Etableringspolicy för hamnen -Möjligheter på befintliga planer Gustav Aulin 2013-11-11 SBK Malmö Sammanfattning Stora delar av hamnen har i detaljplaner beteckningen / vilket betyder industri- och hamnverksamhet. Det verkar inte finnas någon flexibilitet i begreppet vilket innebär små möjligheter att etablera annat än just industri- eller hamnverksamheter. Kontor tillhörande industrin ryms inom begreppet men övriga ändamål så som detaljhandel, försäljning och service till enskilda ryms inte och kräver troligtvis planändringar. Förklaringarna till beteckningen industri- och hamnverksamhet är desamma fram till och med Pl 1608 från 1984. Det innebär att det mesta av hamnen har samma beteckning och förklaring som därmed kan tolkas på samma sätt. Pl 1279 1975 Pl 1399 1977 Dp 5035 2009 Pl 546 Pl 898 1968 Pl 375 Pl 1196 2 2 V 1964 1988 K 2 Pl 1262 Pl 1564 1983 Pl 1215 Pl 906 Pl 446 Pl 811 1966 Dp 4771 Pl 1076 1970 Pl 1173 Gm Pl 794 G 1966, S1 G GH 1994 2013 G Dp 4715 Dp 4347 1994 Pl 1247 Pl 1608 1984 Planområde Industri/hamnverksamhet Industri, kontor Garage, Handel Garage Transformatorstation Upplag/spår Hamntrafik Får ej bebyggas 1
Vad får göras i hamnen? De industriområden som pekas ut i alla planer fram till och med Pl 1608 från 1984 upptar mestadelen av hamnområdet och kan tolkas på samma sätt. 1987 kom en ny handbok för detaljplaner med nya bestämmelser. Där anges att kontor tillhörande industrin begränsas till att uppta mindre än hälften av den byggda ytan. I samma handbok anges att detaljhandel av stormarknadstyp i vissa fall kan hänföras till industri. I nästa handbok från 1993 finns den möjligheten inte längre kvar. Hur högt man får bygga skiljer sig mellan olika delar av olika planer och kommer inte redogöras för här. Däremot gäller samma regler för byggnadsläge i alla planer fram till och med Pl 1608 från 1984. Därefter skiljer sig begränsningarna mellan de olika planerna. Därmed kan alla industriområden tolkas lika fram till och med Pl 1608. - Pl 1608 Pl 1279 1975 Pl 1399 1977 Dp 5035 2009 2 Pl 1196 2 V 2 Pl 1564 1983 Pl 1215 Pl 811 1966 Pl 1247 1964 Pl 1608 1984 Pl 546 Pl 898 1968 Pl 375 Pl 1262 Pl 446 Dp 4771 Dp 4347 1994 Pl 1076 1970 Pl 1173 Gm Pl 794 G 1966, S1 G GH 1994 2013 G 1988 K Pl 906 Dp 4715 Blå områden är betcknade eller och är från -1984. Förklaringen till samtliga områden är: Med / betecknat område får användas endast för hamnmagasin, lager eller liknande ändamål eller för industriändamål. Byggnadsnämnden äge dock medgiva anordnande av bostäder i den mån, sådana erfordras för anläggnings tillsyn och bevakning. 2
För Pl 1262 från finns meningen om anordning av bostäder inte med, men i den handbok som var gällande vid dess upprättande framgår att bostäder tillhörande industri får anordnas. Vidare förklaras byggnadsläge: Byggnad får icke förläggas närmare annan byggnad å samma tomt än att avståndet blir lika med den för byggnaden tillåtna största höjden. Byggnadsnämnden äge likväl, där så utan olägenhet ur sundhets- och brandsäkerhetssynpunkt prövas kunna ske, medgiva, dels att byggnad, vars höjd icke överstiger 3.5 meter, må förläggas på intill 4.5 meters avstånd från annan byggnad och dels att byggnad, vars höjd är större än 3.5 meter men icke överstiger 6 meter, må förläggas på intill 9 meters avstånd frän annan byggnad. Det finns inte några tydliga definitioner av industribegreppet i handböckerna från tiden vid upprättande samt att stora områdes planlades innan det fanns någon handbok. Utredningen har däremot inte identifierat något som tyder på en annorlunda definition från idag vilket förutsätter att man menar produktion, lagring, annan hantering av varor, laboratorier, partihandel, lager och tekniska anläggningar. Det kan också förutsättas att detaljhandel av stormarknadstyp kan hänföras till industri eftersom det tillåts i handboken från 1987. Områden för publika ändamål är definierade i vilket kan förutsätta att de inte ryms inom industribegreppet. Kontor tillhörande industrin ryms inom industribegreppet och någon begränsning för mängden kontor anges först 1987 och finns därmed inte i dessa planer. Rosa områden i kartan är betecknade. Förklaringen till dem är: Med betecknat trafikområde får icke bebyggas utan får användas endast till spårområde (hamnspår) eller till upplagsplats. Erforderlig del av sådant område skall hållas tillgängligt för allmän samfärdsel till och från angränsande tomt. Idag används de flesta av dessa områden inte till sitt ändamål och marken ägs oftast av Malmö stad. Det innebär att företag i angränsande fastigheter potentiellt kan arrendera dessa områden som upplagsplatser. Liknande områden är också utpekade i Pl 1196 men deras förklaring tillåter inte upplag varför de inte är markerade på kartan. Övriga områden (ej markerade) är i de flesta fall också industriområden utan möjlighet att etablera annat än produktion, lagring, annan hantering av varor, laboratorier, partihandel, lager och tekniska anläggningar. Förklaringarna och bestämmelserna skiljer sig dock något vad gäller exempelvis bebyggelse. Dessa områden berörs inte på en detaljerad nivå i denna utredningen på grund av deras begränsade omfattning. En etableringspolicy för hamnen bör fokusera på ovan markerade områden eftersom de upptar mestadelen av hamnen. Handböcker för detaljplaner Begreppet industri och vad som räknas till det har inte förändrats nämnvärt sen den första detaljplanehandboken. Även då det inte finns tydliga definitioner i tidiga handböcker tyder ingenting på att fler användningar kunde tillåtas då än nu. Nedan finns utdrag ur de handböcker som varit gällande vid skapandet av de detaljplaner som nu är gällande i hamnen. 1949 KUNGLIGA BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATION 1950:2 Anvisningar angående beteckningar på plankartor Pl 375 - Pl 906 Det finns ingen tydlig definition av industribegreppet i handboken, men inte heller något som tyder på en större flexibilitet än vad vi har idag. Industriverksamheter kräver enligt handboken isolering från bostäder och andra ändamål. Industri () Sid 40 - Ofta är inom ett industriområde verksamheten av sådan art och omfattning att riskerna för olägenheter med hänsyn 3
till omgivningen äro betydligt mindre än beträffande områden för egentlig storindustri. Kraven på byggnadsfria skyddsbälten mot bostadsområden kunna då ställas lägre än i fråga om storindustrien. ämsides med att dessa skyddsanordningar i planen avpassas, enligt mindre stränga fordringar blir det emellertid nödvändigt att genom stadsplanebestammelserna säkerställa att för omgivningen farlig eller störande industri ej tillåtes uppkomma inom industriområdet. Ändamålsbestämmelsen för sådant industriområde måste alltså göras mera restriktiv och kan formuleras exempelvis på sätt som angivits i 1 mom. 1 gy:»med betecknat område får användas endast för industriändamål av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Bostäder få dock anordnas i den utsträckning som fordras för tillsyn och bevakning av anläggning inom området.» Garage (G) sid 18 Område för garageändamål angives med bokstaven G. Beteckningen avser område som utnyttjas till förvaringslokaler och reparationsverkstäder för motorfordon samt tillhandahållande av bensin och andra drivmedel för motortrafik. Med samma beteckning kan redovisas mark som användes till kiosk eller dylik mindre byggnad för biltrafikens behov. Handel (H) sid 17 - Område för handelsändamål angives med bokstaven H. Förutom affärshus, inrymmande butiker eller kontor eller bådadera, kunna hit hänföras andra byggnader för kommersiellt ändamål, t.ex. hotell och restauranger, även som för affärsrörelse erforderliga lager och hantverkslokaler. 1970 STATENS PLANVERK PUBLIKATION NR 37 Beteckningar bestämmelser, anvisningar för upprättande av detaljplaneförslag Pl 1076 - Pl 1279 Förklaringenen till industri är likanande den i tidigare handbok förutom att begreppet storindustri har bakats in i industri. För garage begränsas beteckningen G något genom att tilläggsbokstäver efterfrågas beroende på typ av användning. Industri () sid 15 Område för industriändamål anges med beteckningen. Härmed avses i stadsplanehänseende förutom områden för egentlig storindustri även annan industriell anläggning, för vilken ur brandskydds- och civilförsvarssynpunkt samt med hänsyn till sundhet och trevnad krävs isolering från områden för bostäder eller andra ändamål medelst i stadsplanen angivna allmänna parker eller andra byggnadsfria skyddsområden. sid 29 Inom områden för handelsändamål eller för industriändamål bör hinder icke anses föreligga att inrymma t ex kontors- och lagerlokaler samt andra för rörelsens bedrivande erforderliga utrymmen. sid 35 Någon begränsning av användningen till endast större industrier behöver inte göras. Garage (G) sid 15 Område för garageändamål anges med bokstaven G. Avses att inom sådant område även medge anordnande av lokaler för viss motorservice t ex mindre reparationsverkstäder, bensinförsäljning och dyl, bör till beteckningen G läggas tilläggsbokstav förslagsvis m [ ] Större reparationsverkstäder bör betecknas med. 1976 STATENS PLANVERK Anvisningar för upprättande av detaljplaneförslag Pl 1399-1608 Samma förklaringar som tidigare handböcker för berörda beteckningar. 4
1987 STATENS PLANVERK Boken om detaljplan och områdesbestämmelser Handboken har tydligare definition angående industribegreppet samt definierade möjligheter för detaljhandel av stormarknadstyp. Det finns också en ny begränsning angående storleken av den till industrin tillhörande kontorsdelen. Industri () Sid 76 Med industri menas all slags produktion, lagring och annan hantering av varor. Även laboratorier, partihandel, lager och tekniska anläggningar inryms i industribegreppet. Vidare inräknas de kontor, vaktmästarbostäder, personalutrymmen etc. som behövs för industriverksamheten. Kontorsdelen bör uppta mindre än hälften av den byggda bruksarean inom en industrifastighet. Detaljhandel av stormarknadstyp kan i vissa fall hänföras till industri. Detta gäller framför allt då den avser skrymmande varor som byggvaror, bilar och liknande. Mindre personalbutiker kan förekomma. Ändamålet kan ibland behöva preciseras för t ex en processindustri, för laboratorier och forskning eller för hantverk och småindustri. En precisering kan också göras med avseende på graden av störningar för omgivningen. Kontor (K) Sid 76 Till begreppet kontor räknas såväl vanlig kontorsverksamhet som hotell, konferenslokaler och liknande personaltät verksamhet med liten varuhantering. Avgörande bör vara att verksamheten ger ringa störning för omgivningen t ex saknar utomhusverksamhet. Mindre personalbutiker kan förekomma. 1993 BOVERKETS ALLMÄNNA RÅD 1993:3 Boken om detaljplan och områdesbestämmelser Dp 4318, Dp 4347 Liknande förklaring för industri som tidigare handbok. Däremot är möjligheten för detaljhandel av stormarknadstyp borttagen. Industri () Sid 76 Med industri menas all slags produktion, lagring och annan hantering av varor. Även laboratorier, partihandel, lager och tekniska anläggningar inryms i industribegreppet. Vidare inräknas de kontor, vaktmästarbostäder, personalutrymmen etc. som behövs för industriverksamheten. Kontorsdelen bör uppta mindre än hälften av den byggda bruksarean inom en industrifastighet. Mindre personalbutiker kan förekomma. BOVERKETS ALLMÄNNA RÅD :1 Boken om detaljplan och områdesbestämmelser Dp 4715 - Dp 5035 Samma förklaring för industri som föregående handbok. Hamn (V) Sid 92 Denna kategori syftar på all den verksamhet som hör till sjötrafiken men befinner sig på land t.ex. kajer, transportanordningar, magasin, varv, fyrar och lotsbyggnader. Sådan handel och kontorsverksamhet som hör till sjötrafikens behov inryms också. Om bestämmelsen sträcker sig ut över ett vatten betyder det att utfyllnad är tillåten efter vederbörlig vattendom. 5
2011 BOVERKETS VÄGLEDNING FÖR PLAN- OCH BYGGLAGEN PBL kunskapsbanken Dp 5252 Samma förklaring för industri som tidigare handbok men tydligare definierat vad som inte ingår i begreppet. Industri () Detaljhandel, försäljning och service till enskilda, ingår inte i ändamålet industri. Fordonsservice (G) Fordonsservice är ett begrepp som omfattar service för fordon, förare och passagerare. Fordonsuppställning, reparation samt försäljning av drivmedel och tillbehör ingår i användningen fordonsservice. Till förare- och passagerarservice hör toaletter, kiosker, vägrestauranger och motell. I en fordonsserviceanläggning får normalt som kompletterande verksamhet även saluföras produkter som verktyg och vissa dagligvaror. Tillverkning och ren försäljning av fordon ingår inte. Separata försäljningsföretag med annat än fordonsprodukter och därtill hörande tjänster bör inte läggas på fordonsserviceområden, till exempel livsmedelsbutiker. Detaljplaner i hamnen År - 1984 I alla planer fram till och med Pl 1608 från 1984 har alla industri- och hamnområden samma förklaring. De olika handböckerna under denna tid har liknande beskrivningar till vad som ryms inom industribegreppet. Det innebär att alla planer till och med Pl 1608 från 1984 kan tolkas på samma sätt. 9 2 Pl 1564 1983 Pl 1196 Pl 1215 2 2 V Pl 811 1966 Pl 1247 1964 Pl 1608 1984 j rick l 898 1968 Pl 375 Dp 4771 Dp 4347 1994 Pl 446 Pl 1076 1970 Pl 1173 Gm Pl 794 G 1966, S1 G GH Pl 1262 1994 2013 G Dp 4715 Pl 906 1988 K Planen täcker in stora delar av hamnområdet. Planen medger hamnverksamhet, industriverksamhet och liknande ändamål () på de fastigheter som inte är väg. Vad som räknas in i industriändamål och liknande ändamål är svårt att veta eftersom det inte fanns någon handbok vid tillfället. Planen pekar ut flera områden för verksamheter som inte är industri (som senare har släckts ut) vilket försvårar möjligheten att etablera det som inte räknas till industri. Däremot kan vissa företag potentiellt arrendera viss mark mot gatan från deras fastigheter från Malmö stad som upplagsplats enligt planen. 6
Pl 1279 1975 Pl 1399 1977 Dp 5035 2009 Pl 546 Pl 898 1968 Pl 375 1988 K 2 Pl 1196 2 1964 V 2 Pl 1262 Pl 1564 1983 Pl 1215 Pl 906 Pl 811 1966 Dp 4771 Dp 4347 1994 Pl 446 Pl 1076 1970 Pl 1173 Gm Pl 794 G 1966, S1 G GH 1994 2013 G Dp 4715 Pl 1247 Pl 1608 1984 Ingen information Pl 375 Planen täcker in stora delar av västra projektområdet. Planen har samma förklaringar som förutom att beteckningen kallas. Planen är gjord under en tid där det fanns en handbok men använder inte de beteckningar som rekommenderades. Planen bekräftar befintliga förhållanden med att ange industri- och hamnändamål. Exempel på verksamheter som fanns innan planen är takpappsfabriker, silos, kylhus, järnlager, kem.-tekn. fabrik, trävarulager och lokaler för bilfirmor. Publik service etc. ryms inte enligt planen. Däremot kan vissa företag potentiellt arrendera viss mark mot gatan från deras fastigheter från Malmö stad som upplagsplats enligt planen. Dp 5035 2009 Pl 546 Pl 446 Planen innefattar en betydande del av området söder om hamnbasängen och medger främst. Pl 546 Planen innefattar lite av västra delen av projektområdet och medger. Litet område i södra delen. tillagt där det tidigare var planlagt för hamntrafik. Liten del väster om hamnbasängen. Lite tillagt. Liten del i västra delen av projektområdet. Område som i pekas ut som allmänt ändamål (O) ändrat till. 1964 Norr om hamnbassängen. Lite mer tillagt. Pl 898 1968 Pl 375 1964 Pl 794 1966 Liten plan i sydöstra delen av projektområdet. En fasighet ändrad från allmänt ändamål (O) till garage- och handelsändamål (GH). Det är en väldigt vid beteckning och de flesta verksamheter borde kunna inrymmas. Pl 811 1966 Längst norrut i projektområdet. Bl.a. en transformatorstation () tillagd där det tidigare var planlagt för. Planen sträcker sig utanför projektområdet och anger där beteckningen s (storindustri) och skiljer det från område i projektområdet som anges som alt.. Det tyder på att beteckningarna och inte är menade för storindustri. V 1988 K 2 Pl 1262 Pl 906 Pl 446 Dp 4771 Dp 4715 H pric pr Dp 4 19 Pl 1173 Gm G, S1 G 1994 2013 G H Pl 898 1968 Liten del väster om hamnbassängen med främst. 7
Pl 906 Planen innefattar planområdets södra del och innebär främst. Pl 1076 1970 Östra delen av projektområdet. Framtida specialändamål (A) har ändrats till. Liten del väster om hamnbassängen. Område för väg och hamntrafik har gjort om till. Pl 1173 Liten del i sydöstra delen av projektområdet. En bit torg och område för allmänt ändamål (O) från har gjorts om till område för garageändamål (Gm). Beteckningen tillåter bensinstation, bilvårdsanläggning och liknande ändamål. Pl 1196 Norra delen av projektområdet. Planen medger mest. Beteckningen får till skillnad från i denna plan inte användas för upplagsplats utan endast för spårområde. Pl 1215 Liten del i norra delen av projektområdet. har ändrats till transformatorstation (). Pl 1247 - Liten del i nordöstra delen av projektområdet. Lite har ändrats till leningsområde (U). Pl 1262 Området öster om hamnbassängen. Förklaringen till har ändrats något. Bostäder finns inte längre med i förklaringen men eftersom det i handboken från denna tid framgår att bostäder tillhörande industrin får uppföras förutsätts att det tillåts även i denna plan.. Pl 1279 1975 Litet område i nordvästra hörnet av projektområdet. Planen medger endast. Pl 1399 1977 Litet område i nordvästra hörnet av projektområdet. Planen medger nästan enbart. Pl 1564 1883 Litet område i norra delen av projektområdet. Prickmark tillagt där det tidigare var. Pl 1608-1984 Stort område i östra delen av projektområdet. Planen medger mest och introducerar en ny beteckning, 1, med förklaringen: Med 1 betecknat område får inte bebyggas utan får användas endast för järnvägstrafik. Dock får spårområdet överbyggas med byggnadsdel, om det ej är till hinder för järnvägstrafiken. År 1988-2013 1988 Område i sydvästra delen av projektområdet. Inga begränsningar för bebyggelse förutom byggnadshöjden som får vara max 12 meter i -områdena (industri) och 15 meter i K-området (industri, lager, kontor, hotell, ej handel). 8
Dp 4318 1994 Område i södra delen av projektområdet. Planen medger industri samt gymnasieskola med industriinriktning (, S1). Inga bebyggelsebegränsningar förutom en byggnadshöjd på max 12 meter. Dp 4347 1994 Ytterst litet område i östra delen av projektområdet. Planen ändrar lite upplag/spår () till industri (). Byggnad får bli högst 5 meter. Dp 4715 Litet område i sydöstra delen av projektområdet. Planen ändrar outnyttjat spårområde () till industri (). Max 50% av fastighetsarean får bebyggas med max 12 meters höjd. Byggnader måste placeras minst 6 meter från byggbar grannfastighet. Dp 4771 Litet område i mitten av projektområdet. Planen förstorar en fastiget och skapar möjlighet för biluppställning. Område i norra delen av projektområdet. Inga begränsningar av nya byggnader inom V-området (industri, hamn) om byggnadshöjden inte överskrider 12 meter och totalhöjden 15 meter. Två små områden öster om hamnbassängen. Planen sammankopplar två fastigheter för att möjliggöra gemensam industri. Dp 5035 2009 Område i nordvästra delen. Planen medger industriverksamhet med tillhörande kontor, magasin, lager eller liknande (). Byggnadshöjd får vara max 12 meter förutom silo som får vara max 100 meter. Källare får inte finnas. Dp 5252 2013 Område i sydöstra delen. Planen medger Lager, industri, kontor och testanläggning för drivmedelspumpar. Byggnader får vara, beroende på placering, 6, 8 eller 10 meter höga. Annars finns inga begränsningar för bebyggelsen. 9