Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 2011-04-18 1

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) föreskrivs att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Regionfullmäktige beslutade den 22 april 2008 att nämnder, styrelser och bolag årligen ska redovisa säkerhetsläget och säkerhetsarbetet till regionstyrelsen. Regionstyrelsen beslutade den 26 maj 2009 att nämnd och styrelse minst vartannat år ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys i syfte att stärka krishanteringsförmågan. Från och med 1 januari 2011 gäller Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om kommuners och landstings risk och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). I föreskriften anges att kommuner och landstingen årligen ska inrapportera det sammanställda resultatet utifrån identifierade risker och särskilt viktiga resurser som kommuner och landsting kan disponera, för att hantera extraordinära händelser. Rapporten baserar sig på Västra Götalandsregionens förvaltningars/bolags inventering och gradering av identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden Genomförd regional risk- och sårbarhetsanalys utifrån scenario kärnkraftshaveri med efterföljande elbortfall Rapporten har utarbetats av Säkerhetsstrategiska avdelningen i samverkan med följande samhällsviktiga förvaltningar och bolag: Alingsås lasarett Angereds Närsjukhus Folktandvården Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs Sjukhus NU-Sjukvården Primärvården (Skaraborg, Södra Älvsborg, Fyrbodal, Göteborg och Södra Bohuslän) Regionkansliet (Informationsavdelningen, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum och Säkerhetsstrategiska enheten) Regionservice Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smittskyddsenheten Skaraborgs Sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Västfastigheter Västtrafik 2

Sammanfattning Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån redovisas enligt de sju punkter som anges i MSB:s föreskrifter MSBFS 2010:6 Den samlade analysen godkändes av regionstyrelsen 2011 06 28 Arbetet bygger på Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolags tidigare genomförda risk- och sårbarhetsanalyser, årliga redovisningar av säkerhetsarbetet och säkerhetsläget i Västra Götalandsregionens verksamheter samt en inventering genomförd 2011 av säkerhetsstrategiska enheten. Den regionala Risk- och sårbarhetsanalysen har baserats på Mångdimensionell Verksamhetsanalys (MVA). Arbetet har genomförts i samverkan med regionens förvaltningar/bolag och Malmö Högskola. Analysen genomfördes 2011-04-04 I rapporten finns svaren redovisade i diagramform. Sammanfattningsvis visar rapporten att att Västra Götalandsregionen har förmåga att skapa samverkan mellan olika förvaltningar, bolag och myndigheter, för att på bästa sätt kunna hantera en inträffad eller hotande extraordinär händelse. Regionens förvaltningar och bolag har påvisat följande särskilt viktiga resurser inom regionen: Intern och extern kommunikation Personalkompetens Ledning Lokaler Mediaförsörjning Regionala och lokala ledningar Transportmöjligheter Den sammanvägda bedömningen för Västra Götalandsregionen är att förmågan hantera extraordinära händelser, allmänt och i samhällsviktigverksamhet, är i huvudsak god, men har vissa brister avseende: Möjlighet till omlokalisering av samhällsviktiga verksamheter till annan plats Osäkerhet avseende lagerhållning av läkemedel, kost, material etc. Otillräcklig kontinuitetsplanering avseende IT/Teleavbrott Tillgång till reservkraft främst utan för sjukhusen Tillgång till reservvatten vid avbrott/förorening Övning Under de närmaste åren planeras det fortsatta arbetet med att stärka regionens krishanteringsförmåga. Planerade åtgärder är bland annat: Implementera regional krishanterings- och kriskommunikationsplan Regionala och lokala risk- och sårbarhetsanalyser Tydliggöra regionala ledningsförhållandena Utarbeta lokala krishanterings- och kriskommunikationsplaner Utarbeta ny regional strategi för säkerhetsarbete för 2012-2015 Utbildningar och övningar 3

Uppdrag Den samlade analysen godkändes av regionstyrelsen den XX juni 2011 och redovisas senast Den 30 september 2011 skriftligen till Socialstyrelsen med kopia till länsstyrelsen i Västra Götalands län och Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Disposition Västra Götalandsregionens regionala risk- och sårbarhetsanalys redovisas enligt de sju punkter som anges i MSB:s föreskrifter (2010:6) 1. Övergripande beskrivning av Västra Götalandsregionen. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av Västra Götalandsregionens identifierade samhällsviktiga verksamhet. 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden för Västra Götalandsregionen och dess verksamhet. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som Västra Götalandsregionen kan disponera, för att hantera extraordinära händelser. 6. Bedömning av Västra Götalandsregion förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 7. Planerade och genomförda åtgärder med anledning av den regionala risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Redovisning av resultat 1. Övergripande beskrivning av Västra Götalandsregionen. Västra Götaland är Sveriges främsta transport- och industriregion och ett genomfartsområde för gods från hela Skandinavien. Länet har 1,5 miljoner invånare och 49 kommuner, varav Göteborg är den största. I Västra Götaland ingår allt från storstad och medelstora städer till småorter och glesbygd. Länet har de senaste åren haft en stadigt ökande befolkning. Västra Götalandsregionen bildades 1999 genom sammanslagning av Bohuslandstinget, Landstinget Skaraborg, Älvsborgs läns landsting samt delar av Göteborgs Stad. Regionens uppdrag är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland där det är gott att leva, bo och verka. Västra Götalandsregionen är en av Sveriges största arbetsgivare med drygt 50 000 anställda. Uppgiften är att erbjuda bra sjukvård och tandvård samt ge förutsättningar för god folkhälsa, ett rikt kulturliv, god miljö, jobb, forskning, utbildning och bra kommunikationer. Tillsammans med de 49 kommunerna, näringslivet, organisationer och utbildningsvärlden driver Västra Götalandsregionen utvecklingen med Västra Götalands bästa som mål. 4

När Västra Götalandsregionen bildades fick den också ansvar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor som tidigare sköttes av staten genom länsstyrelserna. Det innebär bland annat ett större inflytande över regionala samhällsfrågor, till exempel infrastruktur och miljö. Det högsta beslutande organet är regionfullmäktige. Regionfullmäktige sammanträder i Vänersborg där den politiska organisationen har sitt huvudsäte. Regionstyrelsen leder och samordnar Västra Götalandsregionens politiska arbete. De flesta av regionens kanslier, sekretariat och gemensamma förvaltningar finns i Regionens Hus i Vänersborg, Göteborg, Skövde, Mariestad, Uddevalla och Borås. I Västra Götalandsregionen finns 17 sjukhus däribland Sahlgrenska Universitetssjukhuset som är norra Europas största sjukhus och svarar för specialiserad diagnostik och behandling. I regionen finns över 120 vårdcentraler och 170-tal tandvårdskliniker. Dessutom finns privata vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen äger tillsammans med kommunerna Västtrafik AB, som med bussar, spårvagnar, tåg och båtar ansvarar för kollektivtrafiken. I regionen finns även folkhögskolor, naturbruksskolor och kulturell verksamhet vilket innefattande bland annat museer, Film i Väst och GöteborgsOperan. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Västra Götalandsregionens regionala risk- och sårbarhetsanalys bygger på sammanställning av den inventering som ovannämnda förvaltningar och bolag genomfört gällande: skyddsvärden (värderingar, resurser, funktioner) oönskade händelser risker, som på ett negativt sätt kan påverka regionens möjlighet att bedriva sin verksamhet. bedömning av krishanteringsförmåga, konsekvenser för regionen och samhället åtgärdsförslag för att minska sårbarheten i Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag För att få en bild över vad som anses vara skyddsvärt, vilka oönskade händelser, risker och sårbarheter som kan påverka de 21 förvaltningar och bolag som anses vara samhällsviktig verksamhet inom Västa Götalandsregionen skickades en enkät ut till dessa förvaltningar och bolag. (se bilaga 1) Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen genomfördes i samverkan med representanter från förvaltningar/bolag som ingår i Västra Götalandsregionens krisledningsorganisation, Länsstyrelsen i Västra Götaland och två representanter från två kommuner. Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen har baserats på Mångdimensionell Verksamhetsanalys (MVA). Processledare var professor Per-Olof Hallin, Niclas Guldåker och Jerry Nilsson från Malmö högskola. Analysen genomfördes 2011-04-04. (Sammanfattning se bilaga 2) 3. Övergripande beskrivning av Västra Götalandsregionens identifierade samhällsviktig verksamhet. Följande förvaltningar/bolag är utpekade som samhällsviktiga verksamheter och ska uppfylla kraven på robusthet vid hot om eller vid extraordinära händelser. Hälso- och sjukvård (sjukhus, primärvård och tandvård) Smittskydd Västtrafik 5

Regionservice (logistik, tele, IT kost och städ) Västfastigheter (fastighetsunderhåll, leverans av el, värme, vatten) Ledningsfunktioner (strategisk och operativ) Informationsfunktionen 3.1 Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen Förvaltningarna och bolagen har besvarat enkät där de fick beskriva och gradera (från 1-5) vilka fem värden och objekt, som de anser är mest skyddsvärda inom/förvaltningen/bolaget. I diagrammet visas de värden och objekt som flest förvaltningar anser är mest skyddsvärt. Diagram 1. Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen 1% 2% 5% 5% 27% Patienter, kunder, brukare (27%) Personal (24%) 13% 6% Fastigheter/Miljö (17%) Tekniska system och utrustning (13%) Varumärke/ förtroende (6%) Värderingar (5%) 17% 24% Ledningsfunktion (5%) Tillgång till material (läkemedel etc.) (2%) Information/Kommunikation (1%) I framställandet av diagrammet har hänsyn tagits till gradering och svaren har delats in i kategorier. Om respondenterna skrivit flera alternativ på samma fråga, valdes det första alternativet. Frågan besvarades av 21 av 21 förvaltningar och bolag som deltog i enkäten. 3.2 Oönskade händelser I samband med de lokala inventeringarna har följande oönskade händelser identifierats. Dessa händelser är allvarliga och kan skada regionen och dess verksamheter. Naturrelaterat naturkatastrofer, översvämning, väderleksproblem Sjukdomar Olyckor Systemsammanbrott Sociala risker Övrigt pandemi/smitta, okontrollerad smittspridning större tåg, flyg/vägolycka, stor kemikalieolycka, attentat, brand på sjukhuset, sabotage livsmedelstopp, brist på el/värmevatten och/eller förorenat vatten, bränslebrist, stort IT-haveri, datavirus hot och våld, sabotage/social oro, strukturförändringar förtroendekris (kopplat till det som är skyddsvärt), medicinsk skandal, dålig krismedvetenhet, flera saker som inträffar samtidigt 6

4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden för Västra Götalandsregionen och dess verksamheter I enkäten fick förvaltningarna bolagen beskriva fem kritiska beroenden, som avgörande/viktiga för att verksamheten ska kunna fungera. I diagrammet visas de kritiska beroenden som flest respondenter anser är viktiga 4.1 Kritiska beroenden Kritiska beroenden i Västra Götalandsregionen 7% 4% 21% Personal/kompetens (21%) 7% Elförsörjning (17%) IT (16%) 8% Transport/leveranser (11%) Telefoni (9%) 17% Vattenförsörjning (8%) 9% Övrigt (7%) 11% 16% Lokaler (7%) Förtroende (4%) Svaren har delats in i kategorier som bygger på de alternativ som förekom flera gånger. I kategorin övrigt har svar som endast angetts en gång sammanförts 4.2 Risker utifrån kritiska beroenden I enkäten fick förvaltningarna/bolagen beskriva fem identifierade risker, utifrån de kritiska beroenden som angivits ovan Risker utifrån kritiska beroenden 7% 2% 2% 18% IT-avbrott (18%) Personalbrist (14%) 7% Störningar i elförsörjningen (13%) Vattenbrist/förorenat vatten (10%) 8% 14% Störning i leveranser/transport (10%) Teleavbrott (9%) Övrigt (8%) 9% 10% 10% 13% Sjukdomsutbrott (calici, pandemi) (7%) Skador på fastighet (brand etc.) (7%) Bristande patientsäkerhet (2%) Skadat förtroende (2%) Svaren har delats in i kategorier som bygger på de alternativ som förekom flera gånger. I kategorin övrigt har svar som endast angetts en gång sammanförts 7

4.3 Sårbarheter utifrån kritiska beroenden I enkäten så fick förvaltningarna ange vilka sårbarheter som finns i deras verksamheter, utifrån de kritiska beroenden som tidigare angivits. Nedanstående svar är en sammanställning av de mest förekommande sårbarheterna. Vid IT-avbrott uppger flera förvaltningar, att de saknar helt eller delvis rutiner för hur de ska agera vid IT-avbrott. Avseende personalbrist uppger flera förvaltningar, att det finns en sårbarhet i att de är beroende av kompentent personal, för att kunna bedriva sin verksamhet. Gällande störningar i elförsörjningen uppger flera förvaltningar, att de saknar reservkraft eller att reservkraften är bristfällig. Flera av förvaltningarna anger att det i situationer med vattenbrist/förorenat vatten saknas reservvatten och rutiner, samt är beroende av externa aktörer vid dessa tillfällen. På grund av kort lagerhållning inom förvaltningarna/bolag, anses en störning av leveranstransport utgöra en sårbarhet. Flera förvaltningar anger, att de saknar kontinuitetsplanering gällande tele-avbrott. Övriga sårbarheter, som kunde lyftas fram, är sjukdomsutbrott, skador på fastighet, patientsäkerhet och förtroende. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som Västra Götalandsregionen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. Västra Götalandsregionen har förmåga att skapa samverkan mellan olika förvaltningar/bolag och myndigheter, för att på bästa sätt möta kunna hantera en inträffad eller hotande extraordinär händelse. Följande viktiga resurser har påvisats att regionen har tillgång till: Intern och extern kommunikation Kompetens personal Ledning Lokaler Mediaförsörjning Regionala och lokala ledningar Transportmöjligheter 8

6. Bedömning av Västra Götalandsregionens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 6.1 Krishanteringsförmåga Utifrån inkomna svar från regionens förvaltningar och bolag har följande sammanställning gjorts, avseende förmågebedömning gällande krishanteringsförmåga. Ledning, samverkan och information Förmågan är i huvudsak god, med brister avseende övning och nätverksbildande aktiviteter med samverkande myndigheter och organisationer Informationssäkerhet En viss förmåga att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Larm I huvudsak god Omvärldsbevakning I huvudsak god Materiella resurser Det finns delvis materiella resurser, däremot en viss osäkerhet om uthållighet om minst en vecka Personella resurser I huvudsak god Praktisk erfarenhet En viss praktisk erfarenhet finns, däremot upplevs en större avsaknad av övningar Sammanvägd bedömning utifrån indikationer på krishanteringsförmåga Sammanvägd bedömning utifrån indikatorer på krishanteringsförmåga 12 11 10 8 Antal 6 4 4 5 2 0 Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Det finns en viss förmåga men den är bristfällig 0 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Av 21 enkäter inkom 20 svar. 9

6.2 Förmåga i samhällsviktiga verksamheter att motstå allvarlig störning. Informationssäkerhet En viss osäkerhet finns, avseende redundans och robusthet gällande olika former av kommunikationssystem inom regionen. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur En viss osäkerhet gällande redundans och robusthet i infrastruktur. Reservkraft Sjukhusen påvisar att det finns reservkraft med uthållighet om minst en vecka. Däremot har övriga verksamheter väsentliga brister. Möjlighet att flytta samhällsviktiga verksamheter till annan plats Klara brister finns, avseende förberedelser och övning för flytt till alternativa platsen. Materiella resurser Det finns delvis materiella resurser. Däremot en viss osäkerhet om uthållighet om minst en vecka. Personella resurser I huvudsak god. Samverkan Delvis god. Praktisk erfarenhet En viss praktisk erfarenhet finns. Däremot upplevs en större avsaknad av övningar. Sammanvägd bedömning på förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarlig störning Sammanvägd bedömning på förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarlig störningar 14 13 12 10 Antal 8 6 5 4 2 2 0 Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Det finns en viss förmåga men den är bristfällig 0 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Av 21 enkäter inkom 20 svar. 10

7. Planerade och genomförda åtgärder med anledning av den regionala risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Regionens förvaltningar har skyldighet att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser (RSA), i syfte att förbättra förmågan att hantera olika typer av händelser och kriser, samt att förbereda sig för en hantering av extraordinära händelser. Enligt regionala krishanteringsplanen ska dessa genomföras vart annat år i varje förvaltning och bolag. 7.1 Genomförda RSA Utöver förvaltnings- och verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser, har det i Västra Götalandsregionen under 2008/2010 genomförts regionövergripande RSA inom följande områden: AmbuAlarm, inför avtalsskrivning (regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av regionens prehospitala akutsjukvård, inklusive reservcentral för SOS Alarm) Regionledning med IT-problematik som scenario Informationshantering vid pandemi Pandemi RSA/övningar med samverkande myndigheter - Tele 09 - Isstorm Utöver ovanstående regionövergripande analyser, har bland annat följande analyser med ett förvaltningsperspektiv genomförts inom följande områden: Avspärrat sjukhus Dåligt väder och vattenläcka Gängkriminalitet Hot och dödsbrand Hot och IT problematik Pandemi Socialstyrelsens förmågeanalys avseende Storstad, Mellanstad Strömförsörjning Vattenförsörjning 7.2 Genomförda åtgärder Revidering av nuvarande katastrofplaner, där begreppet risk- och krishantering i allt större utsträckning lyfts fram. Etablering av olika former av risk- och krishanteringsråd, där frågor av medicinsk karaktär fortfarande har hög prioritet, men där även andra risk och sårbarheter inom t. ex IT/tele, medieförsörjning, miljöpåverka och social oro lyfts fram. Flera förvaltningar har inrättat en lokal tjänsteman i beredskap (L-TiB) för att öka sin förmåga att hantera incident/händelse både i ett före och under perspektiv. Genomförande av ytterligare risk- och sårbarhetsanalyser inom egen förvaltning. Framtagande av regional Krishanteringsplan Framtagande av regional Kriskommunikationsplan Nya regionala riktlinjer för informationssäkerhet Nya regionala riktlinjer för personsäkerhet Utveckling av regionens regionala ledningsplats Uppbyggnad av AmbuAlarm Tillskapande av ett samarbetsforum för regionala och lokala tjänstemän i beredskap 11

7.3 Planerade RSA och övriga åtgärder Under de närmaste åren planeras det fortsatta arbetet med att stärka regionens krishanteringsförmåga. Planerade åtgärder är bland annat: Fortsatt arbete med årlig uppföljning av förvaltningarnas och bolagens Framtagande och implementering av regional katastrofmedicinsk beredskapsplan Följa upp arbetet med Styrel och dess påverkan på Västra Götalandsregionens Förstärkning av den prehospitala organisationen på regional nivå förvaltningar och bolag Genomföra en ny förmågeanalys Storstad Göteborg Genomföra regionala risk- och sårbarhetsanalyser Implementera regional krishanterings- och kriskommunikationsplan Initiera arbete med lokala krishanterings- och kriskommunikationsplaner Initiera och genomföra utbildningar och övningar Initiera och medverka vid lokala risk- och sårbarhetsanalyser redovisning av sitt säkerhetsarbete utifrån de strategiska målen Uppföljning av förmågeanalyser Utarbeta ny regional strategi för säkerhetsarbete för 2012-2015 Utveckla samarbetet med kommuner och länsstyrelse 12

Bilaga 1 MSB Föreskriftsarbete Frågor till förvaltningar/bolag I Västra Götalansregionen Frågedokument enligt MSBFS 2010:6 Beskriv och gradera vad är skyddsvärt (värden och objekt) inom förvaltningen/bolaget 1 2 3 4 5 Ange typ av oönskade händelser som kan påverka förvaltningens/bolagets verksamhet: Naturrelaterade: Sjukdomar: Olyckor: Systemsammanbrott: Sociala risker: Övrigt: Beskriv fem kritiska beroenden som avgörande för att verksamheten ska kunna fungera 1 2 3 4 5 Beskriv fem identifierade risker utifrån kritiska beroenden 1 2 3 4 5 Beskriv fem sårbarheter utifrån kritiska beroenden 1 2 3 4 5 Beskriv planerade och genomförda åtgärder 1 2 3 4 5 13

Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information - det finns en aktuell kris/katastrofhanteringsplan som är känd i organisationen. - det finns en regelbundet utbildad och övad kris/katastrofledningsorganisation - krishanteringsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid - det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern kommunikation - det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet - behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda 14

Informationssäkerhet - Det finns tillräcklig förmåga inom förvaltningen/bolaget att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet Larm - det finns övade larmrutiner - förvaltningen/bolaget har en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) eller motsvarande som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Omvärldsbevakning - det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida informationen till den egna organisationen och andra aktörer Materiella resurser - det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka 15

- det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Personella resurser - det finns en regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka - det finns möjlighet att omfördela personal inom regionen samt ta emot extern personal som förstärkning Praktisk erfarenhet - inträffad skarp händelse som hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot - genomförd övning som hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot Sammanvägd bedömning utifrån indikatorer på krishanteringsförmåga Det finns ingen eller Det finns en viss Förmågan är i Förmågan är god mycket bristfällig förmåga förmåga men den är bristfällig huvudsak god men har vissa brister O 16

Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet - det finns redundans och robusthet inom förvaltningens/bolagets kommunikationssystem (IT, tele, radio) - det finns tillräcklig förmåga hos förvaltningen/bolaget att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet tillgänglighet och spårbarhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur - det finns en redundans och robusthet i infrastruktur Reservkraft - det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Möjlighet att flytta samhällsviktiga verksamheter till annan plats - det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen - flytt av verksamheten till alternativ plats är övad 17

Materiella resurser - det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har en uthållighet om minst en vecka - det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser Personella resurser - det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka - det finns möjlighet att omfördela personal inom förvaltningen/bolaget samt ta emot förstärkningsresurser Samverkan - Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Praktisk erfarenhet - inträffad skarp händelse som hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot 18

- genomförd övning som hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot Sammanvägd bedömning utifrån indikatorer på förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns ingen eller Det finns en viss Förmågan är i Förmågan är god mycket bristfällig förmåga förmåga men den är bristfällig huvudsak god men har vissa brister O 19

Sammanfattning regional risk- och sårbarhetsanalys Bilaga 2 genomförd 4 april 2011 Scenario Bakgrund Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden. Höstens torka har lett till att vattennivåerna i vattenkraftverkens magasin är låga. Två av de svenska kärnkraftsreaktorerna en i Oskarshamn och en i Forsmark har varit avställda för revision sedan september. Onsdagen 2 februari uppstår det på morgontimmarna isbildning i kylvattenintaget till reaktor 1 (R1) och reaktor (R2) på Ringhals. R1 klarar sig utan större problem men problem uppstår med kylningen av härden i R2. Situationen förvärras genom att totalstopp i kylvattenintaget försvårar kylningen av härden på R2. Problemen är av sådan karaktär att kriterierna för beslut om höjd beredskap uppfylls och därigenom påbörjas automatiska mätningar i drabbat län. Klockan 16.00 förvärras situationen på Ringhals. Det yttre nätet faller bort vilket innebär att Kraftverkshalvön blir utan ström. Reservkylsystemet för reaktorerna träder i kraft. Däremot startar inte gasturbinerna. Efterhand slutar kylkedjorna att fungera en efter en. När samtliga kylningsaggregat har slutat att fungera uppstår risk för utsläpp och därmed en situation med haverilarm. Akut skede Klockan 01.30, natten till den 3 februari meddelar Ringhals att så kallad tankgenomsmältning har ägt rum på R2 vilket innebär utsläpp till omgivningen som pågår under hela natten. Utsläppet är radioaktivt men begränsat. Dock är ett större antal anställda kontaminerade. Förfrågan riktas till VGR om hjälp att ta hand om dem. Morgonen den 3 februari meddelar Svenska Kraftnät att det råder effektbrist och kl. 11.00 tas beslut om manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). Oskarshamn och Forsmark (som också har driftsproblem) meddelar att produktionen kan återupptas fullt ut tidigast om en månad. Inomhusvistelse rekommenderas minst ett dygn, men många människor ger sig av från området. Förhöjda men inte hälsofarliga strålvärden uppmäts i snö i Göteborg. Det bedöms emellertid inte finnas behov av utrymning inom Västra Götalandsregionen. Uthållighet Efter fem dagar bedöms risken för nya utsläpp från Ringhals vara över. Mätningar fortgår. Behov av miljösanering och omflyttning är fortfarande osäkert. Många av de människor som akut lämnat området runt Ringhals vill ännu inte återvända. Ringhals kärnkraftverk kommer att vara obrukbart det närmaste året. Den manuella förbrukningsfrånkopplingen innebär att roterande bortkoppling kommer att ske de kommande månaderna. Till en början kan det handla om 50-75% bortkoppling för att sedan gå ned till 30 %. Det drabbar flera äldre- och LSS-boende, förskolor, skolor, gymnasier, särskilda boenden, öppenvård, primärvård, sjukvård, livsmedelsproduktion, postterminaler samt TV och tryckt media. 20

Slutsatser Krisberedskapsförmågan (krishanteringsförmåga och förmåga att motstå allvarliga störningar) för en kärnkraftsolycka bedömdes 4 april 2011 av en analysgrupp bestående av representanter för region, länsstyrelse och kommuner i Västra Götalandsregionen. Scenariot delades in i tre tidsperioder Bakgrund, Akut skede, Uthållighet. Baserat på de uppgifter och den bedömning av krishanteringsförmåga som gjordes dras följande slutsatser: Strategiskt, normativa beslut Många aktörer börjar agera med olika beslutsmandat. Det behöver klargöras vem och inom vilka områden som strategiska beslut fattas på nationell, regional och lokal nivå. Inom Västra Götalandsregionen är det oklart vem och på vilka grundvalar övergripande strategiska beslut skall fattas och prioriteringar göras. Samverkan Det finns många nationella, regionala och lokala aktörer som börjar agera. Vissa har upparbetade samverkanskanaler. Det är emellertid oklart hur samverkan skall se ut på olika nivåer. Risken är stor att myndigheter strikt agerar inom sina ansvarsområden. Intern information/kommunikation Information sprids inom respektive organisationer, men kan med hänsyn till det snabba tidsförloppet vara svårt att nå ut till alla nivåer. Massmedier kommer att vara en viktig informationskanal för anställda. Det är emellertid oklart hur dessa skall användas för detta ändamål. Extern information/kommunikation Inledningen av händelseförloppet kommer sannolikt att kännetecknas av informationskaos. Många hemsidor kommer att ge information och det är viktigt men inte sannolikt att den till en början är samordnad. Det saknas en regional version av www.krisinformation.se. Massmedier kommer att agera uppsökande och risken är stor att uttalanden från enskilda sprids utan tillräcklig kunskapsbas. Medborgare kommer aktivt att söka information med risk att hemsidor och telefonväxlar blir överbelastade. Operativ ledning Inom vissa delar av organisationerna finns lång erfarenhet, upparbetade rutiner och god samverkansförmåga vid medicinska katastrofer. Dessa har goda förutsättningar att fungera väl. Det är emellertid oklart hur den operativa ledningen skall fungera övergripande, inom andra förvaltningar, samt inte minst hur den skall samordnas med aktörer utanför Västra Götalandsregionen. Operativa uppgifter Operativa uppgifter kopplade till katastrofmedicinsk verksamhet bör ha goda förutsättningar att fungera väl. Det är emellertid oklart hur andra operativa uppgifter kommer att fungera särskilt under den inledande fasen av händelseförloppet. Situationsförståelse Under de inledande faserna kommer med största sannolikhet situationsförståelsen inom alla verksamheter och aktörer att vara bristfällig. Att skaffa sig och kommunicera en lägesbild kommer att vara en prioriterad uppgift för alla organisationer. Situationsförståelsen inom den egna verksamheten kommer sannolikt att vara lättare att utveckla, men troligtvis kommer en samlad och övergripande lägesbild för hela Västra Götalandsregionen samt situationen i länet att ta lång tid att utveckla. 21