Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare, Therese Wissö, om deras kommande rapport. De har intervjuat familjehemsplacerade barn och familjehem om deras tankar om vårdnadsöverflyttning. Dagen avslutades med diskussioner i smågrupper utifrån följande frågeställningar; 1. Hur bedömer vi barns tillhörighet i familjehemmet? 2. Vilka faktorer påverkar beslut om vårdnadsöverflyttning? Vad finns det för praktiska dilemman och etiska dilemman? 3. Hur bedömer vi vad som är barnets bästa vid en vårdnadsöverflyttning? Hur informerar man barnet och hur gör man dem delaktiga i beslutet? 4. Hur kan man jobba med att förbereda de biologiska föräldrarna inför en vårdnadsöverflyttning? Sammanställning av gruppdiskussioner 1. Barnens tillhörighet i familjehemmet Trygghet och stabilitet för barnet är det övervägande starkaste argumentet för att en vårdnadsöverflytt ska komma på tal. Vad som är en trygg situation för barnet är en mångfacetterad fråga. I flera av diskussionerna tar man upp att det kan vara svårt att veta hur barnets situation i familjehemmet verkligen ser ut. Flera grupper tar upp frågan att tillhörigheten är svår att bedöma, även om man träffar barnen kontinuerligt. Men hur gör man då bedömningen att tillhörigheten i familjehemmet är god? Av diskussionerna att döma handlar det om flera olika saker som man försöker väga ihop. Dels försöker man reda ut hur relationerna mellan familjehemmets medlemmar och barnet ser ut. Exempel på detta är: Kolla samspel, lyssna på det familjen berättar om skola/fritid och om de har naturlig kontakt med "syskon". Hur pratar barnen om familjehemmet inför sina kompisar och i skolan? Man ser även hur delaktiga familjehemsföräldrarna är i barnens aktiviteter. Att de kan gå och ta sig en macka i kylskåpet. Det finns bilder på barnet.. Hur ser barnets rum ut? Har man med barnet på resor/utflykter eller passar man på när det är på umgänge? Får det samma kläder och saker som de egna barnen? Flera barn har förstått att de inte kan bo med sin mamma och pappa och att de är införstådda med att de ska bo kvar. Medan andra barn inte känner sig så trygga och där 1
föräldrar säger till barnen att de ska flytta hem. I det fallet hade gruppen synpunker på att de skulle trygga barnet om man gjorde en vårdnadsöverflyttning. Men det känslomässiga intrycket är också viktigt, som det även finns exempel på ovan, vad som brukar benämnas fingertoppskänsla eller tyst kunskap, vilket inte är helt lätt att entydigt beskriva. Som en person uttrycker det: Det knepiga är ju när man känner att något inte stämmer. Det handlar alltså om att väga samman en mängd olika sinnesintryck, information och känslor till en bild av hur barnets tillhörighet till familjehemmet ser ut. 2. Vad påverkar beslutet om att ansöka om en vårdnadsöverflyttning? Centrala faktorer som ligger till grund för ansökan om vårdnadsöverflyttning är om barnen varit placerade länge och för att säkra en stabilitet i placeringen. Utifrån det har nedanstående punkter diskuterats; - Tillhörighet och situationen i familjehemmet. - Umgänget med de biologiska föräldrarna och familjehemmets relation med föräldrarna - Juridiska och praktiska aspekter 2:1 Tillhörighet och situationen i familjehemmet. Hur man bedömer barnens tillhörighet är en central faktor i beslutet om att ansöka om vårdnadsöverflyttning. Och det är ju en mängd olika faktorer som påverkar denna bedömning, se fråga 1. Hur situationen i familjehemmet ser ut påverkar också är det stabilt eller behöver de jättemycket stöd? Om familjehemmet inte tagit till sig barnet ordentligt då gör man inte vårdnadsöverflytt. Om barnets tillhörighet är familjehemmet och barnet har bott länge samt är en del av familjen då bör man göra vårdnadsöverflytt. Hur länge barnet varit placerad hänger ihop med tillhörighet och diskuterades på följande sätt; Tre årsgräns bra, hinner vara med i olika processer. Hinner se att det är stabilt. Kan på resan visa sig att det är knepiga föräldrar och att barnen har större behov. När föräldrar inte är närvarande, borde man fundera på en vårdnadsöverflytt tidigare? Vi väntar för länge. Vi kan genomföra vårdnadsöverflytt efter 1 år. Vi lägger för stor vikt vid en återförening som aldrig kommer att fungera. Barn som vi haft placerade lång tid där vi inte tänkt vårdnadsöverflyttning. Den känslan jag har, att vi då inte har någon insyn i de här barnens liv. Det görs ingen uppföljning. Det känns olustigt. Jag har ingen koll på hur de här barnen mår. 2
Familjehemmet är inte alltid redo att ta över vårdnaden. En viktig faktor är om familjehemmet behöver stöd eller inte, det är en osäkerhet i vad som gäller. Det finns en oro för att familjehemmet lämnas utan stöd vid en vårdnadsöverflytt. Vårdnadsöverflyttning kan alltså vara en markering för att trygga barnet som är i en jobbig situation då umgänget inte fungerar. Barnen kan också ha en önskan att vara som andra barn och slippa socialtjänsten. Det diskuterades också när rätt tidpunkt är för vårdnadsöverflyttning. Ibland kan det finnas skäl att ansöka om vårdnadsöverflyttning tidigare än efter tre år. 2:2 Umgänget med de biologiska föräldrarna, familjehemmets relation med föräldrarna och föräldrars förmåga Hur ser barnets relation ut till de biologiska föräldrarna och hur fungerar umgänget, är frågor som ställs inför en vårdnadsöverflyttning. Liksom föräldrarnas syn på placeringen och deras föräldraförmåga. En del föräldrar oroar barnen genom att regelbundet ta upp att barnen ska flytta hem trots att det inte är realistiskt. En annan viktig aspekt är ju hur relationen mellan barnet och deras biologiska föräldrar kommer att påverkas eller förändras. Som en grupp påpekar så finns det ett praktiskt dilemma kring detta umgänge: Är det för mycket problem med umgänget överväger man inte vårdnadsöverflytt, när familjehemmet inte tycker att umgänge med de biologiska föräldrarna är viktigt. Det är svårt att föreslå vårdnadsöverflyttning när man vet att det inte kommer att bli något umgänge. Vi kan inte göra så mycket om vi upptäcker att umgänget ebbar ut. En annan erfarenhet är att umgänget kan förändras till det bättre efter vårdnadsöverflytt; Jag gjorde en vårdnadsöverflyttning i våras där flickan gjorde nätverkskarta, tecknade och skrev ett brev, hennes ord och mina enskilda samtal med henne dokumenterades i utredningen. Hon är 11 nu och har bott i sitt familjehem sen hon var fem. Innan ville hon inte träffa mamma och släkt. Nu efter vårdnadsöverflytten känner hon sig trygg och vill träffa mamma. Det är ju det man vill, att de ska få en annan relation. Det kan finnas farhågor att de biologiska föräldrarna lämnar barnet vid en vårdnadsöverflytt och att umgänget klipps av. Det är också viktigt hur familjehemsföräldrarna ser på de biologiska föräldrarnas roll i att kontakten ska upprätthållas, vilket också gäller kontakten med barnens övriga nätverk. Viktigt att familjehem kommer värna om barnets ursprung. Skicka kort på barnet till föräldrar mm. I utredningen är det viktigt att ha med hur familjehemmet gjort tidigare kring umgänge. Det framtida umgänget är viktigt vid övervägande om ansökan om vårdnadsöverflyttning. Man har alltså situationen i familjehemmet och de biologiska föräldrarnas önskemål och rättigheter att förhålla sig till. Det är också viktigt att ta med familjehemmets relation till de biologiska föräldrarna i bedömningen, liksom barnets rätt till sitt ursprung. 3
2:3 Juridiska, praktiska och etiska aspekter Ett skäl till vårdnadsöverflyttning som diskuterades var att det underlättar vardagen för familjehemmet. Att familjehemmet själv kan skriva under olika handlingar, ha direkt kontakt med sjukvård, göra passansökan mm. Det är viktig att veta varför man gör vårdnadsöverflyttning; Man måste som tjänsteman vara helt säker på att vårdnadsöverflytt är rätt. Efter en vårdnadsöverflytt har vi inte längre någon insyn i barnets boende. Mycket beror på familjehemssekreteraren, det är subjektivt hur man tänker om vårdnadsöverflytt. I vår kommun upplever jag att det skyndas på. Chefer och politiker ligger på och vill att det ska gå snabbare. Vi har flera ärenden då politikerna tar upp, är det inte dags nu. 3. Hur gör man barnet delaktig i vårdnadsöverflyttningen? Gruppdiskussionerna om barns delaktighet utmynnade i att barnets ålder och eventuella funktionsnedsättning var viktiga faktorer att ta hänsyn till. Frågeställningar som diskuterades var; hur ska man prata med barnet utifrån dessa faktorer, hur ska man lägga upp barnsamtalen, vilken information behöver barnet och hur förhåller man sig till de dilemman som uppstår mellan att vara tydlig och skapa oro för barnet när dem görs delaktiga i frågan om vårdnadsöverflytting? 3:1 Delaktighet utifrån ålder och funktionsnedsättning Flera uttrycker att det kan vara svårt att hitta en lämplig nivå att prata med barnet och menar att det gäller att hålla informationen så enkel som möjligt och utgå från barnets behov av att vilja veta var det ska bo. 3:2 Barnsamtal En grupp tog upp vikten av att ha en relation till barnet som barnsekreterare för att kunna göra barnet delaktig samt att i löpande barnsamtal diskutera frågor som rör barns tillhörighet i familjehemmet. Ett problem är att det ofta byts handläggare och olika handläggare säger olika saker vilket blir otydligt för barnet. Vad ska man ta hänsyn till i barnsamtalen och vad behöver man tänka på diskuterades på följande sätt: Viktigt att ha kännedom om var barnet har sin känslomässiga tillhörighet, om barnet rotat sig i familjehemmet, om barnet utvecklats positivt och kamrater är viktigt. Samtidigt slits barn mellan olika lojaliteter till biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar. 4
En grupp tar också upp frågan om man ska fråga barnet om det vill bo permanent i familjehemmet, frågan kan väcka oro hos barnet. Man menar att barn inte alltid betraktar sig som familjehemsplacerade och då kan samtal om en vårdnadsöverflyttning bli abstrakt eftersom de inte känner till någon annan familj än familjehemmet som de bor i. Hos en del barn finns det redan en förståelse för att de inte kan bo med sin mamma och pappa och är införstådda att de ska bo kvar i familjehemmet. 3:3 Information till barnet Vad behöver barnet för information och hur informerar vi? Som tidigare nämnts har diskussionerna uppmärksammat att det blir olika beroende av bl a ålder och funktionsnedsättning. Information till barnet kan dels innehålla praktiska aspekter och dels frågor om trygghet och stabilitet. Flera grupper poängterar att det är viktigt att påpeka att det är socialtjänstens beslut så att barnet inte ska behöva stå för det inför föräldern. Det är viktigt att inte lägga över ansvaret om vårdnadsöverflyttning på barnet.. 4. Hur arbetar man med de biologiska föräldrarna om en vårdnadsöverflyttning? I flera av grupperna poängteras att det är viktigt att frågan om vårdnadsöverflyttning hålls levande under hela placeringen, inför en placering och regelbundet under placeringstiden. I en grupp uttrycker man det så här: Tydlighet och förberedande samtal redan under utrednings- och rekryteringsprocessen. De vet då vad som krävs av dem och hur samhället ser på barnens behov. Information om en vårdnadsöverflyttning får inte komma som en total nyhet utan bör processas under lång tid, då blir det oftast inga problem. Tankar om att föräldrars samtycke till vårdnadsöverflyttning hängde ihop med deras tillit till familjehem och socialtjänst kom fram på följande sätt: För att få en acceptans om att vårdnadsöverflyttning kan vara bra så krävs att biologiska föräldrarna har förtroende för och en tillit gentemot familjehemmet och familjehemssekreteraren, att de vet att man jobbar för deras barns bästa. I flera kommuner har man ett informationsmaterial om bl a vårdnadsöverflyttning, vilket upplevs som ett stöd. Att hitta rätt tillfälle att prata om det samt att vara tydlig, var synpunkter som diskuterades. Grupperna menar också att tala om vårdnadsöverflyttning är en känslig fråga i relation till föräldrarna: Biologiska föräldrar kan säga att vårdnaden är det sista jag har kvar, det är liksom något symboliskt för dem. 5