Budgetunderlag för perioden Linköpings universitet

LINKÖPINGS UNIVERSITET Budgetunderlag för perioden 2014 2016 Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY

1

2

Budgetunderlag för Linköpings universitet för perioden 2014 2016 1. Bakgrund Regeringen har uppdragit till landets universitet och högskolor att senast den 22 februari 2013 till regeringen lämna ett budgetunderlag för perioden 2014 2016. 2. Inledning Linköpings universitet (LiU) är ett lärosäte med en stark tradition av samverkan såväl över ämnesoch fakultetsgränser som med det omgivande samhället. Universitetet är känt för sin förmåga att finna nya, ofta otraditionella vägar. LiU har tre fakulteter; filosofisk, medicinsk och teknisk samt en styrelse för utbildningsvetenskap med fakultetsliknande uppgifter. Antalet institutioner är 14, där den absoluta merparten har mellan 150 och 450 anställda och verksamhet inom minst två fakultetsområden. LiU:s verksamhet finns huvudsakligen inom tre campusområden: Campus Valla och Campus US (Universitetssjukhuset) i Linköping samt Campus Norrköping. Verksamhet finns till exempel också i Lidingö (Carl Malmsten-utbildningar). Linköpings universitet är beträffande studenter ett av landets mest riksrekryterande lärosäten. Vid LiU finns ca 27 000 studenter, 150-talet utbildningsprogram, ca 390 professorer och en årlig produktion av ca 170 doktorsexamina. Universitetet är ett bra exempel på en kunskapsproduktion i nära interaktion med omvärlden och med ett nära samspel och ömsesidigt kunskapsflöde mellan olika former av nyfikenhetsbaserad och praxisnära forskning. Det finns således en stark tradition vid Linköpings universitet att välja forskningsproblem utifrån att de skall vara såväl vetenskapligt som samhälleligt relevanta. Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Universitetet har framgångsrikt konkurrerat om utlysningar och erhållit särskilda excellensmedel, strategiska forskningsmiljöer samt projektmedel från Wallenbergstiftelsen. Dessutom har LiU erhållit medel från European Research Council för både för yngre och etablerade forskare. I det följande beskrivs utvecklingen vid Linköpings universitet inom de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Därefter presenteras några förändringsförslag som rör dessa områden. Därefter följer en begäran om att från och med 2016 få finansiering av kostnader för lokaler för preklinisk utbildning och forskning vid LiU samt likaså en begäran om medel att få starta en nytt samverkansprojekt New Factory. 3. Grundläggande högskoleutbildning utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3.1 Inledning Universitetets strategiska mål för grundutbildningen är att attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta skall ske genom att vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. Linköpings universitet är ett av de lärosäten som haft den kraftigaste expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen under perioden 1997 2012, inte minst beroende på utbyggnaden av Campus Norrköping. Grundutbildningens kraftiga expansion under denna period framgår till exempel genom att studera ökningen av lärosätenas takbelopp (mkr) (se figur 3.1 nästa sida). Att universitetets grundutbildning håller högsta klass framgår bland annat av att Högskoleverket i december 2010 respektive januari 2011 beviljade Linköpings universitet examensrätter för förskollärarexamen, yrkeslärarexamen, grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem, grundlärarexamen med inriktning mot förskoleklass-årskurs 3, grundlärarexamen med inriktning mot årskurserna 4-6 samt ämneslärarexamen, både med inriktning mot årskurs 7-9 och gymnasieskolan inom alla ämnen universitetet ansökt om. 3

mkr 2 000 1 500 1 000 500 0 LiU UU LU Takbelopp 1997 UmU FIG 3.1: Grundutbildningens takbelopp för några lärosäten 1997 respektive 2012. ANM: Lärarhögskolan i Stockholm ingår fr o m 2008 i Stockholms universitet. För att få jämförbara siffror har därför Lärarhögskolans takbelopp 1997 adderats till takbeloppet för Stockholms universitet detta år. GU SU Takbelopp 2012 LiU var det enda lärosäte i landet som tilldelades samtliga examensrätter som ett lärosäte ansökt om. Högskoleverkets årliga uppföljning (den senaste publicerade i december 2011) av studenternas inträde på arbetsmarknaden har över tiden visat på en hög etableringsgrad på arbetsmarknaden för LiU-studenter. Under 2009 fick Linköpings universitet tillsammans med Göteborgs universitet högsta betyg av Högskoleverket när universitetens kvalitetsarbete utvärderats. Av en nationell undersökning från Sveriges Ingenjörer, publicerad under 2009, framgår att de civilingenjörer som läst vid Linköpings universitet är mest nöjda i landet med sin utbildning och de är också mest övertygade om att de skulle välja samma utbildning igen. Likaså klarar sig de läkare som utbildats vid Linköpings universitet bäst på den examination som sker under allmäntjänstgöringen, det sk AT-provet. Det visar resultat sammanställda från perioden 1995 2008 som publicerades i Läkartidningen under 2009. LiU tilldelades tidigare också två (av totalt åtta i landet) utmärkelser för framstående utbildningsmiljöer (läkarutbildningen och studierektorsområdet reglerteknik). Ovanstående visar på att Linköpings universitet lyckats kombinera utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen med hög kvalitet och goda resultat samt hög etableringsgrad på arbetsmarknaden. Detta understryks också av att universitetet erhållit omdömet hög kvalitet eller mycket hög kvalitet på nästan 90 procent av de utbildningar som Högskoleverket granskat under 2012 och som fokuserar på utbildningarnas resultat. Detta betyder också att Linköpings universitet tillhör de lärosäten som fått lägst andel omdömen bristande kvalitet (se figur 3.2). De utbildningar som vid Linköpings universitet utvärderats under 2012 uppgår till 30 och finns inom Filosofisk fakultet och Medicinsk fakultet. 3.2 Utbildningsutbudets sammansättning När 1977 års utbildningsreform med en tydlig linjestruktur vid sidan av de mer traditionella enstaka kurserna fastställdes beslutade sig Linköpings universitet för att ge prioritet åt att utveckla universitetets utbildningslinjer. I stället för att stapla befintliga kurser på varandra ägde ett utvecklingsarbete rum som innebar en väl genomtänkt sammanhållen studiegång där kursernas ordningsföljd övervägdes noga och där kursernas innehåll i stor utsträckning sattes samman av integrerade kursmoment från flera ämnesområden. Denna inriktning på grundutbildningen innebar också med nödvändighet att nya undervisningsmetoder utvecklades, inte minst gällde detta studentaktiva arbetsformer. Syftet med detta arbete var givet: Linköpings universitet skulle på detta sätt profilera sig gentemot de mer etablerade universiteten. Universitetets prioritering av utbildningsprogrammen går alltså tillbaka till mitten av 1970-talet och har sannolikt varit den mest bidragande faktorn till att Linköpings universitet idag av många uppfattas ha en av landets bästa grundutbildningar. Detta har naturligen bidragit till att universitetets grundutbildning vuxit dramatiskt under denna tid, från ca 4 000 till knappt 18 000 helårsstudenter, eller omräknat till studenter från ca 6 000 till ca 27 000 individer inkluderande Campus Valla, Campus US i Linköping, Campus Norrköping samt Lidingö där universitetet bedriver Carl Malmstens hantverksutbildningar. Universitetets grundutbildning i Norrköping år är idag ungefär lika stor som universitetets totala grundutbildning var i mitten på 1970-talet. Linköpings universitet har fortsatt att prioritera utbildningsprogram och campusförlagd utbildning. Den av universitetsstyrelsen fastställda strategikartan anger att 4

100% 80% 60% 40% 20% 0 H Da HG MiU (12) SLU (4) MaH (15) KaU (5) HV (18) HiG (25) HH (7) LNU (7) (18) BTH (27) KI MdH (3) (13) HKr UU (13) GU (8) (59) HS (77) HJ SH (5) (16) ÖU (18) SU (31) HB (53) LU LiU (7) UmU (74) LTU (30) FHS (45) HHS (16) (3)(2) H Da (12) HG (4) MiU (15) SLU (5) MaH (18) KaU (25) HV (7) HiG (7) HH (18) LNU (27) BTH (3) KI (13) MdH (13) HKr (8) UU (59) Bristande kvalitet FIG 3.2: HSV: utvärderingar av lärosätenas grundutbildningar. Hög kvalitet GU (77) HS (5) HJ (16) SH (18) Mycket hög kvalitet ÖU (31) SU (53) HB (7) LU (74) LiU (30) UmU (45) LTU (16) FHS (3) HHS (2) Linköpings universitet skall vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. Färdriktningen är således tydlig: Universitetets grundutbildning kommer även i framtiden att till övervägande del bestå av utbildningsprogram och vara campusförlagd. Det sistnämnda innebär dock inte att universitetet avstår från att ta del av och utveckla modern teknik för undervisningssammanhang. Denna utveckling kommer företrädesvis att få betydelse för den campusförlagda utbildningen men givetvis kommer även distansutbildningen att kunna dra nytta av detta. Det är således dags att ta nästa steg i förnyelsen av utbildning och undervisning. Detta skall bland annat ske inom ramen för ett pedagogiskt språng inom vilket utbildningskvaliteten, former för lärande samt utbildningsmiljöerna skall utvecklas. I en första fas har under 2012 en kartläggning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid universitetet i relation till användningen av informationsteknologi och en utvärdering av den gemensamma pedagogiska utbildningen och det övriga pedagogiska stödet för lärare ägt rum. Under 2013 skall vidare, inom ramen för nuvarande kvalitetsutvecklingsprogram, en fortsatt prioritering ges till arbetet med lärarnas pedagogiska meritering, det universitetsgemensamma kursvärderingssystemet samt förberedelser inför Högskoleverkets utvärderingar. Under 2013 skall också en utredning genomföras som bland annat skall inventera nuvarande utbildnings- och forskningsutbud samt fördelningen av dessa på universitetets olika campus, sammanställa och analysera de pågående diskussioner som förs över expansion eller minskning av vissa utbildningar, analysera de faktorer som påverkar förutsättningarna för framtida utbildningsutbud och forskning, sammanställa fakulteternas framtidsplaner när det gäller förändringar i utbildningsutbud och forskning, se över möjligheterna att etablera nya utbildningar och forskningsprofiler över fakultetsgränserna samt beskriva balansen mellan grundutbildning och forskning på respektive campus och redovisa hur forskningsanknytningen 5

kan förbättras för de utbildningar där forskningsanknytningen inte kan anses vara tillräcklig. I det följande visas hur Linköpings universitet prioriterat och prioriterar sitt utbildningsutbud och hur det resulterat i studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Utbildningsprogrammen dominerar utbildningsutbudet Av tabell 3.1 framgår andelen utbildningsprogram och andelen fristående kurser vid universitetet under perioden 2010 2012. Av tabellen framgår att, räknat i antalet helårsstudenter, utbildningsprogrammen 2012 utgör 82 % medan de fristående kurserna utgör 18 %. Sedan mitten av 1990-talet har utbildningsprogrammens andel ökat med drygt 10 procentenheter. Andelen utbildningsprogram är störst inom den Medicinska fakulteten (95 %) följt av den Tekniska fakulteten (92 %) och Utbildningsvetenskap (87 %). Inom den Filosofiska fakulteten utgör utbildningsprogrammen 65 %. Den lägre andelen program förklaras av att de fristående kurserna har och alltid har haft en betydande roll i fakultetens utbildningsutbud. Sedan 2005 har andelen utbildningsprogram inom den Filosofiska fakulteten ökat från 54 % år 2005 till 65 % år 2012. Om fördelningen mellan utbildningsprogram och fristående kurser i stället görs med antalet helårsprestationer som utgångspunkt utgör utbildningsprogrammen 85 % av utbildningsutbudet mot 15 % för de fristående kurserna. Detta betyder att prestationskvoten är högre på utbildningsprogrammen än på de fristående kurserna. De fristående kurserna är dock viktiga även för programstudenterna inom universitetets samtliga fakulteter (motsv.), då de erbjuder möjligheter att både bredda och fördjupa programutbildningarna samtidigt som de skapar möjlighet att vid sidan av en yrkesexamen också ge underlag till en generell examen. Att vara en del av ett universitet och därmed ha tillgång till ett utbud av fristående kurser ser universitetet således som ytterst väsentligt även för den mer professionsinriktade utbildningen, oavsett fakultetsområde. De fristående kurserna har givetvis också stor betydelse för studenter som väljer att kombinera kurser till en egen utbildningsprofil och för studenter som väljer att komplettera en tidigare utbildning. Examina med ett tydligt professionsfokus Linköpings universitets utbildningsutbud kännetecknas således i första hand av professionsutbildningar, som antingen leder till en i examensordningen definierad yrkesexamen eller till en generell examen med ett tydligt professionsfokus såsom affärsjuridisk masterexamen, ekonomie masterexamen, medicine masterexamen och teknologie masterexamen. Det bör också understrykas att det blivit vanligare att studenter som studerar på utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen, förutom denna yrkesexamen, också avlägger en generell examen medan det omvända inte gäller. Detta gör det vanskligt att studera examensstatistiken som mot bakgrund av ovanstående får en övervikt av generella examina, detta trots att Linköpings universitet är ett programuniversitet. Under 2012 utfärdades totalt 4 918 examina. Av dessa var 2 103 yrkesexamina medan 2 815 var generella examina. En stor andel av de generella examina har som påpekats ovan ett tydligt professionsfokus. Nästan all utbildning är campusförlagd Av universitetets strategi framgår således att universitetet skall fortsätta att utveckla den cam- TAB 3.1 UTBILDNINGSPROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER INOM UNIVERSITETETS VERKSAMHETSOMRÅDEN Program % 2010 2011 2012 Frist. HST Program Frist. HST Program Frist. kurs % % kurs % % kurs % Filosofiska fakulteten 62 38 6 594 65 35 6 019 65 35 6 034 Utbildningsvetenskap 86 14 2 585 88 12 2 404 87 13 2 381 Hälsouniversitetet 93 7 2 553 94 6 2 623 95 5 2 662 Tekniska högskolan 90 10 7 178 91 9 7 070 92 8 6 744 Totalt LiU 80 20 18 910 82 18 18 116 82 18 17 850 HST TAB 3.2 ANTAL EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 2010 2012 2010 2011 2012 Andel % HST Andel % HST Andel % HST Grundnivå 37 1 476 39 1 837 44 2 167 Avancerad nivå 50 1 967 48 2 243 53 2 599 Ej nivåbestämda examina 13 512 13 585 3 152 Totalt LiU 3 955 4 665 4 918 6

TAB 3.3 ANDEL HELÅRSSTUDENTER 2010 2012 UPPDELADE PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Grundnivå Avancerad nivå 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Andel % HST Andel % HST Andel % HST Andel % HST Andel % HST Andel % HST Program 75 11 395 75 11 194 76 11 180 25 3 695 25 3 703 24 3 528 Fristående kurs 83 3 160 84 2 703 84 2 624 17 660 16 515 16 517 Totalt LiU 77 14 555 77 13 897 77 13 804 23 4 355 23 4 218 23 4 045 pusförlagda utbildningen. Denna målsättning har under lång tid varit vägledande för universitetet vilket också betyder att distansutbildningen haft ringa omfattning. Av universitetets grundutbildning med ca 18 000 helårsstudenter bedrivs 98 % (ca 17 500 helårsstudenter) på något campus medan endast 2 % (ca 400 helårsstudenter) bedrivs som distansutbildning. Den avancerade nivån bör med utgångspunkt i antalet helårsstudenter utgöra en fjärdedel Den utbildnings- och examensstruktur som infördes 1 juli 2007 innebar att grundutbildningen delades upp i grundnivå och avancerad nivå. Det finns flera olika sätt att beskriva grundutbildningens uppdelning på dessa nivåer men Linköpings universitet har valt två alternativa sätt för att problematisera denna uppdelning. Det bör dock betonas att utan utbildning på grundnivå går det inte att upprätthålla lämplig omfattning på avancerad nivå. Antalet utfärdade examina ett visst år uppdelade på grundnivå och avancerad nivå Under år 2012 utfärdades totalt 4 918 examina (se tabell 3.2). Om dessa fördelas på kategorierna grundnivå, avancerad nivå och ej nivåbestämda examina (avser vissa lärarexamina) framgår att av antalet under 2012 utfärdade examina utgör andelen examina på avancerad nivå drygt 50 %. Antalet helårsstudenter ett visst år uppdelade på grundnivå och avancerad nivå Om i stället antalet helårsstudenter under verksamhetsåret 2012 utgör fördelningsgrund för utbildningsutbudets uppdelning på grundnivå och avancerad nivå fås en sammanställning enligt tabell 3.3. Antalet helårsstudenter inkluderar särskilda utbildningar utanför utbildningsuppdraget såsom kompletterande utbildningar och vidareutbildning av lärare liksom de studenter som betalat studeavgift. Universitetets utbildningar är uppdelade i utbildningsprogram och fristående kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. För minst fyraåriga utbildningar som leder till yrkesexamen på den avancerade nivån har antalet helårsstudenter under de tre första åren förts till grundnivån medan antalet helårsstudenter från och med årskurs fyra förts till den avancerade nivån. Av universitetets utbildningsutbud finns totalt 23 % (4 045 helårsstudenter) på avancerad nivå medan 77 % (13 804 helårsstudenter) återfinns på grundnivå om antalet studenter utgör fördelningsgrund. Sedan 2008 har andelen (beräknat på detta sätt) som ligger på den avancerade nivån ökat med ca 5 %. Slutsats Beroende på vilken fördelningsgrund som tillämpas fås olika resultat för andelen utbildningsvolym som ligger på grundnivå respektive avancerad nivå. Tillämpas antalet utfärdade examina under 2012 som bas är andelen som ligger på den avancerade nivån 53 %, tillämpas antalet helårsstudenter blir i stället denna andel 23 %. I det följande använder LiU antalet helårsstudenter som grund för beskrivningen. Om antalet helårsstudenter utgör fördelningsgrunden framgår att utbildningsprogrammen har större andel (24 %) på den avancerade nivån än fristående kurser (16 %). Andelen av utbildningsutbudet som ligger på den avancerade nivån är rimligt med tanke på definitionen av grundnivå och avancerad nivå samt med tanke på utbildningsutbudets sammansättning med ca 80 % utbildningsprogram (varav 24 % av kurserna på avancerad nivå) och 20 % fristående kurser (med 16 % av kurserna på avancerad nivå). Studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Utbildningsutbudet skall svara både mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Antalet förstahandssökande per nybörjarplats får beskriva efterfrågan medan etableringsgraden på arbetesmarknaden får bekräfta arbetsmarknadens behov. Studenternas efterfrågan Rekryteringen till universitetets utbildningar är huvudsakligen nationell. I tabell 3.4, nästa sida anges antalet förstahandssökande per plats sammantaget till universitetets utbildningar. För de fristående kurserna avser uppgifterna det totala antalet sökande eftersom sökande till 7

TAB 3.4 ANTAL FÖRSTAHANDSSÖKANDE PER UTBILDNINGSPLATS Etableringsår 2008 2009 2010 2011 2012 Utbildningsprogram 2,01 2,38 2,56 2,30 2,50 - varav utbildning på svenska 2,01 2,33 2,48 2,41 2,60 - varav utbildning på annat språk än svenska 1,97 2,75 3,05 0,97 1,35 Fristående kurser 1,94 2,27 2,80 2,49 2,47 fristående kurser får ange flera kurser inom ramen för sitt förstahandsalternativ. Totalt sett är universitetets utbildningar således mycket efterfrågade. Även om de flesta utbildningar har en stor efterfrågan så finns det även undantag. Ett exempel på det sistnämna är utbildningar som ges på annat språk än svenska, företrädesvis utbildningar som leder till en masterexamen, där införandet av studieavgifter för studenter utanför EES-området innebar en kraftig reduktion i efterfrågan, från 3,05 förstahandssökande per nybörjarplats 2010 till 0,97 under 2011. Under 2012 har en viss återhämtning till 1,35 förstahandssökande per plats, ägt rum. Universitetet har ambitionen att fortsatt öka både antalet förstahandssökande och antalet registrerade studenter från länder utanför EES-området. Arbetsmarknadens behov Etableringsgraden av examinerade från landets lärosäten ger indirekt ett mått på hur väl respektive lärosätes utbildningsutbud svarar mot arbetsmarknadens behov. Ett utdrag ur Högskoleverkets rapport Etableringen på arbetsmarknaden examinerade läsåret 2007/08 (HSV rapport: 2011:16R) återfinns i tabell 3.5. Detta är den senaste rapporten och för Högskoleverkets del också den sista rapporten som belyser etableringen på arbetsmarknaden innan den nya myndigheten, Universitetskanslerämbetet, påbörjar sin verksamhet 1 januari 2013. Jämförelsetalet anger faktisk andel etablerade i förhållande till förväntad andel etablerade, givet respektive lärosätes utbildningsutbud. Ett jämförelsetal större än ett anger att etableringsgraden för lärosätet är större än riksgenomsnittet för de utbildningar som finns vid lärosätet. Det omvända gäller om jämförelsetalet är lägre än ett. Oavsett om man studerar den faktiska andelen etablerade 2009 av de som examinerades 2007/08 eller jämförelsetalet hamnar Linköpings universitet i topp. Det är endast för KI och KTH som den faktiska andelen etablerade är högre jämfört med Linköpings universitet. Studeras jämförelsetalet är det endast Stockholms universitet som har ett högre tal än Linköpings universitet. Slutsats Linköpings universitet har ett utbildningsutbud som är efterfrågat av både studenter och arbetsmarknad. Bedömningar av framtiden Linköpings universitet är naturligtvis medvetet om att ungdomskullarna kommer att minska under de kommande åren. Studeras utvecklingen av antalet 19-åringar blir bilden dramatisk, från ca 130 000 individer år 2009 till ca 90 000 år 2018, en minskning med ca 30 procent (se figur 3.3). Studeras i stället utvecklingen av antalet ungdomar i åldersintervallet 19-24 år (se figur 3.4) blir bilden inte lika dramatisk då minskningen dämpas genom att de äldre årskullarana fortfarande är relativt stora. Detta innebär att grundutbildningens volym inte kommer att minska drastiskt från ett år till ett annat. I stället sker minskningen mer kontinuerligt, vilket innebär att minskningen av antalet studenter sker under en lång period. Grundutbildningen kommer därför under de närmast kommande åren att fortsätta att vara på en mycket hög nivå. Det måste också påpekas att någon fullständig korrelation mellan söktryck och ungdomskullarnas storlek inte föreligger. Andra faktorer såsom arbetsmarknadens utveckling spelar också stor roll. Som exempel kan nämnas att när antalet 20-åringar minskade i slutet på 1990-talet så ökade antalet förstahandssökande till universitetets civilingenjörsutbildningar medan det omvända gällde under perioden 2003 2006. TAB 3.5 STUDERANDES ETABLERING 2009 PÅ ARBETS- MARKNADEN EXAMINERADE LÄSÅRET 2007/2008 Faktisk andel etablerade Jämförelsetal Linköpings universitet 82,4 1,04 Uppsala universitet 80,4 1,02 Lunds universitet 77,1 0,96 Göteborgs universitet 77,7 1,01 Stockholms universitet 80,3 1,05 Umeå universitet 75,3 0,96 Karolinska Institutet 87,7 1,01 Kungliga Tekniska Högskolan 84,4 1,01 Chalmers tekniska högskola 81,6 0,96 Luleå Tekniska Universitet 70 0,88 Handelshögskolan Stockholm 81,2 0,97 Sveriges Lantbruksuniversitet 80,6 1 Karlstads universitet 74,1 0,96 Mittuniversitetet 75,3 0,97 Växjö universitet 80,2 1,04 Örebro universitet 79,4 1,03 Jämförelsetalet anger faktisk andel etablerade i förhållande till förväntad andel etablerade, givet respektive lärosätes utbildningsutbud. Ett jämförelsetal större än ett anger att etable ringsgraden för lärosätet är större än riksgenomsnittet för de utbildningar som finns vid lärosätet. Det omvända gäller om jämförelsetalet är lägre än ett. 8

Den minskning av antalet ungdomar som kommer att äga rum de närmaste åren kommer inte heller att påverka alla lärosäten likformigt. Linköpings universitet står väl rustat att möta framtiden. Den prioritering som universitetet gjort och gör på campusförlagda programutbildningar har visat sig vara mycket framgångsrik både utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. I stället för en minskad grundutbildning ser universitetet ett behov av höjt takbelopp (se avsnitt 3.5) för att kunna upprätthålla dagens utbildningsutbud och för att kunna expandera attraktiva utbildningar inte minst inom vårdområdet och teknikområdet. Det under 2012 inledda arbetet med ett pedagogiskt språng kommer också att bidra till universitetets fortsatta attraktivitet. Dock behöver universitetet på ett bättre sätt än hittills nå ut till studenter utanför EES-området så att de i större utsträckning väljer att studera på Linköpings universitet som sk free movers. 3.3 Utfall och prognos Under perioden 1992/93 2005 hade universitetet varje år relativt sitt takbelopp en överproduktion, medan perioden 2006 2009 i likhet med flertalet andra lärosäten visade upp en underproduktion. Underproduktionen under 2006 2009 innebar dels att universitetet förbrukade den buffert av ersättningar för sparade helårsstudenter och helårsprestationer som byggts upp med hjälp av tidigare överproduktioner, dels att universitetet under denna period byggde upp ett anslagssparande som vid ingången till 2010 utgjorde 124 710 tkr. Från och med 2010 har universitetet ånyo Antal 150 000 100 000 50 000 0 FIG 3.3: Antalet 19-åringar i Sverige 2003 2018. haft en överproduktion. Under 2010 uppgick den till 45 701 tkr medan överproduktionen under 2011 och 2012 uppgick till 49 956 tkr respektive 6 466 tkr. Överproduktionen har finansierats genom att utnyttja universitetets anslagssparande. Detta innebär att universitetet vid ingågen till 2013 har ett återstående anslagssparande om 22 587 tkr. Under 2012 var således utbildningsvolymen vid Linköpings universitet fortsatt stor. Utvecklingen av universitetets grundutbildning inom ordinarie utbildningsuppdrag (uttryckt i antalet helårsstudenter = HST) sedan 2004, det år som universitetets grundutbildning före 2010 nådde sin dittills högsta volym, framgår av tabell 3.6. 03 06 09 12 15 18 Antal 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 FIG 3.4: Befolkningprognos 19-24 år, från SCB Statistikdatabas 2013-01-08. 9

TAB 3.6 ANTAL HELÅRSSTUDENTER INOM ORDINARIE UTBILDNINGSUPPDRAG VID LiU TOTALT SAMT INOM NATURVETENSKAP OCH TEKNIK 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt antal HST 18 421 18 187 17 402 17 069 17 076 17 742 18 857 17 989 17 708 Antal HST inom NT 7 813 7 522 6 905 6 687 6 729 7 310 7 951 7 838 7 646 TAB 3.7 UTBILDNINGSVOLYM 2011 OCH 2012 SAMT PROGNOS FÖR 2013 2016 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos Utbildningsvolym (HST) 17 989 17 708 17 585 17 545 17 645 17 790 Utbildningsvolym (mkr) 1 344 1 325 1 325 1 346 1 361 1 373 Takbelopp (mkr) 1 294 1 319 1 318 - - - Planeringsförutsättningar i BP 2012. 2012 års - - - 1 320 1 324 1 337 pris- och löneläge (mkr) Utnyttjat anslagssparande 50 6 7 16 - - Av denna framgår också utvecklingen av antalet helårsstudenter inom naturvetenskap (N) och teknik (T). Tabellen visar att LiU också ligger högt när det gäller antalet helårsstudenter inom dessa båda utbildningsområden. Uppgifterna avser ordinarie utbildningsuppdrag. Även om studentkullarna minskar de kommande åren så sker detta mer kontinuerligt än drastiskt (se ovan). Införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EES-området från och med höstterminen 2011 innebär att antalet inresande free movers till universitetet från dessa länder kommer att ligga på en lägre nivå än tidigare. Detta kan dock till viss del kompenseras genom ett ökat antal free movers från länder inom EES-området. Även givet dessa förutsättningar prognostiserar universitetet en överproduktion varje år i perioden 2013 2016 (se tabell 3.7). Särskilt stor beräknas överproduktionen bli under år 2015 och 2016 eftersom universitetet då inte längre har något kvarvarande anslagssparande att utnyttja. Universitetets kvarvarande anslagssparande beräknas ha utnyttjats helt under 2014. Till följd av en omläggning av ingenjörsutbildningen, som en konsekvens av CSN:s krav på studieperioder för att få studiemedel, kommer ett antal helårsprestationer som enligt nuvarande ordning skulle genomförts i december 2013 att flyttas över till januari 2014. Värdet av denna överflyttning uppskatas till 22 mkr. Universitetet försöker på olika sätt motverka effekterna av denna överflyttning. 2013 års prognostiserade värde inkluderar denna förändring. För 2014 och påföljande år får en sådan överflyttning ingen effekt eftersom det både tillkommer och borttages helårsprestationer av samma storleksordning. 3.4 Sjuksköterskeutbildningens utökning Linköpings universitet hade redan före den utbyggnad om 8 nybörjarplatser som annonserades i budgetpropositionen för 2013 en relativt stor sjuksköterskeutbildning. De tillkommande åtta nybörjarplatserna per år från och med 2013 fördelades med 2 platser per termin och studieort. LiU har därmed 140 nyantagna varje termin (66 i Linköping; 74 i Norrköping). Universitetet planerar därför inte för någon ytterligare utökning av sjuksköterskeutbildningen under den kommande budgetperioden. Det är viktigt att bibehålla ett fortsatt högt söktryck till grundutbildningen för sjuksköterskor. Detta är också avgörande för kvalitet i specialistsjuksköterskeutbildningen. En utökning av specialistsjuksköterskeutbildning bör ske både regionalt och nationellt för att utveckla vårdens kvalitet. I dialog med landstingen bör bättre förutsättningar skapas för sjuksköterskor att gå utbildningen. 3.5 Förändringsförslag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nedan presenteras några områden inom grundläggande högskoleutbildning, dvs utbildning på grundnivå och avancerad nivå, där Linköpings universitet ser ett behov av förändring. En fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen Högskoleverket konstaterar i sin rapport Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (Rapport 2010:1 R) bland annat att antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen är lågt jämfört med rekryteringsbehovet på arbetsmarknaden. För närvarande, och sedan flera år tillbaka, täcks därför en stor del av behovet genom rekrytering 10

TAB 3.8 FÖRESLAGEN UTBYGGNAD AV LÄKARUTBILDNINGEN 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Ökning av antalet helårsstudenter 3 10 18 26 34 41 44 Ökning av takbeloppet (tkr) 400 1 330 2 390 3 450 4 510 5 440 5 840 av färdigutbildade läkare från andra länder. I rapporten konstateras vidare att trots att antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen har ökats under de senaste åren är utbyggnaden inte tillräcklig. Det var därför motiverat att regeringen i budgetpropositionen för 2013 beslutade att viktiga vårdutbildningar skall byggas ut. Beslutet innebar bland annat att läkarutbildningen byggs ut med totalt 80 nybörjarplatser (40 platser fr o m 2013 och ytterligare 40 platser fr o m 2014). Platserna fördelades lika mellan Göteborgs universitet och Linköpings universitet. I Högskoleverkets motsvarande rapport hösten 2012 om Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (Rapport 2012:22 R) konstaterar verket att de senaste årens utbyggnad av läkarutbildningen tillsammans med det beräknade invandringsöverskottet, medför att tillgången ökar något snabbare än efterfrågan, särskilt i slutet av prognosperioden. Det finns dock risk för att det kvarstår en brist på läkare 2030. Utan ett invandringsöverskott kommer bristen att förstärkas.. Läkarutbildningen vid Linköpings universitet ligger i nationell topp i Högskoleverkets utvärderingar (bl a Framstående Utbildningsmiljö 2007), resultat på AT-skrivningar och Läkarförbundets enkäter. En fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen vid Linköpings universitet innebär således att fler kvalificerade läkare kan utbildas. Linköpings universitet är därför fortsatt berett att ytterligare öka dimensioneringen av antalet nybörjarplatser i enlighet med Utbildningsdepartementets avisering om fortsatt fullfinansierad utbyggnad av läkarutbildningen och med universitetets tidigare äskande från 2012 om totalt 48 nybörjarplatser (varav 40 nybörjarplatser redan beviljats i budgetpropositionen för 2013). Linköpings universitet föreslår därför en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen under åren 2016 2017 så att Linköpings universitet från och med 2017 kan öka antalet nybörjarplatser på utbildningen med ytterligare 8 per år, dvs skillnaden mellan det äskande om en utbyggd läkarutbildningen som universitetet presenterade i föregående års budgetunderlag och det faktiska utfallet i budgetpropositionen för 2013. Genom att Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer att etableras som undervisningssjukhus och därmed ge tillgång till fler VFU-platser finns utomordentligt goda möjligheter att fortsätta utbyggnaden av läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Detsamma gäller det avtal som slutits med Landstinget i Jönköpings län (LJL) och som innebär att LJL påtar sig ansvaret att bli upplåten enhet för läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Den föreslagna ytterligare utbyggnaden om 8 nybörjarplatser fördelas med 4 nybörjarplatser från och med 2016 (två per termin) och med ytterligare 4 nybörjarplatser från och med 2017 (två per termin). Av tabell 3.8 framgår antalet helårsstudenter samt det behov av ett förhöjt takbelopp som denna utökning genererar. Den relativt stora och snabba sammanlagda utbyggnaden (inkl. den tidigare beslutade utbyggnaden med 40 nybörjarplatser) möjliggörs genom särskilda satsningar inriktade på både kvantitet och kvalitet. Genom ett beslut i Landstingsstyrelsen 2012-01-31 (se föregående års budgetunderlag) ställer sig Landstinget i Östergötland bakom Linköpings universitets ansökan om att utöka antalet studenter på läkarprogrammet enligt ovanstående planering. Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer därmed att kunna fortsätta att etableras som undervisningssjukhus, med stark betoning på en välfungerande VFU. Vrinnevisjukhuset är ett fullvärdigt länssjukhus för östra Östergötlands cirka 170 000 invånare. Sjukhuset har omkring 310 vårdplatser och cirka 2 200 anställda. Norrköpingssatsningen ger möjlighet att bemanna Vrinnevisjukhuset med nio akademiska kombinationstjänster (på lektors- eller professorsnivå) inom undervisningstunga specialiteter. De första tre lektoraten är tillsatta med påbörjad tjänstgöring i januari 2013. Från vårterminen 2013 påbörjas en successiv utökning av antalet studenter och fler akademiska tjänster utannonseras. Landstinget i Jönköpings län (LJL) har, som samarbetspartner till Linköpings universitet, under lång tid bedrivit verksamhetsförlagd utbildning (VFU) av hög kvalitet. Dessutom finns ett långvarigt, välfungerande och förtroendefullt samarbete mellan Linköpings universitet och LJL avseende utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och forskning inom områden av betydelse för hälso- och sjukvården. Därför undertecknades 2012-12-20 ett avtal som innebär att LJL påtar sig ansvaret att bli upplåten enhet för läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Detta möjliggör inrättande av akademiska kombinationstjänster vid LJL, vilket ytterligare borgar 11

TAB 3.9 SÖKANDE TILL LÄKARUTBILDNINGEN DE TVÅ SENASTE LÄSÅREN Antal sökande 1:a hand Totalt antal sökande Plats antal 1:a hands sök/ plats Totalt sök/ plats Ht 2012 499 4 490 88 5,7 51,0 Ht 2011 488 4 375 82 6,0 53,3 Vt 2013 314 2 604 98 3,2 26,6 Vt 2012 310 2 593 89 3,5 29,1 för fortsatt kvantitet och hög kvalitet för vår läkarutbildning. Diskussioner om VFU-placeringar pågår även med Landstingen i Kalmar, Kronoberg och Södermanland. Arbete pågår också med ett mer optimerat utnyttjande av enheten för klinisk färdighetsträning, Clinicum. Utöver denna kvantitativa satsning har medicinska fakulteten vid Linköpings universitet tillsatt en curriculumutredningsgrupp som i mars 2013 skall lägga förslag till nytt curriculum som tar hänsyn till ett ökat antal studenter, hälsooch sjukvårdens behov, den pågående nationella utredningen om en sexårig läkarutbildning samt optimering av utnyttjandet av VFU, med bibehållen kvalitet i nationell toppklass. För att ytterligare säkerställa och utveckla kvaliteten inom VFU i framtidens utbildning kommer handledarutbildning att genomföras för läkare och sjuksköterskor inom VFU, med särskild inriktning på Vrinnevisjukhuset och övriga östra länsdelen samt inom kommunal verksamhet där den största utvecklingspotentialen och utbildningsbehovet idag finns. En utbyggnad planeras också av verksamheten på Clinicum, med professionella patienter och annan VFU-förberedande verksamhet, för förbättrad progression och kvalitet i VFU. Tabell 3.9 ovan visar anmälnings- och antagningsstatistik för läkarutbildningen vid Linköpings universitet under det nu pågående läsåret. Antalet sökande har ökat något jämfört med föregående motsvarande termin. Mellan hösttermin och vårtermin äger alltid en viss minskning rum av antalet sökande, totalt och i 1:a hand. En utbyggd ingenjörsutbildning Civilingenjörsprogrammen vid LiTH har totalt sett under de senaste fem åren haft ett stadigt ökande söktryck. Vid antagningen till höstterminen 2012 fanns 2,0 förstahandssökande per plats att jämföra med 2006 då antalet förstahandssökande per plats var 1,1. Den tekniska fakulteten har mött det ökande söktrycket med överantagning men också genom att inrätta nya civilingenjörsprogram, exempelvis Energi Miljö Management (4,8 förstahandssökande per plats ht 2012), Design och Produktutveckling (6,6 förstahandssökande per plats ht 2012), Medicinsk teknik (1,8 förstahandssökande per plats ht 2012) samt Mjukvaruteknik (start ht 2013). Vid höstterminens start 2012 fanns 1 032 nyregistrerade civilingenjörsstudenter, de flesta riksrekryterade. Linköpings universitet, med en av landets bästa grundutbildningar, är också ett av landets mest riksrekryterande lärosäten, vilket i sin tur är en god kvalitetsindikator. För att säkra en fortsatt hög och stabil volym på civilingenjörsprogrammen är universitetets och fakultetens bedömning att det för de närmaste åren behövs ytterligare 60 nybörjarplatser från och med höstterminen 2014 för att säkra civilingenjörsutbildningen på en ambitionsnivå som svarar mot både beräknat söktryck och samhällets framtida behov av civilingenjörer. Universitetet ser också en ökande efterfrågan på högskoleingenjörsutbildning (1,93 förstahandssökande per plats ht 2012, 267 nyregistrerade studerande). För att även här säkerställa en tillräcklig volym behövs enligt vår bedömning ytterligare 30 nybörjarplatser från och med höstterminen 2014 på högskoleingenjörsutbildningen. Ovan nämnda förslag innebär följande behov av förhöjt takbelopp (tkr) enligt tabell 3.10. Fler utbildningsplatser inom utbildningsområdet Design Utbildningsområdet Design är vid Linköpings universitet avsedda för de utbildningar som finns vid Carl Malmsten Furniture Studies. Linköpings universitet har för närvarande rätten att inom detta utbildningsområde avräkna högst 50 helårsstudenter och högst 50 helårsprestationer. Linköpings universitet har fortsatt att arbeta efter Högskoleverkets rekommendation i utvär- TAB 3.10 FÖRESLAGEN UTBYGGNAD AV INGENJÖRSUTBILDNINGARNA 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Ökning av antalet helårsstudenter 45 135 225 300 360 390 Ökning av takbeloppet (tkr) 4 200 13 600 21 000 28 000 33 600 36 400 12

TAB 3.11 KONSEKVENSER FÖR TAKBELOPPET AV UTBYGGNADSFÖRSLAGEN (tkr) 2014 2015 2016 Beräknat takbelopp (BP2012) 1 320 000 1 324 000 1 337 000 Beräknad överproduktion 10 000 37 000 36 000 Utökad läkarutbildning 400 Utökad ingenjörsutbildning 4 200 13 600 21 000 Fler designplatser 4 500 4 500 4 500 Behov av nytt takbelopp 1 338 700 1 379 100 1 398 900 deringsrapporten från 2010 (Reg.nr 641-3752-09) med att prioritera en för utbildningarna ändamålsenlig långsiktig strategi i syfte att skapa en tydlig forskande/konstnärligt utvecklande miljö. Mot bakgrund av Högskoleverkets yttrande och de numera etablerade professurerna i Möbeldesign respektive Möbelkultur framstår inrättandet av ett masterprogram alltmer som en nödvändig förutsättning för att kunna möta den ökande efterfrågan av utbildning på avancerad nivå som finns hos våra egna studenter men som i än större omfattning innefattar internationella studenter såväl inom som utanför EES-området. Linköpings universitet konstaterar att yttrandet i Högskoleverkets utvärdering enligt ovan, att samlokaliseringen och interaktionen mellan respektive programinriktningar på Carl Malmsten Furniture Studies kan medverka till att skapa en unik såväl nationell som internationell profil, har infriats nationellt och att den unika profilen i ett internationellt sammanhang är på väg att etableras. Målsättningen är således att etablera ett för verksamheten gemensamt masterprogram (Master s Programme in Furniture Studies). För att möjliggöra denna satsning behöver universitetet kunna avräkna fler helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet design än vad nuvarande övre gräns om 50 tillåter. Linköpings universitet föreslår därför att denna gräns höjs till 70. Resursbehovet, dvs behovet av ett förhöjt takbelopp, för detta förslag beräknas till ca 4,5 mkr. Ett förhöjt takbelopp Som framgår av avsnitt 3.3 Utfall och prognos bedömer universitetet att utbildningsvolymen kommer att överstiga respektive års takbelopp under varje år i perioden och troligen därefter. Det bör påpekas att reduceringen i efterfrågan till landets högre utbildning inte kommer att bli momentan utan kontinuerligt spridas ut under en period. Detta beror bland annat på att minskningen i antalet 19-20 åringar uppvägs av att de något äldre årskullarna fortfarande är stora och att det finns en växande efterfrågan av högre utbildning också bland de som redan har en akademisk examen. Den begränsade reduceringen av efterfrågan till högre utbildning som ändå kan förutspås kommer också att beröra olika lärosäten med varierad kraft. Som framgår av avsnitt 3.2 Utbildningsutbudets sammansättning har de flesta utbildningar som ges vid LiU en nationell rekrytering med ett högt söktryck. Eftersom universitetets grundutbildning brukar uppfattas som en av landets främsta finns det goda skäl att utgå från att söktrycket kommer att vara fortsatt högt. Universitetets utbildningsutbud består av en stor andel program som leder till yrkesexamen eller till en generell examen med ett tydligt professionsfokus. Sådana utbildningar ger goda förutsättningar för bra studieresultat vilket också statistik från Statistiska Centralbyrån och Högskoleverket visar (rapport UF 20 SM 1103: Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 ). Detta betyder att universitetet redan innan vissa utbildningar tillåts expandera har ett stort behov av ett höjt takbelopp. Därtill kommer den expansion som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om i tidigare budgetpropositioner och de förslag som i detta budgetunderlag presenteras rörande till exempel en utbyggd läkarutbildning och civilingenjörsutbildning samt fler utbildningsplatser inom utbildningsområdet design. Sammanställning i tabell 3.11 ovan beskriver det behov av höjt takbelopp som universitetet behöver för att kunna finansiera utbildningen på grundnivå och avancerad nivå, inklusive universitetets förslag till utbyggnad under perioden för budgetunderlaget, dvs 2014 2016. I beräknat takbelopp (i enlighet med budgetpropositionen för 2013) ingår de förstärkningar som hittills beslutats av riksdagen. Till detta kommer den omläggning av ingenjörsutbildningen, som beskrivs ovan och som är en konsekvens av CSN:s krav på studieperioder för att få studiemedel. Denna omläggning innebär att ett antal helårsprestationer som enligt nuvarande ordning skulle genomförts i december 2013 flyttas över till januari 2014. Värdet av denna överflyttning uppskattas till 22 mkr. Skulle regeringen också förorda den föreslagna kvalitetsökningen nedan behöver takbeloppet höjas ytterligare. Kvalitetsökning Universitetet anser att den av regeringen inledda kvalitetsförstärkningen av den grundläggande 13

högskoleutbildningen måste fortsätta. Motiven för detta är dels att ersättningsbeloppen per student sedan 1992/93 genomsnittligt urholkats kraftigt, dels att många nya arbetsuppgifter tillkommit som om de skall bli framgångsrika förutsätter betydande resursinsatser. I Resursutredningens betänkande Resurser för kvalitet görs en beräkning som visar på att det nationella ersättningsbeloppet för en helårsstudent inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi borde ligga på drygt 52 tkr i stället för de drygt 38 tkr (ersättning för en helårsstudent + ersättning för en helårsprestation) som gällde under budgetåret 2008 för att den av Högskoleutredningen definierade miniminivån för lärarledd undervisning skall kunna nås. Mot den bakgrunden föreslår utredningen en grundersättning på 50 tkr per helårsstudent, exklusive komponenten för forskningsanknytning. Detta betyder en ökning om 30 procent. Samtidigt säger utredningen Om RUT 2 hade lämnat förslag med utgångspunkt i att det nuvarande resurstilldelningssystemet skulle bibehållas, hade det varit rimligt att föreslå motsvarande resursförstärkningar för per capitaersättningen inom samtliga utbildningsområden. Mot denna bakgrund föreslår LiU att ersättningarna per helårsstudent och helårsprestation räknas upp med 30 procent inom samtliga utbildningsområden. Omgående bör dock gälla att inget utbildningsområde skall ha (om ersättningen för en helårsstudent och ersättningen för en helårsprestation summeras) en ersättning som understiger 50 tkr. Riksdagens beslut att öka ersättningsbeloppet för en helårsstudent inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi från och med 2013 med 6 500 kronor är en betydelsefull bit på väg mot ett sådant mål. Med denna ökning uppgår den sammanlagda ersättningsnivån inom dessa utbildningsområden för en helårsstudent och en helårsprestation till nästan 48 tkr, dvs det återstår endast drygt 2 tkr för att uppnå den första målsättningen att inget utbildningsområde skall ha en ersättning som understiger 50 tkr. Nationellt behov av en yrkesexamen i affärsjuridik Linköpings universitet har i tidigare budgetunderlag skrivit om behovet av att inrätta en yrkesexamen i affärsjuridik. Även om universitetets begäran ännu inte hörsammats är det universitetets uppfattning att detta behov är fortsatt stort. Sverige behöver således en ny juridisk yrkesutbildning. En utbildning för alla dem som tänker sig en framtid som affärsjurister och som tillsammans med ekonomer och ingenjörer är de som kommer att utveckla det svenska näringslivets konkurrenskraft och förmåga att skapa tillväxt och sysselsättning. Den helt dominerande delen av den juridiska utbildningen i Sverige bedrivs med det uttryckliga målet att ge den formella behörighet som krävs för de offentliga juristyrkena, dvs främst domare och åklagare. Detta innebär att man får en allsidig utbildning inom hela det juridiska fält som är av betydelse för en sådan yrkesutövning. Vidare tränas man i att analysera och bedöma inträffade händelser och värdera den bevisning som föreligger. Perspektivet blir med nödvändighet tillbakablickande eftersom yrkesrollen är reaktiv. En affärsjurist har en helt annan roll en proaktiv roll. Han/hon skall utforma och organisera det handlingsmönster som är bäst ägnat att allsidigt säkerställa ett av uppdragsgivaren önskat framtida resultat. Resultatet är mestadels sådant att det kan uppnås enbart genom en kombination av åtgärder utifrån juridiska och ekonomiska utgångspunkter. Detta innebär att affärsjuristen kan arbeta utifrån ett smalare, men samtidigt djupare, juridiskt kunskapsfält men kan inte avvara en jämförelsevis omfattande utbildning inom det ekonomiska området och särskilt sådana områden inom vilka kunskaper i ekonomi och juridik måste integreras för att kunna användas på ett professionellt sätt. Samspelet med uppdragsgivare och icke-juridiska yrkesutövare är av fundamental betydelse för arbetsresultatet. Arbetet handlar också om att åstadkomma ändamålsenliga och kostnadseffektiva former för tvistelösning samt se till att bevisning är säkerställd i händelse av tvist. För ytterligare motiveringar hänvisar universitetet till den text som finns i universitetets budgetunderlag för perioden 2011 2013. 4. Forskning och utbildning på forskarnivå 4.1 Inledning Universitetets strategiska mål för forskningen är att skapa och sprida internationellt forskningsresultat med internationell genomslagskraft. Detta skall ske genom att stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan. Linköpings universitet har etablerat framgångsrika och starka forskningsmiljöer inom samtliga fakulteter. Här finns en av landets starkaste teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en sammanhållen filosofisk fakultet känd för sin förmåga till 14

mång- och tvärvetenskaplig forskning samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. Karaktäristiskt för forskningen vid LiU är en strävan att ta sig an frågeställningar som inte bara är vetenskapligt fruktbara utan också samhälleligt relevanta. Vid LiU bedrivs en stor del av utbildningen på forskarnivå i form av forskarskolor. LiU har varit en föregångare på området allt sedan filosofiska fakultetens temaforskning i början av åttiotalet introducerade modellen i Sverige. Med den kunskap och erfarenhet som då byggdes upp utvecklade universitetet sedan en rad forskarskolor vid samtliga fakulteter. 4.2 Linköpings universitets förutsättningar för finansiering av forskning Nedan följer en beskrivning av de förutsättningar som gäller för Linköpings universitet avseende finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå inför den treårsperiod (2014 2016) som detta budgetunderlag omfattar. mkr 2 000 1 500 1 000 500 0 LiU UU LU Takbelopp 2013 UmU FIG 4.1: Jämförelse mellan takbelopp och forskningsanslag för några lärosäten. GU SU Forskningsanslag 2013 Ett relativt andra universitet lågt basanslag Linköpings universitet hade vid ingången till 2013 och i likhet med tidigare år, ett relativt de andra stora universiteten, mycket lågt basanslag (= fakultetsanslag) (se figur 4.1). Detta faktum missgynnar LiU, i relation till andra universitet, på flera sätt. Exempelvis kräver många finansiärer idag samfinansiering av projekt, detta gäller både nationella och internationella finansiärer såsom EU:s 7:e ramprogram. Dessutom behövs basanslagen för att finansiera infrastrukturen vid universiteten, utbildningen på forskarnivå samt den fria grundforskningen. Vidare är basanslagen grunden för LiU:s förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Sammanlagt gör detta att Linköpings universitet har ett svårare utgångsläge än andra jämförbara universitet. Att LiU:s basanslag ligger på en lägre nivå beror bland annat på att anslagsfinansieringen av temaforskningen liksom forskningen vid Campus Norrköping inte byggts ut som förväntat. mkr 350 300 250 200 150 100 50 0 09 10 EU-kommissionen Forskningsråd 11 12 Statliga myndigheter Övriga svenska finansiärer God förmåga att erhålla externa forskningsmedel Linköpings universitet har under lång tid med hög akademisk kvalitet och en förmåga att identifiera och organisera forskning inom för näringsliv och samhälle högintressanta problemområden, jämförelsevis väl kunnat kompensera för det handikapp som en relativt verksamhetens volym lågt basanslag utgör. Trots detta har LiU lyckats erhålla en hög andel externa medel under perioden 2009 2012. De största ökningarna kommer från forskningsråden samt övriga svenska finansiärer Utländska företag och organisationer FIG 4.2: Externt finansierad verksamhet 2006 2012. medan intäkterna från VINNOVA minskar under fyrårsperioden se figur 4.2. Universitet och högskolor, liksom flertalet finansiärer, i Sverige har olika profiler vad gäller vetenskaps- och forskningsområden. Den finansiär som ger bidrag till alla större vetenskapsområden är Vetenskapsrådet, VR. Därför har LiU valt VR som utgångspunkt i analysen 15

mkr 700 000 600 000 500 000 400 000 2012 2011 2010 2009 300 000 200 000 100 000 0 Chalmers Göteborgs tekniska Karlstads Karolinska Kungl universitet högskola Linköpings Tekniska Institutet Luleå Linnéuniversitetet Högskolan Stockholms Sveriges Tekniska Lantbruksuniversitet Universitet Umeå universitet Uppsala universitet Lunds Örebro universitet universitet Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Karlstads universitet Karolinska Institutet Kungl Tekniska Högskolan Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå Tekniska Universitet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet FIG 4.3: Totalt beviljade medel från Vetenskapsrådet (ordinarie utlysning). på hur framgångrika lärosätena är i att attrahera externa medel. Beslutade medel till de största lärosätena vid Vetenskapsrådets ordinarie utlysningar 2009, 2010, 2011 och 2012 framgår av figur 4.3. För Linköpings universitets del har beviljade medel ökat, och mellan 2010 och 2011 var ökningen kraftig vilket resulterade i det högsta belopp som universitetet någonsin erhållit under ett verksamhetsår i Vetenskapsrådets ordinarie utlysning. Glädjande nog har LiU lyckats stanna kvar på denna höga nivå för 2012. Basanslaget är den grund som lärosätena erhåller för den fria grundforskningen och det utgör således även en bas för att söka externa medel. Om de beviljade forskningsbidragen från Vetenskapsrådet under perioden 2009 2012 relateras till respektive lärosätes basanslag erhålls figur 4.4. Som framgår av figuren har Linköpings universitet en hög utväxling av beviljade medel från VR i relation till basanslaget. 4.3 Vad betyder regeringens proposition Forskning och innovation (prop 2012/13:30) för Linköpings universitet? I den senaste och under 2012 publicerade forskningspolitiska propositionen Forskning och innovation (prop 20012/13:30) föreslås en omfattande anslagsökning (4 miljarder) till forskning och utbildning på forskarnivå m.m. Av denna förstärkning går enligt en preliminär beräkning i propositionen 900 mkr till universitet och högskolor i form av förstärkta basanslag (= fakultetsanslag). För Linköpings universitets del innebar detta att universitetets basanslag förstärkts på följande sätt relativt basanslaget för 2013 (mkr) se tabell 4.1. För 2014 ingår en preliminär omfördelning (3,5 mkr) mellan lärosätena av befintliga resurser. Detta belopp har också inkluderats i uppgifterna för 2015 och 2016. Omfördelningen sker utifrån de två kriterierna (med lika vikt) externa medel och antalet publiceringar/citeringar och omfattar från och med 2014 20 procent (tidigare 10 procent) av lärosätenas samlade anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Indikatorn externa medel TAB 4.1 ÖKNING AV BASANSLAGET ENLIGT DEN FORSKNINGSPOLITISKA PROPOSITIONEN 2012 (tkr) 2014 2015 fr o m 2016 Ökning av basanslaget (tkr) 34 000 34 000 50 500 16

60% 50% 40% 30% 2012 2011 2010 2009 20% 10% 0 Chalmers Göteborgs tekniska Karlstads Karolinska Kungl universitet högskola Linköpings Tekniska Institutet Luleå Linnéuniversitetet Högskolan Stockholms Sveriges Tekniska Lantbruksuniversitet Universitet Umeå universitet Uppsala universitet Lunds Örebro universitet universitet Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Karlstads universitet Karolinska Institutet Kungl Tekniska Högskolan Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå Tekniska Universitet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet FIG 4.4: Andel beviljade medel från Vetenskapsrådet (ordinarie utlysning) i relation till basanslag för forskning. innehåller till skillnad från tidigare inte intäkter av avgifter. Nuvarande principer för viktning utifrån respektive lärosätes vetenskapliga inriktning behålls. Detta innebär att tekniskt och medicinskt vetenskapsområde även fortsättningsvis ges vikten 1, naturvetenskapligt vetenskapsområde vikten 1,5, humanistiskt/samhällsvetenskapligt vetenskapsområde vikten 2 och övrigt vikten 1,1. Av propositionens sammanställning över 2014 års preliminära omfördelning framgår att Linköpings universitet är ett av relativt få lärosäten som via denna omfördelning beräknas få ett tillskott av resurser (3,5 mkr). Tillsammans med att universitetet i omfördelningen både inför budgetåret 2012 och budgetåret 2013 kom på andra plats bland landets lärosäten indikerar detta att universitetets strategiarbete för att stärka kvaliteten i universitetets forskning har varit framgångsrik. Regeringen föreslår också allmänna förstärkningar till bland annat forskningsråden och VIN- NOVA. Vidare finns även riktade satsningar mot framförallt life science området men också medel för rekrytering av toppforskare och stöd till yngre forskare, strategiska innovationsområden, medel för samverkan med det omgivande samhället etc. Sammantaget innebär förstärkning av basanslagen, satsningarna på FAS, FORMAS, VR samt VINNOVA samt de riktade satsningarna att Linköpings universitet kommer att öka sina intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå under perioden 2014 2016. Behovet av infrastrukturfinansiering Trots de aviserade resursökningarna i forskningspropositionen så finns en osäkerhet vad gäller infrastrukturen vid lärosätena. Stora delar av forskningen blir allt mer beroende av allt dyrare utrustning och här har inte de förändrade finansieringsmöjligheterna erhållit full effekt. Det är därför angeläget att det skapas goda förutsättningar för en balanserad långsiktig finansiering och utveckling av forskningens infrastruktur, för såväl lokala core facilities som nationella och internationella noder. Detta behov kommer att öka under perioden då Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse aviserat att de kommer att finansiera nationellt viktig (landsgagnelig) infrastruktur fram till 2016. 5. Finansiering av kostnader för lokaler för preklinisk utbildning och forskning vid LiU I budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 föreslog regeringen att en fullständig läkarutbildning skulle inrättas vid Linköpings universitet med första antagning av studenter inför höstterminen 1986. Riksdagen godkände förslaget. I ett avtal som ingicks under år 1985 mellan staten och Landstinget i Östergötland åtog sig landstinget att, under 30 år, till och med utgången av år 2015, och utan krav på ersättning, tillhandahålla universitetet lokaler för den utbildning och forskning 17

som skulle bli en följd av nämnda beslut. Detta skulle enligt avtalet ske inom ramen för en ny byggnad som i landstingets plan för US-området, och därmed också i avtalet, gavs benämningen Objekt 463. Byggnaden uppfördes enligt plan och har alltsedan universitetets ianspråktagande av den under våren/sommaren 1986 tillhandahållits enligt bestämmelserna i avtalet. Landstingets finansiering av lokalerna, vilka nu och för överskådlig framtid, är nödvändiga för läkarutbildningen och den medicinska forskningen vid universitetet, upphör vid utgången av år 2015. Årskostnaderna för lokalerna uppgår till drygt 19 milj kr, varav 75 % motsvarar deras användning för forskning (inkl. utbildning på forskarnivå) och 25 % användningen för läkarutbildningens behov. Till den del lokalkostnaderna hänför sig till forskning bör bortfallet av landstingets finansiering från och med år 2016 ersättas av en ökad medelsanvisning om drygt 14,3 milj kr (i 2013 års prisläge) under universitetets myndighetsanslag för forskning och forskarutbildning. För en ytterligare beskrivning och motivering hänvisas till bilaga till detta budgetunderlag. Det avtal till vilket hänvisning sker i bilagan framgår av underbilaga. 6. New factory ett projekt för ökad samverkan Samverkan är sedan länge en lagstadgad uppgift för svenska universitet och högskolor, och trots avsaknaden av ett tydligt uppdrag och riktade anslagsmedel, så bedriver lärosätena ett mycket framgångsrikt samverkansarbete. Ett faktum som slagits fast i SOU 2012:41, Innovationsstödsutredningen. Vissa större samverkansprojekt inom utbildningsområdet kräver dock stora extra insatser och som omöjligt kan bekostas med ordinarie prislappar. Ett sådant samverkansprojekt med stor potential är New Factory (se nedan) och som adresserar många aspekter inom samverkan. Med New Factory vill Linköpings universitet skapa ett tätare samarbete med näringslivet i regionen och få fler företag att startas upp av studenter. Många företag ser idag en svårighet att rekrytera på grund av kompetensbrist i länet. New Factory kan bidra till att företag och kompetens enklare finner varandra och detta redan under studietiden. Samtidigt som det också leder till en högre grad av relevans och till en ökad anställningsbarhet. Eftersom samverkansprojektet New Factory bedöms ha en mycket stor potential önskar universitetet att få bedriva det och vidareutveckla det som ett särskilt projekt och med en särskild finansiering om förslagsvis 3 mkr. New Factory New Factory är en arena för samverkan mellan studenter och näringsliv. Idéer hämtas framförallt från näringslivet och utvecklas i studentteam som sätts samman av studenter från olika program och därmed med olika kompetenser. New Factory skapar möjligheter för näringsliv och offentlighet att få hjälp att ta idéer vidare, att utifrån tidiga skrivbordsidéer utveckla prototyper och demonstratorer. Idébäraren får släppa äganderätten av idén till studentteamet under utvecklingsfasen, som typisk är 4-6 månader. Utvecklingsprojektet är kostnadsfritt för idébäraren, man betalar dock för att få tillgång till resultatet i form av en licens. Studentteamen sätts samman specifikt för respektive projekt och består av tre till sju studenter per team. Studenterna får högskolepoäng efter genomfört projekt. De skriver också en individuell examination efter avslutad projekttid. Konceptet är framgångsrikt initierat i Tampere, Finland, och är i nätverksform spritt till idag sju länder. Verksamheten är ett samarbete mellan Norrköpings kommun, Norrköping Science Park och Linköpings universitet, där Norrköping Science Park koordinerar projekten. 7. Budgetunderlag för Linköpings universitet ekonomisk utveckling och strategiska utmaningar Linköpings universitet överlämnar genom detta beslut sitt budgetunderlag för perioden 2014 2016 till regeringen. Beräknade intäkter och kostnader (tabell 1) för samtliga år i denna period anges i 2013 års pris- och lönenivå. Redovisningen av beräknade intäkter under perioden 2014 2016 innehåller de av regering och riksdag redan beslutade anslagsökningarna. Beräknade intäkter och kostnader har också delats upp på de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tabell 2) respektive forskning och utbildning på forskarnivå (tabell 3). Universitetets prognos för perioden 2013 2016 pekar på en negativ kapitalförändring från och med 2013. Jämförs enskilda år i perioden framgår att den negativa kapitalförändringen varierar i styrka. Mellan 2013 och 2014 minskar den till följd av att intäktsökningen beräknas vara relativt kraftig samtidigt som kostnadsökningen bedöms vara relativt blygsam inom alla kostnadsslag. Mellan 2014 och 2015 ökar sedan den negativa kapitalförändringen något för att mellan 2015 och 2016 återigen minska på grund av planerad återhållsamhet i universitetets kostnader. Det bör uppmärksammas att denna minskning sker trots 18

att universitetet i sina beräkningar utgått från ett bortfall i intäkter av avgifter för finansiering av kostnader för lokaler för preklinsik utbildning och forskning vid LiU (objekt 463) från Landstinget i Östergötland (se avsnitt 5) på ca 19 mkr. Den föreslagna kompensationen om drygt 14 mkr inom ramen för universitetets myndighetsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå ingår inte i beräkningarna över anslagsutvecklingen. Intäkterna bedöms öka under perioden, framförallt beroende på ökade anslags- och bidragsintäkter. Intäkter av anslag under perioden bedöms öka både till följd av ett ökat utbildningsåtagande och de förslag som regeringen lämnar i forskningspropositionen Forskning och innovation (prop: 2012/13:30). Även intäkter av bidrag bedöms öka till följd av förslagen i ovan nämnda forskningsproposition men delvis också som en följd av att universitetet räknar med att utnyttja sina oförbrukade bidrag. Under perioden 2013 2016 bedöms också universitetets kostnader öka. Främst gäller det personalkostnaderna men även övriga kostnadsslag ökar. Den från och med 2013 prognostiserade negativa kapitalförändringen innebär att universitetet från och med detta år successivt kommer att förbruka en del av universitetets myndighetskapital som vid ingången till 2013 uppgick till drygt 800 mkr. Utnyttjandet av universitetets myndighetskapital kommer att ske efter en medveten och långsiktig plan. 7.1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter omfattar intäkter från anslag, avgifter, bidrag samt finansiella intäkter. Intäkterna från anslag bygger på redan fattade och annonserade beslut av riksdag och regering. Intäkter från avgifter och bidrag liksom finansiella intäkter grundar sig på bedömningar utifrån nu kända förutsättningar. Verksamhetens intäkter beräknas öka från 3 395 mkr år 2013 till 3 539 mkr år 2016, dvs med 144 mkr (drygt 4 procent). Anslagen (exklusive transfereringar) ökar under perioden 2013 2016 från 2 250 mkr till 2 339 mkr, dvs med 89 mkr. Anslagens andel av intäkterna beräknas utgöra ca 66 % under perioden. Intäkter av anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå består i huvudsak av ett ramanslag för grundutbildningen (som motsvarar universitetets takbelopp) och den del av ramanslaget till ersättning för klinisk utbildning och forskning som avser utbildning. Till detta skall läggas ett anslag som avser särskilda medel till universitet och högskolor som i Linköpings universitets fall utgörs av ersättning för ett nationellt resurscentrum i teknik och för en kvalitetsbaserad resursfördelning. Av avsnitt 3.3 Utfall och prognos framgår dels den beräknade utbildningsvolymen uttryckt i antalet helårsstudenter, dels motsvarande års takbelopp till och med år 2016 i 2013 års pris- och lönenivå. Av denna sammanställning framgår att universitetets anslagssparande beräknas vara förbrukat under 2014. Detta betyder således att universitetet från och med 2014 är i stort behov av ett förhöjt takbelopp för att kunna upprätthålla nuvarande utbildningsvolym med en stor andel program som leder till yrkesexamen eller till en generell examen med ett tydligt professionsfokus. Detta förutsätter samtidigt att universitetet fortsätter att arbeta strategiskt och kvalitetsmässigt med sitt utbildningsutbud så att utbildningarna, trots att ungdomskullarna minskar (om än inte dramatiskt utan mer kontinuerligt), fortsätter att ha höga rekryteringssiffror och ha stor betydelse för arbetsmarknaden (se avsnitt 3.2). Intäkter av anslag till forskning och utbildning på forskarnivå består av ett ramanslag för forskning och forskarutbildning (= basanslag) och den del av ramanslaget till ersättning för klinisk utbildning och forskning som avser forskning. Ramanslaget för forskning och forskarutbildning innehåller de förslag som regeringen lämnat i proposition Forskning och innovation (prop: 2012/13:30) Av avsnitt 4.2 Linköpings universitets förutsättningar för finansiering av forskning och forskarutbildning framgår att LiU relativt de övriga stora universiteteten har ett relativt lågt basanslag, trots de ökningar som blev resultatet av den senaste forskningspolitiska propositionen. Ett höjt basanslag har varit och är en av de viktigaste strategiska frågorna för universitetet och är av avgörande betydelse för finansieringen av den nyfikenhetsbaserade forskningen. Den framgång som universitetet haft i form av ökning av intäkter av bidrag för forskning och utbildning på forskarnivå innebär paradoxalt att en stor del av basanslaget behöver användas till samfinansiering med externa bidragsgivare. Ytterligare en utmaning föreligger eftersom finansieringen av svensk forskningsinfrastruktur har förändrats dramatiskt under de senaste åren. I enlighet med direktiven i forskningspropositionen så finansierar inte Vetenskapsrådet från och med 2009 längre dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. Det ansvaret har istället övergått till universiteten medan Vetenskapsrådet fokuserar på infrastrukturer av nationellt intresse. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar från och med 2011 inte heller dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper, men däremot, bland annat, till nationell infrastruktur, en finan- 19

sieringform som kommer att avslutas 2016. LiU ställer sig positiv till den förändring som skett, dvs att universiteten tar ett övergripande ansvar för vilken ny utrustning som skall anskaffas, men att detta förutsätter, precis som Vetenskapsrådet har beslutat, att forskarna i sina ordinarie projekt kan få ersättning för driftkostnader och avskrivningar så att inte basanslaget belastas. Dessutom kan prioriteringarna inom rådet för forskningens infrastruktur, RFI, vid VR, komma att ha stor betydelse för vilka infrastrukturer som universiteten väljer att finansiera eller avveckla. Avgifterna (exkl. transfereringar) beräknas öka under perioden 2013 2015 från 220 mkr till 230 mkr, dvs med 10 mkr, för att sedan under 2016 minska till 215 mkr. Minskningen är en följd av att det åtagande som Landstinget i Östergötland har att finansiera kostnader för preklinisk utbildning och forskning (objekt 463 se avsnitt 5) upphör från och med 2016. Bortfallet till följd av detta uppgår till 19 mkr, vilket innebär att om hänsyn tas till detta, beräknas övriga avgifter under 2016 i jämförelse med 2015 öka med 4 mkr. I intäkter av avgifter ingår också de studieavgifter som studerande från länder utanför EES-området skall betala för studier vid Linköpings universitet. Avgifternas andel av intäkterna beräknas under perioden minska något och uppgå till ca 6 procent år 2016. Från och med höstterminen 2011 gäller att studenter från länder utanför EES-området skall betala anmälnings- och studieavgift. Linköpings universitet står i likhet med landets övriga universitet inför utmaningen att öka rekryteringen av studenter (free movers) från dessa länder så att dessa studenter tillsammans med de utländska studenter som kommer till LiU via utbytesavtal kan medverka till att skapa campus med internationell prägel. Hittills har antalet studenter som kommit till Linköpings universitet som free movers från länder utanför EES-området och som således skall betala studieavgift varit blygsamt och här står således universitetet inför en utmaning att öka detta antal. Bidragen (exkl. transfereringar) beräknas öka under perioden 2013 2016 från 900 mkr till 960 mkr, dvs med 60 mkr. I ökningen av intäkter av bidrag ingår en viss förbrukning av universitetets oförbrukade bidrag. Bidragens andel av intäkterna beräknas under perioden öka något och uppgå till ca 27 procent år 2016. Ökningen av intäkter av bidrag är en följd av framförallt framgångsrik och relevant forskning av hög kvalitet men också av universitetets medvetna arbete med att skapa förståelse för nödvändigheten av att erhålla externa medel när universitetets basanslag är relativt litet och LiU alltmer blir konkurrensutsatt. Att intäkter av bidrag till forskning och utbildning på forskarnivå fortsätter att ligga på en hög nivå och helst ökar är således av avgörande betydelse för Linköpings universitets möjligheter bedriva framgångsrik forskning även i framtiden. Ökade bidragsintäkter innebär också att ytterligare krav ställs på anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå i form av medfinansiering (se ovan). Vid ingången till 2013 uppgick universitetets oförbrukade bidrag till 663 mkr. De oförbrukade bidragen utgörs av bidrag som ett lärosäte mottagit av externa forskningsfinansiärer och som ännu inte omsatts i forskningsverksamhet (inkluderande infrastruktur). Universitet bedömer att nettovärdet av de oförbrukade bidragen kommer att minska något under perioden (totalt 43 mkr). Det uppdrag som Vetenskapsrådet fått tillsammans med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Verket för innovationssystem samt universitet och högskolor för att utveckla rutiner för utbetalning av forskningsbidrag så att de bättre anpassas till lärosätenas planering kan givetvis komma att påverka utvecklingen av universitetets framtida intäkter av bidrag liksom utvecklingen av oförbrukade bidrag. De finansiella intäkterna beräknas uppgå till 25 mkr per år under perioden 2013 2016. I denna bedömning ingår ett beaktande av Riksbankens bedömning av den framtida räntenivån och utvecklingen av universitetets likvida medel. 7.2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader fördelas på kostnadsslagen personalkostnader, lokalkostnader, övriga driftkostnader, avskrivningar samt finansiella kostnader. Kostnaderna bedöms öka från 3 469 mkr år 2013 till 3 606 mkr år 2016, dvs med 137 mkr (drygt 4 %) vilket betyder att kostnadsökningen stämmer väl överens med intäktsökningen under perioden. Personalkostnaderna beräknas under perioden 2013 2016 öka från 2 190 mkr 2013 till 2 250 mkr 2016, dvs med 60 mkr beroende på framförallt en ökning av antalet anställda. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna beräknas uppgå till ca 62 procent under perioden. Rekrytering av personal är en av universitetets mest strategiska utmaningar där en framgångsrik nationell och internationell rekrytering är ett nödvändigt villkor för högkvalitativ forskning och utbildning. Den ökning av kostnader för personal som ägt rum och som även bedöms fortsätta äga rum är framförallt en följd av att de ansträngningar universitetet gjort för att rekrytera personal nu börjar ge resultat. För att professionalisera arbetet och för att minska 20

ledtiderna vid rekrytering arbetar LiU aktivt med rekryteringsprocessen samtidigt som en reviderad anställningsordning innebär att kraven för respektive anställningsform är väl definierade. LiU har etablerat en tenure track liknande karriärväg, som följer LiU:s strategiska strävan att de som är anställda på lärartjänster ska vara undervisande forskare och forskande undervisare. Ökade personalkostnader innebär normalt också ökade kostnader för övriga kostnadsslag. Ökade personalkostnader är därmed en förutsättning för förbrukningen av myndighetskapital och oförbrukade bidrag. Lokalkostnaderna beräknas under perioden 2013 2016 öka från 467 mkr år 2013 till 509 mkr 2016, dvs med 42 mkr. Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna beräknas öka till ca 14 procent mot slutet av perioden. Övriga driftkostnader beräknas under perioden 2013 2016 öka från 680 mkr år 2013 till 695 mkr 2016, dvs med 25 mkr. Driftkostnadernas andel av de totala kostnaderna beräknas uppgå till ca 20 procent under perioden. Avskrivningarna beräknas under perioden 2013 2016 öka från 128 mkr år 2013 till 144 mkr 2016, dvs med 16 mkr. Avskrivningarnas andel av de totala kostnaderna beräknas uppgå till ca 4 procent under perioden. De finansiella kostnaderna förväntas, som en konsekvens av Riksbankens bedömning av den framtida räntenivån och utvecklingen av universitetets investeringslån, öka till 8 mkr under 2016. 2015 och 350 mkr 2016. Höjningen av låneramen från och med 2014 beror på ett ökat investeringsbehov avseende laboratorieutrustning, datorcluster inom Nationellt Superdator Center och inredning/utrustning samt förbättringsutgifter tillhörande nytillkommande lokalytor. 7.6 Lokalförsörjning Uppgifter om universitetets lokaler (area, årshyra, genomsnittlig hyra samt genomsnittlig lokalkostnad) fram till och med år 2016 framgår av tabell 5. 7.7 Avgifter Beräknade intäkter och kostnader för universitetets uppdragsverksamhet samt offentligrättslig verksamhet till och med år 2016 redovisas i tabell 6. 7.8 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Linköpings universitet har inget behov av ett kreditutrymme på universitetets räntekonto under den aktuella perioden. 7.3 Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beräkningar avseende anslagsfinansierad grundutbildning vid Linköpings universitet för perioden fram till och med år 2016 redovisas i bilaga till tabell 2. Sammanställningen innehåller konsekvenser av redan fattade beslut av regering och riksdag. 7.4 Anslagsfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå Beräkningar avseende anslagsfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå vid Linköpings universitet fram till och med år 2016 framgår av bilaga till tabell 3. Sammanställningen innehåller konsekvenser av redan fattade beslut av regering och riksdag. 7.5 Investeringar i anläggningstillgångar Universitetets lånebehov i Riksgäldskontoret till och med år 2016 samt räntor och amorteringar framgår av tabell 4. Den föreslagna låneramens storlek under perioden 2013 2016 föreslås öka från 290 mkr 2013 till 330 mkr 2014, 340 mkr 21

22

Budgetunderlag för perioden 2014-2016 Tabell 1 Totalt Linköpings universitet (mnkr) Verksamhetens intäkter 2012 2013 2014 2015 2016 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 1 2 258 2 277 2 334 2 334 2 366 Transfereringar -27-27 -27-27 -27 Intäkter av anslag 2 231 2 250 2 307 2 307 2 339 Avgifter och andra ersättningar 215 220 225 230 215 Bidrag 847 900 920 940 960 Finansiella intäkter 23 25 25 25 25 Summa intäkter 3 317 3 395 3 477 3 502 3 539 Verksamhetens kostnader Personal 2 106 2 190 2 215 2 235 2 250 Lokaler 449 467 477 508 509 Drift/Övrigt 656 680 685 690 695 Avskrivningar och nedskrivningar 108 128 133 140 144 Finansiella kostnader 4 4 4 6 8 Summa kostnader 3 323 3 469 3 514 3 579 3 606 Verksamhetsutfall -5-74 -37-77 -67 Transfereringar Erhållna 124 124 124 124 124 Lämnade 124 124 124 124 124 Årets kapitalförändring -5-74 -37-77 -67 Utgående myndighetskapital 804 730 693 616 549 (inklusive årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag 663 650 640 630 620 1. Intäkterna av anslag motsvarar summan av anslag i tabellerna 2 och 3. 23

Budgetunderlag för perioden 2014-2016 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Linköpings universitet (mnkr) Verksamhetens intäkter 2012 2013 2014 2015 2016 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Takbelopp 1 1 319 1 318 1 320 1 324 1 337 Beräknad avräkning 2 (A) 1 325 1 325 1 336 1 324 1 337 Särskilda medel till univ. och högsk. m.m. 3 (B) 2 10 18 26 26 Klin utb o forskn (C) 71 75 79 83 86 Anslag (A+B+C) 1 398 1 410 1 433 1 433 1 449 Transfereringar -3-3 -3-3 -3 Intäkter av anslag 1 394 1 407 1 430 1 430 1 446 Avgifter och andra ersättningar 62 64 66 68 65 Bidrag 36 36 36 36 36 Finansiella intäkter 9 10 10 10 10 Summa intäkter 4 1 501 1 517 1 542 1 544 1 557 Verksamhetens kostnader Personal 965 1 000 1 010 1 015 1 020 Lokaler 255 266 272 290 290 Drift/Övrigt 245 250 254 254 256 Avskrivningar och nedskrivningar 26 28 30 32 34 Finansiella kostnader 2 2 2 3 3 Summa kostnader 1 493 1 546 1 568 1 594 1 603 Verksamhetsutfall 8-29 -26-50 -46 Transfereringar Erhållna 19 19 19 19 19 Lämnade 19 19 19 19 19 Årets kapitalförändring 8-29 -26-50 -46 1. Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå. 2. Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. untyttjande av uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3. I anslaget Särskilda medel till universitet och högskolor m.m. ingår en uppskattning av intäkter för kvalitetsbaserad resurstilldelning. 4. Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. 24

Budgetunderlag för perioden 2014-2016 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Linköpings universitet (mnkr) Verksamhetens intäkter 2012 2013 2014 2015 2016 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 1 860 867 901 901 917 Transfereringar -24-24 -24-24 -24 Intäkter av anslag 837 843 877 877 893 Avgifter och andra ersättningar 154 156 159 162 150 Bidrag 812 864 884 904 924 Finansiella intäkter 14 15 15 15 15 Summa intäkter 1 817 1 878 1 935 1 958 1 982 Verksamhetens kostnader Personal 1 141 1 190 1 205 1 220 1 230 Lokaler 194 201 205 218 219 Drift/Övrigt 410 430 431 436 439 Avskrivningar och nedskrivningar 82 100 103 108 110 Finansiella kostnader 2 2 2 3 5 Summa kostnader 1 830 1 923 1 946 1 985 2 003 Verksamhetsutfall -13-45 -11-27 -21 Transfereringar Lämnade bidrag 105 105 105 105 105 Lämnade bidrag 105 105 105 105 105 Årets kapitalförändring -13-45 -11-27 -21 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå. 25

Bilaga till tabell 2 Anslag utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning (mnkr) Beslutade anslag (BP 2013) och utnyttjat anslagssparande 2012 2013 2014 2015 2016 Takbelopp (BP 2013) 1 319 1 318 1 320 1 324 1 337 Beräknat utnyttjat takbelopp 1 319 1 318 1 320 1 324 1 337 Beräknat utnyttjat anslagssparande 6 7 16 0 0 Summa 2:13 Utnyttjat anslag (inklusive anslagssparande) 1 325 1 325 1 336 1 324 1 337 2:71 Särskilda medl till universitet och högskolor m.m. Nationellt resurscentrum i teknik 2 2 2 2 2 Kvalitetsbaserad resurstilldelning 1 8 16 24 24 Summa 2:71 Särskilda åtaganden 2 10 18 26 26 2:72 Klinisk utbildning och forskning 71 75 79 83 86 Summa 1 398 1 410 1 433 1 433 1 449 26

Bilaga till tabell 3 Anslag forskning och utbildning på forskarnivå 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) Beslutade anslag (BP 2013) 2012 2013 2014 2015 2016 Basresurs (BP 2013) 743 750 784 784 800 2:72 Klinisk utbildning och forskning 117 117 117 117 117 Summa 860 867 901 901 917 27

Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i 2012 2013 2014 2015 2016 anläggningstillgångar 1 (mnkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret 226 245 266 293 317 Beräknad nyupplåning 104 117 150 132 150 varav immateriella anläggningstillgångar 0 2 2 2 2 Beräknad amortering -85-96 -123-108 -123 UB lån i Riksgäldskontoret 245 266 293 317 344 Föreslagen låneram 290 290 330 340 350 Beräknad ränteutgift 4 3 4 6 8 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,48 1,00 1,50 2,00 2,50 Summa räntor och amorteringar 89 99 127 114 131 1. Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgteunderlag. Höjningen av låneramen fr o m 2014 beror på ett ökat investeringsbehov avseende laboratorieutrustning, datorcluster inom Nationellt Superdator Center och inredning/utrustning samt förbättringsutgifter hörande till nytillkommande lokalytor. 28

Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler 2012 2013 2014 2015 2016 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Area kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen - föregående års utgång 262 596 269 469 274 671 277 472 282 784 - ökning under året 6 873 5 202 2 801 5 312 0 - minskning under året - vid årets utgång (A) 269 469 274 671 277 472 282 784 282 784 Förbättringsutgift på annans fastighet (mnkr) - nyinvesteringar 11 12 20 20 20 - avskrivningar 7 10 11 12 14 Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (mnkr) (B) 431 449 459 490 491 Genomsnittlig hyra (kr/kvm LOA) (B/A) 1 599 1 635 1 654 1 733 1 736 Lokalkostnader (mnkr) (C) 449 467 477 508 509 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) (C/A) 1 666 1 700 1 719 1 796 1 800 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 13,5% 13,5% 13,6% 14,2% 14,1% 29

Tabell 6 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat 2012 Uppdragsverksamhet 66 768 64 710 2 058 varav tjänstexport 4 744 4 772-28 2013 Uppdragsverksamhet 68 000 66 000 2 000 varav tjänstexport 5 000 5 000 0 2014 Uppdragsverksamhet 69 500 69 500 0 varav tjänstexport 5 000 5 000 0 2015 Uppdragsverksamhet 71 000 71 000 0 varav tjänstexport 5 000 5 000 0 2016 Uppdragsverksamhet 72 500 72 500 0 varav tjänstexport 5 000 5 000 0 Offentligrättslig verksamhet Intäkter till Intäkter som får inkomsttitel disponeras Kostnader Resultat 2012 Offentligrättslig verksamhet 0 942 1 200-258 2013 Offentligrättslig verksamhet 0 1 000 1 000 0 2014 Offentligrättslig verksamhet 0 1 000 1 000 0 2015 Offentligrättslig verksamhet 0 1 000 1 000 0 2016 Offentligrättslig verksamhet 0 1 000 1 000 0 30

LINKÖPINGS UNIVERSITET PM Bilaga F.d. universitetsdirektör Curt Karlsson 2013-02-01 Finansiering av kostnader för lokaler för preklinisk utbildning och forskning vid LiU Sammanfattning I budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 föreslog regeringen att en fullständig läkarutbildning skulle inrättas vid Linköpings universitet med första antagning av studenter inför höstterminen 1986. Riksdagen godkände förslaget. I ett avtal som ingicks under år 1985 mellan staten och Landstinget i Östergötland åtog sin landstinget att, under 30 år, t.o.m. utgången av år 2015, och utan krav på ersättning, tillhandahålla universitetet lokaler för den utbildning och forskning som skulle bli en följd av nämnda beslut. Detta skulle enligt avtalet ske inom ramen för en ny byggnad som i landstingets plan för US-området, och därmed också i avtalet, gavs benämningen Objekt 463. Byggnaden uppfördes enligt plan och har alltsedan universitetets ianspråktagande av den under våren/sommaren 1986 tillhandahållits enligt bestämmelserna i avtalet. Landstingets finansiering av lokalerna, vilka nu och för överskådlig framtid, är nödvändiga för läkarutbildningen och den medicinska forskningen vid universitetet, upphör vid utgången av år 2015. Årskostnaderna för lokalerna uppgår till drygt 19 milj kr, varav 75 % motsvarar deras användning för forskning (inkl. utbildning på forskarnivå) och 25 % användningen för läkarutbildningens behov. Till den del lokalkostnaderna hänför sig till forskning bör bortfallet av landstingets finansiering fr.o.m. år 2016 ersättas av en ökad medelsanvisning om drygt 14,3 milj kr (i 2013 års prisläge) under universitetets myndighetsanslag för forskning och forskarutbildning. Hur uppstod den föreliggande situationen? Befarade brister och överskott på läkare har utgjort återkommande inslag i högskoleplaneringen genom decennierna. Under inledningen av 1960-talet dominerade bristperspektivet. Efter förslag från 1963 års universitets- och högskolekommitté (U 63) lade regeringen i proposition 1965:141 fram förslag om en utbyggnad av läkarutbildningen som innebar en utökning av antagningen vid Uppsala universitet fr.o.m. höstterminen 1967 men med en övergång för de studerande till studier i Linköping efter de två inledande, medicinsktteoretiska åren, det s.k. Uppsala-Linköping-alternativet. Verksamheten i Linköping blev en del av Linköpings högskola, när denna bildades 1970. Högskolan fick sedan status som universitet 1975. Under 1970-talet ersattes bristperspektivet av en växande oro för överskott av läkare och följaktligen höjdes röster för en reducerad antagning av studenter. Eftersom en sådan neddragning skulle innebära också minskade resurser låg det nära till hands för de äldre medicinska fakulteterna att enas om att det var verksamheten i Linköping som borde krympas och gärna helt avvecklas, ofullständig som den ju var, och inledningsvis måttligt uppskattad också av de studenter som efter två år i Uppsala var tvungna att flytta till Linköping. 31

Samtidigt förelåg det bland sjukvårdspolitikerna i landet, på både nationell och lokal nivå, en viss otillfredsställelse med den typ av kvalitet i läkarutbildningen som handlade om patientkontakt och samverkan med andra vårdprofessioner. Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland kunde därför, med stöd från Socialstyrelsen och Landstingsförbundet, utveckla förslag om en ny läkarutbildning, som skulle tillhandahålla de nya kvaliteterna utan att förlora de ämnesmässiga kunskapskvaliteter som läkarutbildningen i Sverige redan var känd för. Konceptet som innefattade problembaserat lärande (PBL) som pedagogisk metod, integration av teoretiska och kliniska studier samt tidig patientkontakt paketerades efter internationell förebild som ett regionalt hälsouniversitet (RHU) när det presenterades för de professionella sjukvårdspolitiska intressenterna och inte minst till regeringen (de övriga medicinska fakulteterna avstyrkte däremot med stor bestämdhet). Regeringen förklarade sig vid underhandskontakter vara beredd att lägga fram förslag till riksdagen om en fullständig läkarutbildning vid Linköpings universitet och därvid också om resurser för den medicinskt-teoretiska utbildningen (motsvarande de två inledande åren) och forskningen inom ramen för en ny institution för cellbiologi, bemannad från start med fem professurer och tio lektorat. Däremot såg man från utbildningsdepartementets sida inga möjligheter att få fram lokaler för verksamheten. Och, utan lokaler, inget förslag om en fullständig läkarutbildning. Frågan om minskad utbildningskapacitet för läkarutbildningen hade under tiden blivit alltmer akut. Det började te sig uppenbart att det för utbildningen i Linköping skulle handla om avveckling eller utveckling. Status quo var en alltmer osannolik möjlighet. Landstinget hade engagerat sig hårt i förslaget om en fullständig läkarutbildning, dels mot bakgrund av de kvaliteter som den skulle ge, dels det överhängande hotet om en nedläggning av den befintliga utbildningen, vilket bl.a. avspeglades av en motion (m) i riksdagen härom. En avveckling av läkarutbildningen hade vid den här tidpunkten omedelbart lett till ett hot mot Landstingets möjlighet att bedriva regionsjukvård, varför det förelåg också ett direkt sjukvårdspolitiskt intresse av att röra sig framåt, inte bakåt. I informella överläggningar med regeringskansliet förklarade sig Landstinget berett att uppföra lokaler för den nya cellbiologiska institutionen och för ett bibliotek som passade för den nya pedagogiska metoden. Sedan en skriftlig viljeförklaring härom avgetts, lade regeringen som nämnts inledningsvis fram förslaget om en fullständig läkarutbildning i Linköping i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 den första antagningen skulle ske till studier med början höstterminen 1986. Landstingsfullmäktige bekräftade det redan avgivna åtagandet i juni 1985 och senare samma månad träffades ett mer preciserat avtal, daterat den 26 juni, om innehållet i detta åtagande mellan staten (genom Statens förhandlingsnämnd) och landstinget. Regeringen godkände avtalet den 22 augusti 1985 (dnr 2208/85). Landstingets avtalsmässiga åtagande Enligt avtalet av den 26 juni 1985, vilket bifogas denna PM, åtog sig Landstinget att inom området för regionsjukhuset i Linköping uppföra en nybyggnad, benämnd Objekt 463, i överensstämmelse med företedd bygghandling. Landstinget garanterade enligt 1 avtalet staten rätt att för den medicinskt teoretiska utbildningen och forskningen utan ersättning för kapital-tjänstkostnader, fastighetsförvaltning, yttre och inre underhåll samt fastighetsdrift ävensom städning, värme, vatten, avlopp, elektrisk energi, gas etc till och med utgången av år 2015 utnyttja de för verksamheten avsedda utrymmena inom ovannämnda byggnad. Landstinget åtog sig också att anskaffa all utrustning till verksamheten ifråga, dock med rätt 32 2

att erhålla ett bidrag om 50 % från universitetet. Förstagångsutrustningen skulle enligt avtalet anskaffas inom ramen av ett belopp om 10 milj kr. Landstinget uppfyllde till punkt och pricka sitt avtalsmässiga åtagande, vilket innebar att den nya institutionen för cellbiologi och det likaledes nya biblioteket kunde flytta in under år 1986. Efter förändringar i den interna organisationen upplevdes det inom landstingskansliet som svårt att hantera de samtidiga rollerna som ställföreträdande hyresgäst (på universitetets vägnar) och hyresvärd, varför de medel som årligen avsattes i Landstingets budget som finansiering av objekt 463, efter förslag från den dåvarande landstingsdirektören i stället betalades ut till universitetet, som sedan fick köpa aktuella tjänster från landstinget. Ett formellt hyreskontrakt ingicks mellan parterna. För år 2012 uppgår bidraget till universitetet för Objekt 463 till drygt 19 mkr tkr. Konsekvenser inför framtiden Avtalet mellan staten och Landstinget löper som nämnts ut den 31 december 2015. Landstinget har klargjort att man därmed fullgjort sina åtaganden i detta avseende ifråga om läkarutbildningen vid LiU och att man inte är berett att träffa en överenskommelse om en förlängning av avtalet. Såvitt universitetet kunnat utröna har det heller aldrig funnits någon uttalad partsavsikt från vare sig staten eller Landstinget om att den föreliggande lösningen skulle prolongeras. Vid övriga lärosäten med medicinsk fakultet finansieras kostnaderna för lokaler för medicinskt-teoretisk, dvs preklinisk, läkarutbildning jämte därtill anknuten forskning, av resp. universitets myndighetsanslag. Kostnaderna för lokaler för klinisk utbildning och forskning finansieras däremot av berörda landsting inom ramen för den ersättning som staten tillhandahåller i avtalet om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (ALF). År 1993 fattade statsmakterna beslut om ett nytt system för medelsanvisning avseende grundutbildningen, varigenom en resultatorienterad ersättning för helårsstuderande (HÅS) och helårsprestationer (HÅP) ersatte tidigare beräkningsmetoder, baserade på s.k. utbildningsplatser. Medel för täckande av lokalkostnader för grundutbildningen beräknades i samband med denna anslagstekniska reform inom ramen för HÅS-ersättningen. Medel för täckande av resterande lokalkostnader vid de olika lärosätena beräknades, utgående från statens faktiska kostnader vid reformtillfället i fråga, under en särskild anslagspost under lärosätets myndighetsanslag för forskning. Konsekvensen av den i föregående stycke angivna anslagstekniska förändringen innebär att Linköpings universitetet inom ramen sitt anslag till utbildning redan är garanterat medel för lokaler för läkarutbildningens prekliniska del. Däremot föreligger inte något motsvarande förhållande med avseende på finansieringen av lokalerna för preklinisk forskning. Staten hade år 1993, vid den ovan beskrivna anslagsförändringen, inte några kostnader för dessa lokaler, och de kom därför, helt korrekt, inte att beräknas under den nämnda anslagsposten till lokaler under myndighetsanslaget för forskning. Bortfallet av Landstingets finansiering av kostnaderna för dessa lokaler måste emellertid nu kompenseras genom motsvarande tillskott fr.o.m. år 2016 från statsmakternas sida under universitetets myndighetsanslag för forskning och forskarutbildning. 33

En genomgång har företagits av hur de aktuella lokalerna disponeras för utbildning resp. forskning. Byggnaden i fråga, avtalets Objekt 463, inrymmer fyra huvudtyper av lokaler, nämligen (1) laboratorier för preklinisk forskning, (2) hörsal och grupprum, (3) kontorslokaler och (4) bibliotekslokaler, vartill kommer kommunikationsytor och andra allmänna ytor. Laboratorier för den prekliniska utbildningen samt merparten övriga undervisningslokaler är däremot förlagda till andra byggnader. Kostnaderna för laboratorierna för preklinisk forskning har till 100 % hänförts till verksamhetsgrenen forskning. Kostnaderna för hörsal och grupprum har till 95 % hänförts till utbildning och till 5 % till forskning. Kostnaderna för bibliotekslokalerna har till 85 % hänförts till utbildning och till 15 % till forskning, detta mot bakgrund av bibliotekets stora betydelse i den pedagogiska modell som tillämpas. Kostnaderna för kontorslokalerna har fördelats mellan utbildning och forskning med de procenttal för de båda verksamhetsgrenarna, 80 % forskning och 20 % utbildning, som gäller för fördelningen av lönekostnaderna för de anställda som arbetar i den berörda institutionens lokaler. Sedan kostnaderna för de fyra typerna av lokaler summerats för utbildning resp. forskning har kostnaderna för kommunikationsytor och andra allmänna ytor fördelats proportionellt på de båda verksamhetsgrenarna. Beräkningarna innebär, sammanfattningsvis, att av de totala lokalkostnaderna om 19,1 milj kr för Objekt 463, som Landstinget f.n. täcker, avser 75 % forskning och 25 % utbildning. Översatt till pengar år 2013 innebär denna fördelning att 14.325 tkr är att hänföra till forskning och 4.775 tkr till utbildning. Det förstnämnda av dessa båda belopp anger således storleken av den kompensation som universitetet behöver erhålla under sitt myndighetsanslag för forskning och forskarutbildning, när Landstingets avtalsmässiga åtagande upphör vid utgången av år 2015. 34 4

Underbilaga 35

36

Underbilaga 37

38

www.liu.se Budgetunderlag för Linköpings universitet perioden 2014 2016. Produktion: Kommunikationsavdelningen, Linköpings universitet. Tryck: 300 ex, LiU-tryck, Linköping, februari 2013. Omslagsbild: David Einar Nygren