Startplan för planverksamhet Startplan 2019 Rapport med bilagor 2018-11-16 www.goteborg.se
Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 GÖTEBORG Besöksadress: Köpmansgatan 20 Hemsida: www.goteborg.se e-post: sbk@sbk.goteborg.se Telefon: 031-368 00 00 Telefax: 031-711 45 21
INNEHÅLL Inledning 5 Startplan 2018 5 Politiska mål 2019 5 Var vi planerar - Översiktsplan och strategier 6 Förhållande till Markanvisningsplanen 6 Del 1. Vad vi planerar - Övergripande behovsbedömning och analys 2019 2021 7 Jämlikt Göteborg 7 Kommunal service 9 Bostäder 11 Offentliga friytor 11 Näringsliv, handel och kontor 12 Industri och logistik 12 Program och planeringsunderlag 12 Älvstaden 12 Samverkan AB Framtiden 12 Sverigeförhandlingen 13 Väntande projekt 14 Del 2 - Projektlista och prioritering för 2019 15 Blandade projekt som möter behov och mål 15 Program och underlag i tidigt skede för kommande detaljplaner 19 Planer som tidigare varit i startplan 20 Övergripande konsekvenser 20 STartplan 2019» sida 3
Planprojekt innehållande skola/ förskola i Startplan 2019 Planprojekt i Startplan 2019 Enklare planprojekt i Startplan 2019 Program i Startplan 2019 Centrala Göteborg Centrala förnyelseområden Mellanstaden Hamnen, storindustri och logistik Kustnära områden/ skärgården Framtida utvecklingsområden Naturområden Startplan 2019 i förhållande till översiktsplanen. startplan 2019» sida 4
Inledning Inför varje år tar byggnadsnämnden beslut om vilka detaljplaner och program som avses startas. Startplanen är en viktig del i planeringskedjan som medverkar till att stadens detaljplanering och utbyggnad följer Översiktsplanen samt mål och strategier i staden. Det gäller såväl i vilka områden som föreslås detaljplaneras som innehållet i kommande detaljplaner. Underlag för arbetet med startplan är stadens planeringsbehov, politiska mål, programarbeten som tidigare godkänts, givna planbesked och andra kommunala beslut. Arbetet med startplanen är förvaltningsövergripande i en arbetsgrupp med representation från fastighetskontoret, trafikkontoret, park- och naturförvaltningen, under ledning av stadsbyggnadskontoret samt en styrgrupp med representation från samma kontor samt med representanter från Stadsdelsförvaltningarna. Startplanens dokument: Rapport (detta dokument) Bilaga 1: Projektlista Bilaga 2: Projektpresentationer Bilaga 3: Restlista Startplan 2018 Bilaga 4: Färdplan för kommunal service STARTPLAN 2018 Under 2018 har inte alla detaljplaner som låg i startplanen för det året startat. Från och med Startplan 2018 är de planer som inte startas under året kvar till nästa år. För 2018 handlar det om 12 detaljplaner och dessa kan ses i bilaga 3. POLITISKA MÅL 2019 Förslaget till Startplan 2019 förhåller sig till den preliminära budgeten för 2019 som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2018. De mål i budgeten som har bäring på arbetet med startplanen är: Göteborg ska vara en jämlik stad Livsvillkoren för personer med fysisk, psykiskt eller intellektuell funktionsvariation ska förbättras. Äldres livsvillkor ska förbättras Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre. Det hållbara resandet ska öka För de planerande nämnderna (byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden och park- och naturnämnden) finns en gemensamt Måloch inriktningsdokument som beslutades i byggnadsnämnden i oktober 2018. I detta anges att målen om att livsvillkor för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsvariation ska förbättras, bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre samt att det hållbara resandet ska öka. Till stadsbyggnadskontoret anges särskilt uppdrag att detaljplaner med stor andel hyresrätter ska prioriteras, planeringen av grönytor ska integreras bättre i stadsplaneringen och att fem detaljplaner utan exploatör ska tas fram under mandatperioden. STartplan 2019» sida 5
Var vi planerar - översiktsplan och strategier De områden som ska planeras i staden har i stor utsträckning sin utgångspunkt i Översiktsplanen. Utbyggnadsordningen är att planering i första hand ska ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden (Centrala Göteborg och Mellanstaden) i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Utbyggnadsordningen förtydligas i Vision Älvstaden, Trafikstrategi för en nära storstad, Grönstrategi för en tät och grön stad respektive i Strategi för utbyggnadsplanering som fokuserar på utbyggnaden av Mellanstaden. Startplan 2019 i förhållande till översiktsplanen. Markanvisning En markanvisning innebär en rätt för en intressent att under en viss tid och på givna villkor få förhandla med staden om förutsättningarna för att genomföra bostadsbebyggelse inom visst markområde som staden äger. Fastighetsnämnden fattar beslut om att godkänna markanvisning. Till grund för beslut ligger kommunens markanvisningspolicy. förhållande till markanvisningsplan Under de senaste tre åren har fastighetsnämnden fattat beslut om och godkänt en markanvisningsplan för respektive kalenderår. Markanvisningsplanen innehåller en förteckning över de områden där fastighetskontoret avser att ta upp förslag till markanvisning till fastighetsnämnden under året, med bland annat bedömt antal bostäder per område. Markanvisningsplanen innehåller även ett antal markreservationer. Markreservationerna har avsett områden som behöver utredas vidare innan förutsättningarna för att inleda detaljplanearbeten är helt klarlagda. Avsikten är att markreservationerna om möjligt ska följas av ordinarie markanvisningar i nästa steg. Vid arbetsgruppsmöten och styrgruppsmöten för framtagandet av förslag till startplam 2019 har en dialog skett mellan förvaltningarna kring fastighetskontorets planering inför kommade markanvisningar. Vid sidan av fastighetsnämnden lämnar även Älvstranden Utveckling AB markanvisningar. Dessa ingår inte i markanvisningsplanen. startplan 2019» sida 6
del 1 - övergripande bedömning och analys 2019-2021 Utgångspunkten för arbetet med planering och utbyggnad är att Göteborg är en stad som växer. Det innebär dels att stadens mål och marknadskrafter driver en viss tillväxt som behöver planering och dels att tillväxten i sig behöver en del planering för att den ska ske på ett sätt så Göteborg är en fungerande stad och region att leva och verka i. Jämlikt göteborg Arbetet med att Göteborg ska vara en jämlik stad är ett långsiktigt arbete för vilket det finns ett program för arbetet som omfattar 2018 2026 som kommunfullmäktige beslutade om den 18 januari 2018. I programmet finns olika målområden och det som är störst påverkan på startplanen och den fysiska planeringen är målet att Skapa hållbara jämlika livsmiljöer. Inom ramen för startplan är det främst långsiktiga effekter som stadens samlade planering bedöms få som är viktigt att ta hänsyn till. Utifrån programmet är det av vikt att ge utrymme och prioritera projekt som bidrar till: en mer sammanhållen stad, en ökad blandning av upplåtelseformer, goda närmiljöer med tillgång till mötesplatser, kultur, rekreation, fysisk aktivitet och med plats för barn samt en mer jämlik tillgång till stadens resurser (kollektivtrafik, service, verksamheter, arbetsplatser, offentliga rum med mera). Jämlikt Göteborg Göteborg ska vara den jämlika staden som bidrar till ett gott liv för alla. Göteborgs Stad satsar långsiktigt och uthålligt på att skapa en mer jämlik stad. Vi ska minska skillnader i livsvillkor och hälsa för ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. Arbetet gör vi i samverkan med näringsliv, myndigheter och civilsamhälle. I en inledningsfas är det viktigt med prioritering av områden där behoven är som störst (se områden nedan), med avseende på att starta upp planering där det inte har planerats kontinuerligt. För att se de långsiktiga effekterna och för att arbetet ska bli framgångsrikt krävs en uthållighet, kontinuitet och systematik. För att veta vilka åtgärder och detaljplaner som har störst möjlighet att bidra till att nå målen ovan, inom olika områden, är det bra att inleda med områdesvisa studier i form av fördjupning av översiktsplan, program eller dylikt. Kartan på nästa sida visar antagna detaljplaner under 2008-2018 (september 2018). Utifrån områden med stora behov av planering så är det olika hur det ser ut under denna perioden. Angered I Angered har det skett planering med kontinuitet kring Angered centrum och i Gårdsten. Det är viktigt att det finns planeringsutrymme så det kan fortgå. Mot Rannebergen och Lövgärdet har det inte planerats i större omfattning och det pågår inte heller några detaljplaner. Det finns behov att STartplan 2019» sida 7
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Prioriterade utbyggnadsområden Utvidgad innerstad Innerstaden inkl Älvstaden Mellanstaden Antagna detaljplaner sedan 2008 i förhållande till Strategi för utbyggnadsplanering. startplan 2019» sida 8
starta planering där. I stråket Hjällbo-Hammarkullen mot Angered centrum har det inte heller planerats i större omfattning. I Hammarkullen pågår detaljplaner för torget och för bostäder. I Hjällbo finns en detaljplan som väntar på start från 2018. För hela Angered pågår ett programarbete och det är viktigt att det finns planeringsutrymme för detaljplaner i flera delar av Angered för 2020 2021 och framåt. Bergsjön I Bergsjön har det på senare tid antagits detaljplaner och det pågår också planering. Det finns ett program som godkändes 2016. Här är det viktigt att det finns utrymme även framåt för fler detaljplaner i programmet så det kan skapas en kontinuitet i planeringen. Det finns särskilt ett projekt som väntar på start, som är av stor vikt för en mer sammanhängande stad, och det är Kvibergs park utmed Gärdsåsgatan som syftar till att brygga över barriärerna mellan Bergsjön och Utby/Kviberg. Brunnsbo-Backa I Backa finns en kontinuitet i planeringen. Bland annat efter ett program för områden vid Selma Lagerlöfs torg och delar av Litteraturgatan, som godkändes år 2010, har det planlagts områden kring torget och kring Litteraturgatan. Det pågår också detaljplaner längs norra delen av Litteraturgatan. Vidare är Brunnsbo en viktig länk att studera för fortsatt utveckling. Det är aktuellt för satsningar för kollektivtrafik samt infrastruktur i form av ny spårväg och ny järnvägsstation. Det finns ett behov av övergripande studier för att skapa en bra helhet och en utveckling mot en mer sammanhållen stad. Mot bakgrund av detta prioriteras ett program för Brunnsbo. Biskopsgården I Biskopsgården finns en början till kontinuitet i planeringen. Det har planlagts en del efter tidigare program som godkändes år 2007. Nu tas ett nytt program fram för att identifiera nya område för kommande detaljplaner. Framåt är det viktigt att programmet ges fortsatt planeringsutrymme och att detaljplaner ges utrymme från 2021 och framåt. Frölunda-Tynnered I Frölunda-Tynnered har det hänt mycket och det pågår fortsatt en planering, främst i Frölunda. I området pågår en del övergripande planering med fördjupning av översiktsplan samt program. Framåt är det av vikt att invänta dessa arbeten innan större projekt startas i området men att sedan ha utrymme för projekt med viss kontinuitet. För området med mest behov, Tynnered, finns behov att skapa utrymme för och koncentrera resurserna till övergripande studier, med syftet att skapa bra förutsättningar för fortsatt utveckling med en bra helhet och mot en mer sammanhängande stad. Efter programmen finns det behov av detaljplaner. KOMMUNAL service En viktig del i en växande stad och region är att utveckling av kommunal STartplan 2019» sida 9
service ges möjlighet att gå i takt med övrig utveckling. I ökningen av planering och byggande av bostäder under de senaste åren så har det inte varit fallet och det finns därför ett omfattande behov av att planera för kommunal service. Dels för att komma ikapp underskott men också för att ha en planering och utbyggnad i balans framåt. För de delar som rör kommunal service har det under 2019 tagits fram ett underlag, Färdplan för kommunal service, för att analysera om den pågående planeringen är i balans eller obalans (se bilaga 4 till startplanen). Kommunal service behöver prioriteras och ges planeringsutrymme under 2019 2021. Staden har utökat resurserna i skeden innan detaljplan och fler projekt beräknas komma till detta skede än tidigare. Under 2019 kommer en lokalförsörjningsplan att tas fram som ger en än tydligare bild av behovet. Förskola och skola Rörande förskola och skola behöver planering bedrivas framåt med avseende på flera aspekter: Planera för förändringar i befintligt bestånd För att behålla befintlig kapacitet och ersätta tillfälliga lokaler behövs ändringar i eller nya detaljplaner. En tidig uppskattning är ca 10 planer/år under en lägre period. Planera för pågående planering Det finns ett underskott i pågående planering för kommunal service. Det är uppskattat till 800 förskoleplatser och 2000 skolplatser i staden (se bilaga 4). Fördelningen bör vara spridd i staden i de områden där behoven uppstår och kan hanteras på olika sätt inom befintliga lokaler eller ny byggnation. Antalet planer behöver stå i relation till kapaciteten att hitta lösningar i tidigare skeden. Det kommer behövas planeringsutrymme under hela 2019-2021 för detta. Planera för stadsutveckling framåt - Till de planer som ska startas ska det finnas planering för kommunal service som täcker behovet. Utifrån befolkningsprognoserna är uppskattningen att behovet är 500 förskoleplatser/år och 700 skolplatser/år fram till 2035. Detta behöver också ställas i relation till nivån på eventuella förändringar av politiska mål om antal planerade bostäder framöver. Bostäder med särskild service och äldreboende För bostäder med särskild service finns ett befintligt underskott. För boende som behöver anordnas i enskild byggnad vilka till viss del också kräver enskilda detaljplaner är underskottet beräknat till 25-30 objekt (6-8 lgh/ objekt) till detta kommer ett löpande behov om 3-5 objekt/år. För äldreboende är det uppskattade behovet en utökning på ca 100 platser/år utifrån beräknad förändring av ålderssammansättningen i befolkningen. Idrott Behovet av planering för idrott utgår från investeringsplanen där det finns 2-5 projekt som kan innebära behov av detaljplaner. En ny investerings- startplan 2019» sida 10
plan kommer att beslutas under 2019. Övrig offentlig service I nuläget har staden kännedom om behov av utökning av sjukvård, rättsväsendet och kollektivtrafik i kort tidsperspektiv som behöver prioriteras och ges utrymme för detaljplaner. Bostäder Det långsiktiga målet rörande bostäder i budget för staden är att skapa 60 000 bostäder fram till 2028. I projekt som är pågående i planeringsfas eller genomförandefas finns i nuläget byggrätt för cirka 55 000 bostäder. Under tidigare år har det varit ett stort fokus på att starta och driva planering för bostäder vilket har gett resultatet att det som nu pågår byggs ut i etapper under flera år. Bedömningen är att detta sett till antalet bostäder kan bygga bort den bostadsbrist som upplevs i Göteborg. Detta innebär att antalet bostäder i planer som ska starta 2019 inte är prioriterat. I staden finns det dock fortsatt behov att planera för bostäder för resurssvaga grupper. Det är framför allt projekt med hyresrätter, särskilt lägre hyror, andra boendeformer såsom gemensamhetsboenden, studentbostäder, bostäder med särskild service och trygghetsboenden som det finns behov av. För 2020 2021 krävs en vidare analys av planeringsbehov med avseende på innehåll, var behoven är som störst samt i vilken omfattning starter behöver ske. För staden är nya Riktlinjer för bostadsförsörjningen under framtagande. Offentliga friytor Göteborg växer och förtätas. För att nå Grönstrategins sociala mål om en tät och grön stad där de offentliga platserna bidrar till ett rikt och hälsosamt stadsliv är det viktigt att tidigt i olika processer titta på tillgång och användningsgrad för offentliga platser. När fler människor bor, vistas och verkar i staden bidrar detta till ett högre besökstryck och ökat slitage på stadens offentliga platser. Att säkerställa tillräckligt stora parker och andra offentliga friytor av god kvalitet i relation till befintlig och föreslagen bebyggelse är en förutsättning för en hälsosam, variationsrik och attraktiv stad som ger sina invånare möjlighet att mötas, umgås, uppleva, och koppla av. I stora stadsomvandlingsområden som Lindholmen, Frihamnen och Gullbergsvass, där befintliga parker och andra grönområden i stort sett saknas, är det nödvändigt att tillskapa helt ny grönstruktur. Program och planer behöver säkerställa parker, platsbildningar och andra offentliga friytor av varierande storlek och innehåll i lägen med god tillgänglighet och hög grad av offentlighet. Gröna stråk och kopplingar behövs i strategiska lägen för att bidra till att staden upplevs som enkel och attraktiv att röra sig till fots i, och dessa kan med fördel binda samman och integrera viktiga offentliga platser och målpunkter. Inom Älvstaden är det särskilt angeläget att säkerställa goda möjligheter för stadens invånare att möta vattnet och röra sig längs med älven. STartplan 2019» sida 11
Näringsliv, handel och kontor Liksom tidigare år bedöms behovet av tillväxten av lokalytor vara omhändertagen i pågående planering och genomförande. Antalet kvadratmeter kontor ligger över det årliga behovet och även ytor för handeln bedöms vara i fas, några stora projekt som är igång är Jernhusens plan vid centralen (hög andel kontor) och Skandia fastigheters detaljplan vid Frölunda torg (hög andel handel). Utöver dessa projekt, med en tydlig kommersiell inriktning, pågår också ett stort antal detaljplaner som möjliggör lokaler i bottenvåningar. Dessa lokaler kan komma att innehålla allt från gym och föreningslokaler till restauranger och butiker. För 2019 finns inte behov att prioritera projekt med innehåll av handel och kontor. Industri och logistik I Göteborg finns behov av att starta upp planering för verksamheter och logistik med avseende på att skapa möjlighet för expansion och för de utträngningseffekter som skapas när befintliga områden omvandlas. I detta ingår också anläggningar som behövs i en växande stad som behöver ligga i verksamhetsområden med avseende på störningar till exempel värmeverk, återvinningscentraler, buss- och spårvagnsdepåer. I nuläget finns inte några större projekt som är redo för detaljplanering. Inom ramen för översiktlig planering pågår arbeten vilket kommer innebära att detaljplaner behöver ges planeringsutrymme på några års sikt. Det pågår också mer konkreta lokaliseringsutredningar som uppskattningsvis innebär att det finns behov av ca 10 detaljplaner för industri och logistik under 2019 2021. Program och planeringsunderlag Det finns områden där övergripande frågor behöver hanteras inom ramen för program eller annat planeringsunderlag innan detaljplanearbetet kan starta. Vilket område det rör sig om är avgörande för vilka frågor och hur omfattande arbetena behöver vara. Fortsatt finns ett behov av 3-5 program/år. Älvstaden För arbetet med Älvstaden finns en Vision Älvstaden beslutad av fullmäktige och varje år bereds och beslutas det om en färdplan för arbetet och genomförandet av denna. Den aktuella beslutades av Kommunfullmäktige 2018-05-17. I färdplanen anges år för start av detaljplaner för etapper inom de olika delområdena och för 2019 2021 uppgår de i nuläget till 5 detaljplaner. Till detta tillkommer ett behov av mindre planer till exempel utifrån planbesked inom Älvstadens område. Närmast anges i färdplanen starter av detaljplaner för Centrala Lindholmen etapp 1 och Lindholmsallén. Samverkan AB Framtiden Stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret och park- och startplan 2019» sida 12
naturförvaltningen har i uppdrag att samverka med Förvaltnings AB Framtiden, kallas fortsättningsvis Framtiden. Syftet med samverkansuppdraget är: att konkretisera Framtidens allmännyttiga roll i stadsutvecklingen och gemensamt utveckla ett långsiktigt och samordnat arbetssätt samt metodik och former för effektiv samordning av planering och genomförande. Detta för att dels möjliggöra för Framtiden att nå målet att årligen färdigställa 1400 lägenheter från och med 2018 i enlighet med kommunens budget 2017 och dels att kraftsamla den samhällsnytta som Framtiden i form av allmännyttigt bostadsbolag har i uppdrag att medverka till. Samverkan ska även bidra till både Framtidens ökade delaktighet i bostadsbyggandet på ett effektivt sätt och samtidigt stärka värdet av det sociala ansvarstagande som Framtiden ska bidra med. Kommunfullmäktige kompletterade nämndernas uppdrag genom beslut som innebar att dels gällande prioriteringsriktlinjer för planstarter ska fortsatt gälla, och dels att de eventuella nya arbetssätt som parterna kommer överens om ska kunna användas av andra aktörer. Samverkansprojektet har tagit fram en sammanställning av samtliga plan- och genomförandeprojekt där Framtiden är en part och omfattar skeden från idé till färdigställande. Det finns cirka 9000 bostäder i pågående plan- och genomförandeprojekt. För att nå måluppfyllelse under perioden (14 000 bostäder under perioden 2018 2027) behöver cirka 5000 bostäder tillkomma. Samverkansprojektet sammanställer årligen behov av antal planstarter. Det finns behov av planstarter för minst 1500 bostäder under 2018 2019 för att kunna möta Framtidens mål. Uppskattningen för 2020 2021 visar på behov av planstarter för ca 1300 bostäder/år. Förvaltnings AB Framtiden Framtidenkoncernen är en fastighetskoncern som ingår i Göteborgs Stad och omfattar bostäder, fastighetsförvaltning, produktion av nya bostäder och störningsservice. Sverigeförhandlingen Som en del av Sverigeförhandlingen tecknades och beslutades 2017 en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och staten. Överenskommelsen innefattar statlig medfinansiering av kollektivtrafik- och cykelobjekt om kommunen i gengäld bygger bostäder. Till varje objekt finns ett visst antal bostäder kopplat till ett visst influensområde (totalt ca 46 000). Bostäderna ska uppföras fram till 2030 för linbanan och fram till 2035 för övriga. För stadens del omfattas Sverigeförhandlingen av följande objekt: Linbana mellan Järntorget Wieselgrensplatsen Trafikkontoret driver projektet Göteborgs stadslinbana i samverkan med Västtrafik. Genomförandestudie och detaljplanearbete pågår parallellt för sträckningen, stationerna och tornen på Hisingssidan. Stationen vid Järntorget och det första tornet ligger inom detaljplan för Masthuggskajen som antogs våren 2018. Årsskiftet 2019 20 ska investeringsbeslut för projektet lyftas i kommun- och regionfullmäktige, antagande av detaljplanerna samordnas med kommunfullmäktiges beslut. Spårväg och citybuss Norra Älvstranden centrala delen Stråket är uppdelat i tre olika delar med separata tidplaner för Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att möjliggöra genomförande av höghastighetsjärnväg från Stockholm till Göteborg. Sverigeförhandlingen innebär också att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i våra tre storstäder; Stockholm, Göteborg och Malmö. Förhandlingen ska bland annat också ingå överenskommelser för att främja cykling. Läs mer på www. sverigeforhandlingen.se. STartplan 2019» sida 13
planering och genomförande. Den centrala delen mellan Lindholmen Frihamnen är en av planerna som är i behov av att starta under 2019 eftersom projektet förväntas kräva detaljplan. Medel för objektet är avsatta under 2019 2022 vilket inkluderar både projektering och byggnation. Trafiköppning på sträckan är först möjlig efter att delen genom Frihamnen är färdigbyggd. De två andra deletapperna är finansierade med start från år 2026-2035. För den södra etappen mellan Linnéplatsen Lindholmen pågår en åtgärdsvalsstudie. Den norra etappen mellan Backaplan Tingstadsvägen är delvis omhändertagen i program för Backaplan, men bör också hanteras i planprogram för Brunnsbo eftersom spårvägen ska trafikera hela sträckan upp till Tingstadsvägen. Citybuss Backastråket Delar av stråket är idag redan utbyggt med separerade körfält för buss i och med arbetet med Selma stad och omvandlingen av Litteraturgatan. Åtgärderna har finansierats med hjälp av andra projekt och inte av Sverigeförhandlingen. Även Backastråket är uppdelat i olika etapper. Etappen söder om Selma Lagerlöfs torg är under detaljprojektering medan den norra etappen startades upp för detaljplanearbetet under 2018. Citybuss Norra Älvstranden, västra och nordvästra delen Ingen separat detaljplanering pågår men objektet tas delvis om hand i planprogramsarbete för Biskopsgården som startades upp under 2018. Huvudfinansieringen av Citybussen ligger från år 2030 och framåt. Vad gäller detaljplanering är de första objekten redan igång och för 2019 är det spårväg mellan Lindholmen-Frihamnen där behovet är som allra störst. Under 2020 2021 finns i dagsläget inget behov av någon ytterligare detaljplan. Inom staden pågår det sammanställningar vilka kan ligga till grund för eventuella prioriteringar av detaljplaner för bostäder som behövs under de kommande åren. Under 2019 kommer det att finnas mer information som kan användas inför 2020 2021. Väntande projekt Vad gäller planbesked har det under senare år varit ett stort intresse av att bygga i Göteborg och det finns många projekt som har positiva svar på sina planbesked och väntar på att få starta detaljplanarbete. Det finns 69 projekt (2018-10-01) som väntar och har fått uppskattat startår 2019 eller tidigare i samband med positivt planbesked. För åren 2020-2021är det ytterligare 32 projekt. Att projekt har förskjutits i start beror främst på två faktorer: de väntar på andra pågående arbeten (till exempel program, åtgärdsvalstudier, komplettering med kommunal service) och/eller de har får låg måluppfyllelse för att få plats i startplanen. En del projekt är inte heller aktuella längre eller så har förutsättningarna förändrats. För de senare pågår en översyn för att startplan 2019» sida 14
ta förnyad ställning. I startplaner för 2019 2021 behöver det ges ett visst utrymme för projekt som väntar på start. I första hand gäller det för projekt som tidigare varit i en startplan men sedan prioriterats ner. I Startplan 2018 ingick en del mindre planer. Några av dessa är äldre projekt som har kunnat hanteras under 2018 men detta arbeta behöver fortsätta under 2019-2021. Del 2 - Projektlista och prioritering för 2019 Startplanen för 2019 styr mot att planeringen som staden bedriver ska går i linje med stadens strategier och mål samt den övergripande behovsbedömningen och analys för staden i del 1. Omfattningen av antalet projekt med olika komplexitet som kan ingå för varje år står i relation till tillgängliga resurser samt till de behov och målsättningar som finns. Förslaget för 2019 innebär att omfattningen främst utgår från den växande stadens behov och målsättningar. Detta omfattar mer än stadens tillgång till resurser för planering. För att kunna starta projekten behövs åtgärder som ökar effektiviteten och kapaciteten på de planerande förvaltningarna. Blandade projekt som möter behov och mål Kriterier för urval För planer som ska startas under 2019 har urvalet gjorts utifrån följande kriterier som utgår från stadens planeringsbehov och mål i prioritetsordning: Innehåll i specificerade projekt i Startplan 2019 i korthet: 7 förskoleavdelningar 26 000 BTA skola 89 000 BTA verksamheter 2000 BTA handel 1000 BTA kontor 1350 bostäder Utöver detta tillkommer ett antal ospecificerade projekt. Se bilaga 1 för fullständig projektlista. 1. Kommunal service Det största behovet i staden finns för att planera för kommunal service. Här ryms planer för utbildningslokaler, äldreboende, Altbo, bostäder med särskild service (BmSS), idrott, kultur, rekreation och stadsliv. Det kan vara planer dels som innehåller detta och mindre frimärksplaner. Måluppfyllelse Att invånarna har tillgång till kommunal service är en viktig del av att Göteborg ska vara en jämlik stad samt av den klimatsmarta, täta, gröna och blandade staden. Utbyggnad av dessa boendeformer bidrar till målet bostadsbehoven ska tillgodoses bättre. Utbyggnad av BmSS bidrar till målet att livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsvariation ska förbättras. Utbyggnad av äldreboenden bidrar till att livsvillkoren för äldre ska förbättras. STartplan 2019» sida 15
Projektlista Detaljplaner för förskolor och skolor, 20-30 st Detaljplaner för BmSS, 3 st Detaljplan för äldreboende, 1 st Detaljplan för altbo, 1 st Detaljplaner för idrott, 3 st Innehåll Till största del föreslås en planering med fokus på förskolor och skolor dels för att komplettera pågående planering och utbyggnad med nya etableringar och dels för att skapa förutsättningar för ombyggnad av befintliga lokaler. Bedömningen är att vi kan göra 20-30 detaljplaner för förskola och skola beroende på planprojektens komplexitet och lokalisering. Uppskattningsvis är ungefär hälften av planerna för förskolor och skolor befintliga som ersätts av nya lokaler. Det innebär delvis också en utökning av kapaciteten på dessa platser. Vidare finns möjlighet till planering för utökning och ersättning av befintliga anläggningar av idrottsutbudet vad gäller idrottshall och simhallar. Det föreslås också detaljplaner för särskilda boendeformer (BmSS, Äldreboende, AltBo). För BmSS är behovet av nya etableringar större än föreslaget antal planer men i nuläget finns inte indikationer på att det kommer finnas någon volymökning av objekt klara för detaljplanering under 2019. Planer för utökning av äldreboende och alternativboende är under beredning och det finns möjlighet att starta planering när det finns objekt klara under 2019. 2. Övrig offentlig service samt projekt för teknisk infrastruktur, logistik/verksamhetsområde och andra så kalllade svårplacerade verksamheter Det finns behov att planera för utvecklingen offentlig service och teknisk infrastruktur så det ges möjlighet att utvecklas i takt med den växande staden och regionen. I staden finns en brist på områden för verksamheter och logistik. Här ryms planer för till exempel polis/rättsväsen, sjukvård, kollektivtrafik, spårvagnsdepå, kraftvärmeverk, återvinningscentraler. Måluppfyllelse Bidrar indirekt till andra mål såsom att Göteborg ska vara en jämlik stad, att bostadsbristen ska byggas bort och att bostadsbehoven ska tillgodoses bättre samt att det hållbara resandet ska öka. Projektlista Detaljplaner för offentlig service, 2 st för utbyggnad av sjukhus och idrott vid Wieselgrensplatsen samt för utbyggnad av rättsväsendet. Detaljplaner för infrastruktur, 4 st för utbyggnad av kollektivtrafik, bland annat kopplat till Sverigeförhandlingen och uppställningsspår. Detaljplaner för verksamheter och logistik, 3 st för byggnad i hamnen, utökning av lager i Backa samt möjlighet till ytterligare en detaljplan för ändamålet. startplan 2019» sida 16
Planprojekt innehållande skola/ förskola i Startplan 2019 Planprojekt i Startplan 2019 Enklare planprojekt i Startplan 2019 Program i Startplan 2019 Prioriterade utbyggnadsområden Utvidgad innerstad Innerstaden inkl Älvstaden Mellanstaden Startplan 2019 i förhållande till Strategi för utbyggnadsplanering. STartplan 2019» sida 17
Innehåll I förslaget finns planer för en utveckling av den offentliga servicen. Det första är en utbyggnad av sjukhus vid Wieselgrensplatsen som också innehåller utbyggnad av ishall och simhall. Den andra är ospecificerad och är främst aktuell för en utbyggnad av rättsväsendet som är under beredning under hösten 2018. De utpekade infrastrukturobjekten i årets startplan omfattas av fyra detaljplaner som är ospecificerade. Utgångspunkten för dessa är att de är för utbyggnad av spårväg och uppställningsspår. De för spårväg är mellan Lindholmen - Frihamnen och på Engelbrektsgatan (Engelbrektslänken). Spårvägen mellan Lindholmen - Frihamnen är ett av objekten i Sverigeförhandlingen och hanterar del av ny spårväg mellan Brunnsbo-Lindholmen. På Lindholmen kommer även den spårvägen att ansluta till linbanestationen vilket ger en bra bytespunkt mellan de båda färdmedlen. Engelbrektslänken innefattar en ny spårvägslänk mellan Södra Vägen - Skånegatan, via Engelbrektsgatan samt en cykelbana utmed sträckan. Länken bidrar till ett mer robust spårvägsnät med mindre sårbarhet. Länken kommer vara mycket viktig vid kommande ombyggnation av Drottningtorget, byggnation av Alléstråket och Bangårdsförbindelsen samt renovering av kanalmurar vid Drottningtorget, Brunnsparken och utmed Södra Hamngatan och bör således uppföras och tas i bruk så snart som möjligt. En av detaljplanerna är för uppställningsspår som ska ersätta befintliga uppställningspår vid centralen. Dessa är en förutsättning för möjliggörandet av stadsutvecklingen vid centralenområdet. Föreslagen plats i Lärje, mellan Alelyckan och Marieholmsleden, är en av få platser där det går att koppla på uppställningsspåren till befintlig järnväg. Vad gäller verksamheter och infrastruktur finns väntande projekt för utbyggnad i hamnen och utökning av lager i Backa. Vidare finns möjlighet till ytterligare en detaljplan för verksamheter eller logistik genom en ospecificerad detaljplan. 3. Bidra till målet att Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre. För 2019 finns inte behov att volymmässigt prioritera planstarter för bostäder för den långsiktiga målsättningen. Tillgängliga resurser prioriteras till planer inom kriterie 1 och 2 där behoven är större, och till och med akuta. Endast ett fåtal planer prioriteras utifrån andra beslut i staden. Måluppfyllelse Beroende på lokalisering, placering, innehåll och utformning bidrar projekten i varierande grad till att bygga bort bostadsbristen, att bättre tillgodose bostadsbehoven, att Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad, att livsvillkoren för äldre ska förbättras samt att det hållbara resandet ska öka. Projektlista Riksdalersgatan 1 och 23 startplan 2019» sida 18
Älvstaden, 2 st Nystart av tidigare planläggning - Bostäder norr om Gamla Brottkärrsvägen (Brottkärr 63:1). Innehåll För förvaltnings AB Framtiden finns projektet Riksdalersgatan i Högsbo med ca 120 bostäder i kompletteringsbebyggelse utmed Riksdalersgatan. I planarbetet ska det studeras om det också kan tillkomma mer förtätning i området. Det finns även en planansökan om en detaljplan norr om Drakblommegatan i Lundby som kan prioriteras under 2019. Ansökan är under beredning och denna kan ersätta Riksdalersgatan i startplanen om den bedöms positivt under 2019. För Älvstaden finns två ospecificerade projekt. Under året specificeras vilka projekt som kan starta inom Älvstaden och innehållet i dessa. Norr om Brottkärrsvägen finns behov att starta upp en tidigare avbruten detaljplan. Program och underlag i tidigt skede för kommande detaljplaner Program är viktiga övergripande arbeten inför kommande detaljplaner och innebär områdesvisa analyser, lösande av knäckfrågor samt att göra tidiga beräkningar av exploateringskostnader. Det är också viktigt med en tidig samverkan inom staden och med externa intressenter samt dialog med allmänheten. Projektlista Program för Tynnered Program för Brunnsbo Program för Redegatan, Älvsborg Ospecificerade program inom Älvstaden, 2 st. Måluppfyllelse Skapar bra förutsättningar för att nå mål av övergripande karaktär till exempel Jämlikt Göteborg, minskad segregation, blandad bebyggelse, tillgång till offentlig service, grön stad, klimatsmart resande med mera för kommande detaljplaner. Innehåll Behov finns att starta upp ett planprogram för Brunnsbo med dess utpekade strategiska funktion att samordna flera infrastrukturella intressen. Området är också en viktig del i Backastråket och det finns behov att ta ett samlat grepp över stadsbyggnadsfrågorna i området med utgångspunkt i att skapa en mer sammanhängande stad. Det är ett område för fler infrastrukturella objekt bland annat ny järnvägsstation utmed Bohusbanan, kommande metro- och citybuss, förlängning av spårvägen från Backaplan till Litteraturgatan samt en eventuell förlängning av den gång- och cykelbro som byggs i samband med det nya Kvillemotet. I anslutning till korsningen Redegatan- Torgny Segerstedtsgatan finns STartplan 2019» sida 19
flera lämnade planbesked. Det finns behov av ett mindre program för att skapa en struktur och stadsmiljö så att omvandlingen kan bidra till ett lokalt stadsliv och komplettera med det som saknas i området. Tynnered är ett av de områdena med mest behov att upprätthålla en stadsutveckling utifrån ett Jämlikt Göteborg (se ovan). Inledningsvis finns behov av övergripande studier för att skapa bra förutsättningar för fortsatt utveckling med en bra helhet och mot en mer sammanhängande stad både inom stadsdelen och till omkringliggande områden. Planer som tidigare varit i startplan I kvoten att starta planer som tidigare legat i startplan föreslås tre projekt från startplan 2015 och 2016. Projektlista Kvibergs park Kärra Centrum Bostäder och konsthall i St Jörgen Måluppfyllelse Projekten i denna kategori bidrar främst till målet om Jämlikt Göteborg, Bostadsbehoven ska tillgodoses bättre samt att Äldres livsvillkor ska förbättras. Innehåll Kvibergs park är en av detaljplanerna efter Program för Bergsjön och efter Fördjupning av översiktsplan för Kviberg. Huvudsyftet är att bygga samman Bergsjön och Kviberg med kompletterande bebyggelse, kommunal service och entré till Kvibergs park. Kärra centrum är den första detaljplanen som görs inom ramen för program för Kärra. Det innebär åtgärder i centrum och en komplettering med hyresrätter i Kärra som stadsdelen saknar idag. I planarbetet behöver studera ersättning för äldreboendet, studera behov av förskola och skola och eventuellt kompletteras med i projektet. Detaljplanen för bostäder och konsthall i St Jörgen innehåller kompletteringsbebyggelse om omvandling av äldre panncentral till konsthall. I området finns ingen kommunal förskola men privat och behovet som uppstår med denna detaljplan behöver studeras under planarbetet. Övergripande konsekvenser Förhållande till översiktsplan Måluppfyllelsen i förhållande till översiktsplanen är god. Över 90 procent av alla bostäder i pågående och i föreslagna detaljplaner ligger i Mellanstaden, i centrum eller i förnyelseområdena. Inom dessa områden är tillgången till kollektivtrafik god och det finns bra förutsättningar för ett hållbart resande. Årets prioritering av utbildningslokaler, annan service är lokaliserade inom översiktsplanens och utbyggnadsplaneringens prioriterade områden och kommer bidra till att komma ifatt det eftersatta behovet av utbildningslokaler i det områden som förtätas. Se planernas lokalisering startplan 2019» sida 20
på kartan på sida 17. Jämlikt Göteborg Prioriteringen av service och infrastruktur i startplanen bidrar till en mer jämlik tillgång till stadens resurser och särskilt till en mer jämlik tillgång till utbildning för barn och ungdomar. Trafik och infrastruktur Huvuddelen av förslagen till Startplan 2019 ligger inom utpekade bebyggelseområden och i närhet till god kollektivtrafik vilket är i enlighet med trafikstrategin. Pågående detaljplaner tar upp majoriteten av de tillgängliga personella resurserna på trafikkontoret och därför finns inte möjlighet att starta upp några större detaljplaner med många infrastrukturfrågor. Offentliga friytor De planer som förväntas starta år 2019 innebär i hög grad att bostäder och arbetsplatser förläggs i nära anslutning till befintliga parker och naturområden. Detta innebär att fler göteborgare får tillgång till stadens gröna offentliga platser, vilket kan skapa förutsättningar för ett rikt och hälsosamt stadsliv med möjlighet till möten och samvaro, rekreation, friluftsliv med mera. Samtidigt innebär förslagen i många fall att allmäntillgänglig grönyta tas i anspråk, men sällan att ny park eller natur tillskapas. I förlängningen får detta kumulativa effekter. När fler människor behöver samsas på samma eller mindre friytor kan det i goda fall innebära att otrygga platser befolkas och att nya kvaliteter tillförs, förutsatt att kvarvarande friytor utvecklas. I andra fall kan det få följden att sociala och ekologiska värden försvinner, att ekosystemtjänster inte tillvaratas, och att slitaget på kvarvarande ytor blir alltför högt för att de ska kunna fungera på önskvärt sätt. I ett större perspektiv påverkar det även förutsättningarna att uppfylla målet om att Göteborg ska vara en tät och grön stad. Dessa frågor är komplexa och kräver ofta ett helhetsgrepp som inte alltid kan lösas i den enskilda planen. Framtagande av program är en möjlighet att för ett större område planera för tillräckligt stora offentliga friytor, bostadsnära parker och naturområden och gröna stråk som bidrar till att koppla samman staden. Samverkan AB Framtiden. AB Framtiden har projekt innehållande 1500 bostäder i Startplan 2018 och Startplan 2019, vilket är i enlighet med behovsuppskattningen (se sida 13). Planera först markanvisa sedan I mål- och inriktningsdokumentet för byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden och park- och naturnämnden lämnas ett gemensamt uppdrag om att under mandatperioden 2019 2022 ta fram fem detaljplaner innan markanvisning. Att planera först och sedan markanvisa har varit en framgångsfaktor i de kommuner som lycktats bra med bostads- STartplan 2019» sida 21
försörjningen i Sverige. För 2019 föreslås ingen detaljplan som tas fram innan markanvisning beroende på att startplanen inte innehåller några projekt med bostäder som inte redan markanvisats (utöver Bostäder vid Kungsladugatan/Sundhagsgatan, bilaga 3). Eventuellt kan studentbostäder möjliggöras i detaljplanen för verksamheter och bostäder söder om Wieselgrensplatsen, men bedömningen av när i processen det i så fall är lämpligast att markanvisa är ännu inte gjord. Sverigeförhandlingen Hur projekten i Startplanen bidrar till uppfyllelsen av Sverigeförhandlingen framgår av tabell och karta. Utöver detta är det för Brunnsbo föreslaget att göra ett program och området ligger inom influensområde för Spårväg och Citybusstråk, Norra Älvstranden, centrala delen samt Citybuss Backastråket. Projektnr Bostäder Spårväg och Citybusstråk, Norra Älvstranden, centrala delen Linbana Centrum Citybuss Backastråket Citybuss Norra Älvstranden västra och Nordvästra 17/0553 1 x 14/0587 60 x 17/0410 1 x 18/0285 50 x x x 14/0462 8 x x x 16/0653 oklart x x 14/0502 50 x 15/1162 120 x Tabell över hur projekt i Startplan 2019 bidrar till att uppfylla Sverigeförhandlingen. I tabellen ingår endast projekt som innehåller bostäder. startplan 2019» sida 22
Planprojekt innehållande skola/ förskola i Startplan 2019 Specificerade projekt i Startplan 2019 Specificerade mindre projekt i Startplan 2019 Program i Startplan 2019 Område som omfattas av Sverigeförhandlingen Startplan 2019 i förhållande till Sverigeförhandlingen. STartplan 2019» sida 23
Startplan 2019 Inför varje år tar byggnadsnämnden beslut om vilka detaljplaner och program som avses startas. Startplanen är en viktig del i planeringskedjan som medverkar till att stadens detaljplanering och utbyggnad följer översiktsplanen samt mål och strategier i staden. Det gäller såväl i vilka områden som föreslås detaljplaneras som innehållet i kommande detaljplaner. Underlag för arbetet med startplan är stadens planeringsbehov, politiska mål, programarbeten som tidigare godkänts, givna planbesked och andra kommunala beslut. Arbetet med startplanen är förvaltningsövergripande med representation från fastighetskontoret, trafikkontoret, park- och naturförvaltningen, under ledning av stadsbyggnadskontoret samt en styrgrupp med representation från samma kontor samt med representanter från Stadsdelsförvaltningarna. Kontakt sbk@sbk.goteborg.se