Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap nr 1 Mötesdatum och tid: Fredag den 1 februari 2019, kl. 9.00 14.30 Plats: Styrelserummet Örebro universitet Närvarande ledamöter: Thomas Denk, ordförande, föredragande vid 1-6, 19, 21, 22-24, deltar inte vid 12 på grund av jäv Katja Boersma, v ordförande, deltar inte vid 13 på grund av jäv, ordförande vid 12 Johan Öhman, ledamot Sofia Strid, ledamot, deltar inte vid 18 på grund av jäv Göran Eriksson, ledamot, deltar inte vid 16, 17 på grund av jäv Marie Gelang, ledamot Niclas Hallgren, ledamot Rebecca Dobre Billström, ledamot Amelie Holfve, ledamot Per-Åke Nylander, suppleant, deltar inte vid 11 på grund av jäv Ej närvarande ledamöter: Caroline Liberg, ledamot Eleonor Kristoffersson, suppleant Övriga närvarande: Maria Arnborg, sekreterare Karin Gustafsson, fakultetssamordnare, föredragande vid 9, 12, 15-18, närvarande vid 1-24 Camilla Hansén, närvarande vid 7 Mikael Karlsvärd, föredragande vid 8 Eva Hagström, föredragande vid 10 Erwin Van Rijswoud, föredragande vid 10, 11
Sidnr: 2(26) Johanna Stenersen, närvarande vid 12 Malin Masterton, föredragande vid 13-14 samt 19-21 Ulrika Göransson, närvarande vid 6-10, föredragande vid 7 Magnus Kristoffersson, närvarande vid 6-10 Anna Uhlin Landh, närvarande vid 1-10 et innehåller 1-24 Justerat: Ordförande Thomas Denk Justerare Johan Öhman Sekreterare Maria Arnborg
Sidnr: 3(26) Ärendeförteckning 1 Mötets öppnande 2 Föredragningslista 3 Närvaro- och yttranderätt 4 Jäv 5 Justerare 6 Beredningsorganisation och ansvarsfördelning inom HS-fakulteten - inrättande av kommittéer 7 Lärarutbildningen 2019 (HS-nämnden), information 8 Ekonomi, fördelningsfrågor och HS-nämndens budget 2019 9 Information om fakultetsnämndens delegationer 10 Information om kvalitetssystem för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (HS) 11 Utbildningsuppföljning av socialt arbete - åtgärder 12 Revidering av Offentlig förvaltning och ledning, 180 hp 13 Revidering av allmän studieplan psykologi 14. Remiss - Betänkande Rätt att forska, långsiktig reglering av forskningsdatabaser, SOU 2018:36 15 Information om docenturärenden 16 Antagning som oavlönad docent i medie- och kommunikationsvetenskap 17 Antagning som oavlönad docent i medie- och kommunikationsvetenskap 18 Antagning som oavlönad docent i genusvetenskap 19 Nominering av representanter och utseende av kontaktperson till Kriterium 20 Utseende av representant till nomineringsgrupp för hedersdoktorer 21 Information om utredning, Centrumbildning för genusvetenskap 22 Anmälningsärenden
Sidnr: 4(26) 23 Övriga frågor 24 Mötets avslutande
Sidnr: 5(26) 1 Mötets öppnande Thomas Denk, ordföranden, hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. 2 Föredragningslista beslutar att fastställa föredragningslistan enligt förslag. 3 Närvaro- och yttranderätt Inför att en fakultetsorganisation införts 2019 har rektor reviderat sin instruktion till fakultetsnämnderna och överlåter till nämnderna att fastställa sin egen arbetsordning. Det framgår av rektorsbeslutet att tidigare arbetsordning för fakultetsnämnderna gäller till dess att respektive nämnd har fastställt en ny arbetsordning. Till dess att HS-nämnden fastställer en egen arbetsordning för fakulteten kommer ett antal delbeslut att fattas som sedan förs in i arbetsordningen. Av den arbetsordning som gäller tills vidare framgår bland annat att: Vid nämndssammanträde har rektor och chefen för Universitetskansliet rätt att närvara och att yttra sig. Föredragande har närvaro- och yttranderätt vid den punkt där han/hon är föredragande. Grundregeln är att endast ledamöter och behöriga tjänstemän, till exempel föredragande eller sekreterare, får befinna sig i lokalen vid sammanträde med högskoleorgan. Nämnden kan om särskilda skäl föreligger bevilja också annan person närvaro- och yttranderätt i de ärenden som nämnden beslutar. Detta ska tillämpas restriktivt. Nämnden ska säkra hög kvalitet i sina beslutsunderlag. Om detta kräver närvaro av flera personer utöver föredraganden under föredragningsdelen av ett ärende, ska detta tillgodoses. Nämndens ordförande har sedan att avgöra, vilka som ska vara närvarande under överläggningar och formellt beslutsfattande.
Sidnr: 6(26) För tidigare fakultetsnämndsorganisation har rektor reglerat att suppleanter i nämnden enbart har närvaro- och yttranderätt vid de sammanträden där de ersätter ordinarie ledamot. Rektor har inför 2019 upphävt detta beslut och överlåter till respektive fakultetsnämnd att avgöra frågan. Varje fakultetsnämnd har 2 suppleanter som kan ersätta någon av de 4 ledamöter som valts som vetenskapligt kompetenta lärare anställda vid lärosätet (suppleanterna ersätter dessa ledamöter vid frånvaro i den ordning som valresultatet visar). För att underlätta för suppleanterna att ersätta ordinarie ledamot vid frånvaro bör de ha möjlighet att kontinuerligt följa arbetet i fakultetsnämnden. Detta är särskilt viktigt då suppleant dessutom kommer att träda in som ordinarie ledamot om någon av de vetenskapligt kompetenta lärarna i fakultetsnämnden lämnar sitt uppdrag. En fakultetsnämndsledamot representerar visserligen inte sitt ämne eller sin institution, men genom att bevilja suppleanter närvaro- och yttranderätt tillgodoses även behovet av att tillvarata information och kunskap om nämndens samtliga institutioner i ledningen av verksamheten (det vill säga även om Institutionen för juridik, socialt arbete och psykologi, varifrån nämnden saknar ordinarie ledamöter, men har suppleanter). Av dessa skäl föreslår ordföranden att fakultetsnämnden beslutar att suppleanter har både närvaro- och yttranderätt (men inte beslutanderätt) vid fakultetsnämndens sammanträden. Till varje fakultet finns en utredare på Universitetskansliet som bland annat fungerar som samordnare och nära stöd till dekan och fakultetsnämnd. För att nämnden ska få ett väl fungerande stöd föreslås att samordnaren för HS (Karin Gustafsson) beviljas närvaro- och yttranderätt under samtliga ärendepunkter vid nämndens sammanträden. Anna Uhlin Landh har anställts som enhetschef vid Universitetskansliet. Som en del i hennes introduktion föreslås att hon beviljas närvaro- och yttranderätt under samtliga ärendepunkter vid dagens sammanträde. beslutar att fakultetsnämndens suppleanter har närvaro- och yttranderätt vid fakultetsnämndens sammanträden att samordnaren för HS har närvaro- och yttranderätt vid fakultetsnämndens sammanträden att enhetschef Anna Uhlin Landh har närvaro- och yttranderätt vid dagens sammanträde att de personer som utöver de föredragande medverkar vid sammanträdet enligt respektive tjänsteutlåtande har närvaro- och yttranderätt vid dagens sammanträde Besluten förklaras omedelbart justerade.
Sidnr: 7(26) 4 Jäv Göran Eriksson har anmält potentiellt jäv vid 16, Antagning som oavlönad docent i medie- och kommunikationsvetenskap ORU 2018/03444 och 17, Antagning som oavlönad docent i medieoch kommunikationsvetenskap ORU 2018/03451 då dessa punkter berör hans ämne. Sofia Strid har anmält potentiellt jäv vid 18, Antagning som oavlönad docent i genusvetenskap, då denna punkt berör hennes ämne. Katja Boersma har anmält potentiellt jäv vid 13, Revidering av allmän studieplan psykologi, då denna punkt berör hennes ämne. Thomas Denk har anmält potentiellt jäv vid 12, Revidering av Offentlig förvaltning och ledning, 180 hp, då denna punkt berör hans ämne. Per-Åke Nylander anmäler potentiellt jäv vid 11, Utbildningsuppföljning av socialt arbete, då denna punkt berör hans ämne. beslutar att det föreligger jäv för samtliga enligt ovan och att de därför inte ska närvara vid föredragningen, eller delta i diskussion respektive beslut. 5 Justerare beslutar att utse Johan Öhman att jämte ordföranden justera dagens protokoll.
Sidnr: 8(26) 6 Beredningsorganisation och ansvarsfördelning inom HSfakulteten - inrättande av kommittéer ORU 2019/00167 Länkar till Inforum: - Arbetsordning för Örebro universitet, styrelsebeslut 2018-06-08, ORU 2018/02909 - Instruktion till fakultetsnämnderna, rektorsbeslut 2018-12-11, ORU 2018/06627 Utsänt material: - Kommittéer: funktion och sammansättning, förslag 2019-01-18 - Styrning och ledning av lärarutbildningen, rektorsbeslut 2018-10-31, ORU 2018/01519 - Utseende av vicedekaner inom HS-fakulteten, dekanbeslut 2019-01-10, ORU 2019/00075 Powerpointpresentation återfinns i tillagda handlingar. Inför 2019 har universitetet beslutat om förändringar av organisation och ledning. Fakulteter har införts som organisatorisk nivå i linjen mellan rektor/universitetsledning och institutioner. Fakultetsnämnden, vars uppdrag hittills fokuserat på kvalitetssäkring, ges övergripande ansvar för forskning, utbildning och samverkan inom fakulteten. Nämnden, som idag fördelar delar av forskningsanslaget till institutionerna, kommer från och med 2020 även att fördela utbildningsanslag. Dekan är fortsatt ordförande i fakultetsnämnden, men ges också en ny roll som chef i linjen, med verksamhets-, budget- och personalansvar för fakulteten. Parallellt med ny fakultetsorganisation implementeras även en ny organisation för lärarutbildningen. Den särskilda lärarutbildningsnämnden har avvecklats per den 31 december 2018 och HS-fakulteten har från och med 2019 huvudansvar för lärarutbildningen som helhet. Dekan ska enligt universitetets reviderade arbetsordning utse en eller flera vicedekaner med särskilda ansvarsområden. Dekan Thomas Denk har utsett vicedekan för forskning och utbildning på forskarnivå (Magnus Boström), vicedekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Magnus Kristoffersson) samt vicedekan för lärarutbildningen (Ulrika Göransson). Rektor har tillsatt extra resurser till fakultetsnivån för att täcka kostnaderna för dessa uppdrag. Uppdraget som vicedekan för lärarutbildningen inrättas som en del av den nya organisationen för lärarutbildningen. När det gäller beredningsorganisation på fakultetsnivå finns sedan tidigare Lärarförslagskommittén (LFK), vilken bereder ärenden om anställning, befordran och utnämning. Rektor har uppdragit till HS att inrätta en kommitté för lärarutbildning, beredande till nämnden och med representation från övriga fakulteter. Ordföranden, dekan Thomas Denk, föreslår att nämnden vid dagens sammanträde därutöver beslutar om inrättande av en kommitté för forskning och utbildning på forskarnivå samt en kommitté för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Arbetet i kommittéerna förslås ledas av respektive vicedekan.
Sidnr: 9(26) Med den nya organisationen förväntas antalet ärenden för fakultetsnämnden att öka, samt nya typer av ärenden tillkomma, vilket bedöms öka behovet av förstärkt beredning av fakultetsärenden. Den förstärkning av ledningsuppdrag och beredningsorganisation som utseendet av vicedekaner och inrättandet av nya kommittéer innebär syftar till att tillgodose det behov som följer av ett ökat ansvar och mandat på fakultetsnivån. Åtgärden skapar förutsättningar för mer långsiktigt och strategiskt arbete samt en beredskap för att hantera för fakultetsnivån nya frågor om till exempel dimensionering av utbildning. Det ökade kollegiala inslaget i beredningsprocesserna borgar också för en bättre förankring inför fakultetsnämndens beslut och möjliggör även ökat studentinflytande i fakultetens beredningsprocesser. Förslag till kommittéorganisation framgår av bilaga. Till varje kommitté knyts handläggar- /utredarstöd samt administrativ stöd från Universitetskansliet. Under åren 2016-2018 har HS-nämnden finansierat ett särskilt uppdrag som studierektor för forskarutbildning. Studierektorn har, tillsammans med ett forskarutbildningsråd bestående av vissa utsedda ämnesansvariga, arbetat med samordning av forskarutbildning inom HS och med en förändrad fördelningsmodell för studieplatser inom forskarutbildningen. Som en konsekvens av utseendet av vicedekan samt inrättandet av en särskild kommitté för forskning och utbildning på forskarnivå behöver Forskarutbildningsrådet och uppdraget som studierektor avskaffas. Ordföranden presenterar förslaget och redogör för de olika överväganden som ligger bakom det. Ordföranden uppmanar nämndens ledamöter att nominera ledamöter till kommittéerna senast den 12 februari 2019. Fakultetsledningen sammanställer därefter ett förslag för beslut vid sammanträdet den 26 februari beslutar att inrätta Kommittén för forskning och utbildning på forskarnivå, Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt Kommittén för lärarutbildning, att fastställa kommittéernas uppdrag, sammansättning och ledamöternas mandatperiod enligt bilaga, att överlåta till vicedekaner att besluta om kommittéernas interna arbetsordning, exempelvis mötesfrekvens och adjungering, samt att avskaffa det tidigare Forskarutbildningsrådet liksom uppdraget som studierektor för forskarutbildning inom HS.
Sidnr: 10(26) 7 Lärarutbildningen 2019 (HS-nämnden), information ORU 2019/00254 Utsända handlingar: - Överlämning från Lärarutbildningsnämnden. Sedan 1 januari 2019 har samtliga fakulteter ansvar för att följa upp, säkra och utveckla kvaliteten i de delar av lärarutbildningen som ligger vid den egna fakultetens institutioner. har huvudansvar för lärarutbildningen som helhet; utveckling, genomförande och uppföljning (rektorsbeslut ORU 2018/01519). Vice dekan för lärarutbildning Ulrika Göranson redogör för pågående arbete med implementering av lärarutbildningens nya organisation, aktuella frågor som lämnats över från Lärarutbildningsnämnden, samt det nyinrättandet av uppdraget som vice dekan med ansvar för området.
Sidnr: 11(26) 8 Ekonomi, fördelningsfrågor och HS-nämndens budget 2019 ORU 2019/00168 Mikael Karlsvärd, fakultetsnämndernas ekonom, ger en introduktion till frågor om finansiering och ekonomi på Örebro universitet: - En överblick över finansieringsmodeller och relevanta ekonomiska begrepp - Fakultetsnämndernas ekonomiska roll vid universitetet - Översiktlig genomgång av HS-nämndens budget 2019
Sidnr: 12(26) 9 Information om fakultetsnämndens delegationer ORU 2019/00038 Länkar till Inforum: - Fakultetsnämndernas delegationer i utbildningsärenden, ORU 2019/00067, nämndbeslut 2013, konsekvensändringar införda 2019-01-07 m.a.a. ändrad organisation för lärarutbildningen - Fakultetsnämndernas delegationer i anställnings- och utnämningsärenden, ORU 2019/00067, gemensamt dekanbeslut 2019-01-07 Det formella beslutsfattandet vid universitetet regleras framför allt av delegationsbeslut. Rektor delegerar beslutanderätt i olika ärenden till universitetsdirektör och fakultetsnämnder, samt från och med 2019 även till dekan. (De ärenden som nu delegeras till dekan har tidigare varit delegerade till prefekt.) Till fakultetsnämnderna delegerar rektor vissa beslut i ärenden om anställning, utnämning och utbildning. Fakultetsnämnderna har gemensamt beslutat om vidaredelegationer av flertalet ärenden, till dekan och prefekt respektive till Lärarförslagskommitté. Karin Gustafsson, utredare vid Universitetskansliet, informerar om de förändringar som föreligger med anledning av den nya delegationsordningen och organisationen. Powerpointpresentationen bifogas tillagda handlingar.
Sidnr: 13(26) 10 Information om kvalitetssystem för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (HS) ORU 2019/00381 Eva Hagström, kvalitetssamordnare (externa granskningar), och Erwin Van Rijswoud, kvalitetssamordnare (interna uppföljningar), ger fakultetsnämnden en översiktlig presentation av Universitetskanslerämbetets granskningar och interna kvalitetssystemet, inklusive tidsplan för både interna och externa planerade granskningar. Powerpointpresentationen bifogas tillagda handlingar.
Sidnr: 14(26) 11 Utbildningsuppföljning av socialt arbete - åtgärder ORU 2018/03279 De interna utbildningsuppföljningarna är en del av universitets kvalitetssystem och genomförs av Universitetskansliet på uppdrag av fakultetsnämnderna. Utgångspunkten för arbetet är de av fakultetsnämnderna gemensamt beslutade kriterierna för uppföljning (CF 12-523/2008). Syftet med uppföljningarna är att: kontinuerligt följa upp att utbildningarna är utformade så att studenterna uppfyller uppsatta mål och att utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov. Uppföljningarna ska leda till kontinuerlig förbättring och utgöra underlag vid fakultetsnämndens strategiska överväganden. (Kvalitetssystem för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Örebro universitet, ORU 2018/03562). Uppföljningen av socialt arbete inleddes i juli år 2018. Arbetet har pågått sedan dess och institutionens slutliga svar inkom 5 november. Under denna tid har institutionen och Universitetskansliet haft regelbundna möten för att tolka underlaget och hantera uppkomna frågor. Utredare vid Universitetskansliet som deltagit i arbetet med uppföljningen av socialt arbete presenterade utfallet av uppföljningen för fakultetsnämnden i december. Sammanfattningsvis ansåg nämnden att socialt arbete i uppföljningen visat att de huvudsakligen bedriver ett mycket bra systematiskt kvalitetsarbete. Det finns dock vissa förbättringsområden och nämnden uppdrog till Universitetskansliet att till kommande sammanträde presentera förslag till beslut om åtgärder utifrån nämndens diskussion och de kommentarer som ingick i handlingarna. Vid sammanträdet presenterar Erwin Van Rijswoud kansliets förslag till åtgärder enligt följande: Socialt arbete har redan diskuterat åtgärder kring vissa områden. Till exempel arbetar de med målmatris för att säkerställa att alla mål nås i utbildningen, men matrisen kan i nuläget ses som lite obalanserad då flera kurser når nästan alla examensmål. Vid arbete med målmatrisen i fortsättningen kommer detta att uppmärksammas och ingen särskild åtgärd föreslås. Ytterligare ett förbättringsområde rör det självständiga arbetet, där studenterna måste skriva i par, vilket också framgår i studiehandledningen. Socialt arbete rekommenderas att se över formuleringen i studiehandledningen kring detta, då enda syftet med att skriva i par framhålles vara personalbrist, det som saknas är syftet utifrån ett didaktiskt perspektiv. Vid alla examinationer, inklusive vid examination av självständiga arbeten där studenter skriver i par, måste det säkerställas att en individuell bedömning sker av varje enskild students prestation. Då socialt arbete inte tydligt kunnat visa hur detta säkerställs föreslås nämnden besluta att rutiner för detta ska återrapporteras vid ett kommande sammanträde. Nämnden diskuterar förslagen och enas om att utifrån det som framkommit i uppföljningen göra kompletteringar av uppdraget till socialt arbete.
Sidnr: 15(26) Per-Åke Nylander deltog inte vid denna punkt på grund av jäv, se 4. beslutar att uppdra till huvudområdet socialt arbete att; 1. arbeta fram rutiner för bedömning av de individuella prestationerna vid det självständiga arbetet, 2. utveckla strategier för att ta till vara didaktiska fördelar med att skriva i par, 3. klargöra hur handledning och examination skulle behöva organiseras för att möjliggöra individuellt uppsatsskrivande Uppdraget ska återrapporteras till fakultetsnämnden senast i oktober 2019.
Sidnr: 16(26) 12 Revidering av Offentlig förvaltning och ledning, 180 hp ORU 2019/00148 Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap har inkommit med en ansökan om revidering av utbildningsprogrammet Offentlig förvaltning och ledning, 180 högskolepoäng inför höstterminen 2019. Institutionen har sett att studenternas självständiga arbeten inte håller den nivå på akademisk kvalité som är målet med utbildningen. Kursen där det självständiga arbetet ingår är placerad under termin 6, det vill säga sista terminen i utbildningen, vilket också är det mest vanliga. Under termin 5 kan studenterna välja att läsa en valfri kurs och de flesta väljer då att göra praktik. Sedan hösten 2018 finns en särskilt utformad praktikkurs för de som läser programmet Offentlig förvaltning och ledning, innan dess fanns möjligheten att läsa en praktikkurs som var utformad för samhällsvetare. Under praktiken är det flera studenter som erbjuds fortsatt arbete vilket innebär att studenterna både arbetar och studerar under termin 6. Detta inverkar enligt institutionen menligt på studenternas självständiga arbeten som då ofta mer framstår som en rapport istället för ett självständigt akademiskt arbete. Institutionens förslag på lösning är att ändra den planerade studiegången, att den valbara terminen där studenterna kan välja kursen med praktik, förläggs sist i utbildningen. För utbildningsplanen innebär förändringen endast att beskrivningen av utbildningens upplägg behöver ändras och att några kurser byter plats. Förslaget till utbildningsplan uppfyller de krav som ställs i Högskoleförordningen och i universitetets lokala riktlinjer. Vid sammanträdet föreslår föredragande, Karin Gustafsson, efter samråd med handläggaren och institutionens representant, Johanna Stenersen, en justering i texten under rubriken utbildningens huvudsakliga innehåll för att tydliggöra att kursen med självständigt arbete inte längre läses sist i programmet. Det reviderade förslaget till utbildningsplan läggs till tillagda handlingar. Thomas Denk, ordföranden, deltog inte vid denna punkt på grund av jäv, se 4. beslutar att fastställa utbildningsplanen för Offentlig förvaltning och ledning, 180 högskolepoäng, inför höstterminen 2019, med den justering som föreslås vid sammanträdet
Sidnr: 17(26) 13 Revidering av allmän studieplan psykologi ORU 2018/07135 Utsänt material: - Förslag, Allmän studieplan psykologi (med spårade ändringar) - Förslag, Allmän studieplan psykologi (slutversion) Enligt högskoleförordningen ska det inom utbildning på forskarnivå finnas två sorters studieplaner, en allmän studieplan för ämnet och en individuell studieplan för varje doktorand. Fakultetsnämnden beslutar om den allmänna studieplanen (ASP) för ämnet och i den ska det huvudsakliga innehållet i utbildningen beskrivas och vilken särskild behörighet som ställs som krav. Enligt högskoleförordningen ska utbildning på forskarnivå omfatta 240 högskolepoäng, varav doktorsavhandlingen ska omfatta minst 120 högskolepoäng. ASP:n beskriver hur ämnet fördelar högskolepoäng till avhandling respektive kurser och prov. Sedan 2014 innehåller samtliga ASP:er vid Örebro universitet hänvisningar till de nationella examensmålen för avsnitt som rör kurser och prov. Den föreslagna revideringen görs med anledning av att en jämförelse med motsvarande utbildning vid andra lärosäten visar att ämnet vid Örebro universitet har högre kurskrav, samt med anledning av ändrad kursklassificering där begreppet C-nivå inte längre används. Förslaget innebär att kraven för kursdelen minskas med 15 hp för doktorsexamen (från 90 hp till 75 hp) och med 7,5 hp för licentiatexamen (från 45 till 37,5 hp). Förslaget innehåller även redaktionella ändringar med anledning av att tidigare övergångsregler har upphört. Malin Masterton, utredare vid universitetskansliet, presenterar bakgrund och förslag. Katja Boersma, v ordförande, deltog inte vid denna punkt på grund av jäv, se 4. beslutar att fastställa den allmänna studieplanen i psykologi enligt förslag.
Sidnr: 18(26) 14 Remiss - Betänkande Rätt att forska, långsiktig reglering av forskningsdatabaser, SOU 2018:36 ORU 2018/06179 Länk till remissen: https://www.regeringen.se/49c0cd/contentassets/2570b2abef8c48f084bbddb48ed2300b/sou- 2018_36_webb.pdf Material som skickas ut separat per e-post till nämndens ledamöter, (återfinns i tillagda handlingar): - Förslag, Örebro universitets remissvar till Betänkande Rätt att forska (SOU 2018 36) bifogas tillagda handlingar. Ett slutbetänkande om långsiktig reglering av forskningsdatabaser har kommit till universitetet på remiss. Den 26 november 2018 informerades samtliga institutioner och berörda avdelningar om remissen och uppmanades att inkomma med ett internt remissvar till den 7 januari 2019. Totalt har sex interna remissvar inkommit och dessa delades med fakultetsnämndens ledamöter den 8 januari. Utifrån de inkomna underlagen har ett förslag på universitetets remissvar formulerats och fakultetsnämnden inbjuds att kommentera svaret som beslutas av rektor den 5 februari. Universitets remissvar ska ha inkommit till Utbildningsdepartementet senast den 8 februari 2019. Kort om utredningen Utredningen har gjorts med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning. Utredningen har utrett om det behövs bättre förutsättningar för registerbaserad forskning och har haft i uppdrag att föreslå en långsiktig reglering av forskningsdatabaser. Denna utredning benämns som Forskningsdatautredningen och delar av utredningen redovisades i delbetänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50) och i promemorian Personuppgiftsbehandling i forskningsbibliotekens verksamhet (Komm2017/01529/U 2016:04, bilaga 5). Utöver uppdraget med att föreslå långsiktig reglering av forskningsdatabaser ingår även uppdrag om att analysera: om det långsiktigt finns ett behov av en särskild reglering av ett rättspsykiatriskt forskningsregister, vilken rättslig reglering av ett nationellt biobanksregister som behövs, vilken rättslig reglering som behövs för att Statistiska centralbyrån (SCB) ska ha möjlighet att lämna ut uppgifter om individers inkomstförhållanden till Luxembourg Income Study (LIS), om det behövs ett förstärkt skydd för uppgifter om avlidna i forensisk forskning, och vilka rättsliga förutsättningar som finns i EU:s dataskyddsförordning för behandling av personuppgifter hos Kungliga biblioteket och andra forskningsbibliotek. (tidigare avrapporterat; se ovan) Syftet med utredningen är att möjliggöra behandling av personuppgifter i en forskningsdatabas, samtidigt som de registrerades personliga integritet skyddas vid denna behandling.
Sidnr: 19(26) Malin Masterton, utredare vid Universitetskansliet, presenterar förslaget till remissvar samt de synpunkter som framkommit från de övriga fakultetsnämnderna. HS-nämnden instämmer i dessa synpunkter och har inget övrigt att tillägga till remissvaret. beslutar att föreslå ändringar i förslaget till remissvar utifrån fakultetsnämndernas diskussion. 15 Information om docenturärenden ORU 2019/00199 Material som finns på www.oru.se: - Information om docentur, inklusive fakultetsnämndens riktlinjer (länk) Inför de beslut om antagning av oavlönade docenter som nämnden har att fatta vid sammanträdet ges en kort introduktion till riktlinjer och process. Karin Gustafsson, utredare vid Universitetskansliet, informerar om riktlinjer och process vid beslutande av docenturer. Powerpointpresentationen bifogas tillagda handlingar.
Sidnr: 20(26) 16 Antagning som oavlönad docent i medie- och kommunikationsvetenskap ORU 2018/03444 Utsänt material: - Ansökan - Sakkunnigutlåtande Den 12 juni 2018 kom Hogne Sataøen, doktor i sociologi vid Universitetet i Bergen och tillsvidareanställd som universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid ORU, in med en ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i medie- och kommunikationsvetenskap. Lärarförslagskommittén beslutade den 20 augusti 2018 att kraven på pedagogisk kompetens var uppfyllda och att sakkunnigbedömning av Hogne Sataøens vetenskapliga skicklighet skulle ske. Eva-Karin Olsson, professor i statskunskap vid Försvarshögskolan, utsågs därefter av Lärarförslagskommitténs ordförande till sakkunnig. Sakkunnig har inkommit med ett utlåtande, i vilket hon gör bedömningen att Hogne Sataøen uppfyller fakultetsnämndens krav på vetenskaplig skicklighet för docentur. Lärarförslagskommittén beslutade den 10 januari 2019 att föreslå nämnden att bevilja Sataøens ansökan om att bli antagen som oavlönad docent. Karin Gustafsson, utredare vid Universitetskansliet, föredrar ärendet. Göran Eriksson deltog inte vid denna punkt på grund av jäv, se 4. beslutar att bevilja Hogne Sataøens ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i medie- och kommunikationsvetenskap.
Sidnr: 21(26) 17 Antagning som oavlönad docent i medie- och kommunikationsvetenskap ORU 2018/03451 Utsänt material: - Ansökan - Sakkunnigutlåtande Den 12 juni 2018 kom Åsa Jernudd, doktor i filmvetenskap vid Stockholms universitet och tillsvidareanställd som universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid ORU, in med en ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i medie- och kommunikationsvetenskap. Lärarförslagskommittén beslutade den 20 augusti 2018 att kraven på pedagogisk kompetens var uppfyllda och att sakkunnigbedömning av Åsa Jernudds vetenskapliga skicklighet skulle ske. Ove Solum, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Universitetet i Oslo, utsågs därefter av Lärarförslagskommitténs ordförande till sakkunnig. Sakkunnig har inkommit med ett utlåtande, i vilket han gör bedömningen att Åsa Jernudd uppfyller fakultetsnämndens krav på vetenskaplig skicklighet för docentur. Lärarförslagskommittén beslutade den 10 januari 2019 att föreslå nämnden att bevilja Jernudds ansökan om att bli antagen som oavlönad docent. Karin Gustafsson, utredare vid Universitetskansliet, föredrar ärendet. Göran Eriksson deltog inte vid denna punkt på grund av jäv, se 4. beslutar att bevilja Åsa Jernudds ansökan om att bli antagen till oavlönad docent i medie- och kommunikationsvetenskap.
Sidnr: 22(26) 18 Antagning som oavlönad docent i genusvetenskap ORU 2018/04541 Utsänt material: - Ansökan - Sakkunnigutlåtande Den 31 augusti 2018 kom Dag Balkmar, doktor i genusvetenskap vid Linköpings universitet och tillsvidareanställd som forskare i genusvetenskap vid ORU, in med en ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i genusvetenskap. Lärarförslagskommittén beslutade den 27 september 2018 att kraven på pedagogisk kompetens var uppfyllda och att sakkunnigbedömning av Dag Balkmars vetenskapliga skicklighet skulle ske. Boel Berner, professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet, utsågs därefter av Lärarförslagskommitténs ordförande till sakkunnig. Sakkunnig har inkommit med ett utlåtande, i vilket hon gör bedömningen att Dag Balkmar uppfyller fakultetsnämndens krav på vetenskaplig skicklighet för docentur. Lärarförslagskommittén beslutade den 10 januari 2019 att föreslå nämnden att bevilja Balkmars ansökan om att bli antagen som oavlönad docent. Karin Gustafsson, utredare vid Universitetskansliet, föredrar ärendet. Sofia Strid deltog inte vid denna punkt på grund av jäv, se 4. beslutar att bevilja Dag Balkmars ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i genusvetenskap.
Sidnr: 23(26) 19 Nominering av representanter och utseende av kontaktperson till Kriterium ORU 2019/00169 Utsänt material - Inbjudan till Kriterium Kriterium är ett nationellt konsortium där såväl lärosäten som förlag samarbetar, med syfte att stärka monografins status i Sverige och ge möjlighet för forskare att kvalitetsmärkta svenska forskningsresultat. Sedan tidigare ingår Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet i Kriterium och som nya medlemmar från 2019 tillkommer Malmö universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet och Örebro universitet. Medlemsavgiften för 2019 betalas av fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap. Som ny medlem ska Örebro universitet nominera två representanter till styrgruppen. En representant ska ha vetenskaplig kompetens och en representant ska ha biblioteks/publiceringskompetens. En av dessa personer kommer att ingå i styrgruppen. Ämnesansvariga respektive Universitetsbiblioteket har ombetts att inkomma med förslag. Örebro universitet erbjuds även att nominera akademiska representanter till Kriteriums redaktionsråd. De nominerade förväntas ha hög allmän vetenskaplig kompetens (minst docent) och stor erfarenhet av sakkunniggranskning. För denna process har vi en fortsatt kontakt med ämnesansvariga och verksamheten för att ge förslag till Kriterium, utan ytterligare beslut i nämnden. Kriterium efterfrågar slutligen en kontaktperson vid lärosätet. Thomas Denk, ordföranden, och Malin Masterton, utredare vid Universitetskansliet, presenterar bakgrunden och de förslag på representanter som inkommit från institutionerna och Universitetsbiblioteket. Kompletterande information bifogas tillagda handlingar. beslutar att nominera Camilla Göthberg och Patrik Lundell som representanter till styrgruppen att den som Kriterium utser till styrgruppen tillika blir Örebro universitets kontaktperson Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Sidnr: 24(26) 20 Utseende av representant till nomineringsgrupp för hedersdoktorer ORU 2019/00170 Utsänt material: - BESLUT hedersdoktorer-riktlinjer-for-utseende-av 2018 12 11 Fakultetsnämnden utser årligen hedersdoktorer inom sitt ansvarsområde. Ett hedersdoktorat är ett uttryck för universitetets uppskattning av en persons framstående insatser inom ett område som har anknytning till universitetets verksamhetsområden. Enligt nyligen reviderade riktlinjer för hedersdoktorer (bifogat) ska varje fakultetsnämnd en gång per år utse en representant till en gemensam nomineringsgrupp för samtliga fakulteter. Representanten ska vara utsedd senast den 1 mars. Nomineringsgruppen har i uppdrag att ta fram ett förslag per fakultetsområde. En eller flera tilltänkta hedersdoktorer kan ingå i förslaget. Fakultetsnämndens utsedde representant i nomineringsgruppen tar fram ett förslag som presenteras för fakultetsnämnden senast den 30 juni. Malin Masterton, utredare vid Universitetskansliet, föredrar ärendet. beslutar att utse Katja Boersma som nomineringsgruppens representant för Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap
Sidnr: 25(26) 21 Information om utredning, Centrumbildning för genusvetenskap ORU 2018/03190 Utsänt material - Förslag om utformning av Centrum för Genusvetenskap vid Örebro universitet (ORU 2018/03190) - Utredning av organisation av genusvetenskap (ORU 1.5-03695/2017) - Beslut om utredning, Centrumbildning för genusvetenskap På uppdrag av rektor beslutade tidigare ordföranden för fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap, Joachim Åström, i augusti 2018 att uppdra till Agneta Blom, universitetslektor i statskunskap, att lämna förslag om inrättande av en centrumbildning för genusvetenskap vid Örebro universitet. Arbetet har pågått under hösten 2018 och tog sin utgångspunkt i den rapport som Liisa Husu, professor i genusvetenskap, skrev under 2017, Utredning av organisation av genusvetenskap (ORU 2017/03695). Agneta Blom har under arbetets gång fört inledande samtal med bland annat ämnet, tillträdande dekaner och studentkåren. Samtal har även förts med HS-nämnden i ett senare skede av utredningen. Arbetet har däremot inte inkluderat någon förankringsprocess för det förslag som är framskrivet i rapporten. Rapporten överlämnades av tidigare ordföranden till rektor i december 2018 med rekommendationen att nästa steg blir att ha en bred förankringsprocess innan ett beslut om centrumbildning fattas, eftersom det är ytterst viktigt att bildandet av ett centrum för genusvetenskap har ett brett stöd i verksamheten generellt och i ämnet i synnerhet. Tidigare ordföranden gav även rektor rekommendationen att ge fortsatt finansiering för utredningsarbete under våren för att möjliggöra att ett centrum för genusvetenskap kan inrättas och starta sin verksamhet till hösten 2019. Det som exempelvis återstår att göra är att utforma styrdokument för att få in centrumbildning i organisationsstrukturen, utforma rektors uppdrag för centrum för genusvetenskap, samt att organisera och genomföra rekrytering/utlysning av extern ordförande, lektorat och föreståndare. Ordföranden och Malin Masterton, utredare vid Universitetskansliet, redogör för aktuellt läge i ärendet.
Sidnr: 26(26) 22 Anmälningsärenden Se förteckningen i mötesboken. 23 Övriga frågor Inga övriga frågor. 24 Mötets avslutande Ordföranden tackar ledamöterna och förklarar mötet avslutat.