Åklagarväsendets verksamhetsb e r ä t t e l s e 2014 2014 Åklagarväsendets verksamhetsb e r ä t t e l s e
Redaktion Pilvi Isotalus, Maria Turkia Riksåklagarämbetet Layout Taina Ståhl Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryckt Juvenes Print - Suomen Yliopistopaino Oy Tammerfors 2015 4041 0729
Innehåll 1 LEDNINGEN HAR ORDET 4 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN 6 2.1 Arbetssituationens utveckling 6 2.2 Andra förändringar som påverkat resultatet 13 3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN 14 3.1 Samhällelig genomslagskraft 14 3.2 Straffprocessens snabbhet 17 3.3 Operativ effektivitet 19 3.4 Avkastning och kvalitetskontroll 20 3.5 Process- och kvalitetskontroll 21 3.6 Hantering och utveckling av de mentala resurserna 26 4 ÅKLAGARVÄSENDETS resurser 28 4.1 Verksamhetsanslag 28 4.2 Personal 32 5 Riksåklagarämbetets verksamhet 38 5.1 Ändringsprövningsärenden 39 5.2 Ändringssökandet till högsta domstolen 43 5.3 Polisbrottmål 44 6 UTLÅTANDE AV DEN INTERNA ÖVERVAKNINGEN 46
1 LEDNINGEN HAR ORDET Den allmänna situationen för statsfinanserna präglade även åklagarväsendets år 2014. Nedskärningen av den extra finansieringen för bekämpning av svart ekonomi i statsrådets rambeslut på våren ledde till ett hot om samarbetsförhandlingar, som undanröjdes först på våren 2015 i och med en extra finansiering. Situationen påverkade också arbetsvälfårds på så sätt att resultatet var sämre jämfört med året innan. Arbetstrivseln hos vår personal är dock fortfarande bättre än hos staten och inom justitieförvaltningen i snitt. I huvudsak uppnår vi våra mål vad gäller tillgodoseendet av det straffrättsliga ansvaret och de anknutna uppgifterna. Det finns en liten variation mellan olika ämbeten. Den totala arbetsbelastningen fortsatte att öka. Misstänkta brott av poliser, där en åklagare fungerar som undersökningsledare, sysselsatte fortsättningsvis väsendet i klart större utsträckning än väntat. Osäkerheten kring resursernas tillräcklighet syntes också i att färre elever än vanligt deltog i den utbildning som ordnades av Riksåklagarämbetet. Därför var man tvungen avlägsna ett flertal populära kurser från utbildningskalendern 4
för år 2015. Denna utveckling är särskilt beklaglig, då åklagarväsendets styrka, förutom sammanhållningen, är vår kompetens. Under verksamhetsåret fortsatte också projektet Taito, vars mål är att ytterligare höja och harmonisera åklagarnas grundkompetensnivå. I detta samband förnyas innehållet och strukturerna i vårt specialiseringssystem till nödvändiga delar. Bild: Pilvi Isotalus De största lagstiftningsreformerna gällde förundersökningen och tvångsmedel. Förundersökningslagen förutsätter att åklagaren för ett ännu tätare samarbete med förundersökningsmyndigheten, vilket innebär nya arbetssätt och nya former av tidsanvändning och prioriteringar. Matti Nissinen riksåklagare 5
2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN 2.1 Arbetssituationens utveckling Det antal ärenden som inkom till åklagarna ökade en aning. Också den arbetsinsats som ärendena krävde steg mätt med den så kallade viktade arbetsmängden (uppgång på cirka 4 %). Kriminalitetsbilden ändrades inte avsevärt. I Finland behandlades dock för första gången ett terroristbrott i en domstol, vilket i viss mån återspeglar ändringen i den nationella och internationella verksamhetsmiljön. Då en människorätts- och grundrättighetsvänlig tolkningspraxis av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och högsta domstolen ofta åsidosätter de uttryckliga bestämmelserna i en nationell lag, uppkommer en ny form av osäkerhet och utbildningsbehov inom åklagararbetet. Antalet mål och naturen på dessa påverkades också av fördelningen av resurser hos intressentgrupperna, såsom hos polisen och Skatteförvaltningen. Då resurserna skärs ned hos alla myndigheter, kan effekterna vara oförutsägbara för åklagarväsendet, som verkar mellan förundersökningen och domstolsväsendet. Till exempel polisen kan ha en anhopning av mål som frigör åklagarresurser för att avgöra äldre mål, men som minskar den totala arbetsmängden vid domstolarna. Vad gäller behandlingen av ekonomiska brott var det betydelsefullt att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna gav ett ställningstagande 6
Bild: Markku Ojala Riksåklagare Matti Nissinen tilldelade tingsdomare Mikko Jaatinen (till vänster) och advokat Markku Fredman åklagarväsendets medalj under åklagarväsendets dag 21.3.2014. Åklagarväsendets medalj är den högsta utmärkelsen som riksåklagaren kan bevilja. Medaljen med Kaarlo Ignatius ansikte som motiv, har hittills utdelats 12 gånger. Alla fotografier på sidorna 7-46 i den här verksamhetsberättelsen har tagits på åklagarväsendets dag 21.3.2014. om hur den tillämpar ne bis in idem -principen i olika situationer och att skattemyndigheten började tillämpa de nya lagen om skatteförhöjningar. Trots att det antal ärenden som inkom till åklagarna låg på samma nivå som året innan, var ärendena allt mer internationella. Då förundersökningslagen samtidigt krävt att åklagarna för ett ännu intensivare samarbete med förundersökningsmyndigheten och då centralkriminalpolisen är på väg att lägga ned koordineringen av rätts- 7
hjälpsärenden, har nya krav som påverkar tidsanvändningen ställts på åklagarnas kunnande. Enligt Riksåklagarämbetets syn hör uppgifter som gäller internationell rättshjälp i avsevärd utsträckning uttryckligen till åklagarna, men detta har hittills inte beaktats i resursallokeringen. Antalet inkomna ärenden enligt kravklass 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Krävande Ospecificerade grund Trafikfyllerier Ospecificerade övriga Övriga vardagsbrott Avvägd arbetsmängd * för inkomna ärenden enligt kravklass 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 * Den viktade arbetsmängden beaktar det faktum att vissa typer av mål är mer arbetskrävande och resursbindande än andra. Den viktade arbetsmängden räknas utifrån de avgjorda målen, där arbetsmängden bedöms utifrån brottsrubriceringen enligt den genomsnittliga arbetsmängden. Den viktade arbetsmängden påverkas också av behandlingar av tingsrättsmål som krävt minst fem sammanträdesdagar. (1 = den arbetsinsats som behandlingen av rattfyllerier krävde år 2003.) 8
Antalet avgjorda ärenden enligt kravklass 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Krävande Ospecificerade grund Trafikfyllerier Ospecificerade övriga Övriga vardagsbrott Speciellt arbetsdryga Avvägd arbetsmängd * för avgjorda ärenden enligt kravklass 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Åklagarväsendet uppnådde inte sitt mål vad gäller avgjorda ärenden. Detta beror delvis på att resurserna minskats. Trots detta avgjordes cirka 700 fler ärenden än under året innan (0,8 procent). Antalet understeg målet med 1 600 ärenden. Mätt med den viktade arbetsmängden var dock tillväxten relativt kraftig (7,4 %). Inom krävande ärendegrupper var tillväxten kraftigare än inom övriga ärendegrupper. 9
Åklagarnas överklaganden av tingsrättsavgöranden till hovrätten minskade i relativt stor utsträckning (16,2 %). Detta berodde delvis på att resurserna minskats. Den relativa andelen förkastade åtal bland domstolsavgörandena var på uppgång, även om ibruktagandet av informationssystemet Ritu kan påverka siffrornas jämförbarhet. En jämförelse av åklagarämbetena visar att det relativt sett inkom mest sedvanliga och krävande brottmål till åklagarämbetet i Västra Nyland i Södra Finland, medan andelen ospecificerade brottmål var lägre än i övriga ämbeten i ovan nämnda ämbete. Till åklagarämbetet i Östra Nyland inkom å sin sida det relativt sett lägsta antalet krävande ärenden, men den vanligaste måltypen var dock ospecificerade brottmål. Den typ av ärenden som inkommer till åklagarämbetet i Östra Nyland påverkas sannolikt av den internationella flygplats som finns i verksamhetsområdet. På nationell nivå inkom relativt sett mest sedvanliga brottmål till åklagarämbetet i Mellersta Finland. Flest krävande brottmål inkom till åklagarämbetet i Österbotten. Minst krävande brottmål inkom till åklagarämbetena i Uleåborg och på Åland. 10
Åklagarväsendets prestationer 2012 2014 1.1.2012 31.12.2012 1.1.2013 31.12.2013 1.1.2014 31.12.2014 Förändring 2013 2014 Förändring % Målsättning 2014 Skillnad Skillnad % Oavgjorda i periodens början 15 428 13 336 14 259 923 6,9 % Inkomna ärenden 84 959 83 720 84 409 689 0,8 % 86 000-1 591-1,9 % Sedvanliga 52 365 61,64% 49 848 59,54% 50 550 59,89% 702 1,4 % Ospecificerade 28 712 33,80% 29 673 35,44% 29 709 35,20% 36 0,1 % Krävande 3 882 4,57% 4 199 5,02% 4 150 4,92% -49-1,2 % Avgjorda ärenden 87 115 82 829 84 846 2 017 2,4 % 86 000-1 154-1,3 % Handläggningsavgöranden 4 627 4 536 5 970 1 434 31,6 % Ärendebeslut 82 488 78 293 78 876 583 0,7 % Sedvanliga 51 488 62,42% 47 200 60,29% 47 409 60,11% 209 0,4 % Ospecificerade 27 482 33,32% 27 231 34,78% 27 533 34,91% 302 1,1 % Krävande 3 518 4,26% 3 862 4,93% 3 934 4,99% 72 1,9 % Oavgjorda i slutet av perioden 13 272 14 227 13 821-406 -2,9 % Genomsn. åtalspr. /mån. 2,10 1,94 1,97 0,03 1,6 % 2,00-0,03-1,4 % Sedvanliga 1,77 1,57 1,60 0,03 1,7 % 2,00-0,40-20,0 % Ospecificerade 2,50 2,29 2,33 0,04 1,6 % 2,50-0,17-6,8 % Krävande 3,72 3,82 3,82 0,00 0,0 % 3,00 0,82 27,3 % Oavgjorda 6 12 mån. 1 958 1 791 2 173 382 21,3 % 2 000 173 8,7 % Oavgjorda över 12 mån. 212 169 209 40 23,7 % 150 59 39,3 % Sedvanliga 46 21,70% 14 8,28% 86 41,15% 72 514,3 % Ospecificerade 103 48,58% 83 49,11% 66 31,58% -17-20,5 % Krävande 63 29,72% 72 42,60% 57 27,27% -15-20,8 % Avgjorda ärenden 82 488 78 293 78 876 583 0,7 % Åtal 60 086 72,84% 55 058 70,32% 54 444 69,02% -614-1,1 % Strafforder 799 0,97% 648 0,83% 589 0,75% -59-9,1 % Åtalseftergift av påföljdsnatur 4 399 5,33% 4 102 5,24% 4 129 5,23% 27 0,7 % Processualisk åtalseftergift 5 713 6,93% 5 796 7,40% 6 086 7,72% 290 5,0 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) 5 449 6,61% 5 864 7,49% 6 488 8,23% 624 10,6 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) 2 137 2,59% 2 495 3,19% 2 956 3,75% 461 18,5 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) 2 325 2,82% 2 615 3,34% 2 570 3,26% -45-1,7 % Åklagarens beslut 1 433 1,74% 1 604 2,05% 1 504 1,91% -100-6,2 % Åklagarens meddelande 147 0,18% 111 0,14% 110 0,14% -1-0,9 % Avgöranden enligt åtgärder 104 845 100 719 101 848 1 129 1,1 % Åtal 60 207 57,42% 55 166 54,77% 54 511 53,52% -655-1,2 % Strafforder 1 074 1,02% 912 0,91% 766 0,75% -146-16,0 % Åtalseftergift av påföljdsnatur 7 094 6,77% 6 541 6,49% 6 522 6,40% -19-0,3 % Processualisk åtalseftergift 18 594 17,73% 18 343 18,21% 19 409 19,06% 1 066 5,8 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) 6 523 6,22% 7 105 7,05% 7 859 7,72% 754 10,6 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) 2 791 2,66% 3 339 3,32% 3 858 3,79% 519 15,5 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) 2 655 2,53% 2 959 2,94% 2 856 2,80% -103-3,5 % Åklagarens beslut 4 453 4,25% 4 956 4,92% 4 974 4,88% 18 0,4 % Åklagarens meddelande 1 454 1,39% 1 398 1,39% 1 093 1,07% -305-21,8 % Framställningar om skriftligt förfarande 24 218 40,22% 22 051 39,97% 22 380 41,06% 329 1,5 % Förkastande i tingsrätten 3 514 5,89% 3 324 6,74% 7 834 14,52% 4 510 135,7 % Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tings- 1 663 2,79% 1 368 2,77% 1 146 2,12% -222-16,2 % rättens beslut Avvägda arbetsmängden (Avgjorda ärenden) 441 839 449 799 483 097 33 298 7,4 %
Åklagarämbetenas prestationer 2014 Västra Nyland Östra Salpaus- Nyland selkä Västra Finland Inre Finland Östra Finland Helsingfors Österbotten Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Hela Finland Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda 6 12 mån. Oavgjorda över 12 mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut 2312 1521 1387 946 1516 1520 1020 1111 1580 422 73 100 13508 12526 6438 8546 10377 10773 11511 5022 7806 6986 2957 600 857 84399 7159 4084 4515 6031 6710 7138 2991 4861 4201 1767 296 793 50546 4709 1986 3555 3828 3626 3766 1771 2573 2512 1057 282 40 29705 658 368 476 518 437 607 260 372 273 133 22 24 4148 11522 6605 8495 10365 10810 11781 5069 8009 6924 2986 617 902 84085 698 818 383 337 1000 555 146 436 442 64 5 360 5244 10824 5787 8112 10028 9810 11226 4923 7573 6482 2922 612 542 78841 6178 3708 4300 5972 6100 7074 2916 4741 3850 1751 306 506 47402 4046 1773 3395 3608 3304 3551 1728 2435 2346 1023 282 19 27510 600 306 417 448 406 601 279 397 286 148 24 17 3929 3315 1354 1438 958 1479 1250 973 908 1642 393 56 55 13821 2,54 2,88 1,86 1,33 1,62 1,44 2,43 1,66 2,75 1,81 1,60 1,08 2,08 2,49 1,54 1,09 1,29 1,15 1,76 1,37 2,29 1,57 1,40 1,02 2,93 3,39 2,11 1,64 2,01 1,71 2,89 1,88 3,25 2,10 1,52 1,73 4,46 4,57 3,09 2,05 3,46 3,15 6,50 3,77 4,84 2,57 5,21 2,60 683 204 139 66 172 160 215 123 364 28 14 5 2173 49 12 62 0 11 14 32 10 11 1 7 0 209 7 4 58 0 2 1 7 0 5 0 2 0 86 19 3 3 0 5 10 14 3 4 1 4 0 66 23 5 1 0 4 3 11 7 2 0 1 0 57 10824 5787 8112 10028 9810 11226 4923 7573 6482 2922 612 542 78841 7317 3832 5212 6829 7284 8468 3382 5469 4278 1978 353 15 54417 14 15 141 80 92 66 43 74 24 40 589 467 388 475 481 644 404 298 402 408 131 27 4 4129 621 486 811 675 790 877 343 679 462 285 43 11 6083 1267 671 706 1097 345 414 351 502 917 145 69 3 6487 510 126 309 491 226 413 222 262 195 171 29 2 2956 478 187 271 283 253 454 234 73 119 143 74 1 2570 143 76 184 81 166 109 42 83 71 26 17 502 1500 7 6 3 11 10 21 8 29 8 3 4 110 13678 7393 10505 12950 12329 14542 6294 9765 8675 3846 740 1008 101725 7325 3838 5229 6835 7293 8475 3386 5474 4281 1980 353 15 54484 20 20 177 114 117 97 52 91 34 44 766 731 606 763 748 914 659 460 648 705 244 33 11 6522 2103 1399 2239 2368 2356 2941 1209 1972 1732 918 120 37 19394 1579 800 850 1285 426 527 393 582 1108 177 94 5 7826 686 170 376 648 280 526 302 341 267 224 36 2 3858 545 247 316 296 272 481 237 87 142 158 74 1 2856 609 288 512 578 508 605 192 296 298 79 30 933 4928 80 25 43 78 163 231 63 274 108 22 4 1091 1925 1676 1946 3060 3363 3538 1446 2465 2101 719 139 1 22379 1365 1350 697 518 869 1217 344 534 570 321 34 7819 216 111 180 100 81 169 78 86 73 47 5 1146
2.2 Andra förändringar som påverkat resultatet I början av verksamhetsåret bildades åklagarämbetet i Inre Finland utifrån åklagarämbetena i Birkaland och Mellersta Finland och verksamhetsområdet för Egentliga Tavastland delades mellan åklagarämbetena i Östra Nyland och Salpausselkä. Också polisdistrikten förnyades. Deras verksamhetsområden motsvarar åklagarämbetens verksamhetsområden. Verksamhetsområdet för åklagarämbetet i Salpausselkä utgörs av verksamhetsområdet för två polisdistrikt. Hotet om avsevärd nedskärning av resurserna präglade verksamhetsåret. På grund av den osäkra sysselsättningssituationen och den tilltagande arbetsbelastningen har åklagarna sökt andra tjänster, vilket inneburit en stor utmaning för åklagarväsendet. 13
Bild: Markku Ojala 3 UPPNÅENDE AV RESULTAT- MÅLEN 3.1 Samhällelig genomslagskraft Prioritering I enlighet med anvisningen RÅ:2013:1 (Om brådskande behandling och prioritering av ärenden i åtalsprövning) prioriterar åklagarna i allmänhet de ärenden som längst varit föremål för förundersökning i sin avgörandeverksamhet för att hindra att den totala behandlingstiden ökar. Resultatmålet gäller i synnerhet ärenden som inkommit för åtalsprövning innan förundersökningslagen (805/2011) trädde i kraft 1.1.2014. 14
Resultatmål Åklagarväsendet tillgodoser det straffrättsliga ansvaret effektivt, snabbt och enhetligt som en del av kedjan för behandling av brottmål och med beaktande av rättsskyddet. Under verksamhetsåret strävade åklagarväsendet trots bristande resurser efter att fokusera på att så snabbt som möjligt avgöra krävande ärenden. Resultatmålen nåddes dock inte vad gäller ärenden som varit anhängiga i 6 12 månader och inte heller vad gäller ärenden som varit anhängiga i över 12 månader. Verksamhet enligt målet vid åklagarämbetena har dock lett till att man tvingats fördröja avgörandet av sedvanliga ärenden samtidigt som man försökt förkorta den långa tid som krävande ärenden är anhängiga. År 2014 pågick följaktligen ett högre antal sedvanliga brottmål och 6 12 månader gamla mål än tidigare. Trots att avvikelsen från målet är liten är den oroande, eftersom preskriptionstiden för åtalsrätt för sedvanliga ärenden är avsevärt kortare än för krävande ärenden. Situationen har inte heller förbättrats av att åklagarna gjort ännu fler framställningar om behandling av mål genom skriftligt förfarande. År 2014 inkom ett större antal ärenden än tidigare till åklagarväsendet (cirka +700). Dock väcktes ett mindre antal åtal än tidigare (-614). Också antalet strafförelägganden var lägre än tidigare. Detta har möjliggjorts av den utökade användningen av åtgärdseftergift och i synnerhet av uppgången i antalet beslut om begränsning av förundersökningen. Ju tidigare straffprocessfas för resursbesparingar, desto större genomslagskraft. 15
Effekterna av det intensifierade förundersökningssamarbetet följdes genom att bedöma antalet begäran om tilläggsundersökning och orsakerna till dessa. Också användningen av undersökningsplaner och kvaliteten på de förundersökningsprotokoll som överlämnas av polisen var föremål för uppföljning. Allt detta utreddes med en stickprovsundersökning. Väsendet gick i genom resultaten tillsammans med polisen såväl lokalt som nationellt. Därtill ordnades en utbildning i åtalsuppgörelse för alla åklagare och en del av intressentgrupperna (polisen, domare, skattemyndigheten, Tullen). Den nya lagen om systemet för åtalsuppgörelse trädde i kraft i början av år 2015. Målet med den reviderade lagen är att förkorta längden på behandlingen av krävande mål och i synnerhet av ekonomiska brott. Detta kräver ett fungerande förundersökningssamarbete, hantering av brottmålhelheten och att tyngdpunkten på behandlingen i många situationer flyttas till förundersökningsfasen. Den utbildning som ordnades tillsammans med Tullen fokuserade på att fördjupa kunnandet om den materiella lagstiftningen. Detta bidrar till att påskynda behandlingen av tullmål. Åklagarväsendet lyckades inte förkorta åtalsprövningstiden i krävande ärenden. Också vad gäller sedvanliga och ospecificerade ärenden förlängdes tiderna en aning, trots att resultatmålet uppnåddes. Antalet inkomna krävande ärenden var lite lägre än året innan, medan antalet avgjorda krävande ärenden var en aning högre. Detta kan ha förlängt avgörandetiderna, om ärendena i enlighet med prioritetsanvisningen avgjorts i den ordning som preskriptionen av åtalsrätten förutsätter. Ökad enhetlighet och kostnadseffektivitet i samhällspåföljderna Statistiska uppgifter om samhällspåföljder stod inte till förfogande då denna verksamhetsberättelse utarbetades. 16
3.2 Straffprocessens snabbhet Resultatmålet om snabbhet i åtalsprövningen av alla ärenden uppnåddes. Vad gäller krävande ärenden uppnåddes inte målet för åtalsprövningstiden, då den låg kvar på samma nivå som året innan. Risk för fördröjd rättegång är vanligast i omfattande och krävande mål. Därför finns det skäl att rikta särskild uppmärksamhet mot åtalsprövningstiden inom denna ärendegrupp. I anknytning till detta har justitieministeriet med fog skärpt resultatmålen under årens lopp. Ett effektivt förundersökningssamarbete bidrar till att påskynda åtalsprövningen i särskilt krävande ärenden. Skillnaderna mellan åklagarämbetenas åtalsprövningstider har ofta regionala och strukturella orsaker. Ämbetenas ärenden skiljer sig från varandra både kvalitets- och kvantitetsmässigt. Detta syns i de genomsnittliga åtalsprövningstiderna till exempel genom att Västra Nyland hade den längsta åtalsprövningstiden och Salpausselkä den kortaste, alla ärenden inräknade. Vad gäller krävande brottmål var den genomsnittliga åtalsprövningstiden längre än fem månader i Österbotten och på Åland. Detta är en alldeles för lång tid. I Helsingfors behandlas nu alla former av ärenden avsevärt snabbare än året innan. 17
Genomsnittliga behandlingstider enligt ämbete, mån. Åklagarämbete Sedvanliga Krävande Oklassificerade Ospecificerade Sammanlagt Hela landet 1,82 1,59 2,33 3,82 1,97 Helsingfors 1,92 2,09 2,93 4,46 2,54 Västra Nyland 3,97 2,47 3,39 4,57 2,88 Östra Nyland 4,20 1,51 2,11 3,09 1,86 Salpausselkä 2,03 1,09 1,64 2,05 1,33 Västra Finland 3,31 1,26 2,01 3,46 1,62 Österbotten 0,71 1,76 2,89 6,50 2,43 Östra Finland 1,84 1,36 1,88 3,77 1,66 Uleåborg 5,91 2,25 3,25 4,84 2,75 Lappland 4,20 1,55 2,10 2,57 1,81 Åland 1,48 1,40 1,52 5,21 1,60 RÅÄ 1,02 1,14 1,73 2,60 1,08 Inre Finland 2,80 1,13 1,71 3,15 1,44 Åldersstruktur på anhängiga ärenden Åklagarämbete Oavgjorda under 1 mån. Oavgjorda 1 3 mån. Oavgjorda 3 6 mån. Oavgjorda 6 9 mån. Oavgjorda 9 12 mån. Oavgjorda över 1 år Sammanlagt Hela landet 4318 4402 2719 1396 777 209 13821 Helsingfors 826 1060 697 426 257 49 3315 Västra Nyland 345 493 300 148 56 12 1354 Östra Nyland 466 496 275 96 43 62 1438 Salpausselkä 389 342 161 48 18 0 958 Västra Finland 626 384 286 106 66 11 1479 Österbotten 223 291 212 150 65 32 973 Östra Finland 387 267 121 70 53 10 908 Uleåborg 375 528 364 232 132 11 1642 Lappland 182 126 56 14 14 1 393 Åland 18 6 11 6 8 7 56 RÅÄ 20 17 13 5 0 0 55 Inre Finland 461 392 223 95 65 14 1250 18
3.3 Operativ effektivitet Åklagarnas och hela personalens produktivitet förbättrades mått med såväl den tidigare som den nya mätaren. Till denna del uppnåddes resultatmålen. Resultatmål Det straffrättsliga ansvaret tillgodoses på ett produktivt och ekonomiskt sätt. Funktionell effektivitet Produktivitet (hela personalen) avgöranden/årsverken Produktivitet (åklagarna) avgöranden/årsverken 2012 2013 2014 Förändring Förändring 2013 2014 % Mål 2014 Avvikelse Avvikelse från målsättningen % 172,5 164,6 170,7 6,05 3,7 171-0,3-0,2 251,4 237,1 245,3 8,21 3,5 248-2,7-1,1 Kostnadseffektivitet /avgörande 439,1 472,8 464,5-8,28-1,8 458 6,5 1,4 Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmäng/årsverk (hela personalen) Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmängd/årsverk (åklagare) Kostnadseffektivitet ny mätare, euro (verksamhetskostnader)/ avvägd arbetsmängd 810 828 899 71 8,6 827 72 8,7 1 201 1 215 1 316 101 8,3 1 223 93 7,6 101,03 101,02 95,00-6,02-6,0 102,12-7,12-7,0 19
3.4 Avkastning och kvalitetskontroll Under verksamhetsåret avgjordes cirka 2 000 fler ärenden än under året innan. Särskilt antalet handläggningsavgöranden ökade. Det är särskilt intressant att betoningen i ärendeavgörandenas profil flyttats från åtalsprövning till begränsning av förundersökningen. Andelen åtalsavgöranden har minskat med cirka 3 procent på två år. Andelen åtal av de avgjorda ärendena understiger redan 70 procent. Då åklagarnas arbetsmängd tilltar och kompetenskraven skärps strävar man efter att i allt större utsträckning avsluta små ärenden redan i förundersökningsfasen. I en del sådana mål förrättades tidigare en förundersökning som eventuellt krävde mycket arbete. Tack vare förundersökningssamarbetet kan förfaranden som inte uppfyller brottsrekvisitet nu uteslutas från straffprocessen redan i ett tidigt skede. Då tonvikten på åklagarens arbete i allt större utsträckning ligger på krävande ärenden, vore det motiverat att ytterligare utöka möjligheterna till åtgärdseftergift. Resultatmål Åtalsprövningen är effektiv. Tillväxten i antalet beslut om begränsning av förundersökningen har åtminstone påverkats av praxis att inte förrätta förundersökning i ärenden som gäller designerdroger vid åklagarämbetet i Östra Nyland. Också vad gäller ekonomiska brott har förundersökningen begränsats i större utsträckning. 20
tet i Helsingfors redan i många år, fattar årligen mer än 2 600 begränsningsbeslut som gäller sedvanliga brott. Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal (åtal och strafforder) Övriga beslut Handläggningsavgöranden (överförda och sammanslagna) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Inre Finland 0% 20 % 40 % 21 60 % 80 % 100 % Den enhet för förbehandling av brott, som verkat vid åklagarämbe-
3.5 Process- och kvalitetskontroll Åklagarverksamheten är högklassig om avgörandena är snabba och effektiva och därtill jämlika och kostnadseffektiva. Verksamhetens kostnadseffektivitet och kvalitet påverkas av bland annat möjligheten till åtgärdseftergift, användningen av skriftligt förfarande och samhällspåföljderna. En högklassig åklagarverksamhet förutsätter att dessa metoder tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Ämbetsjämförelsen försvåras av att typen av mål och de etablerade förfaringssätten hos andra lokala myndigheter kan avvika från varandra i olika verksamhetsområden. Under verksamhetsåret har åklagarna på ett allt effektivare sätt börjat utnyttja möjligheten att begränsa förundersökningen. Resultatmål Ändamålsenliga processlag används och samma typer av ärenden avgörs på ett enhetligt sätt. Med tanke på medborgarnas jämställdhet är det viktigt att de lagstadgade förutsättningarna för åtalsväckande och åtalseftergift tillämpas på ett enhetligt sätt. Skriftligt förfarande borde användas så enhetligt som möjligt i hela riket. Jämfört med året innan ökade det antal mål som inkom till åklagarna med cirka 1 000, medan antalet avgjorda mål ökade med cirka 2 000. Antalet väckta åtal minskade med cirka 600 jämfört med året innan och med cirka 5 500 i förhållande till år 2012. Nedgången beror delvis på att antalet beslut om begränsning av förundersökningen ökade. Antalet beslut om begränsning av förundersökningen i enlighet med 4 i förundersökningslagen ökade med mer än 1 000 jämfört med föregående år. 22
Enligt de klagoskrifter som inkommit till Riksåklagarämbetet gäller besluten om begränsning av förundersökningen i huvudsak små, sedvanliga brottmål och gärningar som till sin karaktär inte är brottmål. Inga avsevärda missförhållanden har observerats i tillämpningen av bestämmelserna. Om åklagarnas avgörandeverksamhet i framtiden utvecklas i riktning mot åtgärdseftergift, kan det finnas skäl att närmare utreda orsakerna till denna utveckling. Uppgången i antalet beslut om begränsning av förundersökningen är dock ett bra exempel på effektiviseringen av förundersökningssamarbetet. Ur ett kriminalpolitiskt perspektiv är det viktigt att i framtiden följa upp hur antalet åtgärdseftergifter utvecklas, om dessa avgöranden görs på samma grunder i hela landet och om grunderna är hållbara. Ärenden styrdes fortfarande ojämnt till skriftligt förfarande. I Helsingfors tillämpades förfarandet i avsevärt mindre utsträckning än i Uleåborg, där mer än 50 procent av målen styrs till skriftligt förfarande. Situationen beror i huvudsak på skillnaderna i ärendena. Beslut och anmälningar av åklagarna Åtaleftergifter Åklagarens beslut och anmälningar Beslut on begränsning av förundersökning Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Inre Finland 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 23
Beslut om åtalseftergift Åtaleftergift av påföljdsnatur Processualisk åtaleftergift Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Inre Finland 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Beslut om begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 3:10.2 (kostnadsbaserad begränsning) FUL 3:10.2 (processuell begränsning) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Inre Finland 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 24
Beslut om åtalseftergift enligt åtgärd 01 Inget brott 1,72 % 02 Inga bevis 65,67 % 03 Åtalsrätten preskriberad 2,79 % 04 Ingen åtalsrätt 4,66 % 10 Ringa skäl 8,78 % 11 Ungdom 1,64 % 12 Skälighet 0,36 % 13 Konkurrens 3,81 % 14 Vägtrafiklagen 104 1 mom. (ringa enligt vågtrafiklagen) 0,10 % 23 Strafflagen 35 kap 7 (skadestånd tillräcklig påföljd) 0,00 % 24 Strafflagen 50 kap. 7 (ringa narkotikabrott) 0,44 % 30 Annat grund 0,02 % 25
3.6 Hantering och utveckling av de mentala resurserna Mätt med siffrorna från den undersökning av arbetsvälförden som gjordes med VMBaro försämrades arbetsvälförden en aning från året innan. Åklagarväsendets svåra ekonomiska situation och den anknutna osäkerheten var en bidragande faktor till detta resultat. Till denna del uppnåddes inte resultatmålet. Antalet sjukfrånvarodagar per årsverke minskade något från föregående år. Sjukfrånvaron berodde i synnerhet på psykiska sjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Avtalet om företagshälsovård för rättsväsendet konkurrensutsattes. Hela justitieförvaltningen omfattades av samma företagshälsovårdsplan. Den så kallade storkundsläkarverksamheten utvecklades och användes som stöd i situationer med särskilt höga risker när det gäller arbetsförmågan. Resultatmål Arbetshälsan och arbetsvälförden förbättras enligt personalstrategin. Antalet utbildningsdagar sjönk en aning från året innan. Den omfattande Ponnistus-utbildningen höjde siffrorna från de föregående åren. Antalet utbildningsdagar år 2014 var dock högre än år 2012. Graf över utvecklingen för indexet över arbetstvälförden 2014 2013 2012 2011 2010 2009 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 26
Sjukfrånvaro 2009 2014 (sjukdagar/årsverk) 9 8 8 7 6 5 4 Målsättning Förverkligat 8 8,1 8 7,1 7 7,2 7 7 6,3 6,3 6,2 3 2 1 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utbildningsdagarna vid åklagarämbetena 2009 2014 3 000 2726 2 500 2357 2349 2 000 2082 1948 1895 1 500 1 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 27
4 ÅKLAGARVÄSENDETS resurser 4.1 Verksamhetsanslag Under berättelseåret ökade åklagarväsendets totala utgifter med drygt 450 000 euro (cirka 1 %). Utvecklingen var måttfull. Avlöningsutgifterna steg med knappt 30 000 euro (0,1 %) och deras andel av de totala utgifterna ligger på cirka 80 procent. Denna måttliga kostnadsutveckling beror på att antalet anställda minskat med knappt sex årsverken. Därtill har erfarna åklagare gått i pension eller övergått till andra tjänster. De har ersatts med yngre åklagare, vars lönekostnader är lägre i detta skede. Pensionspremierna för arbetsgivare har stigit med cirka 150 000 euro, vilket delvis beror på höjningen av pensionspremieprocenten. Den målmedvetna utvecklingen av företagshälsovårdstjänsterna under verksamhetsåret har lett till att beloppet på pensionsförsäkringspremien sjunkit under år 2015, vilket är positivt. 28
Bild: Markku Ojala Också verksamhetsutgifterna har stigit väldigt måttligt (0,3 %). I jämförelse med justitieförvaltningen är lokalutgifternas andel liten inom åklagarväsendet (9,4 procent av de totala utgifterna). Till exempel vid domstolarna är motsvarande andel cirka 15 procent Därför är åklagarväsendets möjligheter att göra besparingar i lokalutgifterna begränsade. Efter en liten nedgång steg utgifterna för informationsförvaltning tillbaka till nivån år 2012. Uppgången var hela 18 procent jämfört med året innan. Materialbanken AIPA påverkar framtida års utgifter för informationsförvaltning. Under verksamhetsåret finansierades AIPA-projektet (projektet för att utveckla ärende- och dokumenthanteringen inom åklagarväsendet och vid de allmänna domstolarna) med en särskild finansiering från domstolsmomentet i budgeten. Det ramtänkande som HAR användts inom åklagarväsendet, där ämbetena tilldelas anslagsramar, har uppenbarligen uppmuntrat åklagarämbetena till sparsamhet. Övriga utgifter har stigit med 5 procent från året innan, men sjunkit jämfört med år 2012. 29
Åklagarväsendets utgifter 2009 2014, 1 000 Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter 50 000 000 45 000 000 40 000 000 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 De lokala åklagarämbetenas bokslut 2012 2014 2012 2013 2014 Anslag 2014 38 248 285 39 158 480 39 409 555 40 088 500 2 556 998 40 088 500 Helsingfors 6 701 979 6 922 963 6 766 751 6 875 500 351 824 6 875 500 Västra Nyland 2 914 163 2 932 621 2 877 468 3 058 000 222 065 3 058 000 Östra Nyland 2 897 801 2 960 702 4 364 335 4 512 500-29 458 4 512 500 Salpausselkä 3 403 052 3 311 963 4 403 725 4 631 000 581 639 4 631 000 Egentliga Tavastland* 2 180 694 2 225 488 Västra Finland 4 457 872 4 324 564 Åklagarämbetena Sammanlagt Överförda Disponibla från 2013 256 793 Inre Finland 4 416 738 4 447 000-5 300 4 447 000 4 947 815 5 140 000 224 219 5 140 000 Birkaland* 3 136 831 3 291 684 Mellersta Finland* 1 573 149 1 596 196 Österbotten 2 512 157 2 515 038 2 664 424 2 520 000 Österbotten 3 641 998 3 847 308 3 790 768 3 714 000 271 922 3 714 000 Uleåborg 3 055 691 3 198 410 3 215 932 3 149 500 193 204 3 149 500 Lappland 1 468 739 1 737 511 1 651 964 1 750 000 241 889 1 750 000 304 158 294 032 309 635 291 000 102 957 291 000 Åland 145 243 2 520 000 *Åklagarämbetet i Egentliga-Tavastland har sammanslagits med åklagarämbetet i Östra Nyland och Salpaus selkä fr.o.m. början av år 2014. Samtidigt har åklagarämbetet i Birkaland och Mellersta Finland har samman lagits till åklagarämbetet i Inre Finland. 30
Anslag för åklagarväsendet och dess användning 2012 2014 2012 2013 2014 Ändr. 2013 2014 Ändr. % Budget 2014 Avvikelse från budget Avvikelse % Löner 3 285 528 3 454 852 3 527 641 72 790 2,1 % 3 523 030 4 612 0,1 % Lokaler 431 203 455 325 463 382 8 057 1,8 % 420 000 43 382 10,3 % Investeringar 24 778 20 117 7 712-12 405-61,7 % 20 000-12 288-61,4 % Övriga utgifter 510 287 505 811 438 083-67 728-13,4 % 450 000-11 917-2,6 % Inkomster netto -14 256-62 940-11 910 51 030-81,1 % -11 910 Riksåklagarämbetet 4 237 541 4 373 165 4 424 908 51 744 1,2 % 4 413 030 11 879 0,3 % Löner 32 357 062 33 518 026 33 472 849-45 176-0,1 % 34 496 440-1 023 591-3,0 % Lokaler 3 721 693 3 803 658 3 808 644 4 987 0,1 % 3 759 864 48 780 1,3 % Investeringar 121 580 53 187 132 213 79 026 148,6 % 100 000 32 213 32,2 % Övriga utgifter 2 075 541 1 822 819 2 021 647 198 829 10,9 % 1 700 000 321 647 18,9 % Inkomster netto -27 591-39 208-25 799 13 409-34,2 % -25 799 Åklagarämbetena 38 248 285 39 158 480 39 409 555 251 075 0,6 % 40 056 304-646 749-1,6 % Sammanlagt 42 485 826 43 531 644 43 834 463 302 818 0,7 % 44 469 333-634 871-1,4 % Dataaministrationsutgifter 1 757 682 1 515 011 1 787 194 272 183 18,0 % 1 850 000-62 806-3,4 % - standardservice 723 100 723 017-83 0,0 % - Valtoris service 1 400 191 - driftservice 525 158 464 232 213 358-60 926-11,6 % - utveckling 94 043 52 636 51 285-41 407-44,0 % - projektservice 26 286 - specialtjänster 52 756 24 303 6 912-26 470-50,2 % - löneutgifter för rättsregistercentralen 408 633 301 600 115 447-107 033-26,2 % Servicecentral (Palkeet) 393 363 392 838 272 006-120 833-30,8 % 384 000-111 994-29,2 % Sammalnlagt 2 151 046 1 907 849 2 059 199 454 168 1,0 % 2 234 000-809 671-1,7 % Anslag Budget 44 571 000 45 947 000 45 923 000 1 376 000 3,1 % 45 806 000 141 000 0,3 % Tilläggsbudget 741 000-118 000-859 000-115,9 % -118 000 Sammanlagt 45 312 000 45 829 000 45 923 000 517 000 1,1 % 45 806 000 23 000 0,1 % Överföringar från tidigare år 5 032 521 5 707 649 6 097 155 675 128 13,4 % 5 581 300 126 349 2,3 % Disponibla 50 344 521 51 536 649 52 020 155 1 192 128 2,4 % 51 387 300 149 349 0,3 % Överförda till följande år 5 707 649 6 097 155 6 126 493 389 506 6,8 % 4 683 967 1 413 189 30,2 % 31
4.2 Personal Antalet anställda vid åklagarväsendet minskade med cirka sex årsverken (1 %). Antalet åklagarårsverken var cirka 3,5 årsverken färre än året innan, medan antalet kontorsårsverken var ungefär knappt ett årsverke lägre. Antalet praktikanter och personer som avlönas med sysselsättningsmedel minskade. De fast anställda åklagarnas årsverken minskade med cirka 7 årsverken, medan de visstidsanställda åklagarnas årsverken steg med cirka 4 årsverken. Utvecklingen beror sannolikt på den svåra finansieringssituationen. Det lämpligaste vore att permanenta uppgifter sköts av den fast anställda personalen. Inga avsevärda förändringar skedde i årsverkena för den fast anställda och visstidsanställda kontorspersonalen. Utveckling för antalet anställda inom åklagarväsendet 2012 2014 (i årsverken) 2012 2013 2014 Ändr. 2013 2014 Ändr. % Budget 2014 Avvikelse Avvikelse från % budget Åklagarväsendet 545,6 543,3 537,4-5,8-1,1 544,0-6,6-1,2 åklagare 367,9 370,3 367,2-3,1-0,8 369,0-1,8-0,5 experter 9,7 10,4 10,5 0,1 0,8 9,5 1,0 10,7 kanslipersonal 156,2 153,1 153,5 0,4 0,3 154,5-1,0-0,7 praktikanter 10,3 6,9 5,4-1,4-21,0 11,0-5,6 sysselsatta 1,5 2,6 0,8-1,7-67,4 0,8 Riksåklagarämbetet 40,5 40,2 40,4 0,2 0,5 42,0-1,6-3,9 åklagare 21,4 21,0 21,4 0,4 1,7 22,0-0,6-3,0 experter 9,7 10,4 10,5 0,1 0,8 9,5 1,0 10,7 kanslipersonal 8,5 8,0 7,7-0,3-3,1 9,5-1,8-18,5 praktikanter 0,9 0,8 0,8 0,0 1,3 1,0-0,2-24,0 sysselsatta Åklagarämbetena 505,0 503,1 497,1-6,0-1,2 502,0-5,8-1,2 åklagare 346,5 349,3 345,9-3,5-1,0 347,0-1,1-0,3 kanslipersonal 147,6 145,1 145,7 0,7 0,4 145,0 0,7 0,5 praktikanter 9,4 6,1 4,7-1,5-23,8 10,0-5,4-53,5 sysselsatta 1,5 2,6 0,8-1,7-67,4 32
Årsverken vid de lokala åklagarämbetena 2009 2014 Åklagarämbetenas 2012 2013 2014 Skillnad i årverken 2012 2014 Ändr. % Helsingfors 87,72 87,74 81,95-5,77-6,58 Åklagare 65,01 64,64 59,27-5,74-8,83 Kanslipersonal 20,5 20,11 22,32 1,82 8,88 Västra Nyland 39,56 38,8 38,92-0,64-1,62 Åklagare 27,14 27,37 26,69-0,45-1,66 Kanslipersonal 10,69 10,67 11,97 1,28 11,97 Östra Nyland 38,45 38,38 56,38 17,93 46,63 Åklagare 27,62 27,45 40,2 12,58 45,55 Kanslipersonal 8,53 10,09 15,68 7,15 83,82 SALPAUSSELKÄ 44,27 42,37 56,23 11,96 27,02 Åklagare 30,95 29,37 38,59 7,64 24,68 Kanslipersonal 13,31 13 17,13 3,82 28,70 Västra Finland 57,33 53,02 54,91-2,42-4,22 Åklagare 41,5 38,01 39,53-1,97-4,75 Kanslipersonal 15,83 15,01 15,04-0,79-4,99 Inre Finland 37,8 38,57 60,84 23,04 60,95 Åklagare 27,27 27,82 43,03 15,76 57,79 Kanslipersonal 10,03 10 16,56 6,53 65,10 Österbotten 33,33 32,59 33,5 0,17 0,51 Åklagare 21,02 20,93 21,03 0,01 0,05 Kanslipersonal 11,52 11,16 11,96 0,44 3,82 Östra Finland 48,24 49,04 46,67-1,57-3,25 Åklagare 30,27 32,09 31,29 1,02 3,37 Kanslipersonal 17,46 16,69 14,62-2,84-16,27 Uleåborg 41,37 42,56 41,68 0,31 0,75 Åklagare 27,6 29,16 28,65 1,05 3,80 Kanslipersonal 12,29 12,08 12,28-0,01-0,08 LAPPLAND 20,14 23,45 21,82 1,68 8,34 Åklagare 12,54 16,15 14,57 2,03 16,19 Kanslipersonal 7,35 7,3 7-0,35-4,76 Åland 4,51 4,16 4,17-0,34-7,54 Åklagare 3,33 3 2,99-0,34-10,21 Kanslipersonal 1,18 1,16 1,17-0,01-0,85 Sammanlagt 505,01* 503,07* 497,05-7,96-1,58 *De indragna åklagarämbetena saknas i specificationer för år 2012-2013, men de ingår i totalantalet. I totalantalet årsverken för åklagarämbetena ingår även praktikanter och personer avlönade med sysselsättningsmedel. 33
Utveckling för antalet lokala åklagare, kvinnor och män 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 Kvinnor Män 198 196 160 141 196 190 191 183 184 183 172 180 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena enligt benämning 2009 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 biträdande åklagare 16,4 7,4 5,1 13,3 7,8 8,7 ledande häradsåklagare 14,3 14,2 12,0 12,5 12,0 10,0 ledande landskapsåklagare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 häradsåklagare 291,3 307,2 311,8 317,4 326,5 324,8 landskapsåklagare 1,1 1,5 1,5 2,3 2,0 2,0 ÅKLAGARE SAMMANLAGT 324,3 331,3 331,5 346,5 349,3 346,4 förvaltningssekreterare 13,6 13,0 11,4 11,2 11,0 9,0 personalsekreterare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 avdelningssekreterare 13,0 11,4 11,5 10,0 9,5 byråsekreterare 133,5 134,1 126,9 126,2 125,3 åklagarsekreterare 0,9 136,0 kanslivaktmästare 1,5 1,3 1,0 0,8 0,0 praktikant 1,7 3,0 2,8 7,0 4,3 1,1 högskolepraktikant 3,7 3,8 3,1 2,4 1,8 3,5 ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT 168,1 167,7 157,7 158,5 153,7 150,6 SAMMANLAGT 492,4 499,0 489,2 505,0 503,1 497,1 34
Genomsnittsålder vid de lokala åklagarämbetena 2009 2014 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Ordinarie tjänst Tidsbunden tjänst 55 50 49,1 49,2 49,0 48,6 49,8 49,2 47,2 46,5 46,3 45,6 46,4 46,8 45 40 35 35,8 33,7 34,4 32,9 32,4 32,2 30 2009 2010 2011 2012 2013 2014 35
Personalens åldersfördelning vid de lokala åklagarämbetena 55 år och äldre 45 54 år Kvinnor Män 62 82 101 58 sammanlagt 144 pers. sammanlagt 159 pers. 35 44 år 91 38 sammanlagt 129 pers. under 35 år 57 27 sammanlagt 84 pers. 0 50 100 150 200 Anställda som uppnår pensionsåldern vid åklagarämbetena 2014 2024 pers. 12 Åklagare Kansliapersonal 10 8 6 4 2 0 ålder 31.12.2014 år 5 3 2 3 8 7 7 4 4 8 12 10 8 9 7 6 7 7 10 3 8 6 65 64 63 62 61 60 59 58 57 56 55 Uppnår pensionsäldern (65 år) under år 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 36
Åklagarväsendets utbildning Tyngpunkten i Riksåklagarämbetets utbildning tåg på utveckling av åklagarnas grundkompetens, men också på specialiseringsfrämjande inriktad utbildning. Utbildning som främjar yrkeskompetensen ordnades för sekreterare. Utbildningen beaktade de utmaningar som är en följd av förundersökningssamarbetet, det internationella samarbetet och europeiseringen av straffrätten. Nya synvinklar på vår föränderliga verksamhetsmiljö inkluderades i undervisningen. Professorer vid Lapplands, Åbo och Helsingfors universitet, andra toppexperter inom den egna branschen och erfarna åklagare anlitades som utbildare. Projektet föt utveckling av specialiseringssytemet (Taito) har krävt en reform av det utbildningsprogram som stöder systemet. Det första avsnittet av den nya kursen Kärnan av åklagararbetet ordnades på våren 2014. En utbildning i åtalsuppgörelse genomfördes i slutet av år 2014 som en regional utbildning för alla åklagare och en del av intressentgrupperna (polisen, domare, skattemyndigheten, Tullen). Utbildningen fokuserade på vikten av förundersökningssamarbete. Därtill fördes en debatt om det praktiska förfarandet för att flytta tyngdpunkten i behandlingen av brottmål till förundersökningsfasen och utvecklingen av arbetsmetoderna för att förkorta domstolsbehandlingen. Ibruktagandet av åtalsuppgörelse följs och dess genomslagskraft statistikförs enligt den plikt som riksdagen fastställt. År 2014 ordnades totalt 69 utbildningsdagar för 863 deltagare. Antalet elevdagar uppgick till 1 672. 37
Bild: Markku Ojala 5 RIKSÅKLAGARÄMBETETS verksamhet Projektet Taito startades för att utveckla åklagarväsendets kompetensoch specialiseringssystem. Målet med projektet är att höja åklagarnas kompetensnivå. Vid sidan om specialåklagarnas kompetens utvecklas multikompetensen. Avsikten är att övergången till det nya systemet sker år 2017. 38
Under året färdigställdes betänkandet om utveckling av Riksåklagarämbetets interna organisation. Utifrån betänkandet har arbetet fortsatts och avsikten är att ämbetets organisation förnyas år 2016. Riksåklagarämbetets brottmål ingår i de uppgifter som behandlats ovan i berättelsen. Den utbildning som ordnats av Riksåklagarämbetet har behandlats i kapitlet Personal. 5.1 Ändringsprövningsärenden Under verksamhetsåret avgjordes 283 ändringsprövningsärenden vid Riksåklagarämbetet. Dessa gällde begäran om fortsättning av förundersökningen i ärenden där åklagaren antingen begränsat förundersökningen eller fattat ett beslut om åtalseftergift och klaganden framfört en begäran om att åtal ska väckas. Till följd av de ändringsansökningar som inkom under berättelseåret upphävdes ett beslut om åtalseftergift i 40 ärenden och i stället meddelades ett åtalsförordnande i dessa. 39
Avgöranden och anhängiga ärenden vid Riksåklagarämbetet Riksåklagarens förvaltningsärenden 2012 2013 2014 sammanlagt 47 sammanlagt 45 sammanlagt 50 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Utnämningsärenden 1 1 4 1 4 1 Personalförvaltning 20 5 22 4 22 3 Övriga förvaltningsärenden 17 3 9 5 13 7 Åklagarväsendets förvaltningsärenden sammanlagt 120 sammanlagt 103 sammanlagt 90 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Utnämningsärenden 62 1 30 1 16 0 Personalförvaltning 31 6 33 43 35 12 Ekonomiförvaltning 1 2 2 3 2 3 Övriga förvaltningsärenden 13 4 16 8 14 8 Åtalsärenden sammanlagt 665 sammanlagt 670 sammanlagt 647 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Ändringsprövningsärenden 295 84 251 129 283 123 Riksdagens, JM:s, JK:s och JO:s åtalsförordnanden 1 1 1 1 2 0 Övriga åtalsförordnanden enligt SL 1 kap 17 0 13 1 15 0 Ordinärt ändringssökande, HD 129 6 137 6 111 6 Extraordinärt ändringssökande, HD 23 0 19 1 19 1 Åklagarförordnanden 18 1 14 1 15 2 Yttrandefrihetsbrott 57 26 73 17 45 17 Övriga åtalsärenden 2 5 3 3 3 1 Utveckling, styrning och utbildning sammanlagt 62 sammanlagt 53 sammanlagt 49 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Riksåklagarens allmänna anvisningar 4 0 4 1 1 6 Övriga anvisningar och föreskrifter 4 1 6 1 3 2 Utbildning inom åklagarväsendet 25 3 9 6 14 6 Utvecklings- och forskningsprojekt, arbetsgr. o.dyl. 6 19 12 14 3 14 40
2012 2013 2014 Övervakning sammanlagt 210 sammanlagt 254 sammanlagt 194 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Klagomål 41 29 39 19 31 13 Övriga klagomål 91 29 139 30 128 12 Åklagarinspektioner 0 1 0 1 0 1 Övervakning av strafforderärenden 0 1 1 1 0 1 Skadeståndsärenden 2 5 11 3 2 4 Övrig övervakning 6 5 5 1 2 0 Internationella ärenden sammanlagt 71 sammanlagt 68 sammanlagt 68 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Internationell rättshjälp 22 4 27 4 27 4 Norden och övriga närområden 2 0 1 1 2 1 EU- och ER-ärenden 20 2 10 4 4 4 Övrigt juridiskt samarbete 1 0 1 0 1 0 Övriga internationella ärenden 11 0 10 0 13 1 Människorättsdomstolsärenden 7 3 8 3 Sakkunniguppdrag sammanlagt 119 sammanlagt 129 sammanlagt 142 Utlåtanden och framställningar i anslutning till lagberedning avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda 32 2 52 3 60 8 Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag 71 14 61 13 68 6 Övriga ärenden sammanlagt 6 sammanlagt 4 sammanlagt 4 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda För kännedom inkomna 1 0 2 0 3 0 Övriga ärenden 1 0 Alla ärenden sammanlagt 1 300 sammanlagt 1 326 sammanlagt 1 244 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda 1 039 261 1 029 297 971 273 41
Avgjorda förvaltningsärenden enligt åtgärd 2012 2014 2012 2013 2014 Ad-acta 16 20 21 Inga åtgärder 357 337 358 Framställning 1 4 1 Anmärkning 1 1 Inte prövats 12 24 17 Kurs eller seminarium 24 13 13 Meddelande eller anvisning 13 13 11 Utlåtande 126 123 133 Betänkande 6 3 1 Promemoria 3 1 Annat förvaltningsbeslut 90 83 94 Annat förordnande 4 5 6 Annat beslut 21 28 30 Utnämningsbrev 64 34 19 Returnerats 10 7 5 Överförts 65 67 61 Åtalsförordnande 58 71 40 Åklagarförordnande 15 13 18 Beslut om att inte väcka åtal 1 3 4 Till kännedom 1 2 1 Ordinärt ändringssökande 43 57 45 Svar 104 92 80 Tjänstledighetsbeslut 8 5 5 Allmän anvisning eller föreskrift 5 5 1 Extraordinärt ändringssökande 3 4 3 Sammanlagt 1 047 1 017 969 42
5.2 Ändringssökandet till högsta domstolen Under berättelseåret beviljade högsta domstolen tillstånd att överklaga ett prejudikatbesvär om två beslut av Vanda och Södra Savolax tingsrätt, vilka gällde så kallade designerdroger. Denna sällsynta omprövningsprocess, där hovrättsfasen kringgås, har använts endast ett fåtal gånger. Europeiska unionens domstol hade fattat ett beslut om att läkemedelslagen inte kan tillämpas på designerdroger som används i rent underhållningssyfte och som är skadliga för hälsan. Efter detta beslut är rättspraxis inte längre enhetlig. Högsta domstolen väntas ge sitt slutliga ställningstagande år 2015. Ansökningar om besvärstillstånd av åklagarna 2010 2014 2014 2013 2012 2011 2010 60 50 40 30 20 10 0 45 54 45 51 48 7 6 10 19 11 25 20 35 27 37 Ansökningar Tillstånd beviljat Tillstånd inte beviljat * Av de ansökningar om besvärstillstånd som gjorts år 2011 har fem (5) inte skickats till högsta domstolen. 43
5.3 Polisbrottmål Åklagaren fungerar som undersökningsledare endast i fall där en polis misstänks för ett brott. Åklagaren kan också leda förundersökningen till den del som ett ärende, förutom en polis, omfattar en annan misstänkt, om detta är ändamålsenligt för att uppklara fallet. Vid Riksåklagarämbetets enhet för åtalsärenden verkar ett team för förbehandling av polisbrottmål, vilket består av två häradsåklagare som verkar som undersökningsledare, två poliser och en sekreterare. Teamet ska förbehandla alla brottsanmälningar av brott som en polis misstänks ha begått och registrerats i polisens PATJA-system. Om det utifrån en begränsad förhandsutredning inte finns skäl att misstänka polisen för brott, ska teamets undersökningsledare fatta beslut om att inte verkställa förundersökning och delge beslutet till samtliga parter. Om ärendet kräver närmare utredning, hänvisar teamet ärendet till den regionala åklagarundersökningsledaren för behandling. Det fanns 12 regionala åklagarundersökningsledare. Också teamets undersökningsledare kan i vissa fall verka som undersökningsledare i ärenden där förundersökning förrättas. Tillsammans med kontaktpersonerna för polisbrott vid Polisstyrelsen och polisinrättningarna ser teamet dessutom till att undersökningsledarverksamheten i polisbrottmål fungerar på fältet. Teamet bereder och tillhandahåller även utbildning och anvisningar i anknytning till undersökningsledning i polisbrottmål. 44
År 2014 registrerades 780 polisbrottanmälningar. Teamets undersökningsledare fattade beslut om att inte förrätta förundersökning i 504 fall. Sammanlagt 335 ärenden överfördes för behandling till de regionala undersökningsledarna. Ovan nämnda siffror omfattar även ärenden som inkommit under tidigare år. Misstänkta brott av poliser väckte fortsättningsvis ett stort allmänt intresse år 2014. Misstänkta brott av poliser 2012 2014 Inkomna 2012 2013 2014 Avgjorda 2012 2013 2014 Överförda till fälte 2012 2013 2014 Anhängiga 31.12.2014 (vid RÅÄ) 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 snokningsärende gällande Mika Myllylä snokningsärende gällande Anneli Auer 45
Bild: Markku Ojala 6 UTLÅTANDE AV DEN INTERNA ÖVERVAKNINGEN Under årets lopp förnyade åklagarväsendet utvärderingen av den interna övervakningen. Under berättelseåret utfördes utvärderingen som en Webropol-enkät vid alla åklagarämbeten. Utvärderingen fokuserade särskilt på den risk som de inskränkta ramanslagen medför. Utifrån resultaten kan det bedömas att de inskränkta anslagsramarna ledde till orolighet bland personalen. En del av personalen sökte aktivt andra tjänster. Detta gällde särskilt anställda med hög kompetens. Det faktum att kompetent personal flyttar från väsendet innebär en klar risk med tanke på skötseln av uppgifterna. 46
Anslagssituationen har också ökat andelen visstidsanställda åklagare. Att sköta omfattande brottmål med tillfällig arbetskraft är en klar risk för väsendet. Permanenta uppgifter borde kunna skötas med fast anställd personal. Utsikterna om kraftigt inskränkta ramar innebär ett accentuerat behov av långsiktig planering. Av denna orsak har man även vid åklagarämbetena infört en verksamhets- och ekonomiplaneringsprocess. Från och med år 2014 sammanställs åklagarämbetenas resultatavtal för hela ramperioden. De fastställda resultatmålen är i princip realistiska. Riktlinjerna för verksamheten inom åklagarväsendet 2020 har stadfästs och många anknutna projekt befinner sig i beslutsfasen. Åklagarväsendets verksamhetskultur vilar i princip på en stabil grund och strukturen är till största del i ordning. Vad gäller vissa åklagarämbeten och servicebyråer finns det skäl att ännu överväga att koncentrera servicestrukturen. De statistiska uppgifter som stöder beslutsprocessen har förbättrats avsevärt och kan fortfarande vidareutvecklas. Statistiken ger tillförlitlig och övergripande information om åklagarväsendets olika funktioner. Avsikten är att i fortsättningen göra en närmare analys av denna information för att få bästa möjliga stöd för beslutsprocessen. 47