Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket med mat ifall vi skulle bli hungriga. Jag befinner mig på mitt skepp mitt i Atlanten. Allt var helt perfekt och allt gick enligt mina planer. Vi hade ett jätte fint skepp och ibland gick vi en våning ner och spelade kort, efter vi hade spelat kort så gick vi och hämtade mat. Men efter vi hade ätit så såg vi att det blev mörkare och mörkare så vi tittade upp i himlen och man såg inte solen något mera. Det ända man såg var bara väldigt mörka moln som skymde solen. Vi såg hur vågorna blev större och större, och hur dom slog ner. Vi kände hur det blev kallare och Kallare. Vi såg att det blixtrade till och vi fattade att det var oväder på gång. Det mullrade och blixtrade överallt! Vi alla blev lite rädda och kaptenen försökte vända om. Men samtidigt så slog blixten ner på båten, båten blev halv och den sjönk. Vi alla blev livrädda men all min besättning var på samma sida som tur var. Ju mer vatten där kom in desto snabbare sjönk den. Vi all låg i det iskalla vattnet. Den började sjunka riktigt snabbt och innan vi visste ordet av det så låg vi alla kom i vattnet. Jag letade efter min besättning men jag såg dem ingen stans. Men sedan kom ett en av min besättnings huvud upp. Jag glömde genast av var jag var på väg när jag hamnade i vattnet det enda jag kunde tänka på var att överleva...
Kapitel 2 ön Innan jag hamnade i vattnet såg jag en liten ö ganska nära men det var fortfarande en liten bit bort. Jag sa till killen som stack upp huvudet att jag såg land. Men han svarade inte så att jag simmade till honom och då såg jag att han inte var levande. Så jag fick försöka simma till land,jag var ensam det var inte lätt. Det var väldigt, väldigt jobbigt att simma till den där ön, jag började bli trött i armarna och benen och jag fick jobba hårt. Jag var ensam ledsen och hungrig för all vår mat sjönk med skeppet. Men jag hade med mig tre grejer som jag skulle kunna få nytta av, det var: 1.Rep 2.kniv 3.kompass. Jag fortsatte simma och jag såg att det inte var så långt kvar.
Nu var jag på land. En ö med en stor djungel, den hade massa träd och buskar överallt. Jag var väldigt trött och sliten. Det fanns några klippor bakom djungeln. Jag började med att leta efter saker för att bygga ett bo. Och då slipper jag ligga och sova på den hårda marken och sova helt öppet, jag hade ju med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Jag planerade hur jag skulle bygga min hydda. Jag ställde några stockar mot varandra och band fast dem med repet. Jag jobbade länge med min lilla hydda som jag skulle bo i. Efter en stund så blev jag färdig, jag blev ganska nöjd. Sedan började jag att bli hungrig, så jag gick in i skogen och letade. Jag såg en Palm som hade kokosnötter på, jag slog på trädet med en stor pinne så att kokosnötterna skulle trilla ner. Det kom ner 3 stycken jag tog med dom och la dom i min hydda. Sedan gick jag och letade efter mer att äta. Jag gick ner i vattnet och fångade en fisk med en spjut som jag hade gjort med en pinne och en vass sten, sedan gjorde jag en eld så att jag kunde värma fisken. Elden höll mig varm också.fisken var jätte god, och jag var nöjd. Efter jag hade ätit så släckte jag elden och somnade.
Kapitel 3 kartan Det här är kartan över min ö.
Kapitel 4 dopet Nu när jag har varit på ön ett tag så har jag bestämt mig för att döpa ön till något. Jag visste inte vad jag skulle döpa den till. Jag satt och funderade länge på det. Hmm... Jag vet inte hur länge jag satt och funderade på vad ön skulle heta det kunde nog vart runt 20 minuter. Efter en lång stund så kom jag på det! Min ö skulle heta : Bergs Toppen. Varför jag döpte min ö till det namnet var för att längst upp på min ö så fanns det en massa, massa berg. Jag tänkte att jag kanske skulle kunna ha en tradition på ön. Vad skulle det kunna va? Det tog inte så lång tid innan jag kom på det, min tradition skulle vara att gå upp till bergen längst upp och utforska. Jag tänkte att kanske till och med jag kan göra en flagga att hissa upp. Men var skulle jag kunna hissa upp den någon stans? Jag vet! jag kan sätta flaggan på det högsta där kommer den att synas! Nu ska jag bara hitta grejer att göra flaggan med. Jag gick ut i skogen och letade...
Kapitel 5 flaggan Jag hittade blommor som man kunde pressa för att få lite färg, jag hittade svart kol som man skulle kunna skriva med, och jag behövde inte så mycket mer. Jag började att göra min flagga. På vägen så fick jag lite inspiration av en väldigt vacker blomma jag ska försöka måla av den på min flagga och kanske första bokstaven på min ö bredvid...
Kapitel 6 andra sidan Nu har jag varit på ön i ungefär 2 veckor. Jag har bestämt mig för att utforska lite, jag ska ta mig till andra sidan ön för där har jag aldrig varit förut. Jag ska ta med mig mitt rep och min kniv som jag tog med mig från skeppet ifall det händer något farligt. Jag tar med mig en skiss av min karta, för att jag kan inte ta med mig hela min karta för att den är ju så stor. Jag skissade av ungefär halva kartan. Jag samlade ihop alla mina grejer så att jag skulle kunna ge mig iväg... Det var jobbigt att gå för att det var en stor ö, så att det tog lång tid. När jag hade gått ungefär halvvägs så stannade jag och satte mig ner, jag hittade en kokosnöt och drack den. Sedan började jag gå igen. Snart var jag framme men "plötsligt!" hörde jag något som prasslade. Jag blev lite rädd, sedan hörde jag en pinne som knäcktes, jag var rädd men jag var tvungen att kolla vad det var. Jag såg något, vad var det? Det var en människa! Jag hoppade fram och frågade hur han hade hamnat här, vad han hette och om han hade någon stans att sova. Han sa till mig att han fastnade här när han var på en båt tur för att utforska men att det plötsligt kom en storm. Han sa också att han hette Eric. Han hade ingen stans att sova heller. Men då sa jag att jag hette Hanna och att han kunde få bo hos mig ett tag, fast att jag först skulle utforska denna sidan på ön först. När jag var
färdig så gick jag tillbaka till min hydda och Eric sa att han skulle komma efter mig. Jag gick tillbaka till min hydda och jag var väldigt lycklig. När Eric kom så låg vi och pratade lite, men sedan så somnade jag...
Kapitel 7 flaskposten När jag vaknade så var Eric borta. Jag försökte ropa på honom, men han svarade inte. Så jag bestämde mig för att gå längs stranden och leta efter honom, så jag gick iväg. Men så helt plötsligt så ser jag någon ting som flyter i vattnet, så jag gick ner i vattnet och tog upp flaskan. Genast så gick jag upp ur vattnet för att det var kallt. Jag drog upp korken och försökte pilla ut lappen, det var lite svårt sa att jag gick och hämtade en pinne, så att jag kunde pilla ut den. Och när jag hade fått ut lappen med pinnen så läste jag på den, på brevet stod det: Hej Hanna! Det är Eric som skriver. Om du har hittat denna lappen så ska jag förklara för dig varför jag skriver till dig. Jo jag skriver denna lappen till dig för att jag har hittat en väg ut, fast vägen räckte bara till en av oss. Jag är ledsen att jag inte sa något, men jag var rädd att du skulle bli arg på mig. Mvh Eric. När jag läste brevet fick jag ett leende på läpparna. Men så kom jag på något! Jag rev av en bit av pappret och skrev ett eget brev.
Kapitel 8 hemlängtan Efter jag hade varit på ön i 1 månad så började jag längta hem riktigt mycket! Jag visste inte vad jag skulle göra för jag hade provat allt men ingenting funkade, jag hade provat röksignaler, flaskpost till och med skriva "SOS" isandes så att någon skulle kunna se det uppifrån och allting hade jag testat! Jag har väntat på att någon har sett min flaskpost men ingen kom. Jag var rädd att jag aldrig skulle komma hem! Nej! Nu är jag less på att vara här och behöva fånga min mat. Nu vill jag faktiskt hem, jag vill träffa min familj och vänner! Jag bryr mig inte om att det är en kall vinter i Sverige jag saknar det jag vill bara HEM! Jag måste kunna ta mig hem på något sätt men hur...? Jag gick längst stranden och muttrade om att jag ville hem och att jag saknar min familj, vänner och Sverige men då helt plötsligt då hör jag ett ljud det kommer från havet, det var en BÅT! Det var många blandade känslor, jag var rädd, ledsen och lite nervös. Jag visste inte vad jag skulle göra för att båten
skulle kunna se mig. Men så kom jag ihåg att jag har min lys pistol, om jag lyste med den så kanske båten skulle kunna se eller höra det. Jag klättrade up på den stora stenen och viftade med flaggan och skrek "Hjälp!" Men jag såg att skeppet inte märkte mig, så jag sköt med min lys pistol. Och jag visste inte om skeppet såg mig. Men sedan n nära jag sprang fort och samlade ihop mina grejer. Nu var skeppet framme vid mig och kaptenen rökte mig sin hand. När jag var på skeppet så sa kaptenen vart ska du? Vi kan skjutsa dig.
Kapitel 9 hemkomsten När jag hade kommit ombord på skeppet så var jag jätte lycklig, jag grät till och med glädje tårar. Mannen som räddade mig sa att han hette Gustav. Jag tackade Gustav för att han räddade mig, och han sa att han hade fått mitt brev. Han sa att jag hade hamnat på en fin ö och att jag hade gjort en jätte fin hydda. Efter vi hade pratat så fick jag lite mat, jag fick kyckling och ris. Jag fick vila på en extra säng. När jag hade vaknat så sa kaptenen att det var 30 min kvar tills vi var framme i Sverige, då sa jag -Va? Hur länge har jag sovit!? Kaptenen sa att han inte visste, men att jag har sovit länge. När det var 10 min kvar så var jag jätte upphetsad jag längtade så mycket efter min familj och vänner. Jag började se Sverige och då var vi framme! Jag sprang av båten samtidigt som jag tackade kaptenen för Skjutsen. Mitt hus var inte så långt från hamnen så jag sprang hela vägen hem till mitt hus utan att stanna. Jag smällde upp dörren och bytte mina kläder. Sedan tog jag bilen till mina föräldrars hus där hela min familj bor. När jag var framme så slog jag upp dörren och sprang in i huset och kramade
mina föräldrar. När jag var färdig med att krama dom så såg jag att dom också grät glädje tårar. Vi alla satt oss ner i soffan och mina föräldrar frågade massa frågor om var jag har varit, hur jag hamnat där, hur jag överlevde och hur jag kom hem. Jag svarade på alla deras frågor och dom sa att dom har saknat mig jätte mycket och att dom hade varit jätte oroliga, fast att dom aldrig varit så lyckliga för att se mig. Jag fattade inte att jag äntligen var hemma hos min familj.