En bättre värd EN TIDNING FRÅN VASAKRONAN NUMMER 4 DECEMBER 2013

En bättre värd EN TIDNING FRÅN VASAKRONAN NUMMER 4 DECEMBER 2013 SÄG DET MED LJUD Så påverkas vi av det vi hör LYFT PÅ DRAGARBRUNN Handelsstråket i Uppsala lever upp DEN FILANTROPISKA KAPITALISTEN Stefan Krook kombinerar business med samvete 40 DECIBEL så starkt är bakgrundsljudet på kontor mer om ljud i vårt tema NYTT MATTEMPEL Alla munnar mättas på K25

innehåll SHOPPING I FÖRÄNDRING FÖRSTA GÅNGEN JAG träffade Martin tog det en bra stund för honom att förklara vad han gör. Det berodde till stor del på hans engagemang. Orden sprutade ur honom. Jag skulle säga att han jobbar med ljud, det är inte svårare än så. Det roliga är att ju mer jag förstod, desto mer fascinerad blev jag. Han öppnade en helt ny och spännande värld. Därför har vi ljud som tema i det här numret. Jag går runt och lyssnar mycket mer nu och läser du artikeln så tror jag du kommer göra detsamma. NÄR DET GÄLLER shopping händer det massor. En generell trend är att vi går från att konsumera prylar till att konsumera upplevelser. Städerna fylls av fik och restauranger. K25 på Kungsgatan 25 i Stockholm är ett bra exempel på den nya trenden. Där har en prylbutik blivit en restaurang. Och i Uppsala gör man om hela Dragarbrunnsgatan till ett promenadstråk med uteserveringar. Caféer har blivit big business. HÅLLBARHETSFRÅGORNA HAR blivit en självklar del av näringslivet. Förr pratade företag om vad de borde göra, nu pratar vi om vad vi faktiskt gör och vi har förstått att vinstmaximering inte utesluter möjligheten att göra samhällsnytta. Stefan Krook är mannen som brinner för just detta, jag förstår honom. Miljöfrågan är ett exempel. För några år sedan var det en fråga bland flera, idag är den avgörande. Både för oss och för våra kunder. Hur kul som helst. Sen har vi piffat till vår tidning en aning, lite friare form och lite friare innehåll. Hoppas du gillar det. PETER ÖSTMAN, Kommunikationschef Vasakronan Trevlig läsning! 10 VID KAFFEAUTOMATEN Stockholms Arkitektur på fickan... 21 TRE LIKA MED ETT De kommer från olika religioner, men tror alla på samma Gud... 24 I HUVUDET PÅ Stefan Krook, den filantropiska kapitalisten... TEMA LJUD Ljud är ett av våra starkaste sinnesintryck och kan avgöra hur du upplever miljön du befinner dig i... MAT FÖR ALLA MUNNAR Goda anledningar att besöka nya mathallen K25. 26 FEM FRÅGOR TILL Eva Jarlsdotter om Lean med Sean Banan... 27 VÄRDENS SIDA Sveriges enda Green Star... 28 COLOUR BY NUMBERS Du kan själv bestämma vilka färger tornet på Telefonplan i Stockholm ska ha... En bättre värd ges ut av ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: Peter Östman, Tel: 08-566 205 60, peter.ostman@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Rebecca L Thorell, Tel:08-566 205 09 rebecca.liljebladh-thorell@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 300 74, 104 25 Stockholm. Tel: 08-566 20 500 HEMSIDA: www.vasakronan.se OMSLAG: Tina Axelsson. REDAKTIONELL PRODUKTION: Susanne Glennegård, och Ewa Lindström, Intellecta Corporate. REDAKTIONSRÅD: Rebecca Liljebladh-Thorell, Anna Dahlin, Anneli Dahl, Daniel Jighede, Sara Rääf, Viktoria Nilsson. REPRO: Turbin. Tryckt på miljögodkänt papper av Modintryckoffset, 2013. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: adressandring@vasakronan.se SPETS OCH SHOPPING Dragarbrunnsgatan i Uppsala genomgår en rejäl ansiktslyftning...

i tiden LAMPAN AV ÅTERVUNNA petflaskor är inspirerad av såpbubblor. Ett smart, vackert och miljövänligt sätt att lysa upp vintermörkret. soudasouda.com Äntligen VANLIG MATOLJA ANVÄNDS SOM BRÄNSLE till detta miljövänliga stenljus. Sätt det i en behållare och fyll på med vanlig matolja så brinner ljuset i minst 200 timmar. la-di-da.se mörkt VISSTE DU ATT VI BLIR kreativa i mörker? Forskarna menar att en dämpad belysning triggar vår hjärna att bli mer utforskande. Det blir helt enkelt lättare att släppa tankarna fria. Däremot ökar förmågan att tänka logiskt i takt med att ljusstyrkan i rummet ökar. Så bara välj. Finn dig till rätta i höstmörkret med massor av levande ljus eller lys upp ordentligt. Till exempel med den fantasifulla och miljövänliga lampan du ser här intill. STÖVLA IVÄG TILL KONTORET i dessa högst trendiga näbbstövlar. De är handgjorda i kromfritt naturligt garvat läder. Företaget Beak Boots vill återuppliva tillverkningen av klassiska skodon. Material väljs med omsorg och produktionen är snäll mot miljön. beakboots.com SOMMARENS ÖVERBLIVNA FLIPFLOPS har förvandlats till en färgglad sittpuff som döpts till Miss Ghana Ottoman. Det mjuka gummit gör den skön att sitta på. Miss Ghana Ottoman passar både ute och inne, men gillar inte för mycket sol. Och det passar bra så här års. Puffen har fått många designpris. unnamel.com 3

4 FLER BUTIKER BORDE JOBBA MED OLIKA LJUDZONER FÖR OLIKA PRODUKTER ISTÄLLET FÖR ATT HA ETT ENDA ÖVERGRIPANDE LJUD. MARTIN LJUNGDAHL

tema ljud Bilden av ljudet Ljud är ett av våra starkaste sinnesintryck och kan avgöra hur du upplever miljön du befinner dig i. Ljudet kan också vara ett instrument som lyfter såväl varumärke som medarbetare. TEXT: EVA-LISA SAKSI ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON GALLERIAN I CENTRALA Stockholm är full av handlande, ätande, strosande, pratande och väntande människor. Butikerna ligger vägg i vägg på var sida om den långa gången och från varje entré strömmar det musik. Ljudintrycken är många och ljudnivån hög. För att kunna erbjuda besökarna en oas mitt i bruset fick forskargruppen Urban Sound Institute i uppdrag att skapa ett rum av ljud. Med extremriktade högtalare och paraboler får besökarna en så kallad ljuddusch. Den skapar en upplevelse av ett rum i rummet, där miljön är mer avslappnad jämfört med den i övrigt livliga gallerian. Vad som händer är att folk gör den offentliga platsen till privat. Men de är inte medvetna om att det faktiskt är ljudet som påverkar dem. Det handlar väldigt mycket om nivåer. Ljudet ska vara så lågt att man uppfattar det men inte lyssnar på det, säger Martin Ljungdahl som studerar hur ljud påverkar i olika miljöer. Allt fler butiker och varumärken har förstått att sonic branding är tidens melodi. Alltså att använda ljud för att påverka och skapa känslor ju fler sinnesintryck som kopplas ihop desto starkare blir varumärkets identitet. Ljud är extremt bra för att skapa en känsla. Men varför vi uppfattar ett ljud på ett speciellt sätt är ibland svårt att förklara. För många av oss skapas upplevelsen av musik eller ljud utifrån en händelse eller något vi ser. Och om man kopplar ljudet till den händelsen eller något visuellt skapas ett ljudminne. Kan vi sedan koppla ljudminnet till ett varumärke eller en butik, då blir effekten väldigt stark, säger Martin Ljungdahl. MEN DET GÄLLER att ljudsätta omsorgsfullt. Lägger man till för mycket, och framför allt fel ljud, kan det ge motsatt effekt folk blir störda. Man måste vara försiktig med vad man gör. Ljudet måste stämma och passa med vad man förväntar sig av varumärket. Det ska man ha i åtanke, istället för att säga vi ska ha just den här låten. Ett problem idag är att man lägger så liten budget på ljud, menar Martin Ljungdahl. I reklamfilm läggs kanske 20 procent på ljud när 70 procent av upplevelsen handlar om det vi hör. Prova själv att stänga av ljudet och se vad som händer. Många har inte förstått hur viktigt det är. Om du funderar på ljudet tidigt i varumärkesarbetet kopplar du ett väldigt starkt grepp om marknaden och får ett försprång. I sitt företag Soundmark arbetar Martin Ljungdahl med att få ljud och musik att passa den visuella omgivningen. För belys- 5

tema ljud VI VET ATT LJUDEN PÅVERKAR ÄVEN VÅRT UNDERMEDVETNA EXTREMT MYCKET. I EN JOBBIG LJUDMILJÖ ÄR DET SVÅRARE ATT LÖSA UPPGIFTER OCH TA TILL SIG INFORMATION ningsföretaget Fagerhults showroom skapade han tillsammans med en ljuddesigner zonindelade miljöer där produkter visades upp. Syftet var att kunden skulle få känslan av att besöka olika platser, till exempel en storstadslägenhet vägg i vägg med en jazzklubb. Knepet var att kombinera det visuella med en passande ljudmiljö för att skapa den sinnesstämning som framhäver produkterna. I en annan del av lokalen hördes industriljud som förstärkte industrilokalens uttryck. Fler butiker borde jobba med olika ljudzoner för olika produkter istället för att ha ett enda övergripande ljud. SOM STUDENT PÅ Luleå tekniska universitet studerade Martin Ljungdahl hur vi uppfattar och beskriver ljudlandskap. I ett experiment fick andra studenter lyssna på en digitalt skapad ljudmiljö från en fiktiv stad och rita vad de såg framför sig. De hörde i stort sätt samma saker men associationerna var vitt skilda och de ritade helt olika bilder. Vi ser ljud med hjälp av bilder. Och de bilderna är helt beroende av kulturella betingelser, tidigare referenser och den sinnesstämning man är i för tillfället. Istället för att se olika ljud som negativa eller positiva, kan man förhålla sig till ljud som relevant information för platsen man befinner sig på. I en trafikkorsning kopplas sirenerna naturligt till ambulansen som kommer i hög fart. Om man däremot hör en inspelning av samma sirener på en annan plats kopplar kanske ljudminnet ihop ljudet med något helt annat. På gatan förstår du ljuden och de får en mening och de upplevs inte lika irriterande som de kanske gör när de tas ur sitt sammanhang, säger Martin Ljungdahl. Det är alltså lättare att acceptera ett störande ljud om du får en förklaring till det. Till exempel att den brummande luftkonditioneringen måste vara på annars blir det för varmt. Det finns även andra skäl till varför ljud upplevs som positiva eller negativa, till exempel din sinnesstämning och vad du tycker om. Om du gillar monoton techno får du en positiv sinnesstämning av att lyssna på det. Men om du inte gillar techno och tvingas lyssna på det har det en negativ inverkan på dig. Om du utsätts för musik eller ljud som du upplever som störande kan det faktiskt ge upphov till en ökad produktion av kortisol som är ett stresshormon, säger Martin Ljungdahl. På arbetsplatsen omges vi ständigt av ljud. I öppna kontorslandskap är de sociala aspekterna en fördel medan ljudmiljön kan vara en nackdel. Kollegornas samtal, telefonsamtal, ringsignaler och störande fläktljud står högt upp på listan över störande ljud. Ett sätt att förbättra ljudmiljön är att göra de störande ljuden till bakgrundsljud. Det handlar om att höja eller sänka bakgrundsnivån i lokalen. Genom att sätta upp akustiska plattor kan man få vissa ljud högre eller lägre. Till exempel kan volymen på brummandet från fläktsystemet läggas på en nivå som faktiskt gör att man tar ut medarbetarnas samtal. Man hör att de pratar men inte vad de säger. Då störs man mindre. Martin Ljungdahl ligger i startgropen för en 6

tema ljud VI SER LJUD MED HJÄLP AV BILDER. OCH DE BILDERNA ÄR HELT BEROENDE AV KULTURELLA BETINGELSER, TIDIGARE REFERENSER OCH DEN SINNESSTÄMNING MAN ÄR I FÖR TILLFÄLLET. LITEN LJUDLISTA LJUDMILJÖ Alla ljud omkring dig där du befinner dig. LJUDLANDSKAP Sammansättningen av alla ljud på en viss plats. LJUDMÄRKE En plats specifika ljudidentitet. LJUDDESIGN Att formge en ljudbild för en viss produkt, miljö eller varumärke och via hörseln påverka användarens upplevelse. Ljuddesign kan också vara att bestämma hur ett visst ljud ska låta. SONIC BRANDING Att koppla ett ljud till ett varumärke eller produkt. LJUDLOGOTYP Ljud kopplat med den visuella logotypen, till exempel filmbolaget MGM:s rytande lejon eller SF Bios signaturmelodi. SINNESMARKNADS- FÖRING En marknadsföringsstrategi som kombinerar syn, lukt, smak, känsel och hörsel för att göra produkten eller varumärket mer upplevelsebaserat för att på så sätt nå sin målgrupp. 7

tema ljud studie om aktivitetsbaserade kontor. Allt fler företag anammar kontor utan fasta arbetsplatser där medarbetarna arbetar i olika projektgrupper eller använder kontoret endast en del av sin arbetstid. På aktivitetsbaserade kontor finns olika zonindelningar. Här kan man jobba med ljud på olika sätt. Man kan ha helt tysta zoner och rum och man kan ljudsätta för att skapa en stämning eller känsla, säger Martin Ljungdahl. Visste du att Personer som klassas som ljudkänsliga visar starkare stressreaktioner än andra gentemot buller. Ljudkänslighet har förmodligen både genetiska och psykosociala orsaker. Det handlar snarare om att man är extra känslig för stimuli och har svårt att utestänga distraktioner, än att man har känslig hörsel. I en forskningsstudie har man funnit förhöjd nivå av kortisol i saliven hos ljudkänsliga personer när man har tittat på till exempel ventilationsbuller. Källa: Karolinska institutet HOS INNOVATUM, ett utvecklingscentrum i Trollhättan, skapade Martin Ljungdahl och en inredningsarkitekt en marin miljö i ett av konferensrummen. Med hav på tapeterna och ett designat ljud av vågor som kamouflerade ljudet från fläktsystemet fick, man känslan av att vara vid stranden. Här höjer Martin dock ett varningens finger. Det är inte bara att tillföra ljud hur som helst för att få feeling i ett rum man måste iaktta försiktighet. För många hörselskadade kan det vara ett problem om man tillför för mycket ljud. Att ha problem med hörseln är ett folkhälsoproblem. Så många som 1, 4 miljoner människor i Sverige har hörselskador. Martin Ljungdahl tycker att vi överhuvudtaget måste bli mer medvetna om vår ljudliga situation och börja lyssna. Vi är väldigt medvetna om hur det ser ut omkring oss men måste diskutera mer hur ljuden låter. Vi vet att ljuden påverkar även vårt undermedvetna extremt mycket. I en jobbig ljudlig miljö är det svårare att lösa uppgifter och ta till sig information. Ljud påverkar hur vi upplever saker, känslor och stämningar. Har man vackra ljud och en bra ljudmiljö då både mår man bra och jobbar bättre, säger Martin Ljungdahl. Hur viktigt är det att det är alldeles tyst? Det finns nästan inte tystnad. Inte ens i naturen. Men där är ljuden mycket mer dynamiska och du hör fler nyanser, säger Martin Ljungdahl. DET FINNS NÄSTAN INTE TYSTNAD. INTE ENS I NATUREN. DÄR ÄR LJUDEN DYNAMISKA OCH DU HÖR FLER NYANSER. 8

tema ljud FRAMTIDEN ÄR HELHET DET ÄR INTE BARA DET VISUELLA INTRYCKET SOM PÅVERKAR. LJUD OCH LJUS ÄR EN VIKTIG DEL FÖR EN BRA RUMSLIG MILJÖ. FLER INREDNINGS- ARKITEKTER BEHÖVER UTBILDAS FÖR ATT FÅ EN HELHETSSYN PÅ DE MILJÖER DE SKAPAR, MENAR BJÖRN HELLSTRÖM. NÄR BJÖRN HELLSTRÖM, akustisk designer, arkitekt och forskningsledare på Konstfack, frågar inredningsarkitekter Hur blir ljudet? förstår de inte vad han menar. Vi är fortfarande låsta vid det visuella och glömmer bort alla andra sinnesintryck som ska tas in, säger han. I ljuddesignlabbet på Konstfack kan studenter, arkitekter och beställare lyssna på simulering av ljud i olika miljöer och direkt få en auditiv upplevelse av en miljö. Genom att bygga en virtuell 3D-modell i auraliseringsprogrammet Sketch Up och välja tänkbara inredningsmaterial hör de hur ljudbilden blir. Labbet kan användas för att förebygga de ljudproblem som kan uppstå i en miljö. Då kan man förändra arkitekturen så att ljudmiljön blir bättre. ATT ARBETA MED akustisk design skiljer sig inte från hur man arbetar som arkitekt, samma frågeställning kommer upp: vad ska rummet vara bra på? I ett kontorslandskap kan det vara att man ska kunna koncentrera sig men också kommunicera med medarbetare. Framtidsperspektivet är, enligt Björn Hellström, att inredningsarkitekterna på Konstfack ska bli bättre på helheten ljud, ljus och färg för att på så sätt få in alla delar tidigt i processen. Det blir mer kostnadseffektivt och lättare att undvika dåliga kompromisser i efterhand, som att sätta upp ljudabsorbenter som inte fungerar ordentligt. Vi måste ändra sättet hur vi planerar miljön och ta in fler kompetenser i arbetet med mer komplexa rum, som till exempel kontorslandskap. Om jag visar ljudexempel på hur det kan låta i ljuddesignlabbet får arkitekten eller beställaren ett större Labbet kan användas för att förebygga de ljudproblem som kan uppstå i en miljö. BJÖRN HELLSTRÖM, intresse för helheten i miljön. I ett öppet kontorslandskap är den fysiska rörelsen den största boven när det gäller störning. En lösning är arbetsmodellen space syntax. Det är egentligen ett verktyg för stadsplanerare för att göra gator lättare åtkomliga genom fler ingångar, men är även en bra modell att utgå ifrån inom inredningsarkitektur, menar Björn Hellström. Om du sprider rörelserna i rummet genom att ha flera entréer till lokalen och placerar arbetsplatser tillsammans i enskilda öar behöver man inte passera så många medarbetare för att nå kaffeautomater, toaletter eller utgången. Då är det lättare att hitta rätt ljudabsorption och samtidigt ha visuell kontakt, säger Björn Hellström. FOTO: OLOF GLEMME AKUSTISK DESIGNER, ARKITEKT KONSTFACK 9

vid кffeautomaten DIN DOS AV ANVÄNDBAR TRIVIA OCH SPÄNNANDE SAMTALSÄMNEN STOCKHOLMS ARKITEKTUR PÅ FICKAN STOCKHOLM FÖRÄNDRAS i snabb takt. Många, både stockholmare och besökare, efterfrågar information om de allra senaste byggprojekten. Arkitektur- och designcentrum ligger bakom den nya appen Arkitektur Nu/Stockholm. Appen, som kan laddas ned i App store och Google Play, innehåller 40 av de senaste årens mest omtalade byggnader, inredningar och landskapsprojekt. Till exempel kulturhuset Cyklopen i Högdalen som invigdes i september 2013. LIVSTIPS GAV DOKTORSHATT OCH EN MILJON VISNINGAR KOMIKERN OCH MUSIKERN Tim Minchin blev nyligen hedersdoktor på sitt gamla lärosäte University of Western Australia. Han höll ett inspirationstal där han ger nio underhållande och träffsäkra tips om livet.sedan dess har talet spridits som en löpeld över världen. Videon har visats över 1 miljon gånger. timminchin.com Att vara chef är en position, att vara ledare är en relation. HELGE BRATTGÅRD BOKt i p s et UNDERHÅLLANDE OM FÖRÄNDRING (Mikael Krogerus och Roman Tschäppeler, Karavan Förlag) Varför har vi så ont om tid? Är demokrati rätt politiskt system? Vem styr världen? I Förändringshandboken försöker Mikael Krogerus och Roman Tschäppeler få rätsida på några av vår tids fundamentala omvälvningar. Boken presenterar praktiska modeller, konkreta teorier och djärva tankeexperiment på ett lekfullt och underhållandet sätt. DET HÄR VILL MEDARBETARE HA FÖR ATT REKRYTERA rätt personal lockar personalchefer främst med utvecklande arbetsuppgifter. Och det är också vad medarbetare helst vill ha. Men sedan går åsikterna till viss del isär kring vad som gör en arbetsplats attraktiv. Det visar en ny undersökning som Poolia har gjort. 500 personalchefer och 1 000 tjänstemän fick svara på frågor om rekrytering. Personalcheferna lockar med: Utvecklande arbetsuppgifter Bra arbetsmiljö Företagets värderingar Bra chef, erkänsla och uppskattning Ansvar Medarbetarna vill ha: Utvecklande arbetsuppgifter Lön och förmåner Bra chef, erkänsla och uppskattning Flexibla arbetstider Trevliga kollegor Personalchefernas verktyg för att motivera och behålla medarbetare: Utvecklande arbetsuppgifter Bra chef, erkänsla och uppskattning Bra arbetsmiljö Ansvar Karriärmöjligheter Det här får medarbetarna att stanna: Bra chef, erkänsla och uppskattning Utvecklande arbetsuppgifter Trevliga kollegor Lön och förmåner Bra arbetsmiljö 10

Mat för alla munnar Det finns elva goda anledningar att besöka den nya mathallen K25 på Kungsgatan 25. Här kan man handla frukost, lunch och middag sex dagar i veckan. TEXT: RAMIN RAHMANI FOTO: TINA AXELSSON När K 25, givetvis döpt efter Kungsgatan 25, slog upp portarna i april fick den 1,5 kilometer långa gatan en ny mathall. På 720 kvm vid Regeringsgatans bro, under ett och samma tak, ryms nio restauranger, ett kafé och ett bageri. Restaurangerna delar på 220 sittplatser där gäster kan handla sin mat från olika restauranger men ändå sitta vid samma bord. Det är Ricardo Constantinou, grundare till Panini Internazionale som tagit initiativet till den nya mathallen. Han handplockade elva aktörer att göra bra ta-med mat av restaurangkvalité. RESULTATET HAR BLIVIT hyresgäster med välbekanta namn som Beijing 8, Vigårda, och Umur och Halv grek plus turk. Några av de andra hyresgästerna är mexikanska köket Zocalo, fisk och skaldjursrestaurangen Lisa-på-väg och bageriet Fabrique. K25 har en modern, rå och avskalad betonginredning som mjukas upp av trädetaljer. Från taket med karakteristiska industrirör, hänger spartanskt designade lampor med glödlampor ner över mörkgråa träbord där upp till tolv personer kan sitta tillsammans. Och längst in i lokalen finns det en läktare där man kan avnjuta sin mat och diskret spana in andra lunchgäster. 11

Mörk, robust industrikänsla i kombination med mjuk inredning gör K25 till en originell och trivsam mathall. 12

K25 FASTIGHET: Stuten 12, Stockholm VERKSAMHET: Restauranger, bageri och kafé ADRESS: Kungsgatan 25, Stockholm YTA: Cirka 720 kvadratmeter OMRÅDE: Stadsdelen Norrmalm, Stockholms City. KOMMUNIKATIONER: Tunnelbanestationerna Östermalmstog och Hötorget. Bussar passerar Kungsgatan med tät trafik. I NÄRHETEN: Det mesta! Ett stenkast bort ligger Stureplan med sin galleria, restauranger och kaféer. Och ungefär lika långt åt andra hållet ligger Hötorget med lika stort utbud. Inklusive en biograf och en livlig torghandel med frukt, grönsaker, blommor och prylar. ÖVRIGT: Den 100 år gamla Kungsgatan har gått igenom många epoker. Här har åtskilliga demonstrationståg dragit fram, på 60-talet var det ett utpräglat raggarstråk, och 1967 blev det fullt trafikkaos när Sverige bytte till högertrafik. På Kungsgatan öppnades också Sveriges första hamburgerrestaurang på 70-talet. 13

14

På Beijing serveras hälsosamma dumplings. Den rosa skylten lyser upp den avlånga lokalen. 15

16 På Kura Café kan man få sig nördigt gott kaffe.

SATSNING PÅ SPETS OCH SHOPPING DRAGARBRUNNSGATAN I UPPSALA GENOMGÅR EN REJÄL ANSIKTSLYFTNING. FRÅN EN GANSKA TRÅKIG TRANSPORTSTRÄCKA BLIR DET EN GATA FÖR FLANÖRER OCH SHOPPINGSUGNA UPPSALABOR. TEXT: EVA-LISA SAKSI FOTO: JENNIFER GLANS

Det rör sig många människor i det här området så förväntningarna är stora. MARIETTE VINGE, THE ENGLISH SHOP Cykelstaden Uppsala har fått nya röda cykelställ på Dragarbrunnsgatan.

UPPSALA ÄR EN STAD i förvandling. Ett stenkast från Centralstationen pågår arbetet för fullt. Dragarbrunnsgatan, som sträcker sig från Linnéträdgården till Strandbodgatan, håller gradvis på att förändras till en gata med mysiga promenadstråk och uteserveringar. Gatan är en del av Uppsalas stadsförnyelseprojekt målet är att skapa en levande och attraktiv stadskärna. I kvarteret mellan Bangårdsgatan och Vretgränd, där forskaren och vetenskapsmannen Olof Rudbeck en gång hade en trädgård, finns numera ett litet torg som för tankarna till ett vardagsrum. Konstnärerna Natasha Dahnberg och Katarina Sundkvist Zohari har med sin utsmyckning skapat känslan av ett intimt rum i staden. En av de låga stensofforna har ett blästrat spetsduksmönster, gatlyktorna påminner om golvlampor, det finns krukväxter i brons och en ryamatta av små gatstenar. På husväggen lite längre bort hänger en spetsgardin av vit metall. Några kvarter bort doftar det gott av nybakat. Forsa hembageri har en strid ström av kunder som handlar surdegsbröd, kakor, bullar, croissanter och tårtor. Brödbutiken har varit öppen sedan halv åtta på morgonen och inne i bageriet har det varit full aktivitet långt innan många av oss vaknade. Åsa Larsson, personalansvarig, och Mattias Lindberg, äldsta sonen i familjeföretaget och administratören som lyckats hålla sig från bakbordet, är ute i butiken. De ser gatans förändring som ett positivt inslag i stadsutvecklingen trots att det emellanåt har varit tufft under alla gatuarbeten. Det har varit lite bökigt, men vi kan se vart det leder. Hela miljön kommer att bli trevligare när det blir mer av en gågata. Vi kommer att ha en uteservering med fler platser som vi får ha längre ut, säger Åsa Larsson. Det kommer bli mer av ett stråk, fyller Mattias Lindberg i. Även inne i brödbutiken planeras en omgörning. Kunderna kommer att kunna se in i bageriet och det blir fler sittplatser i butiken. Vi får några fler sittplatser, men inte för många. Kunderna vill inte att det blir för stort. De står gärna utanför i en 20 meter lång kö, då får de känslan av den lilla brödbutiken utomlands. Alla ser inte lika lätt hur det kommer att bli när Dragarbrunnsgatan är klar. Per Ericsson, optiker och en av ägarna av Gertz optik, är lite trött på stöket som gatuarbetena utanför innebär. Det är svårt att se lyftet än så länge, men det bör ju bli bra när det är klart. Vi har många stammisar, men det är tuff konkurrens. Värst var det när trottoaren utanför var avstängd åt ena hållet, säger Per Ericsson. NY I KVARTERET är Mariette Vinge, vars butik The English Shop är en dröm för alla anglofiler. Hyllorna är fulla av klassiskt brittiska varumärken Walker s shortbread, PG Tips te, Marmite, vinägerchips och bakartiklar. Inför 20-årsjubileumet öppnar Mariette sin fjärde butik med kafé där bland annat cream tea, crumpets, flap jacks, pajer och Jamie Olivers toast står på menyn. Jag letade efter lokal i Stockholm genom Vasakronan och då dök den här upp. Jag har länge velat komma till Uppsala. Det är den första av våra butiker som har ett kafé och jag tror folk tycker att det är roligt med annor- city handel DRAGARBRUNNSGATAN I Uppsala är 1,2 km lång. Sträcker sig från Linnéträdgården till Strandbodgatan. I NÄRHETEN: Tre gallerior Svavagallerian, Forumgallerian och Galleria Dragarbrunn, mindre butiker, apotek och systembolag. Svavagallerian har 4 miljoner besökare varje år. NÖJE OCH BOENDE: Clarion Hotel Gillet, Royal SF Bio och många restauranger KOMMUNIKATIONER: Ligger ett kvarter från centralstationen. Därifrån går det fjärrtåg, pendeltåg och utanför stationen går stadsbussar och regionbussar. ÖVRIGT: Dragarbrunnsgatan har ursprungligen fått sitt namn efter dragarbrunnen, som var vattenpump fram till 1870 i korsningen S:t Persgatan/Dragarbrunnsgatan. UPPSALA SOM HANDELSSTAD BEFOLKNING: 202 625 ANTAL SYSSELSATTA INOM HANDELN: 5 784 personer TOTAL OMSÄTTNING: ca 13,5 miljoner kronor Källa: Handeln i Sverige, siffrorna gäller 2012 19

lunda saker. Det rör sig många människor i det här området så förväntningarna är stora. Åsa Larsson på Forsa hembageri ser fram emot den nya uteserveringen när Dragarbrunnsgatan är klar. INNE I SVAVAGALLERIAN börjar lunchgästerna strömma till. Det är en galleria med fokus på mat, här finns bland annat Hemköp, en choklad- och cigarrbutik och flera restauranger. Forno Romanos tunga draperier och textilklädda stolar ger ett ombonat intryck och kontrasterar mot den inbyggda husväggens exteriör. I andra ändan av gallerian hittar vi Moe Joe s juicebar. Vid bardisken står korgar fyllda till brädden med frukt och stora pumpor är utplacerade i hela restaurangen. Åsa Zäll öppnade för 1,5 år sedan och är positiv till stadsutvecklingen. Jag kan se att Uppsala kommun är måna om att det ska vara trevligt för alla som finns i innerstan. Det är bra om det blir en bättre stadsmiljö och positivt att kommunen uppmuntrar till många uteserveringar. Det gör att hela Uppsala blir mer attraktiv och miljövänlig, säger Åsa Zäll. HAR DRAGARBRUNNSGATAN FÅTT ETT LYFT? Elin Eldh Rinaldo, student, Uppsala, 22 och Amanda Thunberg, 23, student, Uppsala. Ja, absolut. Det är jättebra att cykelställen har kommit upp. Svavagallerian är jättemysig, vi sitter ofta här. Det är trevligt att det är en matinriktad galleria. Det är skönt att slippa shoppingen. Leif Ericksson, 62, försvarsadvokat, Uppsala. Jag kör både bil, motorcykel och går här. Jag tycker att det är ett jättelyft, något helt annat än vad det var innan. Maria Olander, 35, jurist på förvaltningsrätten, Storvreta. Nu är det rörigt. Det håller på längre än man trott. Det som är klart ser fint ut. Jag tror att folklivet kommer att vara detsamma som förut. 20

TRE LIKA MED ETT De kommer från olika religioner, men tror alla på samma Gud. Vi pratade vegetarianism, Israel-Palestina och att vara troende idag med Peter, Julia och Maimuna. De representerar judendomen, Hare Krishna och islam på Interreligiösa centret i Göteborg. TEXT: OLIVIA KRANTZ FOTO: JOHANNES BERNER I ETT VITRINSKÅP på Kyrkogatan 25 i Göteborg trängs de stora religionernas skrifter. Flera versioner av koranen, bibeln och böcker om hinduism. Lite längre in, i samlingssalen där det idag är dukat för fest, pryds väggarna av bilder på andliga rum. Moskéer, kyrkor, buddhistiska tempel och synagogor hänger sida vid sida. Här, på Interreligiösa centret i Göteborg, möts representanter från ett tiotal olika religioner för att knyta 21

TROTS OLIKA TROSUPPFATTNINGAR UPPLEVER ALLA TRE ATT DE HAR MER SAKER GEMENSAMT ÄN VAD SOM SKILJER DEM ÅT. DE DELAR ALLA SAMMA VÄRLDSBILD, SAMMA KULTURELLA BAKGRUND I EGENSKAP AV SVENSKAR. vänskapsband, diskutera religiösa frågor och verka för en större andlig förståelse i samhället. Debatten om religion är så infekterad i dag, det här blir en plattform för att sätta en annan agenda. Här på Interreligiösa centret kan vi föra respektfulla samtal, värna om varandras integritet och jämna spelfältet. Hit får man komma som man är och diskutera på sina egna villkor. För mig är det här en fristad, säger Maimuna Abdullahi, troende muslim och aktiv i religiösa centrets ungdomsverksamhet. Ikväll träffas alla medlemmar på centret för att diskutera vad som hänt det senaste halvåret. Maimuna Abdullahi, muslim, Peter Borenstein, jude, rabbi och centrets ordförande och Julia Carlberg, aktiv inom Hare Krishna-rörelsen, sitter samlade i ett litet kontorsrum. Tre representanter för olika religioner, religioner som på pappret har skilda trosuppfattningar och som, vad gäller islam och judendom, befinner sig i infekterade konflikter med varandra i världen. Hur går det ihop? Det finns ett antagande om att bara för att jag är muslim och Peter är jude så måste vi prata om Israel-Palestina. Det blir så konstigt. När jag träffar Peter så finns det så många andra saker jag vill prata med honom om som inte har med Israel och Palestina att göra, säger Maimuna Abdullahi. Hon menar att tanken på judendom och islam som varandras motpoler och religionen som själva källan till konflikt är missvisande. I slutändan handlar det om maktförhållanden, att människor utnyttjar religionen för att få tillgång till makt. Det är klart det finns religiösa människor som bråkar, men det finns också många andra faktorer som spelar in, säger Maimuna Abdullahi. Peter Borenstein håller med. Han jämför idén om judarnas skuld i Israel-Palestinakonflikten med att man skulle börja bränna ALLA TRE UPPLEVER de att religion av många människor idag snarare ses som ett problem än som en tillgång. Att religiösa människor ses som icke-tänkande, indoktri- goda grannar INTERRELIGIÖSA CENTRET FASTIGHET: Snusmalaren 6. Här finns även hyresgäster som Lindex och Elisabethskolan. YTA: 140 kvadratmeter ADRESS: Kyrkogatan 25, Göteborg I NÄRHETEN: Köpcentrumen Arkaden och Kompassen. Huvudgatan Avenyn ligger några minuters promenad bort. KOMMUNIKATIONER: Nära till Centralstationen och till Brunnsparken som är kollektivtrafikens knutpunkt. VERKSAMHET: Att verka för icke-våld, dialog och en ökad religiös förståelse i samhället. ANTAL ANSTÄLLDA: 4 stycken. ÖVRIGT: Centret drivs av Interreligiösa rådet, som startades av representanter för judendom, kristendom och islam 2007. Idag ingår även representanter från sikhism, hinduism och bahai. 2011 grundade rådet Interreligiösa centret. svenskättlingars kyrkor i Pennsylvania på grund av svenskars behandling av romer och samer i Sverige. Ingen skulle komma på den tanken, men däremot att skrika åt en jude, Vad håller ni på med i Israel eller Vad håller ni på med i Mellanöstern? Det är en väldigt absurd situation, jag ansvarar inte för Israels politik. I MÖTET MED människor från andra religioner har han lärt sig mycket om sig själv och sin egen religion. Julia Carlberg instämmer. Efter att jag har lärt känna Peter blir judendomen mer levande. Jag vet vad det innebär att leva som en modern jude idag, säger hon och berättar om vilket intryck det gjorde på henne när hon fick höra om hur påsken firas inom judendomen. Under en vecka samlas man för att minnas det judiska folkets slaveri i Egypten. Första kvällen återupplever varje jude hur det var när han eller hon var slav. Under kvällens gång hinner man gå hela vägen från slaveri till befrielse. När en jude ser någon som lider eller som blir orättvist behandlad så ska vederbörande kunna känna jag vet precis, jag minns hur det var när jag var... Den som är född med silversked i munnen sen födseln ser inte att andra har det svårt, säger Peter. Det finns en sådan ödmjukhet i det. I Sverige har vi det så bra idag att vi glömmer att vi kan bli slavar eller hemlösa imorgon. Vi hinduer tror på återfödelse, jag har säkert varit slav och lidit på alla möjliga sätt i tidigare liv. Det är ett fantastiskt sätt att påminna sig om att vi inte är kungar och herrar, det visar tacksamhet och att vi är beroende av Guds nåd. Vad som helst kan hända, säger Julia. 22