Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland IVL-rapport U- 909

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland IVL-rapport U- 909 Foto: Jan-Erik Sidenvik Göteborg 2004-02-06 IVL Svenska Miljöinstitutet AB Karin Persson Marie Haeger-Eugensson Karin Sjöberg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE...1 2 MÄTNINGARNAS UTFÖRANDE...2 3 VÄDRET UNDER MÄTPERIODEN...3 3.1 Allmän översikt...3 3.2 Jämförelse mellan vintern 02/03 och normalvintrar...4 4 RESULTAT...5 4.1 Datatillgänglighet...5 4.2 Kvävedioxid NO 2...5 4.2.1 Jämförelse vinter och sommar... 7 4.2.2 Beräknade 98-percentiler... 8 4.3 Partiklar (PM 10 )...10 5 DISKUSSION OCH SLUTSATS...13 5.1 Jämförelse med mätningar i andra tätorter...13 5.2 Meteorologiska aspekter och PM 10 -halter...14 5.3 Slutsatser och diskussion om framtida luftövervakningsbehov av NO 2 och PM 10...17 6 REFERENSER...18 BILAGA 1 MILJÖKVALITETSNORMER, MILJÖMÅL BILAGA 2 LUFT I VÄST BILAGA 3 METODBESKRIVNING BILAGA 4 UPPMÄTTA HALTER AV PM 10 och NO 2

Sammanfattning Under vintern 2002/03 har mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) i omgivningsluft utförts i Västra Götalands län. Luft i Väst, Luftvårdsförbundet för Västra Sverige, har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att samordna mätningarna i medlemskommunerna. Personal på kommunernas miljökontor har ansvarat för provbyten. Mätningarna av kvävedioxid med passiva provtagare har skett månadsvis under fem månader (december-april) på två platser i 37 kommuner- en i gaturum och en i urban bakgrund för att spegla den genomsnittliga halten i tätorten. Partikelmätningar (PM 10 ) har skett i tre kommuner i länet (Mariestad, Borås och Färgelanda). Kopplade till övriga mätningar och beräkningar kan därvid även för partiklar en översiktlig bild erhållas av föroreningssituationen i regionen. Utifrån mätningarna av NO 2 på månadsbas bedöms att halterna underskrider miljökvalitetsnormen för NO 2 som årsmedelvärde. Halterna av NO 2 visade sig ej vara högre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret i länets turistorter. Mätningarna av PM 10 under vinterhalvåret visar att miljökvalitetsnormen för PM 10 sannolikt överskrids i det gaturum i Mariestad där mätningar pågått. I den urbana bakgrunden i Borås, Mariestad och Färgelanda ligger dock halterna under miljökvalitetsnormen. Den övre utvärderingströskeln för PM 10 överskrids dock troligen i alla de tre kommunerna i såväl gaturum som i urban bakgrund, vilket innebär att mätkrav föreligger. Det kan vara lämpligt att samordna mätningar i länet och mäta i vissa olika typkommuner för att på så sätt uppfylla mätkraven på ett optimalt sätt såväl mätstrategiskt som kostnadsmässigt För de dygn som uppvisat högst PM 10 - halter kommer halten av bly att analyseras på PM 10 - filtren. De utförda mätningarna speglar den totala haltsituationen i kommunerna inklusive intransporter från andra områden. Under vintern 2003/04 kommer mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) utföras i de 37 kommunerna i det gaturum där NO 2 mättes föregående vinter. PM 10 -mätningar kommer detta vinterhalvår att ske i Trollhättan och Mariestad.

1 Bakgrund och syfte Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft och därmed introducerades ett nytt verktyg i det svenska miljöarbetet. Miljökvalitetsnormer (MKN) avseende luftkvalitet har fastställts inom svensk lagstiftning, bland annat som en anpassning av EUs ramdirektiv för luftkvalitet och vidhängande dotterdirektiv till svenska förhållanden, med avsikten att skydda människors hälsa. Miljökvalitetsnormer har införts för svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), bly (Pb) och partiklar (PM 10 ) (SFS 2001:527) samt sedan juni 2003 också för bensen och kolmonoxid (CO) (SFS 2003:112). För flertalet av ovan nämnda komponenter finns också mer långsiktiga nationella miljömål (Regeringsprop. 2000/01:130). Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Kontrollen kan ske genom mätning, beräkning eller annan objektiv bedömning. Mätning ska utföras i kommuner med fler än 250 000 invånare samt i områden där det kan antas att MKN kan komma att överskridas. Utvärderingströsklar har införts där den övre utvärderingströskeln (ÖUT) indikerar om man behöver mäta (halter > övre utvärderingströskeln), se Figur 1. Om halterna ligger mellan övre och nedre utvärderingströskeln (NUT) räcker det med en kombination av mätningar och modellberäkningar. För kommuner som uppvisar halter under den nedre utvärderingströskeln är det tillåtet att enbart använda modellberäkningar. I tätorter med färre än 50 000 invånare behöver inte kontroll ske av timmedelvärden, förutsatt att ÖUT ej överskrids. Toleransmarginaler, d.v.s. den halt som utöver MKN kan tolereras för tiden innan normen ska vara uppfylld, finns också definierade i MKN, se Figur 1. MKN samt miljömål för aktuella komponenter redovisas i Bilaga 1. µg/m 3 60 TOLERENSMARGINALER 50 40 30 Övervakning med mätningar Övervakning med kampanjvisa mätningar i kombination med modeller MKN ÖUT NUT 20 Modeller och objektiv bedömning av luftkvalitetshalter 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 MÅLÅR Figur 1 Schematiskt bild över utformningen av miljökvalitetsnormer (= MKN) (exemplet gäller för MKN för NO 2 som årsmedelvärde). ÖUT= övre utvärderingströskel, NUT= nedre utvärderingströskel 1

IVL utförde under 2001 en kartläggning av luftmätningar samt presenterade ett förslag på program för luftkvalitetsövervakning i Västra Götaland på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland (Sjöberg och Lövblad, 2001). Under 2002 gav Luftvårdsförbundet för Västra Sverige, Luft i Väst, se Bilaga 2, IVL Svenska Miljöinsitutet i uppdrag att utföra mätningar i37 av Västra Götalands läns kommuner, se Figur 2, för att kartlägga luftkvaliteten i förhållande till MKN för NO 2 och PM 10. Man vill genom dessa samordnade mätningar kunna fastställa om det föreligger fortsatta mätbehov i enlighet med de mätkrav som föreskrivs i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527). Under projektets genomförande har tre projektmöten hållits där bl.a. resultat har presenterats och diskuterats. 2 Mätningarnas utförande Mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) i luft har utförts i Västra Götalands län. För mätningarna av PM 10 användes IVLs aktiva partikelprovtagare och för NO 2 -mätningarna diffusionsprovtagare. I Bilaga 3 beskrivs de olika mätmetoderna tillsammans med detektionsgränser och mätosäkerheter. Provtagningsutrustningen för PM 10 har installerats av IVL medan uppsättning av diffusionsprovtagare har ombesörjts av personal vid de lokala miljökontoren. De veckovisa provbytena av PM 10 samt de månadsvisa bytena av NO 2 -provtagare har också miljökontoren i respektive kommun skött. Exponerade prover har skickats in till IVLs laboratorie för analys. Mät- och analysmetoderna för NO 2 och PM 10 är ackrediterade av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Partikelmätningar (PM 10 ) har skett i tre kommuner i länet (Mariestad, Borås och Färgelanda). I Borås (dec-juni) och Färgelanda (dec-maj) mättes i urban bakgrund och i Mariestad i såväl urban bakgrund (dec-mars) som gaturum (dec-april). Mätningarna av kvävedioxid med diffusionsprovtagare har skett på två platser i 37 kommuner, en i gaturum och en för att spegla den genomsnittliga halten i tätorten (urban bakgrund) månadsvis under fem månader (december 2002 - april 2003). I nio av kommunerna (Alingsås, Borås, Lysekil, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) fortsatte mätningarna av NO 2 under maj - augusti i gaturum. Anledningen var bland annat att spegla föroreningsbelastningen under sommaren i några turistorter samt att erhålla ett mer representativt årsmedelvärde i de mest belastade kommunerna. 2

Figur 2 De gulmarkerade kommunerna ingår i Luft i Väst och deltog i mätningarna i Västra Götalands län 2002/03. 3 Vädret under mätperioden 3.1 Allmän översikt Den långvariga sommarens värme under 2002 bröts under oktober och de tre sista månaderna av året var istället kallare än normalt till följd av stabila högtryck. Under januaris första del var det fortfarande kallt i hela landet. I söder bröts dock kylan av mildare väderlek. Nederbördsområden vandrade in över landet från väster och vinterns mycket torra inledning avbröts. 3

Omvända förhållanden mot normalt temperaturfördelning (kyla i norr och varmare väder i söder) rådde under februari då det i Norrland var en av de fem varmaste februarimånaderna under 100 år. I mellersta och södra Sverige var dock temperaturen lägre än normalt. Mars uppvisade förhållandevis höga medeltemperaturer i nästan hela landet, dock med störst avvikelser i Norrland, där temperaturen var mycket högre än normalt. Både februari och mars var nederbördsfattiga i hela landet förutom i fjällkedjan i mars där det föll stora mängder snö (SMHI, Väder och Vatten 2002 och 2003). 3.2 Jämförelse mellan vintern 02/03 och normalvintrar För att på ett överskådligt sätt illustrera vilken typ av klimat det varit under vintern 2002/2003 har avvikelserna från normala meteorologiska förhållanden studerats. För temperatur och nederbördsmängd är de så kallade normala förhållandena här ett medelvärde för perioden 1961-1990, medan det för vindhastighet är medelvärdet de senaste 15 åren. Två orter har valts från mätningar inom Urbanmätnätet (Persson, K. m.fl. 2003), Lycksele och Landskrona (Helsingborg meteorologisk station) för att representera nord- respektive sydsvenskt klimat. Meteorologiska data har inhämtats från SMHIs synoptiska stationer i respektive ort. I Figur 3 a - d presenteras avvikelserna mellan ett normalår och vinterns månadsmedelvärden för NO 2 -halterna och några meteorologiska parametrar (vindhastighet, temperatur och nederbörd). a) NO 2 -halt µg/m3 20.0 Lycksele 15.0 Landskrona 10.0 5.0 0.0 10 11 12 1 2 3-5.0 b) Vindhastighet Vindhastighet (m/s) 2 Lycksele Helsingborg 1 0 10 11 12 1 2 3-1 -10.0-2 -15.0-20.0 c) Temperatur 8 Månad -3 d) Nederbörd 40 Månad 6 30 Lycksele Helsingborg 4 20 T (C) 2 0 10 11 12 1 2 3 Nederbörd (mm) 10 0-10 10 11 12 1 2 3-2 -20-4 Lycksele Helsingborg -30-6 Månad -40 Månad Figur 3 Differensen mellan respektive parameters månadsmedelvärde för vintern 2002/2003 och ett sk. normalår. Ett normalår är ett 15-årsmedelvärde för a) NO 2 - halten och b) vindhastigheten respektive ett 30-årsmedelvärde för c) temperatur och d) nederbörd. 4

Kall och lugn väderlek, i kombination med låg molnighet, leder ofta till förhöjda haltnivåer av luftföroreningar. Av figur 3 framgår bland annat att NO 2 -halterna i Landskrona varit lägre eller mycket lägre än normalt under hela vintern, trots att såväl vindhastigheten som temperaturen har varit lägre än normalt. En möjlig förklaring till att det under denna vintern ändå var lägre halter än normalt i Landskrona och under flera månader i Lycksele är att det har förekommit relativt hög molnighet och därför inte varit någon "inversionsbefrämjande" väderlek. 4 Resultat Samtliga resultat redovisas i Bilaga 4. 4.1 Datatillgänglighet Datatillgängligheten, dvs den andel av proverna som analyserats och godkänts efter kvalitetsgranskning, har varit hög för båda komponenterna under periodens mätningar. För PM 10 har datatillgängligheten varit i genomsnitt 90%, se Tabell 1. Sammantaget för NO 2 - provtagningen var datatillgänglighet 93%. Tabell 1 Datatillgänglighet för PM 10 -mätningarna Datatillgänglighet i % Mariestad Gaturum Mariestad, ub Borås Färgelanda (dec-apr) (dec-mars) (dec-juni) (dec-juni) 95 92 90 82 4.2 Kvävedioxid NO 2 Halterna av NO 2 i de deltagande tätorternas urbana bakgrund, dvs medelbelastningen i tätorten under mätperioden (dec-apr), varierade mellan 6 och 18 µg/m 3 och i gaturum mellan 9 och 27 µg/m 3, se Figur 4. Förhållandet mellan gaturum och den urbana bakgrunden var i genomsnitt 1.4 och varierade mellan 1 (Färgelanda, Tranemo) och 2.3 (Grästorp). Samtliga kommuner ligger under eller strax över den nedre utvärderingströskeln till MKN för årsmedelvärde i såväl urban bakgrund som gaturum. Därmed föreligger sannolikt inte någon risk för överskridande av MKN som årsmedelvärde. Kommunerna som ingår i mätprogrammet varierar mycket i storlek och befolkningsmängd, från ca 5000 i Dals Ed till ca 97 000 i Borås. Folkmängden i en kommun speglar relativt väl aktiviteten i en ort och är därför ofta väl kopplat till vilken föroreningsbelastning som förekommer. I Figur 5 visas sambandet mellan kommunernas folkmängd och uppmätta NO 2 - halter i urban bakgrund. Utformningen av en tätort, dvs byggnadsstruktur, genomfartsleder mm, är ytterligare en annan faktor som påverkar haltnivåerna. 5

45 40 MKN µg/m3 35 30 25 20 15 10 5 0 Figur 4 120000 Borås Trollhättan Uddevalla Lidköping Vänersborg Alingsås Mark Falköping Ale Mariestad Ulricehamn Skara Vara Orust Lysekil Götene Lilla Edet Åmål Tanum Tranemo Strömstad Bengtsfors Vårgårda Tibro Svenljunga Munkedal Mellerud Sotenäs Töreboda Herrljunga Hjo Bollebygd ÖUT NUT Karlsborg Färgelanda Grästorp Gullspång Dals-Ed Periodmedelvärde (november 2002 - april 2003) för NO 2 i urban bakgrund (blåa staplar) och i gaturum (röda staplar) jämfört med miljökvalitetsnormen (MKN) för årsmedelvärde, den övre utvärderingströskeln (ÖUT) och den nedre utvärderingströskeln (NUT). 100000 80000 folkmängd 60000 40000 20000 Figur 5 0 0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 14.0 16.0 18.0 20.0 NO2 halt i µgm3 Uppmätta halter i urban bakgrund kopplat till folkmängden i deltagande kommuner. 6

4.2.1 Jämförelse vinter och sommar I nio av de 37 kommunerna fortsatte mätningar av NO 2 över sommaren (maj - augusti). En del av de kommuner som valdes är att betrakta som semesterorter (Strömstad, Lysekil, Tanum, Sotenäs) där trafiken ökar under sommaren. Några stationer valdes också på grund av att de uppvisade jämförelsevis höga halter under vintermätningen (Borås, Alingsås, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg). I Figur 6 visas jämförelsen mellan vinterhalvårs (december -april) - och sommarhalvårsmedelvärden (maj - augusti) för NO 2 i de kommuner där mätningar genomfördes mellan december 2002 och augusti 2003. Vanligen är halterna av NO 2 högst under vinterhalvåret på grund av ökat uppvärmningsbehov, kallstarter, mm samt sämre omblandning av luften till följd av kallare och stabilare väder. Halterna under sommarhalvåret i de nio tätorterna tyder på att detta förhållande står sig även om trafiken ökar något under sommaren. Borås utgör ett undantag där halterna under sommar och vinter ligger på samma nivå. Utifrån Borås egna mätningar med DOAS-instrument uppvisas dock en tydligare skillnad mellan vinter- och sommarhalvårsmedelvärden. Den genomsnittliga faktorn i haltbelastning mellan vinter- och sommarperioden i de nio tätorterna var 1.3. 30 dec-april maj-aug 25 20 µg/m3 15 10 5 0 Borås A Trollhättan A Uddevalla A. Vänersborg A Alingsås A Strömstad A Lysekil A Tanum A Sotenäs A Figur 6 Jämförelse mellan periodmedelvärden under vinter och sommar för NO 2. 7

I Figur 7 illustreras periodmedelvärdet jämfört med MKN, ÖUT och NUT för NO 2 som årsmedelvärde. Samtliga halter, förutom i Borås, ligger under NUT, på samma sätt som för vinterhalvårsmedelvärdena. 45 40 MKN 35 ÖUT 30 µg/m3 25 NUT 20 15 10 5 0 Trollhättan A Vänersborg A Strömstad A Borås A Uddevalla A. Alingsås A Lysekil A Tanum A Sotenäs A Figur 7 Periodmedelvärde av NO 2 i gaturum för december 2002 augusti 2003 jämfört med MKN, ÖUT och NUT. 4.2.2 Beräknade 98-percentiler MKN för dygnsmedelvärde, 60 µg/m 3, får överskridas högst 7 dygn per år, vilket motsvarar en 98-percentil av dygnsmedelvärden på ett år. MKN för timmedelvärde, 90 µg/m 3, motsvarar också en 98-percentil av timmedelvärden på ett år, och får därmed överskridas högst 175 timmar per år. Det är inte lätt att, utifrån uppmätta månadsmedelvärden, uttala sig om hur haltnivåerna förhåller sig till MKN för timmedelvärden. Luft i Väst har dock gjort modellberäkningar för Vänersborg i gaturum med hjälp av Alarm- modellen, dels för medelvärden, dels för 98- percentil för timme för mätperioden december - augusti, se Figur 8 och 9. De modellberäknade halterna avser summa kväveoxider, NO x (NO och NO 2 ). Vid tidigare validering och utveckling av Alarmmodellen (Haeger o Enger, 2002) utfördes mätningar med diffusionsprovtagare för NO x i bland annat Vänersborg. Dessa mätningar visade att kvoten mellan NO 2 och NO x var en faktor 0.5 i urban bakgrund och 0.3 i gaturum under tidsperioderna februari - april och oktober. NO 2 -halter har beräknats utifrån de modellerade NO x -halterna med hjälp av kvoterna 0.3 och 0.5, se Tabell 2. De beräknade NO 2 -halterna överensstämmer relativt väl med de uppmätta halterna i gaturum. 8

Figur 8 Modellberäkning av årsmedelvärde av NO x med Alarm-modellen för Vänersborg perioden 200212-200308. Figur 9 Modellberäkning av 98-percentil för timmedelvärde av NO x med Alarmmodellen för Vänersborg perioden 200212-200308. 9

Utifrån beräkningar av NO x och uppskattningar av NO 2 som 98-percentil för timme i gaturum i Vänersborg under perioden december 2002 - augusti 2003 framstår att det föreligger en viss risk för att ÖUT och eventuellt även MKN som timmedelvärde kan överskridas. I Borås mäts timmedelvärden av NO 2 i urban bakgrund med ett DOAS-instrument. De uppmätta halterna i Borås urbana bakgrund under perioden december - augusti, se Tabell 2, ligger under såväl MKN som ÖUT. Förhållandet mellan det gaturum och den urbana bakgrunden från mätningarna under vintern 2002/03 var en faktor 1.5. Beräknade halter i gaturum utifrån mätningarna med DOAS-instrumentet och faktorn 1.5 presenteras i Tabell 2. Även för Borås ser vi att risk för överskridanden föreligger i gaturum. Tabell 2 Beräkningar av medelvärde och 98-percentil för timme i Vänersborg jämfört med uppmätta halter. årsmedelvärde Vänersborg Vänersborg beräknat beräknat NO 2 NO x (Alarm) (kvoter) årsmedelvärde Vänersborg uppmätt NO 2 (diff.provtagare) Borås uppmätt NO 2 (DOAS- instr.) minhalt 20 6-10* u.b 15 17 maxhalt 60 18-30* gata 23 25** MKN 40 MKN 40 40 ÖUT 32 ÖUT 32 32 98-perc timme Vänersborg Vänersborg beräknat beräknat NO 2 NO x (Alarm) (kvoter) 98-perc timme Borås uppmätt NO 2 (DOAS- instr.) Borås beräknat NO 2 (kvot) minhalt 80 24-40* u.b 62 maxhalt 180 54-90* gata 93** MKN 90 MKN 90 90 ÖUT 72 ÖUT 72 72 * beräknat med faktorerna 0.3-0.5 **beräknat med kvoten 1.5 mellan urban bakgrund och gaturum 4.3 Partiklar (PM 10 ) Tre tätorter, Borås, Mariestad och Färgelanda, har mätt PM 10 -halten i urban bakgrund som dygnsmedelvärden. I Mariestad har dessutom mätningar utförts parallellt i ett gaturum. I Figur 10 illustreras månadsmedelvärdena vid samtliga stationer i urban bakgrund samt bakgrundsstationen Råö (söder om Göteborg). De lägsta halterna har uppmätts i Mariestad, där halterna generellt var lägre än vid bakgrundsstationen, för landsbygdsluft, på Råö (mätdata IVL). Av de övriga två mätpunkterna i urban bakgrund uppvisar Borås något högre halter än Färgelanda. Förhållandet mellan halterna av PM 10 i urban bakgrund och gaturum i Mariestad var i genomsnitt en faktor 1.7 10

50 45 40 35 Mariestad, ub Borås Färgelanda Råö 30 µg/m3 25 20 15 10 5 0 Figur 10 december januari februari mars april maj juni Månadsmedelvärde av PM 10 i urban bakgrund i Mariestad, Borås och Färgelanda samt vid bakgrundsstationen Råö (mätdata från IVL). I Figur 11 har de uppmätta dygnsmedelvärdenas 90- och 98-percentiler under respektive mätperiod jämförts med MKN (50 µg/m 3 som 90-percentil för dygn) och ÖUT (30 µg/m 3 som 98-percentil för dygn) på årsbas. 120 100 90-percentil 98-percentil 80 µg/m3 60 MKN 40 ÖUT 20 Figur 11 0 Mariestad Gaturum Mariestad, ub Borås Färgelanda Råö PM 10 periodmedelvärde (dec-april för Borås, Färgelanda och Råö, dec-mars för Mariestad) som 90- (vinröd stapel) och 98-percentil (blå stapel) för dygn vid de fyra mätplatserna samt bakgrundsstationen Råö jämfört med MKN (90- percentil) och den övre utvärderingströskeln (98-percentil). 11

Utifrån erhållna resultat bedöms att risk för överskridande av MKN främst föreligger i Mariestads gaturum och i Borås. Däremot överskrider sannolikt samtliga stationer den övre utvärderingströskeln och därmed föreligger ett mätkrav för PM 10 i samtliga dessa kommuner. I Tabell 3 presenteras månadsmedelvärden, periodmedelvärden samt 90-percentil och 98- percentil för dygn av PM 10 under mätperioden (021211-030624) för de tre kommunerna samt bakgrundsstationen Råö. Mariestads urbana bakgrund uppvisar i stort sett genomgående de lägsta halterna. Tabell 3 Månads- och periodmedelvärden samt 90-percentil respektive 98-percentil för dygnsmedelvärde av PM 10 (µg/m 3 ) i Mariestad, Borås och Färgelanda Råö Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Gaturum urban bakgrund månadsmv µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 december 9 20 14 19 13 januari 21 26 16 20 17 februari 24 38 19 21 21 mars 24 60 17 39 32 april 15 32 6 18 19 maj 15 13 13 juni 18 13 dec-mars dec-mars dec-mars dec-mars dec-mars periodmedelvärde medelvärde 20 39 17 26 22 90-percentil 38 80 28 54 38 98-percentil 50 107 44 66 55 periodmedelvärde dec-juni dec-apr dec-juni dec-maj medelvärde 18 38 21 20 90-percentil 33 75 39 35 98-percentil 45 102 65 53 Mätningarna har skett under cirka 6 månader. MKN däremot är baserat på årsmedelvärde. Ett annat sätt att jämföra med MKN för dygn är därför att jämföra hur många dygn som överskrider nivån för MKN respektive ÖUT för dygn. MKN för dygn som 90-percentil innebär att normnivån får överskridas under max 35 dygn på ett år. Motsvarande för ÖUT som 98-percentil är 7 dygn. I Tabell 4 anges hur många dygn som MKN respektive ÖUT överskreds i de studerade tätorterna. I Mariestads gaturum överskreds normen 32 dygn under fem månader. Sannolikheten att nivån överskrids vid 3 dygn under resterande 7 månader är stor. I urban bakgrund i Borås däremot överskreds normnivån vid 11 dygn under ca 7 månader och sannolikheten att normen överskrids ytterligare 24 dygn under resterande del av året är liten. Däremot är det troligt att MKN överskrids även i gatunivå i Borås. Den övre utvärderingströskeln överskreds vid samtliga mätplatser förutom i Mariestads urbana bakgrund. Där överskreds ÖUT (30 µg/m 3 ) 6 av de tillåtna 7 dygnen under femmånaders perioden, vilket innebär att sannolikheten är stor för ett överskridande även där. 12

Tabell 4 Antal dygn som överskrider MKN samt den övre utvärderingströskeln för dygn antal dygn antal dygn >50 >30 Mariestad Gaturum (dec-april) 32 65 Mariestad ub (dec-mars) 1 6 Borås (dec-juni) 11 31 Färgelanda (dec-maj) 4 25 Råö (dec-juni) 2 26 MKN 35 ÖUT 7 5 Diskussion och slutsats 5.1 Jämförelse med mätningar i andra tätorter Varje vinterhalvår mäter ca 40 kommuner luftkvaliteten i tätorter inom IVLs Urbanmätnät. I Figur 12 jämförs månadsmedelvärdena för Mariestad, Borås, Färgelanda och Råö med ett medelvärde av de Urban-kommuner som mätte PM 10 mellan december och april (12 st) i urban bakgrund. Dessa kommuner är utspridda över Sverige från Landskrona till Örnsköldsvik och med varierande invånarantal. PM 10 -halterna i de urbana bakgrunderna i Mariestad, Färgelanda och Borås är generellt lägre än halterna i den genomsnittliga Urbankommunen. 70 60 50 Mariestad Mariestad Gaturum Borås Färgelanda Råö Urban 40 µg/m3 30 20 10 0 Figur 12 dec jan febr mars april Månadsmedelvärden av PM 10 i Borås, Färgelanda och Mariestad jämfört med en medeltätort inom Urbanmätnätet och bakgrundsstationen, Råö. 13

Motsvarande jämförelse med Urban - kommunerna ( 20 tätorter) har gjorts för NO 2 i urban bakgrund för vinterhalvårsmedelvärden i Figur 13. Fyra tätorter (Borås, Strömstad, Alingsås och Ale) har halter som är högre än den genomsnittliga Urban-kommunen. Fyra tätorter (Dals-Ed, Grästorp, Hjo och Karlsborg) har halter som underskrider halten vid bakgrundsstationen Råö. 30.0 25.0 20.0 µg/m3 15.0 10.0 5.0 0.0 Borås Figur 13 Strömstad Alingsås Ale medel Urban* Ulricehamn Uddevalla Mariestad Vänersborg Trollhättan Lilla Edet Åmål Skara Falköping Munkedal Lysekil Mark Vara Götene Vårgårda Bengtsfors Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 i länet jämfört med en genomsnittlig Urbankommun (grön stapel, max- och minhalt anges med den streckade linjen) samt bakgrundsstationen Råö (röd stapel). 5.2 Meteorologiska aspekter och PM 10 -halter Vindriktning är en viktig meteorologisk faktor som i stor utsträckning kan påverka haltnivåerna. Vindriktningen vid de dygn då halten av PM 10 överskred MKN, 50 µg/m 3, i Borås, var övervägande sydvästliga, exempel på detta kan ses i Tabell 5. I Figur 14 ges exempel på vind och temperatur från Borås vädermast hämtade från luftvårdsförbundets databas, där väderdata finns lagrade timme för timme för ett tiotal år. Färgelanda Lidköping Gullspång Orust Bollebygd Tranemo Mellerud Tibro Svenljunga Töreboda Sotenäs Herrljunga Råö* Tanum Dals-Ed Grästorp Hjo Karlsborg 14

Tabell 5 Uppmätta halter av PM 10 i Borås kopplat till meteorologi Borås dominerande temp vindhast PM10halt vindriktning Celcius m/s ug/m3 20030129 Nordost -2.3 2.3 7.0 20030224 sydväst -5.3 0.7 46.9 20030304 syd -2.6 1.4 20030319 syd, sydväst, väst 2.6 1.2 54.7 20030321 sydväst 0 3.1 60.9 20030322 sydväst 2.9 2.7 34.1 20030324 sydväst 1.7 1.6 65.7 20030327 sydväst 4.1 1.7 64.9 20030328 sydväst 4.7 1.4 67.8 20030329 sydväst 4.8 2.4 65.8 20030416 sydväst 8.6 0.9 56.5 Den uppmätta halten av PM 10 inbegriper, förutom bl.a avgaspartiklar och långdistanstransport, även partiklar från s.k. resuspension, dvs väg- och däckslitage samt damm. Den långdistanstransporterade andelen kan till viss del utläsas ur halten på landsbygd, i detta fall mätstationen på Råö. Andelen resuspenderat är svårare att bedöma. Högsta andelen förekommer vanligen vid torrt väglag på vår och försommar. IVL har genomfört en studie i vilken man jämför olika meteorologiska situationer, med hjälp av bl.a. Vägverkets VVIS-stationer (Vägverkets informationssystem), med halter av PM 10 för att kunna dra slutsatser om andelen resuspension. Denna studie visar bland annat att, förutom under vår och försommar, kan höga halter av PM 10 förekomma under vintern vid kallt högtrycksväder. Skälet till detta tros vara att en betydande mängd vägdamm kan resuspendera då vägbanorna torkar upp, till följd av frystorkning, och under en längre tids ackumulering av material från t.ex. däckslitage och vägsalt (Mattsson, 2003) 15

Figur 14 Exempel på vind- och temperaturdata från vädermasten i Borås hämtade från luftvårdsförbundets databas. 16

5.3 Slutsatser och diskussion om framtida luftövervakningsbehov av NO 2 och PM 10 Kvävedioxid (NO 2 ) Det föreligger sannolikt ingen risk för överskridande av MKN som årsmedelvärde i någon av de kommuner som ingår i Luft i Väst eftersom periodmedelvärdena (december-maj) som mest utgör 65% av MKN och ca 75% av ÖUT. Borås mäter kontinuerligt NO 2 -halten med ett DOAS-instrument. Vintern 2002/03 överskreds vare sig MKN för timme eller dygn i urban bakgrund. Under vintern 2002/03 deltog Mariestad i Urbanmätnätet med dygnsprovtagning av NO 2 i såväl gaturum som urban bakgrund. De uppmätta vinterhalvårsmedelvärdena överskred ej MKN eller ÖUT. Mariestad är en relativt stor tätort i länet och sannolikheten att övriga, särskilt de mindre kommunerna i Luft i Väst överskrider MKN för dygn anses därmed liten. Enligt beräkningar av 98-percentil för timme finns det en viss risk att MKN för timme överskrids i gaturum i Vänersborg och Borås. Möjligen kan det även innebära att de kommuner som uppvisade högre periodmedelvärden i urban bakgrund än Vänersborg och Borås (Mariestad, Uddevalla, Ulricehamn, Ale, Alingsås, Strömstad och Trollhättan) riskerar att överskrida MKN för timmedelvärde. Mätbehov/rekommendation: Sannolikt överskrids ej MKN eller ÖUT för NO 2 för år, dygn eller timme i de deltagande kommunerna. Därmed föreligger inga krav på mätningar. De, utifrån Alarm-modellens beräknade 98-percentilen för timme av NO x, i Vänersborg och DOAS-mätningar i Borås urbana bakgrund, uppskattade NO 2 -halterna i gaturum i respektive tätort bör dock valideras genom mätning med hög tidsupplösning. För att bl.a. följa utvecklingen i länet kan det också vara bra att fortsätta övervakningen i vissa typorter med lägre tidsupplösning. Partiklar (PM 10 ) MKN för PM 10 som dygnsmedelvärde överskrids sannolikt i Mariestads gaturum. Halterna i urban bakgrund överskrider ej MKN, men vid samtliga mätplatser överskrids sannolikt ÖUT under ett år. Därmed föreligger mätkrav i samtliga dessa kommuner. Om faktorn 1.7 mellan gaturum och urban bakgrund från Mariestad används i Borås och Färgelanda innebär det sannolikt att MKN överskrids i gaturum även i dessa kommuner. Mätbehov/rekommendation: Mätkrav föreligger för PM 10 i samtliga de tre kommunerna till följd av att man överskrider ÖUT. Överskridande av ÖUT gäller även i samtliga Urbankommuner samt vid bakgrundsstationen Råö. Sannolikt överskrids därmed ÖUT överallt. Det kan vara lämpligt att samordna mätningar i länet och mäta i vissa olika typkommuner för att på så sätt uppfylla mätkraven på ett optimalt sätt såväl mätstrategiskt som kostnadsmässigt. 17

6 Referenser Haeger, M., Enger, L. 2002. Vidareutveckling av ALARM-systemet. För Luft i Väst. IVLrapport L02/02 Mattsson, D. 2003 Förändringen av PM 10 -halten i ett gaturum vid olika meteorologiska parametrar - en studie av trafikemissioner och resuspension. Persson, K. mfl. 2003. Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2002 och intern 2002/03. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet. IVL-rapport B 1535 Regeringsprop. 2000/01:1 Svenska miljömål- delmål och åtgärdsstragier SFS 2001:527 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft SFS 2003:112 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Sjöberg, K., Lövblad, G. 2001. Förslag till program för luftkvalitetsövervakning i Västra Götaland. För Länsstyrelsen i Västra Götaland. 18

BILAGA 1 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas efter den 31 december 2005. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning Toleransmarginal 1 timme 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 30 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x Miljökvalitetsnormer för PM 10 112.5 µg/m 3 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 90 µg/m 3 den 1/1 år 2006. 75 µg/m 3 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 60 µg/m 3 den 1/1 år 2006. 50 µg/m 3 den 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 40 µg/m 3 den 1/1 år 2006. Ingen För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning Toleransmarginal 1 dygn 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90- percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde 75 µg/m 3 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 50 µg/m 3 den 1/1 år 2005. 48µg/m 3 den 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 40 µg/m 3 den 1/1 år 2005. MKN för bensen och kolmonoxid (Förordning 2003:112, trädde i kraft 2003-06-01) Medelvärdestid Värde Anmärkning Bensen 1 år 5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Kolmonoxid 8 timmar 10 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde 1

Utvärderingströsklar NO 2 SO2 Utvärderingströsklar Period Nedre Övre 1 timme 60% (54 µg/m 3 ) 1 dygn 60% (36 " ) 1 år 65% (26 " ) 1 år (vegetation) 65% (19.5 µg/m 3 ) 1 timme 1 dygn 1 vh år (ekosystem) 50% (100 µg/m 3 ) 50% (50 µg/m 3 ) 40% (8 µg/m 3 ) 80% (72 µg/m 3 ) 80% (48 " ) 80% (32 " ) 80% (24 µg/m 3 ) 75% (150 µg/m 3 ) 75% (75 µg/m 3 ) 60% (12 µg/m 3 ) Bly 1 år 50% (0.25 µg/m 3 ) 70% (0.35 µg/m 3 ) Bensen 1 år 2 µg/m 3 3.5 µg/m 3 PM 10 dygn 1 år 40% (20 µg/m 3 ) 25% (10 µg/m 3 ) 60% (30 µg/m 3 ) 35% (14 µg/m 3 ) Generationsmål för luftkvalitet (miljömål) (Regeringsproposition 2000/01:130) Medelvärdestid Halt som inte bör överskridas (µg/m 3 ) Medelvärdestid Bensen 1 År Bens(a)pyren 0.0001 År Eten 1 År Formaldehyd 10 Timme PM 10 30 Dygn 15 År sot 10 År SO 2 5 År NO 2 100 Timme 20 År O 3 80 Timme 50 april-okt Pb 0.5 År 2

BILAGA 2 Luft i Väst Luft i Väst Luftvårdsförbundet för Västra Sverige (f.d. Älvsborgs luftvårdsförbund) skall inom sitt verksamhetsområde utgöra kontaktyta för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor mellan kommuner och företag, där deltagande i forskning och utveckling är en viktig del av förbundets verksamhet. Medlemmar i förbundet är f.n. 37 kommuner samt lika många företag och omfattar hela Västra Götaland förutom Göteborgsregionen. Endast tre kommuner står idag utanför detta samarbete. Förhandlingar om medlemskap pågår dock med de resterande kommunerna. Luftvårdsförbundets verksamhet fastställs vid förbundets årsmöte och verksamheten leds av en styrelse sammansatt av kommunala förtroendemän och företrädare för industrin. Styrelsen har till sitt förfogande en arbetsgrupp. Styrelsens ordförande är f.d. kommunalrådet i Marks kommun Janåke Sjöquist och vice ordförande är miljö- och utvecklingschefen vid Smurfit Munksjö Paper, Hans Olof Larsson. Spridningsberäkningar Medlemskap i Luft i Väst ger bland annat tillgång till ALARM-systemet som ger möjlighet till spridningsberäkningar av luftföroreningar. Denna spridningsmodell har utvecklats av docent Leif Enger, Meteorologiska institutionen, Uppsala universitet. Det unika med denna modell är att den väger in terrängen för det aktuella området i det meteorologiska beräkningsarbetet. Som indata vid beräkningarna används bland annat väderdata hämtade från förbundets åtta mätmaster 10 meter höga och tre SODAR-anläggningar (höghöjdsmätningar med hjälp av ljud). SODAR-anläggningarna mäter vindhastighet och vindriktning upp till 300 meters höjd. I statistiken ingår förutom vindhastighet och vindriktning även temperaturgradienterna. Beräkningarna omfattar således tillfällen då försämrade inblandningsförhållanden råder inversioner. 3

Spridningsmodellen kan utnyttjas för: Spridningsberäkningar med varierande vinddata och utsläpp från en eller flera punktkällor - befintliga eller planerade. Resultaten kan erhållas såväl som medelvärden som percentiler. On-line beräkningar i samband med gas/brand olycka. Spridningsprognoser kan göras för ett antal timmar framåt i tiden som stöd för räddningstjänsten. Vindenergiberäkningar som ger placeringsunderlag för vindkraftanläggningar samt val av höjd över mark och storlek av anläggning. Spridningsberäkningar av vägtrafikens utsläpp från befintliga och planerat trafikarbete samt bostadsområden. Spridningsmodellen är således ett mycket värdefullt verktyg i kommunens planeringsarbete, vid miljöprövningar samt i samband med olyckor. Spridningsbild över en simulerad olycka 4

SODAR-anläggning Foto: Sture Larsson-Jones Vindmast vid Borås Energi Mätningar kombinerat med beräkningar En viktig del i förbundets arbete är att bestämma luftkvaliteten med mätningar. Under 2003 har bland annat kvävedioxidhalterna mätts i samtliga medlemskommuner. I vissa kommuner har också PM10 halterna bestämts. För de dygn som uppvisade högsta stofthalterna kommer även blyhalten att bestämmas. Under 2004 mäts VOC i samtliga 37 medlemskommuner. Dessa mätningar kommer att pågå ett år framåt. Genom dessa mätningar kommer bland annat bensenhalterna att bestämmas. För mätningarna svarar IVL, Göteborg. Mätningarna kommer att kompletteras med spridningsberäkningar. En helhetsbild av luftföroreningssituationen kommer då att erhållas. Genom att sammanställa mätningar och spridningsbilder kommer man att på ett riktigt sätt kunna bedöma luftföroreningssituationen i ett område t ex en tätort. De krav som ställs angående undersökningar i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) kommer härvid att kunna uppfyllas. Resultaten av pågående mätningar och beräkningar kommer att styra kommande mätningar. Exempelvis kommer områden med höga halter av ett visst ämne att undersökas närmare så att undersökningarna kan utgöra ett underlag för eventuella åtgärdsprogram. I det framtida arbetet kommer säkerligen också olika effektstudier att ingå. Samråd Uppläggningen av förbundets arbete har skett i samråd med länsstyrelsen. Förbundet avser vidare att stå i kontakt med andra luftvårdsförbund och intressenter. Bland annat kommer samarbete att ske med Vägverket och Räddningsverket. 5

Emissionsbild av vägtrafiken i Vänersborg. Beräknad vindenergi för södra Dal. Tack vare förbundets väderdatabas och att spridningsmodellen är terränganpassad kan medelvind och vindenergi beräknas. Detta har gjorts för hela Västra Götalands län på uppdrag av länsstyrelsen. En jämförelse mellan beräknade och erhållna energimängder från befintliga vindkraftverk visar mycket god överensstämmelse. Information Adressen till förbundets hemsida är: http://on.to/liv Kontaktpersoner för Luft i Väst är Hans Berglund tel. 0521/271012 e-post LIV@vanersborg.se Per Eckberg tel. 0528/19125 e-post per.eckberg@telia.com David Svenson tel. 0521/18456 e-post david.svenson@spray.se 6

PROVTAGNING PÅ FILTER AV PARTIKLAR I UTOMHUSLUFT BILAGA 3 Provtagningsmetoden, som utvecklats vid IVL Svenska Miljöinstitutet, används för bestämning av partikelhalt (PM 10 och PM 2.5 ) i luft. Provtagning sker dygnsvis genom att en styrenhet styr ett externt provblock bestående av 8 kanaler. Kanal skiftas en gång per dygn (kl. 00 svensk vintertid). Utrustning Provtagningsprincipen redovisas schematiskt i Figur 1. Varje provtagningshuvud (1), dess fästen samt tillhörande provtagningsslang är märkt med ett kanalnummer. 1 1 1 1 1. Provtagningshuvud 2. Magnetblock 3. Styrenhet+tidur 4. Gasmätare 5. Pump 4 5 Figur 1 Principskiss för provtagning av partiklar Luft sugs med konstant flöde igenom ett provtagningshuvud, där ett filter är monterat, se Figur 2. Partiklarna uppsamlas på filtret. utformningen av provtagningshuvudet, luftflödet samt impaktorn som är monterad före filtret avgör vilken partikelfraktion som provtas. 7

utlopp filterplatta filter distansring impaktor fett ringspalt inlopp distansring Figur 2 Sprängskiss av en PM 10 -provtagare Vägning och utskick av provtagningsfilter Vägning av filter sker vid IVL's laboratorium, före och efter provtagning. Vägningen utförs i ett konditionerat vågrum (fukt och temp) med en våg med en upplösning på 1 µg. Filtren läggs i en tät plastask samt märks med etikett med stationskod och nummer före utskick till mätstationen. Proverna skickas till och från mätstationerna med post. Provtagarna har genomgått tester. Jämförande mätningar har gjorts i enlighet med de krav som ställs inom EUs standardiseringskommitté mellan IVLs PM 10 och PM 2.5 provtagare och den EU-godkända lågvolymsprovtagaren, Kleinfiltergerät. Vid en provtagningsvolym på 25 m 3 /dygn kan filtren, utan risk för genombrott, användas vid koncentrationer i följande intervall : PM 10 1.0-150 µg/m 3 PM 2.5 0.5-100 µg/m 3 Den samlade mätosäkerheten är +/- 14% med en utvidgad täckningsfaktor k=2 (95% konfidensintervall). 8

MÄTNINGAR MED DIFFUSIONSPROVTAGARE Provtagningen av NO 2 har skett med hjälp av s k diffusionsprovtagare där den gas man vill analysera absorberas på ett impregnerat filter (1). Tekniken bygger på att man utnyttjar molekylernas termiska diffusion (värmerörelse), vilket medför att ingen extern energi behöver tillföras. Mätmetoden, som framtagits av IVL, har en onoggrannhet på maximalt ±5% (för månadsprovtagning) för ett enskilt värde, uppmätt mot kontinuerligt registrerande instrument. Det impregnerade filtret placeras i botten av en cylinder som är öppen i ena änden. Koncentrationen av gasen i fråga är noll vid filtret och ökar linjärt med avståndet till cylinderns öppna ände. Molekylerna vill utjämna koncentrationsskillnaden och vandrar därför inåt. Masstransportens storlek beror av rörets tvärsnittsarea, diffusionssträckan, omgivningshalten (halten i den öppna änden) samt diffusionskoefficienten, vilken är specifik för varje gas. I figuren nedan visas en skiss på provtagaren. Det impregnerade filtret är tillverkat i ett inert material och som vindskydd (membran) används ett teflonfilter. Det sköra teflonfiltret skyddas av ett stålnät. I fält monteras provtagaren vertikalt under ett regnskydd (spislock) som är fastsatt på en trästolpe ca 3 meter ovan mark. Provtagaren kan också användas inomhus samt vid person exponeringsmätningar, och då placeras den i en hållare på en brosch. Provtagarna exponeras normalt under en vecka till en månad. lock impregnerat filter cylinder membran ihåligt lock Schematisk bild av diffusionsprovtagare för ozon. Diametern är 25 mm och höjden 12 mm. Referenser 1 Ferm, M. et al., "Ny mätteknik för luftföroreningar", Kemisk Tidskrift/Kemivärlden, nr1, 1994, sid 30-32 9

BILAGA 4 Samtliga månadsmedelvärden av NO 2 dec jan febr mars* april maj juni juli augusti Ale, Balkongen 13.1 17.7 17.3 16.0 8.8 Ale, Nedre 16.9 20.8 21.4 20.0 13.0 Alingsås, Kungsgatan 15.0 15.6 18.4 8.8 Alingsås, N. Strömgatan 21.5 20.7 24.5 14.7 17.3 13.9 14.0 12.5 Bengtsfors, Stn A 14.9 14.6 15.2 8.7 Bengtsfors, Stn B 12.8 11.5 11.5 5.3 Bollebygd, Bollegården 8.9 11.4 12.3 4.3 Bollebygd, Göteborgsvägen 13.1 13.7 18.2 7.6 Borås, Stn A 22.3 27.9 31.9 21.9 32.7 26.0 23.5 27.7 Borås, Stn B 14.1 19.9 21.2 11.8 Dals-Ed, Bakgrund 5.9 7.5 7.7 3.7 Dals-Ed, Gaturum 8.6 6.7 10.4 5.6 Falköping, Stn A 13.3 7.9 5.6 5.2 Falköping, Stn. B 17.3 11.0 9.4 9.3 Färgelanda, Gästis 11.3 12.4 12.2 5.8 Färgelanda, Lillågården 10.0 12.2 13.1 4.8 Grästorp, Stn B 7.5 5.5 7.1 Grästorp, Stn A 17.2 11.7 16.6 Gullspång, Brandst. Hova 11.9 10.6 11.3 5.0 Gullspång, Torgg. 12, Hova 14.2 13.0 15.5 7.4 Götene, Hotell postiljonen 16.0 15.2 16.6 8.8 Götene, Taket Centrumhuset 12.9 12.4 11.3 6.3 Herrljunga, Styrbjörn 5 8.8 9.4 9.3 3.4 Herrljunga, Vikingen 4 13.9 12.6 14.0 6.5 Hjo, Bangatan 7.7 9.0 10.8 6.4 Hjo, Stadsgården 5.2 6.8 7.5 5.1 Karlsborg, K. bostäder AB 4.7 6.3 6.0 3.9 4.0 Karlsborg, Ur och Guld 7.2 9.0 11.1 8.3 7.5 Lidköping, Stn A 19.5 16.7 21.6 12.0 12.2 Lidköping, Stn B 12.0 11.3 11.5 7.0 5.9 4.9 Lilla Edet, ICA-Boström 17.7 20.2 21.1 11.7 Lilla Edet, Ljungkulle 12.5 14.9 16.0 7.9 Lysekil, Kungsg. 16 10.2 12.2 14.9 7.5 Lysekil, Valbog/Landsv. 11.8 15.5 16.2 9.6 11.2 9.8 11.5 10.4 Mariestad, Stn A 13.5 16.5 15.5 9.8 Mariestad, Stn B 15.6 17.8 28.8 27.0 11.5 Mark, Stn A 16.3 18.2 20.2 11.7 Mark, Stn B 11.5 12.1 13.1 5.1 Mellerud, Balkong 9.5 10.5 12.3 5.2 Mellerud, Torget 12.2 12.9 15.0 7.7 Munkedal, Gaturum 15.0 17.0 17.9 7.3 Munkedal, Urban bakgr. 10.9 13.5 13.3 9.9 5.1 Orust, Kommunhus 10.5 11.9 12.0 5.4 Orust, Rondellen Henån 12.9 13.8 14.3 7.8 Skara, Gaturum 19.5 18.1 19.5 13.0 10.4 Skara, Urban bakrund 13.6 13.9 13.3 8.4 6.7 Sotenäs, Hotellgatan 11.5 9.9 13.9 11.0 8.2 8.3 8.1 12.3 9.9 Sotenäs, Kommunhuset 7.8 10.3 10.4 7.8 4.7 Strömstad, Gaturum 21.6 17.9 22.4 14.8 12.0 14.1 18.9 14.3 Strömstad, U. Bakgrund 17.2 15.3 18.9 11.7 10

dec jan febr mars* april maj juni juli augusti Svenljunga, Polishuset 14.2 13.3 18.2 9.1 Svenljunga, Svenljunga 34:1 10.0 8.8 11.3 5.2 Tanum, Stn A 12.0 10.9 14.2 8.4 8.4 8.7 14.1 9.5 Tanum, Stn B 6.8 7.8 9.0 3.2 Tibro, Allegården park 11.6 10.3 9.4 3.0 Tibro, Fredsgatan 12B 16.8 13.6 14.1 8.2 Tranemo, Stn A 8.0 10.4 11.3 4.4 Tranemo, Stn B 9.5 10.4 12.6 4.9 Trollhättan, Grevön 14.4 13.3 17.6 9.0 8.0 Trollhättan, Torgg. 9 24.1 26.1 30.1 22.0 17.0 23.4 17.6 23.4 20.5 Töreboda, Biblioteket 14.3 12.0 11.9 5.2 Töreboda, Kommunhuset 11.7 9.2 8.8 4.1 Uddevalla, Lagerbergsg. 21.6 26.1 24.7 16.7 21.8 18.4 19.6 22.2 Uddevalla, Torget 14.2 16.8 16.2 12.0 7.6 Ulricehamn, Bogesundsg 17.2 17.0 21.9 11.7 Ulricehamn, Storgatan 15.5 14.4 17.7 8.2 Vara, Stn A 16.7 17.4 11.0 11.1 Vara, Stn B 12.4 12.4 12.5 7.2 6.4 Vårgårda, Eurospar 13.9 13.0 6.6 Vårgårda, Äldreboendet 11.8 12.5 11.9 5.3 Vänersborg, Edsgatan 1 20.6 21.4 26.7 1.0 12.9 18.1 13.5 16.6 16.2 Vänersborg, Edsgatan 19 12.6 16.3 16.5 10.0 8.0 Åmål, Stn A 18.2 17.2 20.7 14.0 10.7 Åmål, Stn B 15.1 12.9 14.8 10.0 8.3 * problem i analys 11

Samtliga dygnsmedelvärden av PM 10 Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Gaturum u.b Gaturum u.b 2002-12-11 4.9 2003-01-31 66.2 21.75 27.3 56.7 2002-12-12 2003-02-01 50.8 25.0 24.2 17.4 2002-12-13 2003-02-02 29.0 25.0 17.0 10.2 2002-12-14 13.1 2003-02-03 13.3 10.2 7.4 2002-12-15 9.9 2003-02-04 14.0 11.4 11.5 2002-12-16 14.6 2003-02-05 18.8 12.8 13.8 17.6 2002-12-17 14.8 2003-02-06 27.7 20.6 19.7 25.2 2002-12-18 29.0 2003-02-07 20.9 18.8 16.7 15.5 2002-12-19 13.1 2003-02-08 18.6 21.1 16.6 14.6 2002-12-20 19.1 20.0 2003-02-09 29.5 14.0 15.8 15.3 2002-12-21 20.7 18.5 2003-02-10 49.4 28.1 25.4 29.7 2002-12-22 65.8 33.1 38.2 2003-02-11 35.0 22.7 26.9 33.1 2002-12-23 19.1 16.8 66.7 12.4 2003-02-12 44.1 26.7 31.0 2002-12-24 14.9 10.2 6.3 2003-02-13 26.0 17.7 24.1 26.0 2002-12-25 12.7 10.9 2003-02-14 32.7 13.5 12.7 2002-12-26 18.4 5.3 2003-02-15 50.6 16.1 9.7 9.1 2002-12-27 18.8 12.1 3.0 9.1 2003-02-16 19.0 13.7 15.3 15.2 2002-12-28 9.1 21.4 4.3 14.9 2003-02-17 26.3 8.2 16.5 33.5 2002-12-29 8.0 3.9 2003-02-18 34.2 17.7 14.6 23.5 2002-12-30 8.0 5.5 4.0 7.0 2003-02-19 45.1 22.5 14.1 20.8 2002-12-31 13.6 9.8 13.8 9.9 2003-02-20 107.4 22.2 13.5 30.7 2003-01-01 15.9 13.2 15.8 14.2 2003-02-21 120.4 41.7 13.7 2003-01-02 7.4 9.6 8.1 2003-02-22 13.0 9.4 14.7 17.2 2003-01-03 11.1 10.2 8.7 9.1 2003-02-23 21.8 21.7 28.5 23.6 2003-01-04 26.3 21.9 14.6 16.7 2003-02-24 62.9 46.9 28.3 2003-01-05 18.4 16.6 9.9 13.9 2003-02-25 44.4 56.4 36.4 2003-01-06 21.8 18.9 14.6 21.5 2003-02-26 55.3 36.3 22.3 2003-01-07 17.6 12.8 38.1 24.0 2003-02-27 30.8 18.0 13.5 2003-01-08 16.6 14.6 36.1 28.8 2003-02-28 12.1 18.8 5.9 2003-01-09 10.0 10.6 22.8 2003-03-01 23.3 13.5 8.3 2003-01-10 15.7 17.9 21.9 2003-03-02 52.7 20.3 18.5 2003-01-11 11.8 12.5 20.1 2003-03-03 71.1 47.5 36.3 34.8 2003-01-12 6.8 13.6 9.4 2003-03-04 80.1 40.6 54.3 35.7 2003-01-13 11.1 12.8 21.9 10.1 2003-03-05 79.7 43.4 28.2 2003-01-14 13.7 13.1 19.5 15.1 2003-03-06 89.8 51.7 50.0 15.4 2003-01-15 16.0 13.2 15.3 24.4 2003-03-07 47.6 34.1 30.0 21.8 2003-01-16 32.8 13.1 26.1 19.3 2003-03-08 34.8 23.1 20.0 19.7 2003-01-17 31.0 20.6 32.7 2003-03-09 20.7 12.8 9.8 2003-01-18 22.8 16.8 20.1 2003-03-10 32.3 24.6 20.3 28.0 2003-01-19 23.9 18.8 30.7 21.5 2003-03-11 21.2 18.2 40 21.4 2003-01-20 23.5 19.0 24.1 2003-03-12 36.6 4.1 14 19.4 2003-01-21 12.2 12.8 7.9 5.3 2003-03-13 76.3 10 53.0 2003-01-22 24.9 24.3 30.0 23.9 2003-03-14 107.6 42.3 55.1 2003-01-23 29.4 28.5 38.2 13.7 2003-03-15 90.6 27.2 48.8 2003-01-24 46.2 27.8 21.2 16.2 2003-03-16 36.0 20.8 24.9 2003-01-25 9.9 8.5 13.0 15.1 2003-03-17 97.2 31.7 48.1 2003-01-26 30.7 13.3 12.1 2003-03-18 65.7 48.0 38.9 2003-01-27 10.9 8.84 8.9 12.1 2003-03-19 59.5 54.7 40.1 2003-01-28 41.4 7.62 6.4 3.7 2003-03-20 80.6 23.2 35.9 2003-01-29 60.1 13.26 7.0 9.5 2003-03-21 63.1 60.9 34.7 2003-01-30 97.3 21.57 15.0 21.5 2003-03-22 52.3 34.1 39.7 12

Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Gaturum u.b Gaturum u.b 2003-03-23 57.2 39.1 2003-05-13 11.2 12.7 2003-03-24 84.9 65.7 29.2 2003-05-14 10.4 11.6 2003-03-25 43.2 25.0 31.7 2003-05-15 5.7 2003-03-26 49.4 49.0 40.1 2003-05-16 7.5 6.3 2003-03-27 62.3 64.9 2003-05-17 11.3 2003-03-28 73.2 67.8 24.3 2003-05-18 12.8 13.2 2003-03-29 84.9 65.8 62.8 2003-05-19 2003-03-30 60.2 53.6 26.2 2003-05-20 9.5 16.3 2003-03-31 24.5 23.6 2003-05-21 10.3 10.8 2003-04-01 46.6 36.7 28.1 2003-05-22 10.8 14.0 2003-04-02 14.6 10.3 8.5 2003-05-23 8.1 11.2 2003-04-03 15.0 8.1 2003-05-24 15.8 16.3 2003-04-04 14.0 31.9 2003-05-25 18.7 13.8 2003-04-05 14.2 8.7 11.9 2003-05-26 16.2 2003-04-06 19.6 5.8 2003-05-27 11.0 13.3 2003-04-07 30.8 11.0 15.9 2003-05-29 11.8 2003-04-08 25.2 14.1 2003-05-30 14.9 9.1 2003-04-09 49.4 13.2 2003-05-31 15.4 2003-04-10 25.6 6.7 8.1 2003-06-01 13.2 2003-04-11 26.2 7.9 12.5 2003-06-02 25.7 2003-04-12 31.9 21.1 17.1 2003-06-03 38.5 2003-04-13 37.9 13.9 11.6 2003-06-04 16.9 2003-04-14 40.9 17.5 11.2 2003-06-05 25.5 2003-04-15 29.7 25.4 2003-06-06 24.9 2003-04-16 51.0 56.5 34.0 2003-06-07 10.8 2003-04-17 62.1 19.0 30.6 2003-06-08 13.9 2003-04-18 37.3 8.3 12.1 2003-06-09 13.5 2003-04-19 33.1 17.6 16.1 2003-06-10 19.8 2003-04-20 44.4 25.8 26.8 2003-06-11 14.5 2003-04-21 44.6 29.7 33.1 2003-06-12 15.5 2003-04-22 41.7 29.9 27.8 2003-06-13 11.6 2003-04-23 27.9 26.2 2003-06-14 11.4 2003-04-24 23.2 2003-06-15 12.2 2003-04-25 28.5 11.1 14.2 2003-06-16 6.2 2003-04-26 41.4 12.0 16.1 2003-06-17 9.3 2003-04-27 14.0 7.4 7.9 2003-06-18 9.7 2003-04-28 13.2 14.0 7.3 2003-06-19 12.7 2003-04-29 11.3 13.2 13.4 2003-06-20 8.9 2003-04-30 31.8 23.2 26.0 2003-06-21 5.8 2003-05-01 9.9 15.5 2003-06-22 10.8 2003-05-02 12.9 2003-06-23 10.7 2003-05-03 8.0 4.1 2003-06-24 7.5 2003-05-04 6.4 2003-05-05 26.4 16.2 2003-05-06 15.3 19.2 2003-05-07 13.5 14.5 2003-05-08 23.9 2003-05-09 16.2 14.9 2003-05-10 14.4 2003-05-11 11.2 8.4 2003-05-12 15.8 13

1