DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

Relevanta dokument
Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Proteinprognos i maltkorn och höstvete

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Höga DON-halter hot mot västsvensk grynhavreodling?

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Uppskattning av maltkornskvalitet

Innovationer för hållbar växtodling Möte Herning, Danmark

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.

Innovationer för hållbar växtodling Partnermöte juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige

Slutrapport beträffande förekomst av DON i 2013 års spannmålsskörd i Sverige

Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Slutrapport beträffande förekomst av DON i 2014 års spannmålsskörd i Sverige

Inventering av cystnematoder i Västergötland

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Slutrapport beträffande Foder & Spannmåls projekt om förekomst av DON i 2016 års spannmålsskörd i Sverige

Innovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling

På väg mot det nya jordbruket kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N sensorer

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Biologisk och termisk utsädesbehandling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Lågt kväveupptag senaste veckan

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Platsspecifika riktgivor för kväve

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Fusarium ett handelsperspektiv

genom en kombination av satellitdata och N-sensorer

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Effekter av packning på avkastning

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Oväntat högt kväveupptag

Slutrapport projekt nr H

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

6N UGHSURJQRVI UVSDQQPnORFKROMHYl[WHU

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Inspirationskurs IPM. Linköping

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Utnyttja restkvävet i marken

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Mycket låg spannmålsskörd Anders Grönvall,

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Vilka fågelarter förekommer här?

Material & metoder. Bilaga C

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Räkna med vallen i växtföljden

Åkerarealens användning i juni 2001

Kraftig ökning av spannmålspriserna

avsedda för hösilage med Yara N-sensor

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs

Platsspecifika riktgivor för kväve -lägesrapport 1 november 2013

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Största spannmålsskörden på 17 år. Totalskörden av raps och rybs tangerar fjolårsnivån

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

1 Historisk jordbruksstatistik

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Fina höstveten och varierande kväveupptag

1 Historisk jordbruksstatistik

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Transkript:

DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

Agenda Vädermodeller för prediktion av DON. Inomfältsvariation DON i Västsverige. - Söderström och Börjesson, 2012, Roland, 2013 och 2015. - Nuvarande projekt - inomfältsvariationer ÖKS 2016-2018. Kort om Baltiskt nätverk, Svenska Institutet.

DON i Lantmännens inleveranser av havre 2011-2017 Partnermöte 2018-03-13

DON ppb Prognos vädermodeller Lantmännens inleveransdata 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År Uppmätt Med 2011 Utan 2011

Inomfältsvariation, Söderström och Börjesson, två fält om 10 ha styck, Särestad 2012 Ofylld cirkel = uppmätt Svart cirkel = validering 2012

Tillgängliga data för modellering LIDAR: Höjd [2 m pixels ( dm)] DMC satellit 28/6: NIR/R [20 m pixels; NIR, R, G] EM38 MK2: [Soil sensor 0-5 dm; 0-10 dm]

Stora inomfältsvariationer Sammanfattning Lättare delar av fälten tätare gröda slutet av juni höga DON-halter. Dock små jordartsskillnader. - väldränerat låg DON - reducerad bearbetning högre DON Möjligt använda satellit- och markdata för att göra riskklassificering för DON

Tidigare studier av Björn Roland, HS, Entorp, hos Henrik Stadig 2013 2015 Källa: Björn Roland, HS Skaraborg

Lerhaltsvariationer på skiftet Denna studie visar till skillnad från studien 2012 att fältdelar med högre lerhalt hade högre DONhalter. 25-30% ler Slutsatser: Större variation i blomningstid, ojämnare gröda på områden med högre lerhalt högre DON-halt 5-10 % ler

Indata i ÖKS projekt 2016-2018 Redskap 1) Markbundna sensorer (RH, temp, leaf wetness sensors) 1 sensor/1-2 hektar. 2) Markdata.se, interpolerade jordartsdata, gammascanningar plus markkarteringsdata 3) CropSAT.se, satellitdata. Många olika index tas fram.

2016: Vi börjar hos Henrik Stadig, Galanthavre Fält som provtogs 2016 10-15% ler Fält som provtogs 2013 och 2015

Lerhalt och DON 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Mullvadsler y = 0,0151x + 11,143 R² = 0,4388 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800

Nya satellitdata testade för 2016 års fält MSAVI2 NDVI (NIRred/NIR+red) och andra index av NDVItyp (band 1 band 2/band 1 + band 2) baserade på Sentinel 2. Tabell 1. Våglängdsband från Sentinel 2 som använts i modelleringar. Spatial Resolution (m) Band Number Central Wavelength S2A Bandwidth Central Wavelength S2B Bandwidth (nm) (nm) (nm) (nm) 10 2 496.6 98 492.1 98 3 560.0 45 559 46 4 664.5 38 665 39 8 835.1 145 833 133 20 5 703.9 19 703.8 20 6 740.2 18 739.1 18 7 782.5 28 779.7 28 8a 864.8 33 864 32 11 1613.7 143 1610.4 141 12 2202.4 242 2185.7 238 60 1 443.9 27 442.3 45 9 945.0 26 943.2 27 10 1373.5 75 1376.9 76

CropSAT bild 5/5 2016 Glesare gröda 5/5 Tätare gröda 5/5

Resultat baserat endast på Sentinel 2 NDVI-typ index 5/5.

DON predikterad, µg/kg DON-halter i Kerstin-havre fält Per-Olofsgården, Öttum, 2017. 250 R² = 0,2523 200 150 10-15% ler 100 50 0 0 50 100 150 200 250 300 350 DON, uppmätt, µg/kg K-HCl och LWS (bladfukt) viktiga variabler, inga modeller med satellitdata fungerade. Orsaker: Små skillnader i DON, låga halter, årsmån?

Resultat 2018: EKO, Symphony-havre, utanför Grästorp. 89 ppb 170 ppb 322 ppb 185 ppb 167 ppb 121 ppb 55 ppb 68 ppb 179 ppb 86 ppb 40-45% ler 35-40 % ler

CropSAT 30/5

Prognos DON ppb Resultat prediktion 350 NDVI index (740-2185)/(740+2185) 30/5, 19/6 och 24/6 300 250 R² = 0,861 200 150 100 50 0 0 50 100 150 200 250 300 350 Uppmätt DON ppb

Slutsatser Vädermodellering tycks fungera, men mycket låga halter sista åren. Lovande resultat från inomfältstudierna. Det går att modellera med hjälp av satellitdata: Glesa områden under våren tycks vara kopplat till högre risk (kanske fuktigare senare på utsatta ställen, men känns tveksamt). Nästa steg: Lite mer designade studier: Det kostar för mycket att missa ett år!

SI-projekt: Dataset från försök - Jordbruksverket 1300 prover, toxiner har mätts upp på samtliga, F.graminearum, F. culmorum., F. langsethiae, cirka 500 Data från 2004-2017 Korn, havre, rågvete, höstvete, vårvete Sorter, 2 (rågvete) 10 (höstvete) Jordart finns på ca. 200 Jordbearbetning på ca. 300

Exempel på resultat, Pivottabeller Gröda Skördetid 800 700 600 500 400 300 200 100 700 600 500 400 300 200 100 Medelvärde av DON Medelvärde av ZEA 0 barley oats spring wheat triticale winter wheat 0 1 2 3 4