Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So, No och musik och här presenteras svenska. Tidsperiod: Ht-2012 Ur Övergripande mål: Kunskaper 2.2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Ur Syfte: Genom undervisningen ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att sv/sva formulera sig och kommunicera i tal och skrift läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer 1
Ur Centralt innehåll: Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Handstil och att skriva på dator. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Alfabetet och alfabetisk ordning. Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. 2
Ur kunskapskrav för godtagbara kunskaper i årskurs 3: Svenska Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner. Arbetssätt / metoder: Läsa och skriva: Undervisningen syftar nu till att eleverna når en allt mer automatiserad avkodning och vi använder oss av upprepad läsning. Eleverna uppmuntras att läsa i alla situationer och vi har återkommande läsundervisning. Eleverna och pedagogen har boksamtal kring gemensamt lästa böcker. Vi arbetar med textbearbetning före, under och efter läsning för att utveckla läsförståelsestrategier. För att inspirera kamrater till läsning och för att träna återberättande av något man läst delger eleverna varandra sina läsupplevelser. Temaundervisningen ger utrymme för läsning av faktatexter och skönlitteratur. I undervisningen möter eleverna också rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik och sagor. Elevernas läsläxor förbereds i skolan med genomgång av text och nya svåra ord. Läsläxa kommer att ges varje vecka. Eleverna redovisar sina läxor med uppläsning. Då följer ofta även reflektion kring det lästa tillsammans med kamrater eller pedagog. Övning i att läsa med inlevelse/betona/anpassa röststyrka och hastighet görs tillsammans med välkända vuxna och kamrater i trygga situationer. Vi uppmuntrar och stöttar även eleverna till att låna böcker när bokbussen besöker oss en gång i månaden, allt för att stimulera läsintresse. Undervisningen kommer i princip dagligen att ge utrymme för skrivande. Eleverna kommer att skriva texter i olika genrer: berättande, sakprosa (faktatexter) och återgivande texter. Det kommer att ske både för hand och med hjälp av datorn. Vi kommer gemensamt att iaktta, diskutera och bearbeta våra texter. Nästan alltid kommer elevernas skrivande att ha en mottagare och ett tydligt syfte till exempel i form av meddelanden till hemmen, i temaarbetet och för publicering på bord eller väggar i skolans lokaler. Eleverna kommer att skriva i en Tankebok för att få skrivflöde och för att träna på att klä sina tankar i skrivna ord. Eleverna kommer att ha skrivläxa där de skriver av meningar ur läseboken för att öva uppmärksamhet, noggrannhet och handstil. I skrivandet används 3
olika metoder, exempelvis inspiration från Cirkelmodellen, Pennvässaren och Skrivprocessen. Konstruktiv och tydlig kamrat- och lärarrespons på elevtexter ska inspirera till fortsatt skrivutveckling.. Tala, samtala och lyssna: I undervisningen kommer barnen att inspireras och tränas till att berätta i grupp och lyssna till varandra. Eleven ges också tillfälle att samtala om elevnära frågor och ämnen genom att vi pedagoger ger dem utrymme för att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. I pedagogernas högläsning blir den gemensamma läsningen också utgångspunkt för frågor, samtal och diskussion. I lekar med rim, ramsor, sång, drama och upptäckter av språkets uppbyggnad arbetar vi med den språkliga medvetenheten men också för att uppleva språket och glädjen i att leka med ord. I undervisningen påvisar vi hur språkbruk varierar och uppfattas i sociala sammanhang och vilka konsekvenser det kan få. För att stimulera till ett utökat ordförråd med större möjlighet till nyanser sker fortlöpande insamlande, iakttagande och ifrågasättande av ords form, betydelse, stavning, släktskap, synonymer, motsatsord, homonymer och semantiska fält. Jämförelser med olika elevers modersmål och med framförallt engelska som främmande språk görs dagligen i naturliga sammanhang. Så här vill eleverna själva arbeta för att nå målen i rutan bedömning: Vi vill: - skriva i texta lätt och rätt - läsa läsläxan - ha upprepad läsning - skriva berättelse - skriva faktatexter Redovisningsform: Eleverna redovisar sina kunskaper fortlöpande i det vardagliga arbetet samt vid specifika diagnostillfällen. Bedömning: Vad och Hur? För att bedöma förmågan att läsa, skriva, tala, lyssna och samtala använder vi pedagoger oss av God läsutveckling (Herrlin/Lundberg, 2005) samt Nya språket lyfter! (Skolverket, 2011). Beträffande läsutveckling ska eleven minst nå nivå 9 i Ordavkodning och nivå 3 i Flyt i läsningen i God läsutveckling samt Nya språket lyfter! nivå B:2. Eleven ska kunna återge och kommentera innehållet i en läst text och där igenom visa på läsförståelse. De ska minst nå nivå 3 i Läsförståelse i God läsutveckling. Detta bedöms även genom pedagogens iakttagelser samt elevens självvärdering. Eleven ska anpassa sitt skrivande för olika syften, texttyper och mottagare. Eleven visar sin förmåga genom att i en berättelse ha inledning, handling samt avslutning. Eleven ska också kunna skriva en faktatext som innehåller grundläggande delar av information, ämnesspecifika ord och begrepp så att innehållet klart framgår. Detta bedöms genom självkamrat- och lärarvärdering. Eleven ska kunna bearbeta sin skrivna text genom att i efterhand korrigera och förbättra t ex att i efterhand korrigera meningsbyggnad samt inledning av meningar. Detta bedöms genom själv- kamrat- och lärarvärdering. Eleven ska kunna återberätta en längre berättelse eller en saga så att andra förstår vad eleven menar samt att poängen av berättelsen blir tydlig. Detta bedöms genom pedagogens 4
och kamraternas iakttagelser samt i Nya språket lyfters observationsschema för berättande och argumenterande tal. Eleven ska kunna berätta i grupp och lyssna på andra. Detta bedöms genom pedagogens och kamraternas iakttagelser samt i Nya språket lyfters observationsschema för berättande och argumenterande tal. Eleven talar om vad eleven tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter. Detta bedöms genom pedagogens och kamraternas iakttagelser samt i Nya språket lyfters observationsschema för berättande och argumenterande tal. 5