LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk



Relevanta dokument
Svenska som andraspråk

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Centralt innehåll årskurs 7-9

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

Svenska 8B v Syfte:

3.18 Svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Göteborg 18 oktober 2011

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

TEMA FANTASY. Under ett par veckor kommer vi att arbeta med ett fantasytema i svenskan. Vi kommer att:

svenska som andraspsråk

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Övergripande planering

Artikel/reportage år 9

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Pedagogisk planering tidningstexter

Syfte och mål med kursen

SVENSKA. Ämnets syfte

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012

Svenska som andraspråk

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012

Svenska som andraspråk Åk

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

3.18 Svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Lokal Pedagogisk Planering

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Förslag den 25 september Svenska

8G Planering i svenska v Tema: Noveller Hej,

svenska kurskod: sgrsve7 50

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Planering i svenska v Tema: Noveller

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Tala, samtala och lyssna

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läsa. Eleven kan läsa skönlitteratur och

Svenska som andraspråk

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

i N S P I R A T I O N e N

Transkript:

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse Läs strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. SVA Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel t.ex. digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till. SVA. Att leda samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. SVA Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Sv Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Beskrivande, förklarande, utredande och argumenterande texter t.ex. tidningsartiklar. Skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. SVA Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med källkritiskt förhållningssätt.

Tid Förmågor Undervisning Undervisning Övergripande v. 35-42 Formulera sig och kommunicera i tal och skrift Läsa och lyssna på boken Vinterviken Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer Söka information från olika källor och värdera dessa Välja och använda språkliga strategier SVA Se filmen Vinterviken Gestaltningar och beskrivningar i text kontra rörlig bild. Respons skriftligt och muntligt Loggbok Boksamtal Bokfrågor Massmedia Artikel/insändare Grammatikövningar Läsa olika genretexter om utanförskap Nationella minoriteter Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att värdera och kritiskt granska olika källor

Veckoplanering v.35 Introduktion och genomgång av temat. Läsa sid 5-40 i Vinterviken. Bokfrågor läxa ons v.36. v.36 Läsa sid 41-90 i Vinterviken. Bokfrågor läxa tors v.37. Arbeta med vad är massmedia, samt artiklar och insändare. v.37 Läsa sid 90-135 i Vinterviken. Bokfrågor läxa ons v.38. Enskilt arbete insändare, läxa till torsdag. v.38 Läsa sid 136-180 i Vinterviken. Bokfrågor läxa ons v.39. Enskilt arbete artikel. v.39 Läsa sid 180-228 i Vinterviken. Bokfrågor läxa tors v.40. Fortsatt arbete med artikel, läxa till tors. v.40 Läsa sid 229-287 i Vinterviken. Bokfrågor läxa ons v.41. Läsning och diskussion av texter om utanförskap. v.41 Filmvisning tisdag. Jämförelse film och bok. Läxa till tors. v.42 Olika skrivuppgifter samt muntlig framställning.

Bedömningskriterier Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.