingatid/tidig medeltid, dvs. under loppet av 1000-talet (Tesch 1983, s. 69; Anglert 1995, s. 100ff). Arkeologiska undersökningar i sydvästra Skåne har visat att den äldsta bebyggelsen på de historiskt kända bytomterna går tillbaka till 1000-talet (Jönsson & Persson 2008, s. 149ff). Bytomtsundersökningar i nodvästra Skåne visar däremot upp en mer heterogen bild. Där etablerades merparten av de äldsta byarna först under 1100- och 1200-talen (Thomasson 2005, s. 81ff). Det aktuella undersökningsområdet är centralt belägen i Gärarps gamla bytomt. En närmare studie av 1765-års storskifteskarta över Gärarps bytomt vittnar om att det inom undersökningsområdet har legat två gårdar (gård nr 17 och 18) under åtminstone 1700-talet. När bebyggelsen etableras inom undersökningsområdet är dock oklart. Vid undersökningen påträffades endast fyra skärvor yngre rödgods med datering till 1600-1700- tal, varav en keramikskärva i ett stolphål till ett eventuellt stolpburet hus. Kulturlagersekvensen i ett av schakten antyder dock att det bör ha funnits en bebyggelse på platsen för gård nr 18 under åtminstone senmedeltid. Då det äldsta omnämnandet i de skriftliga källorna för Gärarp är från år 1374, har det med all sannolikhet funnits en bebyggelse i Gärarp under 1300- talet. Efterleden -arp i bynamnet Gärarp är dessutom en indikation på en yngre järnåldersbebyggelse i närområdet. Enligt ortnamnsforskare anses efterleder såsom t.ex. torp, -arp och -rup ha anor från vikingatiden (Pamp 1983, s. 55; Jönsson & Persson 2008, s. 171). 16 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8

Figur 24. Undersökningsområdet är markerat med blå heldragen linje. Inom det grönmarkerade området, i den sydöstra delen av förundersökningsområdet, finns det ur arkeologisk synpunkt inga hinder att genomföra den planerade byggnationen. För övriga ytor krävs ytterligare arkeologiska undersökningar innan dessa delar kan exploateras. Skala 1: 1 200. Förslag till fortsatta åtgärder I den sydöstra delen av förundersökningsområdet, vid platsen för schakt 1-3, finns det ur arkeologisk synpunkt inga hinder att genomföra den planerade byggnationen. För övriga delar av undersökningsområdet krävs en fördjupad arkeologisk förundersökning, alternativt en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning, innan dessa delar kan exploateras. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska utredningen inom fastigheten Gärarp 20:8 bedrevs av Österlenarkeologi med Lars Jönsson som ansvarig. Lars Jönsson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Han ansvarade även för rapportarbetet. Inmätningen av schakten utfördes av Tomelilla kommun med en Nätverks RTK. SAMTYCKE Österlenarkeologi lämnar samtycke till att dokumentationsmaterialet och rapporteringen publiceras med CC BY-licens som möjliggör återanvändning och spridning (16 och 17 KRFS 2015:1). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8 17

Referenser LITTERATUR Anglert, M. 1995. Kyrkor och herravälde. Från kristnande till sockenbildning i Skåne. Lund Studies in Medieval Archaeology 16. Lund. Flensmarck, T. 2014. Skånelands medeltid Orter & ätter Del G. Monitorförlaget Jeppsson, G. 1967. Huvudgård och sockengräns i Skåne. Några huvuddrag i utvecklingen före 1658. Ale Historisk tidskrift för Skåneland. Nr 1 1967. Jönsson, L. & Kockum, J. 2005. Att sätta gränser. META Nr 2 2005. Lund. Jönsson, L. & Persson, L. 2008. Det organiserade landskapet. Malmöfynd nr 13. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Malmö Kulturmiljö. Pamp, B. 1983. Ortnamn i Skåne. Kristianstad. Tesch, S. 1983. Ystads II en omlandsstudie. Medeltidsstaden 45. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Thomasson, J. 2005. Bybildningen och bönderna. Mogren, M. (red.). Byarnas bönder. Medeltida samhällsförändring i Västskåne. Skånska spår arkeologi längs Västkustbanan. Riksantikvarieämbetet. Wallin, C. 1982. Tommarps Urkundsbok 1085 1600 III 1450 1535. Wallin, C. 1988. Tommarps Urkundsbok 1085 1600 V 1551 1600. Wallin, C. 1991. Tommarps Urkundsbok 1085 1600. VI. INTERNET www.wikipedia.org/wiki/tosterups_socken 18 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer... 431-35926-2016 Österlenarkeologis diarienummer... ÖA 170008 Arkivnummer... ÖA 170008 Län... Skåne Kommun... Tomelilla Socken... Tosterup Fastighet... Gärarp 20:8 RAÄ-nummer... Tosterup 43:1 Ekonomiska kartans blad... 2D 0h NV (RT90) Koordinatsystem... Sweref 99 TM N koordinat... 6150016 E koordinat... 437828 M ö.h.... 70 m ö.h. Fältarbetstid... 2017-04-03 2017-04-04 Antal arbetsdagar... 2 Antal arkeologtimmar... 21 Exploateringsyta... 9 000 m 2 Undersökt yta... 285 m 2 Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson, Anders Ohlsson (Lunds universitets historiska museum) Uppdragsgivare... Jan-Olof Östlund LUHMnr:... Fynd:... Yngre rödgods (tillvaratogs ej) Dokumentationsmaterial:... Inmätningsfiler (shp), 1 fältritning i A3,... minnesanteckningar samt digitala foton Beräknade kostnader, arkeologi... 32 200 kr Faktiska kostnader, arkeologi... 26 218 kr ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8 19

20 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8

Österlenarkeologi Rapporter 2017 1. Väster om Ängakåsen, Kivik. Bredband. RAÄ Södra Mellby 122:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll år 2016. Lars Jönsson. 2. Brantevik. Utbyggnad av VA-nätet. Östra Nöbbelövs socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning år 2016. Lars Jönsson. 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år 2016. Lars Jönsson. 4. Mellby 3:145, Kivik. Nybyggnation av bostäder. RAÄ Södra Mellby 65:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning år 2015. Lars Jönsson. 5. Mejeriet 7, Ystad. Ny detaljplan. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning år 2017. Lars Jönsson. 6. Munka Tågarp 26:1. Enfamiljshus. RAÄ Tosterup 5:1 och 31:1, Tosterups socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2017. Lars Jönsson. 7. Hagestad 15:4 m fl. Förstärkning av elnätet. RAÄ Löderup 27:1, Löderups socken i Ystads kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Lars Jönsson. 8. Gärarp 20:8, Gärarps bytomt. Nybyggnation. RAÄ Tosterup 43:1, Tosterups socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2017. Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:8 21