Regler för boendesprinklersystem

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum. Brandskyddsföreningens Service AB Beställningsnummer: XXXXXXX, ISBN: XXX-XX-XXXX-XXX-X REGELVERK Regler för boendesprinklersystem Remissutgåva SBF 501:2

Innehållsförteckning FÖRORD... 4 0 ORIENTERING (KOMPLETTERAR TEXTEN I SS-EN 16925)... 5 1 OMFATTNING (KOMPLETTERAR TEXTEN I SS-EN 16925)... 5 2 REFERENSER (KOMPLETTERAR TEXTEN I SS-EN 16925)... 6 3 TERMER OCH DEFINITIONER (KOMPLETTERAR TEXTEN I SS-EN 16925)... 7 4 KONTRAKTSFÖRBEREDELSER OCH DOKUMENTATION... 8 4.1 ALLMÄNT... 8 4.2 FÖRBEREDANDE SKEDE... 8 4.3 SAMRÅD... 8 4.4 PROJEKTERINGSSTADIET... 8 4.5 PROJEKTERINGSGRANSKNING (TILLKOMMANDE KRAV SOM INTE OMNÄMNS I SS-EN 16925)... 9 5 SPRINKLERSYSTEMETS OMFATTNING... 10 5.1 BYGGNADER OCH UTRYMMEN SOM SKA SKYDDAS... 10 5.2 TILLÅTNA UNDANTAG... 10 5.3 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MINDRE UTRYMMEN I BYGGNAD SOM INTE ÄR BOENDEMILJÖ... 10 5.4 BRANDTEKNISK AVSKILJNING... 10 6 DIMENSIONSBESTÄMMANDE DATA OCH RÖRDIMENSIONERING... 11 6.1 DIMENSIONSBESTÄMMANDE DATA... 11 6.2 PLACERING AV VERKNINGSYTA... 11 6.3 HYDRAULISK BERÄKNING... 11 6.4 RÖRDIMENSIONERING... 11 6.5 FLEXIBLA SLANGAR... 11 7 VATTENKÄLLOR... 12 7.1 VATTENKÄLLA... 12 7.2 ÅTERSTRÖMNINGSSKYDD... 12 7.3 HÖGSTA TILLÅTNA VATTENTRYCK... 12 7.4 UTRYMME FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGSUTRUSTNING... 12 7.5 UTRUSTNING FÖR KAPACITETSPROVNING... 12 8 TYP AV VATTENTILLOPP... 13 8.1 ALLMÄNT... 13 8.2 ALLMÄN VATTENLEDNING... 13 8.3 MAGASIN (BASSÄNG, TANK)... 13 8.4 HYDROFOR... 13 Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 1

9 BOENDESPRINKLERPUMPAR... 14 9.1 ALLMÄNT - ALLA TYPER AV BOENDESPRINKLERSYSTEM... 14 9.2 PUMPCENTRAL... 14 9.3 TEMPERATUR... 14 9.4 VENTILER OCH TILLBEHÖR... 14 9.5 SUGFÖRHÅLLANDE... 14 9.6 TRYCK OCH FLÖDESKRAV PÅ PUMP... 14 9.7 ELEKTRISKT DRIVEN PUMP ALLA TYPER AV BOENDESPRINKLERSYSTEM... 14 10 INSTALLATIONSTYP OCH STORLEK... 15 10.1 VÅTRÖRSYSTEM... 15 10.2 TORRÖRSYSTEM... 15 10.3 FÖRUTLÖSNINGSSYSTEM... 15 11 SPRINKLERNAS PLACERING... 16 11.1 ALLMÄNT... 16 11.2 PLACERING AV BOENDESRINKLER... 16 11.3 AVSTÅND MELLAN BOENDESPRINKLER OCH VÄGG... 16 11.4 SPRIDARPLATTANS PLACERING... 16 11.5 BOENDESPRINKLERS PLACERING I FÖRHÅLLANDE TILL HINDER... 16 11.6 SMÅ UTRYMMEN... 16 12 SPRINKLERDIMENSIONERING OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE... 17 12.1 ALLMÄNT... 17 12.2 SPRINKLERTYPER OCH PLACERING... 17 12.3 NOMINELL TEMPERATUR FÖR SPRINKLER... 17 12.4 SPRINKLERBRICKOR OCH TÄCKBRICKOR... 17 13 VENTILER OCH TRYCKMÄTARE... 18 13.1 SPRINKLERCENTRAL... 18 13.2 AVSTÄNGNINGSVENTIL... 18 13.3 DRÄNERINGSVENTILER... 18 13.4 PROVNINGSVENTILER... 18 13.5 TRYCKMÄTARE... 18 13.6 AVLUFTNINGSVENTILER (TILLKOMMANDE KRAV SOM INTE OMNÄMNS I SS-EN 16925)... 18 14 LARM OCH LARMANORDNINGAR... 19 14.1 ÖVERVAKNING OCH LARMÖVERFÖRING... 19 14.2 LARM VID VATTENFLÖDE... 19 14.3 LARMÖVERFÖRING... 19 15 RÖRSYSTEM... 20 15.1 RÖRLEDNINGAR... 20 15.2 RÖRHÅLLARE... 21 16 SKYLTAR, MEDDELANDEN OCH INFORMATION... 22 16.1 ORIENTERINGSRITNING... 22 16.2 SKYLTAR OCH MEDDELANDEN... 22 17 DRIFTSÄTTNINGSPROVNINGAR... 23 17.1 ALLMÄNT... 23 17.2 RÖRNÄT - ALLA... 23 17.3 RÖRNÄT - TORRÖR... 23 17.4 INTYG OCH DOKUMENTATION... 24 17.5 LEVERANSBESIKTNING... 24 Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 2

18 UNDERHÅLL... 25 18.1 ALLMÄNT... 25 18.2 RESERVSPRINKLER... 26 18.3 FÖREBYGGANDE ARBETE VID ARBETE MED SYSTEMET... 26 18.4 ÅRLIGT UNDERHÅLL... 26 18.5 LÅNGSIKTIGT UNDERHÅLL... 26 18.6 KONTROLL AV FLEXIBEL SLANG (TILLKOMMANDE KRAV SOM INTE OMNÄMNS I SS-EN 16925)... 26 19 TREDJEPARTS BESIKTNING (TILLKOMMANDE KRAV SOM INTE OMNÄMNS I SS-EN 16925) 27 19.1 BEHÖRIGHET... 27 19.2 REVISIONSBESIKTNING... 27 BILAGA A (NORMATIV) ZONINDELNING AV SPRINKLERSYSTEM... 28 BILAGA B (NORMATIV) ÖVERVAKNING AV SPRINKLERSYSTEM... 29 BILAGA C (NORMATIV) ÖVERFÖRING AV LARM... 30 BILAGA D (NORMATIV) HYDRAULISK BERÄKNING... 31 BILAGA E (NORMATIV) LÅNGSIKTIG KONTROLL OCH PROVNING AV RÖR OCH SPRINKLER.. 32 BILAGA F (INFORMATIV) SÄRSKILDA FÖRHÅLLANDEN... 34 BILAGA G (INFORMATIV) TYPISKA UTFÖRANDEN AV VATTENKÄLLOR... 35 BILAGA H (NORMATIV) ANVISNINGAR OCH RUTINER NÄR SYSTEMET ÄR TAGET UR NORMAL DRIFT 36 BILAGA I (INFORMATIV) HYDRAULISKT PROV... 37 BILAGA J (INFORMATIV) NY TEKNIK... 38 BILAGA 501-01 (NORMATIV) ORIENTERINGSRITNING... 39 BILAGA 501-02 (NORMATIV) ANLÄGGARINTYG... 43 BILAGA 501-03 (NORMATIV) BESIKTNINGSINTYG... 44 BILAGA 501-04 (NORMATIV) ANLÄGGNINGSSKÖTARE... 45 BILAGA 501-05 (NORMATIV) PLAN FÖR SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 46 Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 3

Förord Ett boendesprinklersystem är ett sprinklersystem vars främsta uppgift är att rädda liv. Förutom detta så skyddar de effektivt mot stora egendomsskador och bidrar till en bättre miljö. Över 100 års erfarenhet visar att vi kan lita på sprinkleranläggningar. Särskilda regler för utformning av boendesprinkler har funnits sedan 1970-talet i USA. I Sverige tog Brandskyddsföreningen fram en rekommendation för boendesprinklersystem 1997 men sedan 2009 används en svensk standard, SS 88 30 01, för utförande, installation och underhåll av boendesprinklersystem. Inom CEN har det sedan några år arbetats med att ta fram en europeiska standard och denna blev publicerad i slutet av 2018 och ersätter därmed den tidigare svenska standarden. Brandskyddsföreningen har anpassat sitt regelverk till denna europeiska standard, SS-EN 16925. Detta regelverket hänvisar till, och ska läsas tillsammans med standarden SS-EN 16925. Brandskyddsföreningen är en ideell medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Brandskyddsföreningen ger ut regelverk och normer avseende olika brandskyddsanordningar och av dessa berörda fysiska eller juridiska personer. I dessa anges egenskaper som anses vara av betydelse för funktion och tillförlitlighet. Avsikten med regelverken och normerna är att lägga fast kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig. Denna utgåva till regelverk är framtagen av Brandskyddsföreningen i samarbete med Besiktning.org, BIV - Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Installatörsföretagen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sprinklerfrämjandet, Bengt Dahlgren AB, Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering och RISE Research Institutes of Sweden. Detta regelverk gäller från 2019-xx-xx. Föregående utgåva dras in 2020-xx-xx. Ett regelverk avser inte att inkludera alla nödvändiga förbehåll eller bestämmelser som kan förekomma i en överenskommelse eller i ett kontrakt. Överensstämmelse med ett regelverk medför inte i sig själv att krav eller skyldigheter enligt lag, förordning eller offentlig föreskrift automatiskt uppfylls. Stockholm xxxxx 2019 Brandskyddsföreningen Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 4

0 Orientering Målsättningen är att detta regelverk tillsammans med SS-EN 16925 och övriga refererade dokument ska bidra till att säkerställa att boendesprinklersystem utförs med tillfredställande kvalitet och tillförlitlighet. Ett boendesprinklersystem ska projekteras, installeras och fungera enligt aktuella lagar och bestämmelser. Installation av ett boendesprinklersystem kan i vissa fall vara ett krav från myndighet eller utgöra ett byggnadstekniskt byte för annan brandskyddsåtgärd. Funktion, underhåll och besiktning av boendesprinklersystem ska redovisas i det systematiska brandskyddsarbetet respektive i brandskyddsdokumentationen. Överensstämmelsen med detta regelverk visas genom intyg från installatören samt genom leverans- och revisionsbesiktningsintyg. 1 Omfattning Detta regelverk anger krav för projektering, installation och underhåll av boendesprinklersystem och ska tillämpas tillsammans med SS-EN 16925. Endast de regelpunkter i standarden (exempelvis 4.2) som har en komplettering har tagits med i SBF 501. För de underkapitel (exempelvis 4.1) i SS-EN 16925 där det inte finns någon komplettering står detta angivet i SBF 501 med Inga krav utöver SS-EN 16925. Textavsnitt med skrivningen är avsedda att tillämpas tillsammans med texten i SS-EN 16925. Textavsnitt med skrivningen (ersätter texten i SS-EN 16925) är avsedda att användas i stället för motsvarande punkt i SS-EN 16925. Textavsnitt med skrivningen (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925) är avsedda att tillämpas utöver texten i SS-EN 16925. Ett boendesprinklersystem är endast en del av en byggnads brandskydd. Det är väsentligt att brandskyddets helhet beaktas och att även andra åtgärder vidtas gällande byggnadstekniskt brandskydd, tekniska installationer och personalens utbildning. Regelverket omfattar inte dessa åtgärder. Regelverket anger miniminikrav. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 5

2 Referenser I denna norm finns referenser till följande dokument. Senaste utgåva ska tillämpas (inklusive ändringar och tillägg) om inte daterad utgåva anges: ASTM 135 ASTM 795 BBR ISO 4200 SBF 60 SBF 110 SBF 120 SBF 141 SBF 142 SBF 1003 SBF 1018 SBF 1020 SBF 2008 SBF 2009 SS 3603 SS 883001 SS 883002 Standard Specification for Electric-Resistance-Welded Steel Pipe Standard Specification for Black and Hot-Dipped Zic- Coated (Galvanized) Welded and Seamless Steel Pipe Boverkets byggregler (BFS 2911:6 inklusive senaste ändringar) Plain end steel tubes, welded and seamless -- General tables of dimensions and masses per unit length Komponenter för vattensprinklersystem Regler för brandlarm Regler för automatiskt vattensprinklersystem Anvisningar för besiktningsman för brandskyddsanläggning Anslutning och provning av vattentillopp till sprinklersystem Besiktningsfirma brandskyddsanläggningar Behörig ingenjör vattensprinkler Anläggarfirma vattensprinkler Behörig ingenjör boendesprinkler Anläggarfirma boendesprinkler Zinkbeläggning på stålrör DN 15 - DN 80 - Varmförzinkning på stålrör för installationsändamål Boendesprinkler Utförande, installation och underhåll Boendesprinkler Krav och provningsmetoder för sprinkler och tillhörande brickor SS-EN 54-21 Branddetekterings- och brandlarmsystem Del 21: Utrustning för larm- och felöverföring SS-EN 10305-3 Precisionsstålrör - Tekniska leveransbestämmelser - Del 3: Kallbearbetade kalibrerade svetsade precisionsstålrör SS-EN 12259-2 Komponenter för sprinkler- och vattenspraysystem Del 2: Larmventiler - Våtrör SS-EN 12259-3 Komponenter för sprinkler- och vattenspraysystem Del 3: Larmventiler - Torrör SS-EN 16925 SS-EN ISO 1461 UL 1626 Automatiska boendesprinklersystem Utförande, installation och underhåll Beläggningar bildade genom varmförzinkning på järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder Standard for Residential Sprinklers for Fire-Protection Service Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 6

3 Termer och definitioner Anläggarfirma företag som är certifierat som anläggarfirma boendesprinkler enligt SBF 2009 eller som anläggarfirma vattensprinklersystem enligt SBF 1020. Anläggarintyg ett intyg där en anläggarfirma specificerar anläggningen och intygar att regelverket är uppfyllt. Behörig ingenjör enskild person som är certifierad som behörig ingenjör boendesprinkler enligt SBF 2008 eller som behörig ingenjör vattensprinkler enligt SBF 1018. Besiktningsfirma företag som är certifierat som besiktningsfirma enligt SBF 1003. Besiktningsintyg ett intyg där en besiktningsfirma intygar att regelverket är uppfyllt. Besiktningsman enskild person som är utsedd av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003. Färdigställandekontroll samtliga provningar och kontroller, omfattande installation och funktion, som erfordras för att verifiera att en anläggning uppfyller ställda krav. Installatör den juridiska person som utför installationen. Kravställare den (eller de) organisation(er) som har krävt eller begärt installationen av vattensprinklersystemet och/eller ska godkänna utförandet av det, till exempel byggherre, fastighetsägare, nyttjanderättshavare, försäkringsbolag, räddningstjänst eller byggnadsnämnd. Projektör den enskilde person som ansvarar för projekteringen, det vill säga utformning och framtagning av ritningar, beräkningar och andra erforderliga uppgifter. Delar av projekteringen kan utföras av person som arbetar under överinseende av projektören. Sprinklercentral sammanfattande benämning för huvudavstängningsventil (en eller flera) och tillhörande larmventiler/flödesvakter och de anordningar i övrigt för sprinkleranläggningens reglering, kontroll och skötsel som är placerade på samma plats som huvudavstängningsventil(erna). Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 7

4 Kontraktsförberedelser och dokumentation 4.1 Allmänt 4.2 Förberedande skede Tabell 1 - Beskrivning av olika typer av boendesprinklersystem (ersätter tabellen i SS-EN 16925) Typ av boendesprinklersystem Typ 1 Typ 2 Typ 3 Avsedd användning Bostäder upp till högst två våningsplan Bostäder upp till högst åtta våningsplan Bostäder i fler än åtta våningsplan samt vårdboenden. 4.3 Samråd 4.4 Projekteringsstadiet 4.4.3.1 k) typ av flexibla slangar, längd på slang och antal böjar (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925) 4.4.3.2 d) 7) Arbetsritning för fullständigt hydraulisk beräknat rörsystem kan vara måttsatt eller skalenlig och försedd med skalstock. (kompletterande text till SS-EN 16925) 4.4.5 (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925) Projektering ska utföras av en behörig ingenjör. Projektören ska kvalitetssäkra att ritningsunderlag och övrig dokumentation uppfyller kraven i regelverket. Projektören ska anmäla till kravställaren eller dennes ombud när projekteringen är färdig. Kravställaren bör granska och bedöma dokumentationen genom att utföra en projekteringsgranskning enligt 4.5. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 8

4.5 Projekteringsgranskning (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925) 4.5.1 En projekteringsgranskning av ett boendesprinklersystem innebär en kompentent opartisk tredjepartskontroll av projekteringens riktighet. Projekteringsgranskaren ska vara behörig ingenjör. 4.5.2 Projekteringsgranskningen bör genomföras i god tid innan installationen påbörjas. 4.5.3 Projekteringsgranskningen ska minst omfatta kontroll av följande punkter: - Typ av system (typ av verksamhet, byggnadshöjd och så vidare.) - Fastställande av vattentäthet och antal dimensionerande sprinkler - Installationsritning - Hydraulisk beräkning - Vattenkällans kapacitet 4.5.4 Projekteringsgranskaren ska dokumentera granskningen på lämpligt sätt. Samtliga upptäckta brister gentemot regelverket ska tydligt framgå och i övrigt ska projekteringsgranskaren notera faktorer som kan vara av betydelse för systemets riktighet. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 9

5 Sprinklersystemets omfattning 5.1 Byggnader och utrymmen som ska skyddas 5.2 Tillåtna undantag b) Vindar eller vindsutrymmen avskilda med ej brandklassad konstruktion som inte används för boende och som inte innehåller elektriska maskiner (till exempel fläktar) och är försedda med lämplig anordning för tidig upptäckt av brand. (ersätter texten i SS-EN 16925) f) Brandtekniskt avskilda schakt (till exempel installationsschakt) (se 5.4). (ersätter texten i SS-EN 16925) h) Hålrum innehållande brännbart material om taket har en bärförmåga om minst 30 minuter (det vill säga lägst klass R30). (ersätter texten i SS-EN 16925) 5.3 Dimensionerande förutsättningar mindre utrymmen i byggnad som inte är boendemiljö Områden som inte är boendemiljö och överstiger kraven enligt 5.3 ska förses med sprinklersystem i enlighet med SS-EN 12845 och SBF 120. 5.4 Brandteknisk avskiljning Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 10

6 Dimensionsbestämmande data och rördimensionering 6.1 Dimensionsbestämmande data Tabell 2 Minimikriterier för utformning (ersätter tabellen i SS-EN 16925) Typ av boendesprinklersystem Minsta vattentäthet (mm/min) Antal dimensionerande sprinkler a Minsta varaktighetstid (minuter) 1 2,1 1-2 10 2 2,1 1-4 30 3 4,1 2-4 b 30 a Antal dimensionerande sprinkler bestäms av det högsta antalet sprinkler inom något utrymme upp till det högsta antal som anges i Tabell 2. b För att uppfylla den angivna nivån i BBR ska antalet dimensionerande sprinkler vara 4, alternativt ska en analytisk dimensionering visa på att erforderlig förmåga uppnås. 6.2 Placering av verkningsyta 6.3 Hydraulisk beräkning 6.4 Rördimensionering 6.4.1 Allmänt Invändig galvanisering (förzinkning) får ej förekomma i våtrörsystem, se även 15.1.2. 6.5 Flexibla slangar 6.5.1 Flexibel slang ska vara listad av LPCB, VdS, UL eller FM. 6.5.4 Anmärkning: Det är viktigt att uppmärksamma risken för permanenta skador på slangen vid böjningar under installationsskedet. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 11

7 Vattenkällor 7.1 Vattenkälla 7.1.3 Anslutning till allmänt vattenledningsnät ska alltid utföras i enlighet med anvisningar från VA-verket. Se även SBF 142 för ytterligare riktlinjer. Anmärkning: Med domestic water demand i SS-EN 16925 punkt 7.1.3 avses det sannolika flödet för tappvatten. 7.2 Återströmningsskydd Återströmningsskydd ska alltid utföras i enlighet med anvisningar från VAverket. Se även SBF 142 för ytterligare riktlinjer. 7.3 Högsta tillåtna vattentryck 7.4 Utrymme för vattenförsörjningsutrustning 7.5 Utrustning för kapacitetsprovning 7.5.1 Typ 3 system ska alltid ha fast installerad utrustning för att mäta och prova tryck och flöde. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 12

8 Typ av vattentillopp 8.1 Allmänt 8.2 Allmän vattenledning 8.2.1 Anslutning till allmän vattenledning ska utformas så att kraven i SBF 142 uppfylls. Vid anslutning till allmän vattenledning ska sil och stenfälla installeras uppströms återströmningsskydd. Sil ska ha en maskvidd på 4mm till 6mm och en fri genomströmningsarea om minst 1,5 gånger rörets nominella diameter. 8.3 Magasin (bassäng, tank) (ersätter kraven i SS-EN 16925) 8.3.3 Vatten i vattenmagasin ska alltid hållas över 4 o C. Vattenmagasin ska även utrustas med larm för låg temperatur i magasinet. 8.3.5 a) Misslyckad funktion av en flottör ska inte försämra det erforderliga påfyllningsflödet. Alternativa påfyllningsarrangemang med elektriskt styrd påfyllningsventil accepteras under förutsättning att ventilfunktion övervakas. Rutiner för provning av sådan ventil ska finnas; 8.4 Hydrofor Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 13

9 Boendesprinklerpumpar 9.1 Allmänt - Alla typer av boendesprinklersystem Dieseldrivna pumpar ska även uppfylla kraven i SBF 120. 9.2 Pumpcentral 9.3 Temperatur 9.4 Ventiler och tillbehör 9.5 Sugförhållande 9.6 Tryck och flödeskrav på pump 9.6.3.1 Antal tryckgivare Rörledning till tryckgivare ska vara minst DN 15 och de samlingsledning för tryckgivarna ska vara minst DN 25. 9.6.3.2 Pumpstart Pumpaggregatet ska starta automatiskt då trycket i matningsledningen nedströms pumpen sjunkit till ett värde ej lägre än 0,8p eller 0,5 bar lägre än p, där p är pumpens tryck vid dämda punkten. Tryckhållningspump ska stoppas automatiskt när trycket har återgått till avsett systemtryck. Tryckhöjningspump som har startat ska endast kunna stoppas manuellt. För typ 1 kan en kombinerad tryckhållnings- och tryckhöjningspump användas. 9.7 Elektriskt driven pump Alla typer av boendesprinklersystem 9.7.1.2 Alla kablar ska vara i enlighet med IEC 60331-1. (ersätter texten i SS-EN 16925) 9.7.2 Startautomatikutrustning d) Denna punkt ska endast tillämpas för Typ 1. För Typ 2 och 3 ska provning endast utföras manuellt. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 14

10 Installationstyp och storlek 10.1 Våtrörsystem 10.1.1 Våtrörsystem ska utföras så att onödiga larm undviks vid normala tryckstegringar. Används fördröjningsanordning för detta ska larmgivning till larmcentralen fördröjas högst 60 sekunder från det att larmventil öppnar eller flödesvakt larmar. Vid aktiverad sprinkler ska larmgivning erhållas inom 5 minuter. Återställning av larmpressostat ska ske på kortare tid än 10 sekunder. Vid larmpressostat ska finnas anordning för anslutning av kontrollmanometer. Används fördröjningskärl som tryckutjämningsanordning ska detta tömmas helt inom 10 minuter. 10.1.2.2 Frysskyddsmedel (till exempel propylenglykol) ska uppfylla kraven enligt SBF 60. Anmärkning: I samband med inträffade bränder finns risk för att blandningar med frysskyddsmedel antänder trots att de normalt inte är brännbara eftersom brännbarheten påverkas av droppstorleken. Se även krav enligt 18.4.2 i SS-EN 16925. 10.2 Torrörsystem 10.2.1 System som för sin funktion kräver tryckluft ska ha ständig tillgång till sådan av lämplig kvalitet, kvantitet och tryck. För att hålla rörnätet fyllt med tryckluft ska finnas kompressor, vilken ska vara försedd med säkerhetsventil som hindrar trycket i systemet att överstiga det högsta tillåtna. Kompressorn ska ha tillräcklig kapacitet att på högst 60 minuter höja trycket i det största systemet från atmosfärtryck tili erforderligt arbetstryck. Mellan kompressorn och torrörsystemet ska det finnas ett tryckkärl som buffert för att förhindra alltför täta starter och stopp hos kompressorn. Tryckkärlet ska ha en minsta volym om 15 dm 3 för vanliga system och 5 dm 3 för torrörförlängningssystem. Trycket i sprinklerrören ska överstiga det tryckvid vilket torrörlarmventilen öppnar i enlighet med larmventilens produktblad eller, om denna uppgift saknas, ligga mellan 0,5 och 2 bar. Systemet ska vara så tätt att lufttrycket inte sjunker mer än 0,15 bar under 24 timmar. Erforderligt lufttryck i rörnätet ska upprätthållas automatiskt. Felsignal (se bilaga C) ska avges när skillnaden mellan förekommande lufttryck och ventilens öppningstryck understiger 0,3 bar. Tryckluft från industritryckluftnät får användas om detta ger minst samma säkerhet som separat, automatiskt kompressorarrangemang. Vid behov installeras särskild vattenavskiljare. 10.3 Förutlösningssystem 10.3.2 Ett förutlösningssystem ska aktiveras av en automatisk brandlarmanläggning som uppfyller kraven i SBF 110. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 15

11 Sprinklernas placering 11.1 Allmänt 11.2 Placering av boendesrinkler 11.3 Avstånd mellan boendesprinkler och vägg 11.4 Spridarplattans placering Boendesprinkler som är provade i enlighet med UL 1626 kan placeras med spridarplattan i enlighet med denna provmetod.. 11.5 Boendesprinklers placering i förhållande till hinder 11.5.1 Avståndet 900 mm från hinder avser endast icke-kontinuerliga hinder, till exempel belysningsarmaturer, fläktar etc. 11.5.2 Avståndet 1500 mm från hinder avser endast icke-kontinuerliga hinder, till exempel belysningsarmaturer, fläktar etc. 11.5.3 Dessa krav kan tillämpas ovan skåp med djup upp till 400 mm. 11.6 Små utrymmen Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 16

12 Sprinklerdimensionering och användningsområde 12.1 Allmänt 12.2 Sprinklertyper och placering 12.2.2 Förutsatt att kraven i detta regelverk uppfylls i övrigt kan även boendesprinkler i enlighet med SS 883002 användas. (kompletterar texten i SS-EN 16925) 12.3 Nominell temperatur för sprinkler Aktiveringstemperatur på sprinkler ska väljas högst 30 C över den förväntade högsta omgivningstemperaturen. 12.4 Sprinklerbrickor och täckbrickor Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 17

13 Ventiler och tryckmätare 13.1 Sprinklercentral För boendesprinklersystem Typ 3 ska användas larmventiler i enlighet med SS- EN 12259-2 eller SS-EN 12259-3. Samtliga system ska förses med säkerhetsventil enligt 10.1.2. 13.2 Avstängningsventil 15.2 Kraven för avstängningsventiler gäller även larmavstängningsventiler. Se även krav på ventilindikeringslarm i Bilaga C. Avstängningsventiler ska uppfylla kraven i SBF 60. 13.3 Dräneringsventiler 13.4 Provningsventiler 13.4.2 En provanordning ska installeras som innehåller en provventil med tillhörarande rör och rördelar med möjlighet att leverera samma mängd vatten som ett sprinklerhuvud, anslutet i systemet på en matarledning vid den hydrauliskt sämsta punkten. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925) 13.5 Tryckmätare 13.6 Avluftningsventiler (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925) 13.6.1 Erforderligt antal avluftningsventiler ska finnas för att i anläggningens högpunkter kunna släppa ut luft när rörsystemet fylls med vatten. I gridsystem ska även alla gridrör kunna avluftas. Avluftningsventil får placeras högst 3 meter ovan golv eller annat lättillgängligt gångplan samt ska skyddas mot mekanisk skada. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 18

14 Larm och larmanordningar 14.1 Övervakning och larmöverföring 14.2 Larm vid vattenflöde 14.2.1 Larmpressostat ska uppfylla kraven i SBF 60. 14.3 Larmöverföring 14.3.2 Utrustning för larm- och felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN 54-21. Dock ska system som överförs med radio ha en maximal övervakningstid om 180 sekunder (Class T4). Avtal ska finnas mellan anläggningsinnehavaren och larmmottagare som reglerar vilka rutiner som gäller vid brandlarm (vattenflödeslarm), felsignal respektive överföringsfel. Anmärkning: Överföring kan ske via brandlarmanläggning. Larmorganisation kan bland annat göra en kompletterande insats för att begränsa skadorna och vid behov initiera utrymning av lokalerna samt förbereda för räddningstjänstens ankomst. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 19

15 Rörsystem 15.1 Rörledningar 15.1.2 Skydd av rörsystem Rörledningar nedströms larmventil eller flödesvakt ska vara av stål eller koppar. Invändig galvanisering (förzinkning) av rör får inte förekomma i våtrörsystem. Rör av stål ska uppfylla SS-EN 10217-1, SS-EN 10255-M, SS-EN 10305-3, ASTM 135 eller ASTM 795. Kopparrör ska uppfylla kraven i SS-EN 1057. Fogningsmetod ska vara gängning, svetsning, rillning, flänsförband eller så kallade mekaniska T-rör (anborrningsbygel). Stålrör ska ha en godstjocklek som uppfyller ISO 4200 område D. För stålrör som sammanfogas med rillade förband med kopplingar för aktuell tryckklass och som uppfyller SBF 60, kan minst godstjocklek väljas enligt tabell 9. När mekaniska kopplingar används ska den minsta godstjockleken även uppfylla tillverkarens anvisningar. Då rör av korrosivmiljö eller media kräver andra material (till exempel rostfritt) ska materialval och godstjocklek godkännas av kravställaren. Rör av annat material (till exempel plast) eller rör som sammanfogas med annan metod (till exempel presskopplingar) ska uppfylla kraven på rörsystem i SBF 60. Ett rörsystem består av rör, fogningsmetod och kopplingar. Ett rörsystem ska alltid utformas enligt dess projekterings- och installationsanvisningar. Rörledningar i torrörsystem och förutlösningssystem ska minst uppfylla kraven för korrosivitetsklass C2 enligt SS-EN ISO 1461 eller SS 3603. (ersätter texten i SS-EN 16925) Tabell 9 Minsta godstjocklek för stålrör (ersätter tabellen i SS-EN 16925) Minsta Godstjocklek enligt Ytterdiameter DN godstjocklek ISO 4200 Område D mm mm mm 25 33,7 1,6 2 32 42,4 1,6 2,3 40 48,3 1,6 2,3 50 60,3 1,6 2,3 65 76,2 2,0 2,6 80 88,9 2,0 2,9 100 114,3 2,0 3,2 150 168,3 2,5 4,0 15.1.3 För torrörsystem och förutlösningssystem ska grenrören lutning mot fördelningsrör ökas till minst 12 mm per meter och fördelningsrör ska luta mot lämplig avtappning med minst 4 mm per meter. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 20

15.2 Rörhållare Rörhållare ska dimensioneras och installeras i enlighet med kraven i SS-EN 12845 och SBF 120. (ersätter texten i SS-EN 16925) Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 21

16 Skyltar, meddelanden och information 16.1 Orienteringsritning 16.1.1 Orienterings- och serviceritning ska vara utförda enligt Bilaga 501-1. 16.2 Skyltar och meddelanden 16.2.5.1 När vattenkällan är allmän vattenledning ska det vid utrustning för kapacitetsprovning finnas inplastad skylt med följande information: - Anläggningens erforderliga kapacitet - Max tillåtet uttag vid kapacitetsprov (enligt huvudman för allmänt vattenledningsnät) - Uppgift om eventuell renspolning mm vid provets avslutning (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 12845) 16.2.5.2 Vid återströmningsskydd ska det finnas inplastad skylt med följande information: - Intervall för provning av återströmningsskydd - Särskilda krav för renspolning av servisledning (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 12845) Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 22

17 Driftsättningsprovningar 17.1 Allmänt Installation och driftsättning av boendesprinklersystem ska utföras av en anläggarfirma boendesprinkler enligt SBF 2009 eller av en anläggarfirma vattensprinkler enligt SBF 1020. Anmärkning: Installation och driftsättning av boendesprinklersystem typ 1 kan utföras av annan installatör under förutsättning att företaget är Auktoriserat VVS-företag enligt Branschregler Säker Vatten samt att besiktning enligt 17.5 utförs. Installatören ska genomföra en färdigställandekontroll. Färdigställandekontrollen ska omfatta samtliga moment som är provningsbara. Installatören ska i god tid anmäla till anläggningsägaren eller dennes sakkunnige när hela eller delar av färdigställandekontroll kommer att genomföras så att kravställaren eller dennes sakkunnige kan närvara. Anmärkning: Även kravställare, beställare, myndighet eller annan berörd part kan vara nödvändig att hålla informerad. 17.2 Rörnät - Alla Före driftsättning ska rörledning i mark och servisledning i byggnad renspolas med erforderligt flöde. Resultatet av renspolningen ska dokumenteras. 17.3 Rörnät - Torrör Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 23

17.4 Intyg och dokumentation Efter att färdigställandekontroll utförts med tillfredställande resultat ska installatören överlämna följande dokumentation till anläggningsägaren: - Anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga 501-2. Anmärkning: Installatör av boendesprinklersystem typ 1 som inte är anläggarfirma (se 17.1) ska utfärda ett installationsintyg i enlighet med 17.4 i SS-EN 16925. - Relationsritningar med omfattning enligt 4.4.3.1 i SS-EN 16925. - Relationsanpassade hydrauliska beräkningar enligt Bilaga D. - Dokumentation över färdigställandekontroll. - Intyg över tryckprovning av systemets rörsystem. - Dokumentation över kapacitetsprov. - Anvisningar för skötsel och underhåll. - Datablad över ingående komponenter. - Orienteringsritning och serviceritning enligt Bilaga 501-1. - Kontrolljournal. - Flödesschema - Förteckning och beskrivning över inkopplade larm och styrningar. Anmärkning: Dokumentation som tas fram av annan part kan överlämnas direkt till kravställaren, förutsatt att installatören erhåller underlag för granskning och bedömning inför färdigställandekontroll och utfärdande av anläggarintyg. (ersätter texten i SS-EN 16925) 17.5 Leveransbesiktning 17.5.1 Leveransbesiktning innebär en tredjepartskontroll av systemets riktighet. Besiktning ska utföras av besiktningsfirma enligt SBF 1003. 17.5.2 Varje boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska leveransbesiktigas snarast efter utförd färdigställandekontroll. Boendesprinklersystem Typ 1 som är installerad av annan än anläggarfirma ska leveransbesiktigas. Detta gäller inte installationer i småhus. 17.5.3 Leveransbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141. 17.5.4 Om påträffade avvikelser är av sådan omfattning att sprinklersystemets funktionsduglighet inte uppnås eller inte kan bedömas ska leveransbesiktningen avbrytas och slutföras när avvikelserna är korrigerade. 17.5.5 Efter leveransbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga 501-3. Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 24

18 Underhåll 18.1 Allmänt 18.1.1 För boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska användaren utse två personer för skötsel och underhåll av systemet (anläggningsskötare). Dessa ska säkerställa att systemet hålls i driftdugligt skick. Dessa ska ha erforderlig utbildning och ha möjlighet att avsätta nödvändig tid för sitt uppdrag. Anläggningsskötare bör ha en kompetens som minst motsvarar kraven som anges i Bilaga 501-04. Namn och kontaktuppgifter till anläggningsskötarna ska anslås tydligt i sprinklercentralen. Anläggningsskötaren ska vid besiktning, skötsel och underhåll av sprinklersystemet ha tillträde till samtliga skyddade lokaler och utrymmen. Anläggningsskötaren svarar för regelbunden kontroll och provning av alla för funktionen väsentliga delar. 18.1.2 Ett boendesprinklersystems effektivitet ska alltid upprätthållas. Detta kapitel anger de minimikrav på skötsel och underhåll som ska följas, dock ska sprinklersystemet alltid skötas och underhållas i enlighet med senaste utgåvan av SBF 501 eller SS-EN 16925. Månads- och kvartalskontroller ska utföras i enlighet med Bilaga 501-05. För boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska underhåll enligt 18.4 utföras av anläggarfirma eller av annan kompetent servicefirma som godtagits av anläggarfirma eller kravställaren. 18.1.3 Pumpar till boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 ska provas med ett intervall om högst en månad, se vidare i Bilaga 501-05. 18.1.4 Alla skötsel- och underhållsåtgärder ska dokumenteras i en särskild kontrolljournal som förvaras vid sprinklercentralen eller på annan plats i anslutning till sprinklersystemet. Journalen ska alltid finnas tillgänglig när nedanstående åtgärder ska dokumenteras. Journalen ska innehålla information om: - Anläggningsskötare, inklusive kontaktuppgifter - kontroll och provningar (inklusive besiktningar) - justeringar, ändringar och byte av sprinklersystemet och/eller komponenter - driftstörningar, inklusive uppgift om orsak - sprinklersystemets funktion vid tillbud - onödiga aktiveringar ska alltid anges med beskrivning av orsaken till larmet samt de åtgärder som vidtagits för att minimera risken för upprepning. Anmärkning: Kontrolljournalen bör förvaras i anslutning till sprinklercentral eller pump. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925) Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 25

18.2 Reservsprinkler 18.3 Förebyggande arbete vid arbete med systemet När ett sprinklersystem helt eller delvis stängs av, eller när den på grund av fel eller annat inte är funktionsduglig ska särskilda åtgärder enligt Bilaga H vidtas. 18.4 Årligt underhåll Årligt underhåll ska även inkludera provningar enligt Bilaga 501-05. Utförande av kapacitetsprov för kontroll av flöde och tryck finns beskrivet i SBF 142. 18.5 Långsiktigt underhåll Kontroll av rörsystem och sprinklerhuvuden ska utföras med intervall och genomförande i enlighet med Bilaga E. Resultaten av kontrollerna ska skrivas ned i en rapport. Rapporten ska även innehålla rekommendationer om åtgärder och fastställa tidsintervall för fortsatta invändiga kontroller. Rapporten skar bifogas besiktningsintyget. Treårs- och tioårskontroller ska utföras i enlighet med Bilaga 501-05. (ersätter texten i SS-EN 16925) 18.6 Kontroll av flexibel slang (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925) 18.6.1 Kontroll av flexibel slang ska göras i samband med invändig kontroll av rörsystem, se 18.5. Om installationsanvisningen för flexibel slang anger tätare intervall ska detta följas. 18.6.2 Vid kontrollen ska representativa flexibla slangar demonteras och kontrolleras avseende korrosion, igensättning samt packningsmaterialets kondition. Minst 1 flexibel slang per 100 installerade ska ingå i kontrollen. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 26

19 Tredjeparts besiktning (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 16925) 19.1 Behörighet 19.1.1 Revisionsbesiktning av ett boendesprinklersystem innebär en tredjepartskontroll av systemets riktighet. Besiktning ska utföras av besiktningsfirma enligt SBF 1003. 19.2 Revisionsbesiktning 19.2.1 Boendesprinklersystemet Typ 2 och Typ 3 ska regelbundet revisionsbesiktigas, minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum. 19.2.2 Revisionsbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141. 19.2.3 Efter revisionsbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga 501-03. Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 27

Bilaga A (normativ) Zonindelning av sprinklersystem A1 A2 Allmänt Vägledning för zonindelade system Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 28

Bilaga B (normativ) Övervakning av sprinklersystem B1 Boendesprinklersystem Typ 1 B2 Boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 B3 Funktioner som ska övervakas Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 29

Bilaga C (normativ) Överföring av larm C1 Boendesprinklersystem Typ 1 C2 Boendesprinklersystem Typ 2 och Typ 3 Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 30

Bilaga D (normativ) Hydraulisk beräkning D1 D2 D3 D4 D5 D6 Statiskt tryck Flöde från sprinkler Tryckförluster i rör För flexibla slangar ska tryckförlust enligt listning användas. (kompletterar texten i SS- EN 16925) Tryckförluster i rördelar och ventiler För dimensioner som saknas i Tabell D.2, D.3 och D.4 kan värden från Tabell 23 i SS-EN 12845 användas. Hastighet Beräkningarnas noggrannhet Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 31

Bilaga E (normativ) Långsiktig kontroll och provning av rör och sprinkler (ersätter texten i SS-EN 16925) E1 Invändig kontroll av rörsystem E.1.1 Kontroll av rörsystem till torrör- och förutlösningssystem ska ske efter högst 10 år från systemets driftsättning. Därefter ska kontroll ske med tidsintervall som fastställs utifrån resultaten från den första kontrollen. Tidsintervallet får dock aldrig överstiga 20 år. E.1.2 Kontroll av rörsystem till våtrörsystem ska ske efter högst 20 år från systemets driftsättning. Därefter ska kontroll ske med tidsintervall som fastställs utifrån resultaten från den första kontrollen. Tidsintervallet får dock aldrig överstiga 20 år. E.1.3 Kontroll av rörsystem till boendesprinklersystem med inblandning av tillsatsmedel ska ske efter högst 5 år från systemets driftsättning. Därefter ska kontroll ske med tidsintervall som fastställs utifrån resultaten från den första kontrollen. Tidsintervallet får dock aldrig överstiga 10 år. E.1.4 Kontrollen ska planeras så att erforderlig tid avsätts av de berörda parterna och erforderliga åtgärder för upprätthållandet av brandskyddet under driftstoppet kan vidtagas. E.1.5 Inför kontrollen ska nödvändiga förberedelser (till exempel stege, lyftdon, bortflyttning av material) göras i god tid. Berörda personer (besiktningsman, anläggningsskötare, anläggarfirma och eventuell servicefirma) ska finnas tillgängliga. E.1.6 Rörsystemen bör genomspolas och tryckprovas med vatten till ett tryck som motsvarar systemets arbetstryck. E.1.7 Rörsystemet ska kontrolleras invändigt och utvändigt. Representativa rör (fördelade över ytan) av de olika förekommande dimensionerna väljs ut. Minst en rörsektion av varje förekommande dimension ska demonteras. Minst 1 grenrör per 100 munstycken ska ingå bland de demonterade rören. Detta ska sedan upprepas för samtliga sektioner inom systemet som uppnått aktuell ålder. Invändig kontroll kan även göras med hjälp av kamera. E.1.8 Demonterade rörsektioner numreras, och angivande av korresponderande nummer på installationsritningen ska ske så att varje sektion kan identifieras. De demonterade rörsektionerna ska sedan kontrolleras invändigt. Särskilt ska förekomsten av ansamlade korrosionsrester, smuts och dylikt bedömas ur funktionssynpunkt för systemet. Bedömning ska även göras av förändringar i fri genomströmningsarea samt eventuell förekomst av mikrobiologiskt påverkad korrosion (MIC). Samtliga rörsektioner ska fotograferas så att utförda observationer blir tydliggjorda. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 32

E.1.9 Rörsektioner som demonterats ska snarast möjligt ersättas, antingen genom återmontering efter att ha bedömts funktionsdugliga eller genom att ersättas med nya. Den underhållsansvarige bedömer om ytterligare delar av rörnätet behöver åtgärdas. E.1.10 Efter avslutat återmontage ska systemet tryckprovas och driftsättas. E.2 Kontroll av sprinklerhuvuden E.2.1 Ett representativt stickprov (provuttag) med sprinkler av varje förekommande typ ska demonteras och provas för att bedöma om sprinklerna i anläggningen är funktionsdugliga. Provning av sprinklerhuvuden ska ske efter högst 20 år från systemets driftsättning. Därefter bör förnyad provning av dimsprinkler från anläggningen göras med maximalt 10 års intervall. Sprinkler installerade utomhus, i krävande eller korrosiva miljöer eller där rörsystemet är fyllt med tillsatsmedel bör bytas ut eller provas vart 5:e år. E.2.2 Provningen ska göras av ett laboratorium som accepteras av kravställaren. Tabell E.2 preciserar omfattningen av provuttaget i förhållande till det totala antalet installerade vattendimsprinkler. Tabell E.2 Antal sprinkler av varje förekommande typ som ska provas Totala antalet installerade sprinkler Antal sprinkler som ska kontrolleras 100 5 500 10 > 500 20 E.2.3 Vattendimsprinklerna ska bedömas avseende följande: a) Funktionsduglighet b) Aktiveringstemperatur c) Förändring av K-faktor d) Hinder för spridningsbild e) Påverkan av utlösningsventil på spridningsbild ( lodgement ) f) Värmekänslighet (RTI-faktor) E.2.4 Demonterade vattendimsprinkler ska ersättas med nya sprinkler som har identiska eller likvärdiga egenskaper baserat på tillverkarens bedömning. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 33

Bilaga F (informativ) Särskilda förhållanden För att erhålla mer robusta system ska även kraven i SBF 120 beaktas. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 34

Bilaga G (informativ) Typiska utföranden av vattenkällor Figurerna innehåller nödvändigtvis inte alla erforderliga komponenter. Vid flera sektioner ska varje sektion ha egen avstängningsventil och backventil. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 35

Bilaga H (normativ) Anvisningar och rutiner när systemet är taget ur normal drift H0 H1 H2 H3 H4 Allmänt Hela Bilaga H är en normativ del av SBF 501. Samtliga bör i Bilaga H ska läsas som ska. Begränsning av brandrisker när sprinklersystem är ur drift d) Heta Arbeten ska ej tillåtas när sprinklersystemet är taget ur normal drift. Planerad urkoppling Oplanerad urkoppling Åtgärder efter sprinkleraktivering Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 36

Bilaga I (informativ) Hydrauliskt prov Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 37

Bilaga J (informativ) Ny teknik Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 38

Bilaga 501-01 (normativ) Orienteringsritning 1 Allmänt 1.1 Orienteringsritningar ska vara så utförda att man med hjälp av dessa snabbt kan finna bästa väg till de olika sektionerna och där snabbt kunna bestämma sektionens omfattning. 1.2 Ritningarna ska utföras enligt anvisningarna nedan såvida inte kravställaren eller den kommunala räddningstjänsten har givit annat besked. 1.3 Byggnaderna på orienteringsritningarna ska vara vända så att sprinklercentralen inte blir placerad i bladets övre kant. I byggnader som skyddas med både sprinkler och brandlarm, ska orienteringsritningarna om möjligt vara utförda efter gemensamt ritningsunderlag. Orienteringsritningarna för sprinkler och brandlarm ska dock alltid vara vända åt samma håll. 1.4 Ritningarna placeras på samma sätt som våningsplanen i byggnaden, det vill säga lägsta källarplanet underst. Eventuell situationsplan placeras överst. 1.5 Orienteringsritningarna ska förvaras i en pärm som märks med texten ORIENTERINGSRITNINGAR FÖR SPRINKLER. Ritningarna utförs på stadigt vitt papper och behandlas så att de tål väta (inplastning, plastfickor e.dyl.). Pärmen ska vara placerad i en för detta anpassad förvaringsanordning. Lösa blad får endast förekomma om dessa är utförda i större format än 400 x 500 mm och förvaras i en för dessa anpassad förvaringsanordning. 1.6 Ritningarna ska förvaras i sprinklercentralen på lätt synlig plats. Förvaras planerna i låst fack, ska detta vara försett med texten ORIENTERINGSRIT- NINGAR FÖR SPRINKLER samt med låsanordning för brandkårsnyckel enligt SS 3654. 1.7 Orienteringsritningar ska omgående revideras och/eller kompletteras vid ändringar i systemet eller byggnaden. 2 Omfattning 2.1 Ritningarna ska omfatta övervakade utrymmen och övriga delar av byggnaden som erfordras för att snabbt lokalisera utlöst larm. 2.2 Vid punktövervakning i byggnad ska dess ytterkonturer utritas i sådan omfattning att lokalisering kan ske utan tveksamhet. 2.3 Situationsplan ska finnas när: a) våningsplan är så stora att de måste uppdelas på flera blad b) systemet omfattar flera byggnader c) förtydligande av angreppsväg(ar) erfordras. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 39

2.4 Då ett våningsplan delas upp på flera blad ska en förminskad konturritning över hela våningsplanet finnas på varje blad. Aktuell del ska markeras på konturritningen på lämpligt sätt. 3 Storlek och skala 3.1 Ritningarnas storlek ska vara minst 250 x 350 mm exklusive infästningsskydd och normalt inte större än 400 x 500 mm. Större format kan godtas i det fall detta avsevärt förtydligar och förenklar orienteringen. I dessa fall ska ritningarna vara utförda i styva inplastade blad. 3.2 Skalan anpassas så att formatet utnyttjas väl. Minsta skala får inte vara mindre än 1:400. Endast i de fall bättre överskådlighet erhålls av större lokaler, och efter förankring hos räddningstjänsten, kan skala 1:500 väljas. Normalt ska samma skala väljas för hela ritningssatsen. 3.4 För situationsplan kan mindre skala väljas, dock inte under 1:1000. 3.5 Varje blad i orienteringsritningssatsen förses med måttskala och norrpil. 3.6 De olika våningsplanens byggnadsdelar ska vara centrerade över varandra i ritningssatsen och ligga över varandra som i verkligheten. 4 Utförande 4.1 Byggnadens ytterkonturer ska klart framgå på samtliga blad. Våningsplanens konturer ska markeras med grova heldragna linjer. Har något våningsplan mindre yta än övriga våningsplan, ska byggnadens ytterkonturer ovan markplanet markeras med tunna heldragna linjer. Har något våningsplan under markplanet större yta än byggnaden i övrigt och/eller förekommer underjordiska gångar, bergrum eller dylikt, ska dessa markeras med tunna streckade linjer, som regel endast på situationsplanen eller på det våningsplan där entréer är belägna. Trappor inritas med steg och nivåpil. Hiss(ar), korridor(er), väggar och dörröppning(ar) samt andra delar som kan vara till hjälp vid orientering ska inritas. Ovidkommande delar får inte vara med på ritningarna till exempel inredning, installationer eller flyttbara skärmväggar. 4.2 Byggnadens entréer öppningsbara utifrån ska vara tydligt utmärkta och markerade med grova pilar. Dörrar och luckor till svåråtkomliga övervakade utrymmen ska anges på lämpligt sätt. Där så erfordras, för orientering och/eller klargörande av tillträdesväg, sker komplettering med hänvisningstext. 4.3 De på orienteringsritningarna förekommande sektionerna ska var för sig inramas med heldragna olikfärgade linjer eller täckas med genomskinlig färg, så att sektionsgränser tydligt framgår. Färgerna ska vara markanta. Färgmarkeringar får inte täcka ritningens linjer eller sektionsnummer så att dessa blir otydliga. Sektioner som gränsar intill varandra ska vara markerade med olika färger. 4.4 Vid färgmarkerade områden enligt ovan anges sektionsnummer inringat inom området eller utanför med hänvisningslinje till aktuellt område. Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 40

4.5 Då sektionen är försedd med flödesvakt inbyggd i rörnätet nedströms larmventilen, ska de delsektioner som uppstår markeras med sektionsnumret följt av :1, :2 och så vidare, som textas inom en rektangel inom respektive delsektion. Delsektionernas gränser markeras streckade i samma färg som den sektion de tillhör. 4.6 Är indikeringstablå för flödesvakter placerad utanför sprinklercentralen, ska tablån anges med symbol på orienteringsritningarna. 4.7 Förekommer sprinkler utanför respektive sektions gränser, ska på orienteringsplanen anges vilken sektion sprinklerna tillhör. 4.8 Utöver sektionernas omfattning ska på orienteringsritningarna anges placeringen av sprinklercentral, tail-end ventil, enstaka dolda sprinkler, flödesvakter, avtappningsventiler och övriga för systemets funktion viktiga ventiler samt pumpar, hydroforer och så vidare placerade utanför sprinklercentralen. 4.9 Följande symboler ska användas på orienteringsritningarna: Anm: Erfordras kompletterande symboler på ritningarna bör dessa i första hand hämtas från lämplig svensk standard. Symbolerna ska placeras så att de kan urskiljas. Då symbol av utrymmesskäl inte kan placeras på dess normala plats, anges dess verkliga placering med tydlig hänvisningslinje. Förklaringar över i ritningarna använda symboler ska finnas på försättsblad eller på baksidan av varje blad. Då lösblad förekommer, ska förklaringar finnas på varje blad, till exempel på baksidan. 4.10 På varje ritning ska datum för upprättande respektive senaste revidering anges. 4.11 Annan utrustning som styrs av boendesprinklersystemet ska anges på ritningen. Andra brandskyddsåtgärder som samverkar med eller påverkas av boendesprinklersystemet får markeras på ritningen (till exempel brandgasventilation). Maj 2019 Brandskyddsföreningens Service AB 41