Skattebarometern 2019

1 Skattebarometern 2019 Svenska bolag tycker till om skatter

2 Inledning Om Skattebarometern 2019 Undersökningen fokuserar på svenska bolags åsikter om skatter. 375 bolag har medverkat, fördelat på 100 större bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap eller med en omsättning på minst en miljard SEK, samt 275 mindre och medelstora bolag med en omsättning på 50-500 miljoner SEK. Intervjuerna ägde rum via telefon och genomfördes av undersökningsföretaget Norstat under mars och april 2019. Skattefrågorna är en viktig del i januariavtalet och från många håll höjs nu rösterna för en större skattereform. Nyligen träffade vi representanter för riksdagspartierna och intervjuade dem om hur de ser på framtidens skatter. Som ett komplement har vi även genomfört en undersökning riktad till 375 svenska bolag, såväl större som mindre och medelstora. På så sätt kan vi hitta likheter och skillnader mellan den politik som väntas föras framöver och den efterfrågan som finns från svenska företag. Vad visar då undersökningsresultaten? Först och främst tycker bolagen att det är hög tid att genomföra en gedigen skattereform under nuvarande mandatperiod, istället för att fortsätta med det lapptäcke av åtgärder som präglat skatteområdet under de senaste årtiondena. Företagen är otåliga och anser till och med att vissa skatter är så pass angelägna att förändra att det behövs ett så kallat snabbskattespår för prioriterade åtgärder, till exempel när det gäller arbetsgivaravgifter. Att många företag dessutom menar att det går åt mer tid till skattehantering nu än för fem år sedan, trots digitaliseringens framfart, är oroande. Tittar vi på enskilda skatter så ser vi att många bolag skulle överväga att införa ett incitamentsprogram för medarbetarna om regelverket för personaloptioner förändrades. Störst är intresset bland mindre och medelstora bolag. Just de bolagen tycker även att det är hög tid att förändra 3:12-reglerna med tonvikt på sänkt skattesats vid utdelning och kapitalvinst. När det gäller större bolag så vill de se ett omtag kring begränsningsreglerna för ränteavdrag. Vi tror att skattefrågorna kommer att fortsätta vara i fokus under de närmaste åren och vi hoppas därför att vår undersökning kan bidra till den fortsatta diskussionen. Trevlig läsning och tveka inte att kontakta oss med dina frågor! Mikael Carlén 25%

3 En skattereform för framtiden Svenska bolag alltmer fast i skatteadministration Svenska bolag ägnar allt mer tid åt skattehantering, trots att vi lever i en tid då digitaliseringen skapar tidsvinster inom många delar av vårt samhälle. 39 procent av bolagen anger att de lägger mer tid på skattehantering nu än för fem år sedan. Bara sex procent menar att tidsåtgången har minskat. Allra störst är förändringen bland större bolag där så många som 52 procent upplever att tiden för skattehantering har ökat. Även här är det bara sex procent som anger att hanteringstiden har minskat. Förenklingar av regler för att minska företagens administrativa börda, har länge funnits högt upp på både lagstiftarens och myndigheternas to do-lista. Dessvärre har de initiativ som tagits inte räckt till och nya krafttag behövs för att företagen ska kunna hantera skatter med en rimlig insats. Utvecklingen bör inte fortsätta på den inslagna vägen. Dags för omstart av skattesystemet Den mångåriga diskussionen om ett större omtag av hela Sveriges skattesystem börjar bli allt mer angelägen för svenska bolag. Hela 61 procent av respondenterna uppger att det är viktigt att en skattereform genomförs under nuvarande mandatperiod. Hur viktigt eller oviktigt är det att en omfattande skattereform genomförs under nuvarande mandatperiod? 11% 28% 61% Viktigt Oviktigt Har den tid som ni lägger på skattehantering ökat eller minskat i förhållande till för fem år sedan? 6% 7% 38% 49% Ökat Minskat Oförändrat När det gäller de skatter som är viktigast att se över i en skattereform, så menar företagen att det överlägset mest prioriterade skatteområdet är arbetsgivaravgifterna. Därefter kommer inkomstskatten för privatpersoner och på tredje plats bolagsskatten. Det är framförallt de mindre bolagen som efterfrågar förändringar av arbetsgivaravgifterna. De tre viktigaste skatterna att se över i en skattereform: 1 Arbetsgivaravgifter 2 Inkomstskatten för 3 privatpersoner Bolagsskatten

4 Bolagen vill inte vänta på viktiga skatteförändringar Bolag är frustrerade över att viktiga skattefrågor inte verkar prioriteras. Diskussionen om en långtgående skattereform kan naturligtvis även innebära att vissa skatteförändringar skjuts på framtiden i väntan på ett större omtag. Att använda ett så kallat snabbskattespår för att ta tag i prioriterade skatteförändringar ses därför som positivt av många bolag i undersökningen. Resultaten speglar synen på innehåll i en skattereform. Arbetsgivaravgiften är den klart viktigaste skatten att ta tag i via ett snabbskattespår och har även högsta prioritet när det gäller specifika skattesänkningar, vilket 45 procent av bolagen anger. Bolagen räds återinförd fastighetsskatt Undersökningen har även tittat närmare på vilka skatter som bolagen är mest negativt inställda till att införa eller återinföra. Fastighetsskatten är här klar etta på den omvända önskelistan och anges av 40 procent av bolagen. Skillnaden är här tydlig mellan större och mindre/medelstora bolag där 48 respektive 36 procent har ett återinförande av fastighetsskatten som mest negativ. 45 procent anger att sänkta arbetsgivaravgifter bör ges högsta prioritet Vilken skatt skulle ge störst negativ effekt om den återinförs alternativt införs? 6% 13% 13% 28% 40% Fastighetsskatt Arvsskatt Gåvoskatt Exitskatt Annan

5 Skatter i den egna verksamheten Dags att förändra 3:12-reglerna enligt mindre och medelstora bolag En fråga som ofta debatteras och är tydligt kopplad till näringslivsklimat och företagande, är de så kallade 3:12-reglerna för ägare till fåmansföretag. Undersökningen visar att det finns en klar majoritet bland mindre och medelstora företag för att driva en förändring av regelverket. 58 procent tycker det är viktigt mot 22 procent som inte tycker att det är viktigt. I första hand är det sänkt skattesats vid utdelning och kapitalvinst som de mindre och medelstora bolagen vill se förändringar kring. Hur viktigt eller oviktigt är det att förändringar av entreprenörsskatten (3:12-reglerna) görs? (svar från mindre och medelstora bolag) 23% 19% 58% Viktigt Oviktigt 37 procent av de mindre och medel stora bolagen skulle överväga ett införande av personaloptioner om regelverket förändrades Personaloptioner kan stärka svenskt näringsliv För mindre bolag som upplever rekryteringsutmaningar lyfts personaloptioner ofta fram som en viktig komponent. Tanken är att bolag med begränsade tillgångar ska kunna rekrytera och behålla nyckelkompetens och därmed kunna växa. I undersökningen uppger vart tredje bolag att de skulle överväga att införa ett incitamentsprogram för medarbetarna om regelverket för personaloptioner förändrades. Störst är intresset bland mindre och medelstora bolag. Inom detta område är det sannolikt förenklingar som efterfrågas. Nuvarande regelsystem uppfattas med rätta som komplicerat och resurskrävande. Ränteavdragen skapar frustration bland storbolagen De större bolagen i undersökningen har fått frågan om hur de ser på de nya begränsningsreglerna för ränteavdrag och dess påverkan. Bakgrunden är att nya regler infördes 1 januari 2019 och som i korthet innebär att bolag med negativa räntenetton skattemässigt får avdrag med ett belopp som högst motsvarar 30 procent av EBITDA. Här är bara 18 procent av bolagen positiva till förändringen och hälften av bolagen har en negativ inställning. Orsaken till att många bolag är negativa ligger sannolikt i att regelverket medför att många bolag kommer att drabbas hårt av att inte få fullt avdrag för sina ränteutgifter, samt att det är tekniskt komplicerat att tillämpa. Å andra sidan är de bolag som inte bedriver sin verksamhet med lånade medel sannolikt positiva till den etappvis sänkta bolagsskatten. Hur ser du på de nya begränsningsreglerna för ränteavdrag och dess påverkan på ert bolag? 18% 33% 49% Negativt Positivt

6 Få bolag överväger utlandsflytt av skatteskäl I nuläget är det relativt få bolag som funderar på att flytta verksamheten utomlands på grund av skatteskäl. Bland de mindre och medelstora företagen säger 15 procent att de kan tänka sig att flytta bolaget utomlands av skatteskäl inom en överskådlig framtid. 83 procent menar att det inte är aktuellt. Tittar vi på de större bolagen så är det bara fyra procent som överväger en flytt av bolaget utomlands, samtidigt som hela 90 procent uppger att det inte är aktuellt. Kan du tänka dig att ni inom överskådlig framtid flyttar bolaget utomlands av skatteskäl? 4% 15% 90% 83% Ja Nej Större bolag Mindre och medelstora bolag 6% 2% xxxxx.

7 Skatt i ett samhällsperspektiv Grönt ljus till grön skatteväxling - men oro för motsättningar i samhället I spåren av klimatdebatten har regeringen tagit ytterligare steg mot så kallad grön skatteväxling, där skatter höjs och införs på delar som ger negativ miljöpåverkan, samtidigt som andra inkomstrelaterade skatter sänks. Utvecklingen har skapat en debatt om huruvida systemet kan ge en skevhet och slå hårt mot delar av befolkningen. Det här är en utveckling som oroar bolagen i undersökningen. För samtidigt som 76 procent av bolagen förespråkar en grön skatteväxling, så ser 64 procent en samhällsrisk och ökad friktion mellan storstäder och glesbygd. Just risken för motsättning mellan stad och landsbygd lyftes också fram av flera av de politiker som vi har intervjuat. Sannolikt finns här en utmaning i att genomföra en grön skatteväxling på ett sätt så att den får önskad effekt, samtidigt som den inte på ett obalanserat sätt drabbar de som bor utanför storstäderna. När det gäller balansen i skattesystemet och skatteväxling, kommer skatteväxlingen skapa ökad friktion mellan storstäder och landsbygd? 11% 25% 64% Stor risk Liten risk Skattemoral allt viktigare Skattesystemet är en viktig grundpelare för samhällets struktur. Vid sidan av de lagkrav och regelverk som näringslivet har att förhålla sig till, så finns även en etisk och moralisk kompass att följa när det gäller skattehantering. Att storbolagen i undersökningen ägnar de senare frågorna allt mer uppmärksamhet visas med tydlighet. 69 procent säger att de har ökat fokus på etiska/moraliska frågor i förhållande till bolagets skattehantering under de senaste fem åren. Endast elva procent har gått i omvänd riktning och minskat fokus på dessa etiska och moraliska frågor. Vi kan alltså konstatera att skattefrågorna har tagit plats i många av bolagens strategiska agendor och i deras hållbarhetsarbete. Har synen på etiska/moraliska frågor i förhållande till bolagets skattefrågor förändrats under de senaste fem åren? 11% 20% 69% Större fokus Mindre fokus

8 Skiftande betyg till regeringen I undersökningen har bolagen även satt betyg på regeringens politik inom skatteområdet. Här framkommer en delad bild. Storbolagen är något mer positiva än de mindre och medelstora bolagen, där 51 procent är positivt inställda till regeringens skattepolitik för storbolag medan 43 procent är missnöjda. Bland de mindre och medelstora bolagen är det något fler negativt inställda - 48 procent - i förhållande till de 43 procent som tycker att politiken är bra. 69 procent av de större bolagen säger att de har ökat fokus på etik- och moralfrågor när det gäller skattehantering under de senaste fem åren. Bolagen efterlyser mer av gemensam skattepolitik inom EU Nyligen aktualiserades europafrågorna i samband med EU-valet. I undersökningen ställdes frågan om det är viktigt eller oviktigt med en gemensam skattepolitik inom EU. En klar majoritet - 63 procent - svarar att det är viktigt med en gemensam skattepolitik inom EU medan 35 procent tycker att det oviktigt. Svaret kan ses i ljuset av att för bolag med internationell verksamhet i många länder finns en klar vinning med tydlighet och förutsebarhet vad gäller skatter. Dels i ett administrativt perspektiv och dels för att kunna fatta väl underbyggda beslut utan större skattemässiga överraskningar. Men även om tydlighet vad gäller skatter inom EU står högt upp på önskelistan bland många bolag, så är en gemensam skattepolitik svår att genomföra. Om EU ska lagstifta om skattefrågor krävs enhällighet bland medlemsländerna, med andra ord har alla länder vetorätt. Är det viktigt eller oviktigt med en gemensam skattepolitik inom EU? 2% 35% 63% Viktigt Oviktigt

Vill du veta mer? Kontakta oss idag! Mikael Carlén mikael.carlen@pwc.com 0709-29 52 12 PwC Sverige är marknadsledande inom revision samt skatte- och affärsrådgivning, med 2 800 medarbetare och 34 kontor runt om i landet. Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem. Våra 45 000 kunder är såväl globala som svenska företag och organisationer i alla storlekar samt verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi vägleder våra kunder och hjälper dem att uppnå sina mål, oavsett vilken fas deras verksamhet befinner sig i. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC, som har 250 000 medarbetare i 158 länder. Det ger oss möjlighet att dela kunskaper och erfarenheter globalt och tillsammans utveckla hållbara lösningar för våra kunder. pwc.se 2019 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.