Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV och Svenskt Vatten Utveckling. Lång- och kortsiktiga effekter på mark och gröda Ulrika Dyrlund Martinsson Hushållningssällskapet Skåne
Bakgrund Hösten 1973: Hushållningssällskapet genomförde en inventering av tänkbara åkerarealer för spridning av slam i hela M-län på uppdrag av SSK 1974: Tillsattes arbetsgrupp med representanter för LRF, SSK, HS och dåvarande Lantbruksnämnden. Utarbetades folder med frågeformulär till alla jordbrukare >10 ha åker inom SSK:s område, totalt 2500 frågeformulär. 1975: 589 svar, varav 229 positiva 360 negativa. Årlig disponibel spridningsareal 3000 ha. Behov 1400 ha
Bakgrund 1980 Överenskommelse HS SSK att SYSAV ställde ett 3-årigt anslag till försök i fyra kommuner 1981 Startade försöken
Igelösa
Petersborg
Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013, 2017, 2020) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013, 2017, 2020) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva
Igelösa
Grödor År Igelösa Petersborg 2009 2010 2011 2012 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2017 2018 Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Slamspridning Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete 2019 Höstvete Sockerbetor (vår-19)
Vad har gjorts i försöken? Varje år har följande analyserats: Växtnäring och metaller i jord Växtnäring och metallupptag i växtens ätliga delar Skördens storlek och kvalitet Kväveanalys i jord, 0-30 och 30-60 cm, vår och höst Slamspridning 2017
Slamanalyser, Igelösa Mg/kg TS 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Cd Hg
Slamanalyser, Petersborg mg/kg TS 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 Cd Hg
Slamanalyser, Igelösa 250 200 150 Mg/kg TS 100 50 0 Pb Cr Ni
Slamanalyser, Petersborg 450 400 350 300 mg/kg TS 250 200 150 100 50 0 Pb Cr Ni
Slamanalyser, Igelösa mg/kg TS 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Cu Zn
Slamanalyser, Petersborg 2500 2000 mg/kg TS 1500 1000 500 0 Cu Zn
Torrt 2018! 24 mm 30 april- 10 aug Petersborg 8 mm 30 april-10 aug Igelösa För Skåne är skördetappet ca 60 % mot ett normalår I Väst tappade de 20 % och i öst/mälardalen 30 %. Ju högre skördepotential desto större skördetapp eftersom vattnet begränsande.
Värmen 2018
Skörd 2018 Höstvete Höstraps Kg/ha Petersborg Igelösa Utan slam 4691 1108 1 ton slam-ts/ha och år 4773 1449 3 ton slam-ts/ha och år 6014 2125 Medelskördar Skåne medel 5539 2060 min 2750 max 8750 medel 2013-2017 3480
Slammet effekt på fosfortalen i jorden Igelösa 35 30 25 Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år P-AL 20 15 10 5 0
Slammet effekt på fosfortalen i jorden Petersborg 30 25 20 P-AL 15 10 5 0 Utan slam 1 ton slam-ts/år och år
Mullhaltsutveckling Igelösa 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 Mullhalt, % 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år Rek. handelsgödsel, NPK 3 ton slam-ts/ha och år Linjär (Utan slam) Linjär (1 ton slam-ts/ha och år)
Mullhaltsutveckling Petersborg 2,4 2,2 2,0 Mullhalt, % 1,8 1,6 1,4 1,2 Utan slam Rek. handelsgödsel, NPK 1 ton slam-ts/år och år 3 ton slam-ts/år och år
Slammet har ingen effekt på upptag av kadmium i grödan Exempel igelösa 0,35 0,30 Cd, mg/kg TS 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Wheat S-wheat Barley Oil seed rape W-wheat S-wheat Peas Oil seed rape W-wheat S-wheat Barley Peas Oil seed rape W-wheat Fescue Fescue W-wheat S-beet W-wheat Barley Oil seed rape W-wheat Barley W-wheat S beet H-raps 1982 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 2009 2010 2011 2013 2015 2016 2018 No sludge Sludge 1 ton DS/ha and year
Slammet har ingen effekt på upptag av koppar i grödan Exempel Igelösa 10 9 8 7 Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år 6 5 4 3 2 1 0 V-vete K-ärt H-raps H-vete S-betor V-vete V-korn K-ärt H-raps H-vete Rödsvingel Rödsvingel S-betor H-vete V-korn H-raps H-vete S-betor V-korn H-vete S-betor V-korn H-raps Cu, mg/kg TS 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2006 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 2016 2017 2018
Andra undersökande projekt i försöken Daggmaskar, vid två tillfällen. Torsten Gunnarsson, Lunds Universitet, 90-talet Mikrorganismer. Lennart Torstensson, SLU, 90-talet Organiska ämnen, vid tre tillfällen. Peter Nilsson m.fl. 1990-2005 Utökad statistisk bearbetning. Hans Larsson, SLU Alnarp, 2009 Utökad statistisk bearbetning. Jan-Erik Englund, SLU Alnarp, 2011-2014 Four Swedish long-term field experiments with sewage sludge. Effect on soil microbes and on metal uptake by crops. Gunnar Börjesson, Holger Kirchmann & Thomas Kätterer, SLU, 2011-2012 Nedbrytning av läkemedelsrester. Lars Rosenqvist, Petra Wallberg, IVL. 2014-2015 Massbalans, silver och koppar. Gunnar Bengtsson. 2013-2014 Screening av organiska föroreningar i slambehandlad åkermark. Naturvårdsverket, Mats Allmyr, WSP. 2014-2015 Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avloppsslam. Marita Hörsing, SVU. 2014 Mikroplaster i kretsloppet. Emelie Ljung, JTI. 2017-2018 Vetenskaplig publicering. Gunnar Börjesson, SLU. 2017 Antibiotikaresistens. Joakim Larsson, Centre for Antibiotic Resistance Research at University of Gothenburg. 2017-2018 Oönskade organiska ämnen. Marita Hörsing, SVU. 2016-2017.