Arbetsmiljöundersökning

Byggnadsstyrelsen Tekniska byråns information 98 1988-11 Arbetsmiljöundersökning -ett exempel från Umeå universitet Ett samarbetsprojekt Byggnadsstyrelsen -Statshälsan

Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Tekniska byråns information nr 98 Dokumentets datum Ärendebeteckning c 1988-11 5001-267188 BYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Projektnamn (ev förkortat) Arbetsmiljöundersökning -ett exempel från Umeå univ. Uppdragsgivare Kjell Svensson, Byggnadsstyrelsen Byggnadsstyrelsen Dan Eriksson, Statshälsan, Umeå universitet Tekniska byrån VVS-sektionen Dokumentets titel Arbetsmiljöundersökning - ett exempel från Umeå universitet Huvudinnehåll Denna skrift redovisar ett exempel på arbetsmiljöundersökning och därav föranledda åtgärder utförda i nya förvaltningsbyggnaden vid Umeå universitet. Våren 1986 fick Statshälsan i Umeå i uppdrag att undersöka miljön i huset, som stod färdigt hösten 1984. De arbetsmiljöbetingade besvären bland personalen som arbetade där hade accentuerats allt mer. En referensgrupp utsågs från ett intilliggande hus utan arbetsmiljöproblem. Båda grupperna fick frågor att besvara och man konstaterade att frekvensen av miljäbetingade besvär var betydligt högre bland personalen i den nya byggnaden. På grundval av resultat från mätningar av olika miljöpåverkande parametrar vidtog man mindre åtgärder på husets värme- och ventilationsanläggning. Resultatet från den uppföljande undersökningen i juni 1987 visar att personalens besvär nästan är borta och att huset är friskt. Nyckelord Sjuka hus, luftflöde, uteluft, återluft, ljudnivå, formaldehyd, luftomsättning, skorstenseffekt värmeväxlare, rökprov, lufthastighet, infraljud, Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet - Omfång Omslagsfoto Svensk byggtjänst Stockholm 08-734 50 00 24 sidor Mediateknik Foto, Umeå G öteborg 031-81 0085 sekretessuppgifter Malmö 040-709 55 Umeå 090-12 5910 Red Henrik Waldenström o Byggnadsstyrelsen Ref Kjell Svensson Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens medgivande att försälja publikationer utan hinddr av expeditionskungö- samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myhdighets expeditioner. lagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 106 43 STOCKHOLM Telefon Telex 08-783 10 00 104 46 build S

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 2 Metod 1 2.1 Sammanfattning av undersökningen 3 3 Resultat 3 3.1 Frågeformulär från juni 1986 3 3.2 Luftflöden 3 3.3 Rumsluftens medelålder vid skrivbordet 4 3.4 Fördelningen uteluft/återluft 4 3.5 Läcka ge frå n vär meväx lare 4 3.6 Rökprover 4 3.7 Rumstemperatur, relativ luftfuktighet 5 3.8 Lufthastighet i vistelsezonen 5 3.9 Infraljud, ljudnivåer 6 3.10 Formal dehy d 6 3.11 Koldioxid - ett mått på luftomsättningen 6 4 Övriga iakttagelser/synpunkter 6 4.1 Drifttider 4.2 Skorstenseffekt 4.3 Rökning 4.4 Belysning 6 6 7 7 4.5 Stä dning 7 5 Frågeformulär 7 5.1 Resultat av frågeformulär från juni 1987 7 6 Sammanfattning Bilagor

Förkortningar som förekommer i texten: KBS KBS-N YMK ASS SH Yl ASF Co2 IR db IL ppm - Byggnadsstyrelsen - Byggnadsstyrelsen, Norra regionen - Yrkesmedicinska kliniken - Arbetarskyddsstyrelsen - Statshälsan - Yrkesinspektionen - Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling - koldioxid - infrarött - decibel - infraljud - parts per million

1 Inledning 1.1 Bakgrund 1 juni 1986 fick hälsocentralen vid universitetet i Umeå i uppdrag av förvaltningschef Dan Brändström att undersöka arbetsmiljön i den nya förvaltningsbyggnaden, med anledning av att ett antal personer fick besvär når de vistades i byggnaden. Under våren 1986 visade personalens besvär tendens att öka. I byggnaden arbetar ca 100 personer tillhörande någon av avdelningarna; rektorsämbetet, administrativa byrån eller intendenturavdelningen. I stort settall personal flyttade in då byggnaden hade färdigställts hösten 1984. Byggnaden år åttkantig och har sju våningar. Den åttkantiga formen har fått till följd att mångarum är tårtbitformade. Korridoren utanför rummen går runt en kärna innehållande hiss, förråd samt toaletter. Lokalerna blir genom sin utformning trånga och kompakta och ger en känsla av instängdhet. Redan första vintern i byggnaden började problemen, framför allt p.g.a. en för låg inomhustemperatur. Detta åtgärdades, men trots det förekom fortfarande en hel del klagomål på inomhustemperaturen liksom på drag i rummen. Vidare framfördes klagomål på att luften upplevdes instängd (dålig) och torr. De symtom som förekom mest var av typ trötthet, ofta förkyld samt torrhet/heshet/smärtor i halsen. Byggnaden förvaltas av Byggnadsstyrelsen. 1.2 Syfte Syftet med undersökningen har varit att: - kartlägga hur stor del av personalen som upplever besvär vid vistelse i byggnaden samt vilka besv är som är mest förekommande, - jämföra besvärsfrekvenserna med besvärsfrekvenserna i ett annat hus där det inte angetts några speciella arbetsmiljöproblem, - med enkätstudien som grund försöka identifiera eventuella brister som kan vara bidragande orsaker till besvären, föreslå åtgärder så att dessa bristerrättas till, följa upp detta för att konstatera om besvären minskat. 2 Metod Sedan hälsocentralen erhållit uppdraget att undersöka arbetsmiljön, vidtogs som första åtgärd att utse en arbetsgrupp från personalen i förvaltningsbyggnaden med syfte att under undersökningens gång vara ett slags samarbetsorgan till hälsocentralen för bl a diskussioner om; undersökningens uppläggning, undersökningsresultat, information till övrig personal samt åtgärdsförslag. Arbetsgruppen bestod av; Birgitta Nyström, Lars Burstedt, Jan-Olof Johansson samt Lars- OlovHansson som senare ersattes av Lars-Erik Wadenstein. Vidare kontaktades ett antal personer/myndigheter med erfarenheter från utredningsarbete beträffande sjuka hus. Bl a kan nämnas. Stefan Hammer. Statshälsan, Per-Anders Zingmark Yrkesinspektionen, Berndt Stenberg Yrkesdermatologen Jan Sundell Arbetarskyddsstyrelsen, Berit Ydreborg och Kjell Andersson Yrkesmedicinska kliniken i Örebro samt Byggnadsstyrelsen på olika nivåer, lokalt, regionalt och centralt. Det kan även nämnas att innan Statshälsan startade undersökningen utförde universitetets egen skyddsenhet vissa mätningar och kontroller som bör utföras innan man drar igång en alltför stor utredningsapparat. Bland annat hade vissa kontroller utförts på ventilationen, C02 halten, samt halten formaldehyd i inomhusluften. Vid dessa mätningar kunde det dock inte konstateras några påtagliga brister. Kontakterna med de olika sakkunniga samt diskussionerna med arbetsgruppen från den berörda byggnaden utmynnade i att undersökningen skulle följa det stegförfarande som beskrivs i Nordiska Ventilationsgruppens skrift Klimatproblem i byggnader. Steg 1, dvs den tekniska och hygieniska inventeringen, startades med en enkätstudie " det befanns lämpligt att använda YMK-formuläret Inom- 1

2 husklimat MM 040 A, se bil 1. Vid denna tidpunkt fanns inget referensmaterial från s.k. friska hus. Vi insåg att det måste bildas en kontrollgrupp som kunde ge oss värden att jämföra resultaten från undersökningsgruppen mot. Kravet på kontrollgruppen var att den skulle ha likartade arbetsuppgifter som undersökningsgruppen samt att inga speciella besvär p.g.a. arbetsmiljön fanns angivna. En kontrollgrupp som fyllde dessa krav fanns i gamla förvaltningsbyggnaden som är belägen i närheten av nya byggnaden. De inkomna frågeformulären bearbetades statistiskt vid YMK i Örebro och har därefter ytterligare bearbetats vid hälsocentralen och redovisats grafiskt. Resultaten av frågeformulären redovisades därefter för arbetsgruppen samt våningsvis för samtlig personal i undersökningsgruppen. Resultaten delgavs även personer som tidigare kontaktats i frågan. Detta gav ett stort gensvar och det fanns ett stort intresse från dessa personer att medverka i den fortsatta utredningen. I samband med enkätundersökningen togs uppgifter fram för att fylla i checklistan Inomhusklimat MM 010 A.. Byggnadsstyrelsens regionkontor i Umeå hjälpte till vid detta arbete. Ett tiotal personer kallades till Statshälsans företagsl äkare för medicinska undersökningar. Under steg 2, utfördes besiktning och orienterande mätningar. Efter beslut att medyrkeshygieniska mätningar undersöka vissa faktorer träffades följande personer för att diskutera vad som skulle mätas och vem som skulle mäta vad; Kjell Svensson KBS-Hk Stockholm, Lars Josefsson KB,S-N Umeå, Ulf Jonsson KBS lokalkontor, Per- Anders Zingmark, Kjell-Ove Matsson och Krister Andersson samtliga Yrkesinspektionen, Jan Sundell Arbetarskyddsstyrelsen, Jan- Olof Johansson och Anders Rubensson Universitetets skyddsenhet samt undertecknad, Dan Eriksson Statshälsan. Träffen resulteradei följande handlingsprogram: - Arbetsuppgift Mätstorhet Huvudansvarig Klimatmätningar Rökprover Spårgasmätning Infralju "tning Ev undersökning av värmeväxlarens funktion med avseende på läckage och överföring av vissa ämnen rumstemperatur tillufttemperatur luftfuktighet drag luftrörelser i rum i byggnad luftomsättningar KBS YI Yl COZ-registrering tilluftkvalit Yl frånluftkvalite Kontroll av återluftmängden via registrering av COz halten SH Yl, ASS Yl Efter att ha genomfört mätningarna träffades gruppen igen för utvärdering och uppföljning. En del förslag till åtgärder beslutade man att genomföra liksom att följa upp dem med vissa mätningar. I juni 1987, exakt ett år efter det att första frågeformuläret fyllts i, utsändes samma formulär till undersökningsgruppen igen för att konstatera om personalen upplevde någon skillnad beträffande arbetsmiljö och symtom. 2.1 Sammanfattning av utredningen Steg 1 Översiktlig teknisk kartläggning av ventilationsanläggningen, samt utförande av vissa enklare mätningar av bland annat CO 2- halten. För detta ansvarade universitetets skyddsenhet och byggnadsstyrelsens lokalkontor:

3 Bildande av referensgrupp från berörd personal samt genomförande av enkätundersökning. Kontakter med personer/myndigheter som har erfarenheter av liknande undersökningar exempelvis Yrkesinspektionen. Statshälsan ansvarade för detta. Utvärdering samt presentation av enkätresultaten för berörd personal samt för personer/myndigheter som berörs av utredningen. Diskussioner om uppläggningen av den fortsatta utredningen. Statshälsan ansvarade för utförande och samordning av detta. Steg 2/steg 3 Genomförande av mätningar som bedömdes viktiga utifrån tidigare utvärderingar. Mätningarna utfördes av Byggnadsstyrelsen, Yrkesinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen samt Statshälsan.. Utvärdering av mätningar samt vidtagande av åtgärder som med ledning av mätresultaten bedömdes viktiga att utföra. Byggnadsstyrelsen ansvarade för det praktiska genomförandet av förändringarna.. Uppföljning av resultatetav vidtagna åtgärder. Statshälsan ansvarade för denna uppföljning. 3 Resultat 3.1 Frågeformulär från juni 19861nomhusklimat MM 040 A, bil 1 Undersökningsgruppen anger generellt mera besvär jämfört med kontrollgruppen, se bilaga 2.1 bilagorna redovisas även vissa andra uppgifter om grupperna såsom ålder, könsfördelning etc. Resultatet har också lagts in i ett s.k. rosdiagram, se bilaga 3, som utarbetats av YMK i Örebro. I diagrammet finns ett skuggat parti vilket motsvarar genomsnittliga svar från fyra s.k, friska hus. Bland dessa fyra hus ingår universitetets kontrollgrupp som ett hus, ca 60 personer av 196 personer. En fråga som kan ställas år om det finns skillnader mellan undersökningsgruppen och köntrollgruppen som kan tänkas förklara att det år mera besvär i undersökningsgruppen. För att kontrollera detta har man studerat ett antal faktorer som kan tänkas vara påverkande. I undersökningsgruppen finns bland annat flera astmatiker och allergiker, varför det inte kan uteslutas att dessa personer lättare får besvär och därför står för undersökningsgruppens högre besvärsfrekvens. En kontroll av detta visar att så inte är fallet. Likaså har man studerat några andra faktorer såsom förhållandet kvinnor och mån (kvinnor anger flera besvär), antal rökare i grupperna samt antal som arbetar vid bildskärmar. Ingen av dessa faktorer anser vi kan förklara skillnaderna i besvär mellan grupperna, varför arbetshypotesen blir att det är något i arbetsmiljon som ar orsaken. På frågor om arbetsmiljöförhållandena svarar grupperna i.stort sett lika. På frågan som endast ställdes till undersökningsgruppen - "Hur har inflyttningen till det nya huset påverkat dina arbetsförhållanden?" - har 40% svarat "till det battre", 38% "ingen skillnad och 22% "till det sämre". Avslutningsfrågorna i formuläret har varit svåra att utvärdera p.g.a. ett stort bortfall för dessa frågor, vilket bland annat beror på att formulåret är bristfälligt utformat. Frågeformulåret har i en senare version omarbetats betraffande dessa frågor. En tendensår dock att besvären för de flesta är oberoende av årstiden samt att besvären försvinner efter en längre tids frånvaro från jobbet, i vissa fall även över kvällen eller helgen. 3.2 Luftflöden Luftomsättningen har uppmätts med hjälp av spårgas i tio tjänsterum. "mingen utfördes i slutet av november 1986. De uppmätta luftfl" ena varierade mellan 42% och 85% av projekterade flöden. De projekterade flödena är 40 m3/h/don. Det vanligaste rummet har två tilluftdon placerade under vardera fönstret, varför dessa rum år tänkta att

4 tillföras 80 m31h. Om sommaren består dessa 80 m3 luft per timme av 60% uteluft och 40% uteluft som passerat en roterande värmeväxlare. Under vintern är fördelningen 40% uteluft som passerat värmeväxlaren och 60% återluft. Sedan finns det varianter där emellan beroende på utetemperaturen. Vid slutbesiktningen stämde de uppmätta luftflödena överens med de projekterade, men så var inte fallet vid den aktuella mätningen 1986. Efter ett intensivt sökande kunde man hitta orsaken till,de låga luftflöden som nu uppmättes. Det visade sig att ett undanskymt placerat brandspjäll hade gått sönder och stod öppet, varför en stor mängd tilluft läckte ut. Kontrollmätningar 87-04-09 visade att luftflödena kom upp i projekterade flöden och till och med något däröver sedan spjället lagats och stängts. 3.3 Rumsluftens medelålder vid skrivbordet Rumsluftens medelålder är ett slags mått på ventilationseffektiviteten. Mätningarna har utförts enligt Statens råd för byggforsknings projekt 561185. Som spårgas har använts lustgas och det använda instrumentet har varit ett JR-instrument, Miran la. Mätningen har utförts i 10 rum. I 5 av dessa rum har personerna angivit besvär och i 5 av rummen angavs inga direkta besvär. Syftet med mätningen har varit att jämföra om "besvärsrummen" har sämre ventilationseffektivitet j" ört med de rum där inga besvär angivits. Det finns inga gränsvården eller rekommendationer för rumsluftens medelålder varför mätningarna inte kan användas på annat sått gin att inbördes jämföra olika typer av rum. Resultatet av mätningarna visar att det, inte finns någon skillnad mellan rumsluftens medelålder i besvärsrum och icke besvärsrum. Mätningarna har utförts med kontorsdörren stängd. För olika typer av rum varierar medelåldern mellan 25 minuter och 40 minuter. Mätförfarande samt ett delresultat framgår av bilagorna 4 och 5. 3.4 Fördelningen uteluft/ återluft För att bestämma återluftmängden har mätningar av C02 halten i uteluften, i den samlade frånluften och i den blandade luften som leds tillbaka till de ventilerade rummen utförts. Med dessa tre värden kan återluftandelen räknas fram. Mätningen har utförts med IR-instrumentet Miran l A. Resultatet av mätningen blev en uppmätt återluftgrad på 56% vid mättillfället vilket stämmer bra med projekterade 60%. 3.5 Läckage från värmeväxlare Erfarenheter från olika håll anger att roterande värmeväxlare har ett visst läckage mellan frånluften och tilluften. Läckagets storlek och riktningår beroende av värmeväxlarens täthet mot anslutande kanaler samt fl" tagnas placering i förhållande till värmeväxlaren. I detta fall är tilluftfl" ten placerad efter värmeväxlaren (utifrån räknat) och frånluftf l" ten på andra sidan värmeväxlaren, dvs båda fläktarna suger luften genom värmeväxlaren. Mätningen har utförts med hjälp av lustgas och Miran l A, IR-instrument. Lustgas tillfördes den samlade frånluftkanalen en bra bitföre vårmevåxlaren för att få en bra luftomblandnng. Under tiden mättes halten lustgas i frånluftkanalen. före värmeväxlaren samt i tilluftkanalen efter värrmevaxlaren (alltså på samma sida om värmeväxlaren). Detta resulterade i ett uppmätt läckage på 8% vilket får anses vara ett relativt bra värde. Det begränsade läckaget torde bero på att fläktarna är relativt gynnsamt placerade kring värmeväxlaren samt att det råder små tryckskillnader mellan kanalerna. Det ideala ur läckagesynpunkt är att frånluftfl" ten suger och tilluftfläkten trycker genom värmeväxlaren. 3.6 Rökprover Rök alstrad av en rökgenerator har tillförts i tilluftdonen för studium av luftrörelserna och. luftomblandningen i rummen. Resultatet visar att luftomblandningenär god. Det föreligger ingen risk att tilluften lägger sig som en "kudde" under taket för att sedan sakta röra sig mot

5 frånluftdonet utanattpassera vistelsezonen. 3117 Rumstemperatur, relativ luftfuktighet Mätningarna har utförts av Kjell Svensson, Byggnadsstyrelsens tekniska byrå. De utfördes i fyra rum samtidigt, " de olika rummen tillhör olika klimatzoner. Huset är värmeregleringsmässigt indelat i fyra tårtbitar och dessa rum tillhör alltså varsin tårtbit. I rummen har mätningar utförts av lufttemperatur, relativ luftfuktighet, tilluftens temperatur samt utetemperaturen. Alla data har samlats i en s.k. dataloggen, dvs en elektronisk mätvärdeslagrare. Insamlade mätvården har sedan analyserats med hjälp av en persondator. I dataloggen finns temperaturdata lagrade för varje timme under hela mätperioden. Varje timvärde utgör medelvärdet av 60 delmätningar. Den första mätperioden sträckte sig över tiden 31/10 10/12 1986 och den andra mätperioden över tiden 26/3-2714 1987. Vid första mätningen kunde konstateras en medeltemperatur i rumsluften under mätperioden på 19,4 C- 20,0 C, beroende på vilket av de fyra rummen man tittade på. Under arbetsdagen varierade temperaturen mellan 18,6 C `och 21,3 C, se bilaga 6. Den fina upplösningen i temperaturdiagrammen gjorde det möjligt att tydligt läsa av temperaturvariationerna under dagen. Det visade sig att den önskade temperaturen mellan 21-22 C knappt uppnåddes och inte erhölls förrän ca kl 12.00 på ;dagen, se bilaga 6. Man beslutade att värmeregleringen skulle justeras så att medeltemperaturen höjdes till den lämpliga temperaturen redan från kl 08.00 på morgonen. Resultatet av denna åtgärd studerades under tiden 26/3-27/4 1987. Mätresultaten visar att medeltemperaturen (endast rum 626 redovisas) höjts från 19,6 C till 21,0 C i samma rum. Temperaturen var 20,5 C kl 08.00 och steg till 21,5 C ca kl 11.00 för att sedan stanna där. Det är alltså fortfarande en tendens till eftersläpning av temperaturen under förmiddagen, se bilagorna 7 och 8. Den relativa luftfuktigheten uppmättes under första mätperioden till mellan 23% och 33%. Stickprovsmätningar utfördes även i gamla förvaltningsbyggnaden där man vid samma tidpunkt erhöll i stort sett samma relativa luftfuktighet. Luftfuktigheten får anses normal för årstid och utetemperatur. 3.8 Lufthastighet i vistelsezonen Lufthastigheten har uppmätts i rum 426 och 735. I rum 426 utfördes mätningar både före och efter det att brandspjället stängts. Mätningen har utförts med en termoanemometer av fabrikat TSI, typ 1640. Mätgivarens utformning gör det möjligt att avläsa lufthastigheten, oavsett luftströmmens riktning i förhållande till mätgivaren. Lufthastigheten uppmättes i 18 punkler i den intressantaste delen av rummen. I rum 426 uppmättes medelhastigheten i dessa punkter till 0,08 m/sek vid den lägre luftmängden och till 0,1 m/sek vid den- högre luftmängden. Vid skrivbordsarbetsplatsen uppmättes som maximum 0,19 m/sek vid den lagve luftmängden och vidden högre luftmangden uppmättes som.maximum 0,13 m/sek. Det kan synas underligt att lufthastigheten blev lägre vid det högre luftfl" et, men det berodde på att luftströmmarna i rummet förändrades och den maximala hastigheten uppstod i en annan del av rummet. På prov tejpädes slitsenpå enasidan av tilluftsdonen, vilket innebar att fl" et från donen minskade med cirka 30%. Efter denna åtgärd sa tes medelhastigheten ytterligare, alltså från otejpat 0,1 m/sek till tejpat 0,07 m/sek. Enligt rekommendationer "r lufthastigheten i vistelsezonen inte överskrida 0,15 m/sek vid en lufttemperatur på 20 C. Sammanfattningsvis uppmättes normalt relativt låga lufthastigheter, och endast undantagsvis uppmättes lufthastigheter i närheten av det kritiska värdet 0,15 m/sek. Det bör dock poängteras att människor uppfattar drag olika, vilket man får ta hänsyn till trots att lufthastigheten år lägre än det kritiska värdet.

6 3.9 Infraljud, Ijudnivåer Mätningar av lågfrekvent buller och infraljud har utförts av Arbetarskyddsstyrelsens tekniska enhet i Umeå. Mätningarna utfördes i fyra rum på tre olika våningsplan. De uppmätta infraljudnivåema db (IL) varierar i de olika rummen mellan 74 db (IL) - 82 db (IL). Det har även utförts en smalbandsanalys av infraljudet som visar att de högsta ljudenergierna finns inom området 4-6 Hz, se bilaga 6. Smalbandsanalysen har jämförts med "perceptionströskeln", den nivå som man anser att om den tangeras eller överskrids medför obehag eller besvär för exponerad personal. Detta enligt forskare vid Arbetarskyddsstyrelsen i Umeå. De nivåer som uppmätts vid förvaltningen underskrider dock denna nivå med minst 30 db. De hörbara ljudnivåerna, db (A), alstrade av ventilationen, varierar i de olika rummen mellan 30 db (A) och 37 db (A), beroende på om dörren till rummet är stängd eller öppen. Rum i närheten av frånluftdonen kan vid öppen dörr få en högre ljudnivå från dessa don jämfört med tilluftdonen i rummet. Efter det att luftflödena ökades har ljudnivån inte påverkats nämnvärt. Ljudnivån i rum 426 är vid stängd dörr 32-34 db(a) och vid öppen dörr 37-38 db(a). I rum 432 är ljudnivån vid stängd dörr 28-30 db(a) och vid öppen dörr 32-34 db(a). Ljudnivån år alltså högre i rum 426 vilket har sin orsak i att rummet ligger närmare frånluftdonen i korridoren. Svensk Byggnorm föreskriver att ljudnivån p.g.a. fasta installationer i kontorsrum för 1-10 personer inte ska överskrida 40 db (A). De uppmätta ljudnivåerna i kontorsrummen underskrider alltså denna nivå. 3.10 Formaldehyd Mätningar av halten formaldehyd i inomhusluften har utförts av kemiska enheten vid Arbetarskyddsstyrelsen i Umeå. Mätningarna har utförts i två tjänsterum, rum 432 och 632.1 rum 632 uppmättes halten till 0,03 mg/m3 och i rum 432 till 0,02 mg/ini. Det hygieniska nivågränsvärdet för arbetslokaler år 0,6 mg/m3 enligt ASF 1987:12. De uppmätta halterna år alltså ca 20 ggr lägre än det hygieniska nivågränsvärdet. 3.11 Koldioxid - ett mått på luftomsättningen Koldioxidhalten har mätts i ett flertal tjänsterum, vid olika tidpunkter under arbetsdagen och även vid olika tidpunkter under arbetsveckan. Mätningarna har utförts med Draeger b" gpump försedd med reagensrör CO2CH 30801. De uppmätta v" ena överskred inte vid En- något tillfälle 800 ppm. Enligt rekommendationer (Klimatproblem i byggnader, Nordiska ventilationsgruppen, dec 1985) bör C02 -halten inte överskrida 800 ppm i inomhusluften. ligt ASS 1978:12, Hygienåska gränsvärden, år hygieniska gransvärdet för koldioxid vid exposition under hel arbetsdag 5000 ppm. Matningarna utfördes med en återluftgrad på 60%. 4 Ovriga.. iakttagelser/ synpunkter 4.1 Drifttider För att bättre ventilera arbetslokalerna innan arbetets början, startar numera ventilationen (sedan febr 1987) kl 04.00 i stallet " för kl 07.00. 4.2 Skorstenseffekt. Vid vissa tillfällen uppstår det ett drag genom trapphuset. Kall luft strömmar upp, vilket för med sig att de som sitter närmast trapphuset upplever att det drar i tjänsterummen. Draget kan härledas till tillfållen dådorrarna i entren är öppna under längre tid, exempelvis vid lunchtid, eller når dörren mot dammen av någon anledning står öppen. Man prövade att mätadraget i rum 713 (mars 1987) medan dörren mot dammen stod öppen cirka 10 min. Vid detta prov kunde man inte iaktta någon förändring av draget i rummet. Det är dock troligt att det ska råda vissa förhållanden för att erhålla ett besvärande drag, exempelvis vissa vindförhållanden, öppna fön-

7 ster etc. Problemet kan lösas genom att t.ex. stänga trapphusdörrarna eller kontorsdörrarna. Detta är inga lyckade åtgärder då kommunikationen i huset försämras och en önskvärd uppsikt mot korridoren förhindras. Eventuellt kan man tänka. sig att de rum vid trapphuset som år mest utsatta förses med glasdörrar som kan stängas, men samtidigt medge uppsikt. 4113 Rökning Den rökning som förekommer i byggnaden har diskuterats i olika sammanhang. Via ventilationssystemet tillförs luft som består av cirka 60% återluft (speciellt vintertid), vilket medför att cigarettröken så småningom sprids till alla i byggnaden. Alla drabbas av rökningen på ett eller annat vis. Fråriluftvent lems är placerade i korridorerna, vilket innebår att all luft från rummen ska passera korridoren för att så småningom hamna i frånluftdonen. Detta för med sig att korridorerna alltid belastas med cigarettrök, t o munder sommaren då byggnaden bara tillförs uteluft. Det bästa alternativet år att göra hela huset rökfritt. Det näst basta alternativet år att förse huset med separat ventilerade rökrum. Ett annat alternativår att man, som nu, röker på tjänsterummen, men att återluftanvändningen upphör. Detta innebar att rummen förses med enbart uteluft, men att korridoren fortfarande belastas med cigarettrök. 41.4 Belysning Belysningen har inte studerats i detalj. Vid en översiktlig genomgång kan man konstatera att den ar utformad enligt i dag förekommande praxis. Vid fönstret sitter en nerpendlad, asymmetrisk armatur (2x36 watt) med uppljus och längre in i rummet hänger en nerpendlad, symmetrisk armatur (1x36 watt) med delvis uppljus. Lysrören år av typen standard varmvita. Oftast ger detta en bra ljusmiljö i rummen, men det finns rum där möblering och armaturplacering inte anpassats till varandra, vilket medför olampliga ljusförhållanden. Detta galler även vissa terminalarbetsplatser. 4.5 Städning Städningen i nya förvaltningshuset utförs i huvudsak av två lokalvårdare. Rummen städas som mest en gång per vecka. Städningen är av typ behovsstäd ning, vilket innebår att de rum eller områden som synes vara mest dammiga/ smutsiga städasi första hand. En del av personalen i huset anser att städnivån år för låg och man finner det ohygieniskt med det damm som förekommer såväl i rum som korridorer. Det är svårt att avgöra städningens betydelse för de besvär som angetts, men det år troligt att en låg städnivå inte ensam svarar för förekommande besvär. Tillsammans med andra faktorer i lokalerna kan len medföra en ogynnsam inverkan på välbefinnandet. I vissa rum förekommer olika typer av mattor på golven för att höja trivseln i rummen. En nackdel med detta är dock att mattorna samlar damm och städningen försvåras. Detta innebår en ökning av den sammanlagda exponeringen för olika belastningar. 5 Frågeformulär 5.1 Frågeformulär frän juni 198llnomhusklimaf MMO4OA 1 juni 1987 fick undersökningsgruppen på nytt frageformularet Inomhusklimat. MM 040 A fatt fylla i. Resultatet av denna uppföljande enkät visar att besvären minskat både betr" fande arbetsmiljofrågorna och symtomen, se bilaga 10. Jämför med bilaga 3. Det finns dock fortfarande personer som får besvär vid vistelse i byggnaden. Hälsocentralen i Umeå kommer attfölja upp miljön kring deras arbetsplatser. En anledning till fortsatta besvär kan vara att man har erhållit en sankt toleranströskel, viiket kan få till följd att besvären fortsätter trots att inomhusklimatet har blivit bättre. 6 Sammanfattning Den nya förvaltningsbyggnaden vid Umeå universitet stod färdig hösten 1984 och personalen kunde flytta in i det åttkantiga, sju våningar höga huset.

I huset arbetarca 100 personertillhörandenågon av avdelningarna; rektorsämbetet, administrativa byrån eller intendenturavdelningen. Redan första vintern uppstod problem, främst p.g.a. att inomhustemperaturen var för låg. Detta åtgärdades, men klagomål på värmen och på drag i rummen förekom fortfarande. Man beklagade sig också över att luften kändes instängd och torr. Trötthet, täta förkylningar och andra besvär från andningsvägarna förekom ofta. När besvären våren 1986 visade tendens att öka fick Statshälsan i uppdrag att utreda arbetsmiljön i nya förvaltningsbyggnaden. Ett frågeformulär, Inomhusklimat, arbetsmil jönmm040a, speciellt utarbetat för denna typ av arbetsmiljöproblem, sändes ut. Hälsocentralen ville få svar på frågor om hur många som besvärades och vilka de mest förekommande besvären var. För att få ett referensmaterial från ett s.k. friskt hus utsågs en referensgrupp med likartade arbetsuppgifter från en angränsande byggnad, den gamla förvaltningsbyggnaden. Båda grupperna fick fylla i samma formulär. Utförda undersökningar har resulterat i ökade luftflöden, högre lufttemperatur samt utvidgad drifttid för ventilationssystemet. Resultatet av den inledande undersökningen ledde dessutom till att Yrkesinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesdermatologen på olika sätt engagerades i utredningen. I juni 1987 gjorde man en uppföljande enkät i undersökningsgruppen. Resultatet därifrån visar att personalens besvär klart har minskat och nära sammanfallermed vad som gäller för friska hus. Den nya förvaltningsbyggnaden kan inte längre klassas som sjuk. Trots det, finns det personer som fortfarande får besvär vid vistelse i huset. Man måste ta hänsyn till detta och se det som angeläget att problemen blir lösta. En sänkt toleranströskel kan vara orsaken till att besvären kvarstår (åtminstone viss tid) trots att inomhusklimatet blivit bättre. Hälsocentralen kommer att följa upp miljön kring arbetsplatser " personer fortfarande anger besvär. När resultaten från formulären sammanställts och utvärderats kunde man konstatera mycket högre frekvenser för besvär som huvudvärk, täta förkylningar, klåda/sveda/irritation i ögonen etc, hos personalen i den nya förvaltningsbyggnaden än för kontrollgruppen. En jämförelse av besvären hos personalen i de två byggnaderna presenterades i grafisk form för Byggnadsstyrelsen och andra berörda. Frågeformulärstudien kompletterades med ett antal mätningar av bl a luftflöden, rumsluftens medelålder, studier av luftrörelser, fördelning av uteluft/återluft, läckage i värmeväxlaren, rumstemperaturer (kontinuerlig registrering), relativ luftfuktighet, lufthastigheter i vistelsezonen, infraljud, halten formaldehyd samt halten koldioxid.vidare har ca tio personer besökt läkaren för medicinska undersökningar. Diskussioner om rökning har förts och om ventilavi tionsanläggningens drifttider.

u11.n1rin 1 INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö Umeå Universitet Namn Rumsnr. yr/avd Enhet MM 040A Datum Lopnr Föd-år 19. Kön man kvinna Arb plats 1 1 Med det här formuläret vill vi försöka få fram hur Du upplever Din arbetsmiljö och om Du har besvär eller symtom, som Du tror har samband med miljön. OBS! Skuggade områden ifylles ej. i BAKGRUNDSFAKTORER UTillsvidareanst. Yrkesbefattning.T. i d s.b.e.g r...f ö r.o.r.d Ev. annan bottentj. Arbetat i nuvarande lokaler sedan i4 1 tim/ Arbetstid Hur stor del av arbetstiden vistas ------- vec ka Du i andra by9nader?. (uppskatta) Arbete vid bildskärm Ja Nej g pip- Röker Du? Ja Nej Om ja: I cig/dag 1, J tobak/v Är Du f d rö ka re? Ja Nej Om ja: Slutade röka är 191 (slutat röka för mer än 1/2 år sedan) tim/ l 1 Ivecka tim/. /vecka ARBETSMILJÖ Har Du den senaste månaden känt Dig besvärad av nägon eller några av följande faktorer på Din arbetsplats? Drag Golvdrag För hög rumstemperatur För låg rumstemperatur Instängd ('dålig") Torr luft Obehaglig lukt luft Statisk elektricitet som gör, att Du lätt får stötar Andras tobaksrök Buller som försvårar samtal i normal ton Belysning som är för svag eller ger bländning Annat Arbetar du med självkopierande ARBETSFÖRHALLANDEN papper? och/eller reflexer Uppfattar Du Dina arbetsuppgifter som engagerande och stimulerande?... Har Du möjlighet att påverka Dina arbetsförhållanden så att Du t ex kan arbeta i för Dig lagom arbetstakt?... Känner Du oro för att Din arbetssituation skall förändras p g a omorganisationer, helt nya arbetssätt eller liknande?... Hur har inflyttningen arbetsförhållanden? i det nya huset påverkat dina Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig Ja/oftast Ja/ibland Nej/sällan Nejfaldrig till det ingen till det bättre skillnad sämre

r.wr.-- Har Du som barn haft böjveckseksem? Har Du haft astmatiska besvärshösnuva? 0 Har Du haft 'ungdomsfinnar"? Ja NUVARANDE SJUKDOMAR!BESVÄR Har Du av läkare fått diagnosen astma hösnuva eksem migrän J 0 0 NUVARANDE BESVÄR Har Du under den senaste månaden haft något/nägra av nedanstäende besvär eller symjpm, som Du tror beror på Din nuvarande arbetsmiljö? Ja, ibland Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvärigheter Kläda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Ofta förkyld Bihälebesvär Torrhet, heshet, smärtor i halsen Rethosta Torr hud i ansiktet Torr hud på händerna Hudrodnad i ansiktet Fjällning/kläda i härbotten/öron Kläda/stickningar/stramning/hettande ansiktet utan synliga utslag Andra hudbesvär Andra besvär Om besvär Hur länge har Du haft dessa besvär? Har Du sökt läkare härför? känsla i Vilken årstid är besvären mest framträdande? Försvinner besvären efter längre tids frånvaro från arbetsplatsen? Försvinner besvären under kvällen eller helgen da du är hemma, 0 0 0 0 0 0 < 3 mån 3-12 mån. 1-3 å r > 3 år Nej, aldrig 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ja a Ohäst Ovinter vår sommar oberoende av årstid Ja 0 0 Nej o Nej 0

S Statshälsan 1986-09-01 BILAGA 2 1(7) BAKGRUNDSFAKTORER Antal utskickade formulär Antal databearb form.svar Svarsprocent Kön Kvinnor Män U- ru 106 93 88 % 58 å 42 00 K- ru 79 63 80 % 65 00 35 00 Aldersfördelnin 15-29 år 5,7 % 6,8% 30-39 år 43, 7 0b 33,9 % 40 49 år 36,8% 35,6% 50-59 år 11,5% 20,3% 60 - år 2, 3 00 3,4 00 Yrke/befattnin Tillsvidareanställd 80,8 00 91,4 % Tidsbegränsat förordnande 16,7 % 8,6 00 Ev annan bottentjänst 2,6 Andra b nader Andel av personalen som viss 54 % 43 00 tid vistas andra. byggnader Tid som denna grupp vistås 8,2 8,2 i andra byggnader (tim/v) Antal år i nuv lokader ( år) 1, 5. 7,.3 Bildskärmar Andel av personalen som 51,7 Ö 63,9. arbetar vid.bildskärm Tid som ovanstående arbetar 8,1 15,5 vid bildskärm (tim/v) Röknkn Rökare 29, 0 00 28,6 00 Medeltal cig/dag 13 12 F.d. rökare 30,8 00 36,4 % Signifikansnivå 5 anges.* 1 00 ** s m 0,1 % *** Det interna bortfallet är ca 5 0o där annat ej anges.

STATSHÄLSAN Umeå Universitet ARBETSMILJÖ :0 29 3 LO 0 69 7,0 80 % Instängd (dålig) luft *** Torr luft *** För hög rumstemp ** För låg rumstemp *** Drag *** Arbetar Du med självkop. papper *** Andras tobaksrök Obehaglig lukt Annat Golvdrag Buller som försvårar samtal i normal ton Belysning som är för svag eller ger bländ ving och/eller refl Statisk elektricitet som gör att Du får stötar i 10 2Ö 30 40 50 60 70 Fråga : Har Du den senaste månaden känt Dig besvärad av någon eller några av ovanstående faktorer på Din arbetsplats? Ja, ofta Ja, ibland U-grupp : n = 93 bred stapel K-grupp: n = 63 smal stapel

II MM L 3(7) STATSHÄLSAN Umeå Universitet Uppfattar Du Dina arb uppg som engagerande och stimulerande ARBETSFÖRHALLANDEN Har Du möjlighet att påverka Dina arb förhållandes :'... lagom arbetstakt Känner Du oro för att Din arb.situation ska förändras pga omorganisation el likn 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Ja, oftast Ja, ibland U-grupp: n = 93 K-grupp: n = 63 bred stapel smal stapel Hur har inflyttningen i det nya huset påverkat Dina arbetsförhållanden? (gäller endast U-gruppen) Till det bättre Ingen skillnad Till det sämre 10 20 30 40 50% Ja U-grupp: n = 93

'BILAGA 2 4(7) STATSHÄLSAN Umeå Universitet TIDIGARE SJUKDOMAR/BESVÄR Har Du som barn haft böjveckseksem Har Du haft astmatiska besvär/hösnuva a Har Du haft "ungdomsfinnar" r 10 20 30 40 50% Har Du av läkare fått diagnosen: Astma NUVARANDE SJUKDOMAR/BESVÄR Hösnuva Eksem Migrän On U-grupp n = 93 K-grupp n = 63

5(n STATSHÄLSAN Umeå Universitet NUVARANDE BESVÄR Trötthet ** Tung i huvudet ** Huvudvärk ** Ofta förkyld *** Torrhet, heshet, smärtor i halsen *#* Klåda, sveda, irritation i ögonen * Koncentrationssvårigheter Irriterad, täppt eller rinnande näsa ** Torr hud på händerna * Torr hud i ansiktet Bihålebesvär ** Rethosta 10 20 30 40 50 60 70 å Fråga: Har Du den senaste månaden haft något/några av ovanstående besvär eller symtom som Du tror beror på Din nuvarande arbetsmiljö? i Ja, ofta Ja, ibland U-grupp: n = 93 bred stapel K-grupp: n = 63 smal stapel

6(7) STATSHÄLSAN Umeå Universitet NUVARANDE BESVÄR (fortsättning) Klåda, stickningar, stramning, hettande känsla i ansiktet utan synliga utslag Illamående, yrsel Hudrodnad i ansiktet Fjällning, klåda i hårbotten, öron Andra hudbesvär U-grupp: n = 73 K-grupp: n = 58 10 20 30 40% Fråga: Har Du den senaste månaden haft något/några av ovanstående besvär eller symtom som Du tror beror på Din nuvarande arbetsmiljö? Ja, ofta U-grupp: n = 93 bred stapel K-grupp: n = 63 smal stapel Ja, ibland