Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 Halmstad
INNEHÅLL Förord/sammanfattning 2 Inledning 3 Allmänt 3 Avfallsplan 4 Renhållningsföreskrifter 25 Renhållningstaxa 41
Förord/sammanfattning I Värdegrund Halmstad 2020 står bl a följande att läsa: Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen till godoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att till godose sina behov. Dagens avfallshantering sker på ett betydligt mer resurseffektivt sätt och med en mindre miljöpåverkan än för 10-20 år sedan. De åtgärder som sedan 1990 talet vidtagits för en resurseffektivare användning av avfall har givit resultat. I avfallsplanen redovisas mål och åtgärder som utgör kommunens strategi för en hållbar avfallshantering. Genom ökad källsortering och förändrad behandling av avfallet har deponeringen minskat och materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning med energiutvinning ökat. Den mängd energi och material som tas till vara har ökat. Åtgärderna har också inneburit att miljöpåverkan från avfallshanteringen har minskat. Utsläppen av klimatgaser har minskat och generellt har också utsläppen av farliga ämnen som tungmetaller och organiska miljögifter minskat. 2
Inledning Renhållningsordningen Enligt 15 kap 11 i miljöbalken (MB 1998:808) skall det för varje kommun finnas en renhållningsordning. Renhållningsordningen skall omfatta: en avfallsplan som beskriver nuläge och planerade åtgärder samt renhållningsföreskrifter som anger hur avfallsinsamlandet skall gå till. I avfallsförordningen (SFS 2001:1063) och i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) regleras vad en avfallsplan skall innehålla. Nu gällande avfallsplan avser perioden 2003-2007 och behöver således revideras. Reviderade föreskrifter antogs av kommunfullmäktige den 19 december 2007, 196 och redovisas här som bilaga 1 i den nya avfallsplanen. Disposition Renhållningsordningens disposition är uppbyggd enligt följande: avfallsplan del 1 Mål och åtgärder för en hållbar utveckling och del 2 Nuläge och organisation lokala renhållningsföreskrifter renhållningstaxan Allmänt Lokalt ansvar Hushållens ansvar Ansvariga gentemot kommunen är fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare inom vars fastighet avfallet uppstår. Med avfall avses hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Avfallet skall källsorteras enligt anvisningar i renhållningsföreskrifterna. Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för bortforsling och behandling av allt hushållsavfall. Kommunen ansvarar också för avfall som är jämförligt med hushållsavfall och uppstår i annan verksamhet. Fullföljandet av kommunens ansvar utförs av Halmstads Energi och Miljö AB (HEM). Producenternas ansvar Producenterna har ett lagstadgat ansvar att samla in och återvinna vissa avfallsslag. För närvarande omfattas förpackningar, returpapper, elektriska och elektroniska produkter, bilar och däck. Härutöver finns frivilliga åtaganden vad gäller bygg- och rivningsavfall, kontorspapper och lantbruksplast. Verksamhetsutövarnas ansvar Den som bedriver verksamhet ansvarar för det avfall som uppstår där. Tillsynsansvar Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av Kristinehedsanläggningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för tillsynen av övriga behandlingsanläggningar. Nationellt ansvar Avfallsområdet regleras ytterst av tre parallella system. Ett rättssystem som omfattar lagar, förordningar och föreskrifter. Ett tekniskt system som omfattar in samlingssystem och behandlingsmetoder. Ett eko nomiskt som klargör hur avfallsverksamhetens kostnader finansieras. Riksdag och regering anger inriktningen på avfallspolitiken. Regionalt ansvar Länsstyrelsen skall sammanställa de kommunala avfallsplanerna inom länet och över lämna sammanställningen till Naturvårdsverket. Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 3
AVFALLSPLAN FÖR HALMSTADS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige juni 2009 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 Mål och åtgärder för en hållbar utveckling 6 Del 2 Nuläge och organisation 11 Samråd och utställning 22 Miljöbedömning av avfallsplanen 22 Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 5
Avfallsplan 2009-2012 Del 1 Mål och åtgärder för en hållbar utveckling Avfallshanteringen utgör en del av samhällets tekniska infrastruktur. Avfallshanteringen är också en miljöfråga där avfallet betraktas både som en resurs och ett problem. Avfallshanteringen styrs i första hand av miljöbalken jämte olika sidoförfattningar. Riksdagen, regeringen, Naturvårdsverket med flera har utarbetat olika styrdokument och föreskrifter som anger hur lagstiftningen skall tillämpas. I värdegrunden för visionen för Halmstad 2020 sägs bl a: Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är bl a mot denna värdegrund som här redovisat förslag till avfallsplan skall ses. EU Inom EU finns en avfallshierarki som medlemsländerna skall respektera. I första hand skall uppkomsten av avfall förebyggas, i andra hand skall avfall återanvändas eller återvinnas. Vad gäller återvinningsmetoder skall materialutnyttjande prioriteras före energiutvinning när så är miljömässigt motiverat. Avfall som inte kan återbrukas, återvinnas eller förbrännas skall deponeras på ett säkert sätt. Nationella miljömål För miljöaspekten på avfallshanteringen är de 16 nationella miljökvalitetsmålen utgångspunkten för vad som kan anses som en hållbar utveckling. Avfallshanteringen är placerad under miljömålet God bebyggd miljö. Avfallshanteringen berör också miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Regeringen har föreslagit följande delmål för avfall: God bebyggd miljö Den totala mängden avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att: Mängden deponerat avfall exkl gruvavfall ska minska med minst 25 procent till år 2015 räknat från 2005 års nivå. Senast 2010 ska minst 50 procent av hushållsav fallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m m återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosfor före ningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Begränsad klimatpåverkan Avfallets utsläpp av växthusgaser är små. Utsläppen från avfallssektorn utgör ca tre procent av de totala utsläppen. Giftfri miljö Senast år 2010 ska varor vara försedda med hälsooch miljöinformation och de farliga ämnen som ingår. Utfasning av särskilt farliga ämnen under perioden 2003-2015 innebär att nyproducerade varor så långt möjligt ska vara fria från skadliga ämnen. Olika ämnen har olika datum för när delmålet ska vara uppfyllt. Exempel på ämnen som ska fasas ut är kvicksilver (2007), cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen (2010) och bly och kadmium (2010). 6
Avfallsplan 2009-2012 Efterbehandling av förorenade områden. Förorenade områden inom branschklass 1 och 2 ska ha genomgått MIFO-inventering och riskklassats senast vid utgången av 2010. Regionala miljömål handlingsprogram Åtgärder inom God bebyggd miljö som berör kommunens avfallsplan. Sorterade schaktmassor och liknande ska återvinnas i största möjliga utsträckning. En sorteringsanläggning av livsmedelsavfall från butiker och liknande, där innehållet skiljs från förpackningen, bör uppföras i länet under 2009. Kontroll av att deponiförbudet efterlevs. En översyn av att taxorna för avfallslämning görs senast 2006 med syfte att minimera deponi behovet. Underlätta för källsortering genom tillgängliga åtevinningsstationer på strategiska platser i alla kommuner. Verksamheter som genererar mycket avfall genomför en utredning av möjligheterna att återvinna eller förbränna i stället för att deponera avfallet. I länet bör finnas ett lämpligt antal anläggningar för rötning av biologiskt avfall med utvinning av biogas. Kommunernas byggnadskontor ska i samband med rivningslov ställa tydliga krav på sortering och återvinning av avfallet. Utökad tillsyn och kontroll av avfallsanläggningar och avfallsentreprenörer samt vid bygg-, anläggnings- och rivningsarbeten. Allmänhetens möjligheter och vilja att lämna sorterat hushållsavfall ska ses över och förbättras. Lokala miljömål I kommunens förslag till ekohandlingsprogram 2009-2012 hänvisas till avfallsplanen. Programmet är f n föremål för remissbehandling. Uppföljning av målen för 2003-2007 samt förslag till inriktning/ambition för 2009-2012 Hushållsavfall Mål 1 för 2003-2007: Ökningen av den totala mängden hushållsavfall (före källsortering) skulle bromsas upp och avfallet skulle styras till rätt behandling. Det långsiktiga målet är att den totala mängden hushållsavfall skall minska. Den årliga ökningen av totala mängden hushållsavfall skall år 2007 ha halverats, d v s ha minskat från tre till 1,5 procent. Åtgärd: Aktivt informationsarbete riktat till hushåll och verksamheter. Resultat: År 2003 uppgick mängden till 679 kg/person och 2007 till 758 kg/person, d v s en genomsnittlig ökning per år med 2,9 procent. Målet uppnåddes ej. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka volymen. Produktions-, distributions- och konsumtionsmönster samt konjunkturcykel påverkar i slutändan mängden avfall i samhället. Inriktning/ambition för 2009-2012: Den årliga ökningen skall bromsas upp. År 2012 skall den ha minskat från 2,9 till 1,5 procent. Åtgärd: Fortsatt aktivt informationsarbete riktat till hushåll och verksamheter. Ansvarig: HEM Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 7
Avfallsplan 2009-2012 Mål 2 för 2003-2007: Avfall och restprodukter skall sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelse och dess omgivning. Målet är att utöka utsorteringsgraden av hushållsavfall till 60 procent före planperiodens slut. Ett delmål är att hjälpa till att nå upp till de nationella målen för varje avfallskategori som omfattas av producentansvaret. Åtgärder: Översyn av återvinningscentralerna (ÅVC). Tillsammans med materialbolagen se över systemet med återvinningsstationer. Riktade informationsinsatser. Resultat: En översyn av ÅVC har gjorts. En ny ÅVC Flygstaden har ersatt ÅVC Karlstorp och ÅVC Särdal. En översyn av återvinningsstationerna har gjorts tillsammans med materialbolagens företrädare. Informationsinsatser till hushållen har gjorts. År 2007 var utsorteringsgraden d v s det som hushållen källsorterar 61 procent. Utsorteringsmålet har uppnåtts. Inriktning/ambition för 2009-2012: Före planperiodens slut skall utsorteringsgraden uppgå till 67 procent. Åtgärd: Fortsatta riktade informationsinsatser till hushåll, bostadsföretag och verksamheter. En ny ÅVC på Villmanstrand planeras tas i bruk i början av 2009. ÅVC:n kommer att ersätta ÅVC Kristinehed och ÅVC Trönninge. ÅVC Getinge och ÅVC Oskarstöm drivs vidare. Ansvarig: HEM Mål 3 för 2003-2007: Utsortering av skrymmande och miljöstörande avfall skulle ytterligare förbättras för att säkerställa en miljöriktig avfallshantering. Åtgärd: Riktade kampanjer tillsammans med fastighetsägarna (flerbostadshus) skulle göras årligen vad gäller grovavfall, skrymmande avfall och miljöstörande avfall. Villaägarna skulle nås genom ökade informationsinsatser. Resultat: Årligen insamlade mängder farligt avfall har ökat från 725 ton år 2000 till 2 569 ton år 2007. Behandlade mängder skrymmande avfall redovisas ej separat utan ingår i hushållens källsortering. Inriktning/ambition för 2009-2012: I slutet av perioden skall 4 000 ton farligt avfall per år omhändertas. Åtgärd: Aktivt informationsarbete. Fortsatt utveckling av konceptet Farliga baren på återvinningscentralerna. Ansvarig: HEM Park- och trädgårdsanfall Mål för 2003-2007: Komposteringsverksamheten skulle förbättras och utvecklas. Åtgärder: En ny komposteringsanläggning inom hamnområdet skulle tas i bruk senast år 2004. Kapaciteten planerades till 10 000-15 000 ton/år. Samordnad marknadsföring skulle ske av jordförbättringsprodukten för att skapa en lokal efterfrågan. Resultat: En komposteringsanläggning togs i bruk 2004 på hamnområdet. Beviljat tillstånd omfattar per år 30 000 ton park- och trädgårdsavfall samt jord. Vidare finns tillstånd för 3 000 ton slam per år. Inriktning/ambition för 2009-2012: Komposteringskapacitet motsvarande 30 000 ton/år skall säkerställas. Åtgärd: En ny komposteringsanläggning måste tillskapas under planperioden då iordningställandet av hamnområdet och försäljningen av industritomter gått fortare än beräknat. Ett alternativ till egen anläggning är att tjänsten upphandlas av entreprenör som bedriver verksamheten lokalt. Ansvarig: HEM Bygg- och rivningsavfall Mål för 2003-2007: Kontroll och styrning av schaktmassor skulle förbättras, liksom hanteringen av byggavfall. Åtgärder: Ökat samarbete mellan olika aktörer för att få större kännedom om aktuella volymer och kunna styra massorna till lämpliga utbyggnadsområden. Regler och rutiner vid rivningar och ombyggnationer skulle vara kända för byggentreprenörerna. En informationsbroschyr hade färdigställts. Resultat: Genom HEM:s verksamhet i hamnområdet har massorna kunnat styras till lämpliga utbyggnadsområden. Byggnadsnämndens erfarenheter från rivningsärenden är positiv. Systemet med rivningsanmälan och rapporteringen av omhändertaget avfall fungerar väl vad avser de större aktörerna. Mindre byggföretag använder ofta kommunens återvinningscentraler. Målet har uppfyllts. Inriktning/ambition för 2009-2012: Kontroll och styrning av schaktmassor skall även fortsättningsvis förbättras, liksom hanteringen av byggavfall. Åtgärd: Informationsinsatser. Ansvarig: HEM, byggnadsnämnden, tekniska nämnden och fastighetsnämnden. 8
Avfallsplan 2009-2012 Avfall från energiutvinning Mål för 2003-2007: Deponerad mängd slaggprodukt från energiutvinning skulle minska genom materialåtervinning. Åtgärd: Bottenaskan skulle behandlas och sorteras. Metaller skulle separeras och av resterande material skulle s k slaggrus tillverkas. Resultat: Deponerad mängd slagg och aska uppgick år 2003 till 20 188 respektive 3 090 ton och år 2007 till 28 118 respektive 4 292 ton. Metaller har separerats och uppgick år 2003 till ca 2 000 ton och år 2007 till ca 2 800 ton. Slaggruset har ej godkänts som konstruktionsmaterial men däremot som sluttäckningsmaterial på deponier. Målen delvis uppfyllda. Inriktning/ambition för 2009-2012: Deponerad mängd slaggprodukt från energiutvinning skall minska genom återanvändning. Åtgärd: Utveckla tekniken för metallåtervinning och arbeta vidare med att få slaggruset godkänt som konstruktionsmaterial/utfyllnadsmassa. Ansvarig: HEM Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Mål för 2003-2007: Deponeringen av rötslam skall upphöra. Åtgärder: Inblandning av rötslam med park- och trädgårdsavfall för kompostering och tillverkning av jordförbättringsmedel (se målet under Park- och trädgårdsavfall). Kvalitetssäkring av slammet för jordbruksanvändning. Bibehållning av alternativ till slamförbränning, för att säkerställa en kontinuerlig avyttring. Förbränning av resterande slammängder vid Kristinehedsanläggningen. Resultat: Inget rötslam deponerades under 2003-2007. År 2007 producerades 8 327 ton rötslam, vilket motsvarar 2 451 ton TS (torrsubstans). Av det producerade rötslammet användes 39 procent (959 ton TS) till anläggningsjord, 33 procent (820 ton TS) lades ut på åkermark, fyra procent (87 ton TS) användes för tillverkning av jord för hamnutfyllnaden och 24 procent (585 ton TS) fanns lagrade vid årets slut. Under 2007 förbrändes inget slam på Kristinehedsanläggningen. Under perioden 2003-2007 har mindre än 500 ton TS förbränts på Kristinehed. Tekniska nämnden anser därför att målet har uppfyllts. Inriktning/ambition för 2009-2012: Slammet skall omhändertas på ett miljö- och energimässigt bra sätt. Åtgärder: Fortsatt rötning av slam för produktion av biogas. Biogasen som produceras vid rötning av slammet bör användas till fordonsbränsle eller annat miljö- och energimässigt lämpligt alternativ. Kvalitetssäkra slammet i syfte att underlätta avsättningen på jordbruksmark. Tillverka anläggningsjord och/eller använda slam för energigrödor. Möjligheter att förbränna rötslammet vid Kristinehedsanläggningen. (Anm:) Kommunens rötad slam uppfyller med god marginal de gränsvärden för metallhalter som gäller avloppsslam för jordbruksändamål och som anges i förordningen SFS 1998:944. Ansvarig: Tekniska nämnden Industriavfall Mål 1 för 2003-2007: Halmstads kommun skulle ha kännedom om industrins avfallsmängder och avfallsflöden. Åtgärder: System för uppgiftsinsamling skulle utvecklas. Resultat: Renhållningsföreskrifterna (kap 2 6) ger kommunen rätt att från verksamhetsutövare inhämta de uppgifter om avfall som erfordras för att kunna fullfölja den kommunala avfallsplaneringen. Personella resurser saknas f n för att kunna inhämta och bearbeta uppgifterna. Målet är ej uppfyllt. Inriktning/ambition för 2009-2012: Halmstads kommun skall ha kännedom om volymer och flöden av verksamhets avfall för att kunna fullgöra sitt ansvar som uppgiftslämnare till länsstyrelsen. Åtgärd: Att årligen insamla uppgifter på avfallstyper och avfallsmängder från industri- och tillverkningsindustri. Ansvarig: Kommunstyrelsen. Mål 2 för 2003-2007: Kommunen skulle genom HEM kunna erbjuda service och kompetens inom avfallsområdet. Åtgärd: HEM:s verksamhet skulle vara känd i kommunen. Resultat: HEM erbjuder idag denna service. Inriktning/ambition för 2009-2012: HEM skall eftersträva att vara en regional aktör vad gäller verksamhetsavfall. Åtgärd: Olika marknadsföringsinsatser samt samverkan med aktuella intressenter. Ansvarig: HEM Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 9
Avfallsplan 2009-2012 Åtgärd: Miljöprövning skall påbörjas 2008. Projekteringsarbete skall påbörjas så snart tillstånd erhållits. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Mål 3 för 2003-2007: Fortsatt utveckling av Kristinehedsanläggningen för framtida tryggad förbränningskapacitet. Åtgärd: Framtagande av lokalprogramhandlingar har påbörjats. Anläggningar, insamlingssystem med mera Mål 1 för 2003-2007: Tillse att heltäckande system utvecklas vad avser omhändertagande av animaliskt och vegetabiliskt avfall. Åtgärd: Riktade insatser för att få med berörda verksamheter i systemet. Utreda var det biologiska avfallet ska behandlas och hur insamlingen ska ske. Fortsatt utveckling av olika insamlingssystem via återvinningscentraler och återvinningsstationer. Resultat: Anvisningar finns med i de nya renhållningsföreskrifterna. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd svarar för kontrollen av utsortering av animaliskt avfall. Inom HEM pågår ett projekt syftande till att med tankbil samla upp restaurang- och storköksavfall. Inriktning/ambition för 2009-2012: Tillse att heltäckande system utvecklas vad avser omhändertagande av animaliskt och vegetabiliskt avfall. Möjligheten till ökade leveranser av substrat för biogasproduktion skall undersökas. Åtgärd: Utredning pågår. Ansvarig: HEM Mål 2 för 2003-2007: Behovet av en ny deponi som ersättning/komplement till Skedaladeponin skulle utredas. Åtgärd: Utredningsstart sattes till hösten 2003. Resultat: Stadskontoret har utrett alternativa lägen. Kommunstyrelsen beslutade den 17 januari 2006, 27, att en ny deponi som ersättning för Skedaladeponin skall anläggas. Styrelsen uttalade också att Kistinge östra skall vara förstahandsalternativ vid lokalisering av den nya deponin. Fastighetsnämnden har fått i uppdrag att anskaffa erforderlig mark. Inriktning/ambition för 2009-2012: Erforderliga tillstånd skall ha erhållits för ny deponi senast 2010. Anläggningsarbetena skall ha påbörjats senast 2011. Resultat: - Inriktning/ambition för 2009-2012: Fortsatt utveckling av Kristinehedsanläggningen för hantering (sortering/ krossning/balning) och förbränning av avfall. Åtgärd: Lokalprogram tas fram. Ny detaljplan för Kristinehedsområdet skall vara klar senast 2010. Arbetena pågår. Ansvarig: HEM Mål 4 för 2003-2007: Omhändertagande av förorenade massor skulle säkras. Åtgärd: Anläggande av mottagningsplatta. Resultat: En mottagningsplatta har anlagts på hamnutfyllnaden. HEM är ägare och Vägverket är entreprenör. Målet har uppnåtts. Inriktning/ambition för 2009-2012: Kapacitet för omhänder tagande av förorenade massor skall säkras. Åtgärd: Anläggande av ny mottagningsplatta. Ett alternativ till egen anläggning är att tjänsten upphandlas av entreprenör som bedriver verksamheten lokalt. Ansvarig: HEM Regionfrågor Mål för 2003-2007: En utökad regional samverkan inom avfallsområdet skulle uppnås. Åtgärd: Samverkan med Hallandskommunerna. Resultat: Gemensam upphandling. Samordnade informationsinsatser. Inriktning/ambition för 2009-2012: Fortsatt regionalt samarbete med kommuner, verksamheter och högskolan. Åtgärd: Fler samarbetsavtal. Ansvarig: HEM 10
Avfallsplan 2009-2012 Del 2 Nuläge och organisation Beskrivning av kommunen Halmstads kommun är en kustkommun i Halland inom tillväxtområdet västra Götaland. Här följer några fakta om kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Antalet invånare: 89 727 (dec 2007) Invånare under turistsäsong: Under sommarmånaderna uppskattas befolkningen öka med ca 30 000-40 000 övernattande personer. Antal tätorter: Inom kommunen finns 20 tätorter där Halmstads tätort dominerar med 66 procent av befolkningen. Antal hushåll: Totalt finns ca 41 000 hushåll i kommunen. Antal fasta avgifter för helårsabonnenter (1-2 boenheter): 20 446 Antal fasta avgifter för helårsabonnenter (3 eller fler boenheter, 886 fastigheter): 22 719 Antal fasta avgifter för sommarabonnenter: 2 433 Fastigheter: Antalet bostäder uppgick 2006 till 43 013. Fördelningen mellan lägenheter i småhus och lägenheter i flerfamiljshus var 49,2 respektive 50,8. Näringsliv: Näringslivet inom kommunen domineras av små och medelstora företag. Antalet företag uppgår till drygt 3 100. 60 procent av dessa har högst fyra personer anställda. Endast 15 företag har fler än 200 anställda. De branscher som dominerar är offentlig verksamhet, besöksnäring, handel och transport. Lägesbeskrivning: Halmstads är en hamnstad, strategiskt belägen mellan Göteborgs- och Malmöregionen. Vägarna E6, riksväg 25, riksväg 26 och länsväg 117 går till Halmstad liksom Västkustbanan och HNJ-banan. Halmstad har också en citynära flygplats med flera dagliga för bindelser med Stockholm. Kommunens avfallsorganisation Kommunerna i landet har ett ansvar för borttransport och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (det s k kommunala avfallsmonopolet). Undantaget är avfall med producentansvar och verksamhetsavfall. I Halmstads kommun fastställer kommunfullmäktige renhållningsordningen (avfallsplan och föreskrifter). Fullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för den avfallshantering som kommunen enligt miljöbalken och andra föreskrifter är skyldig att utföra. Den avfallshantering som Halmstads kommun ansvarar för utförs av det helägda kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM). HEM ansvarar också för erforderlig administration och uppbörd av avgifter. Kommunen utövar sin styrning genom särskilda ägardirektiv. Avfallsflödet totalt inom Halmstads kommun Avfallsflödet En jämförelse mellan år 2000 och 2007 visar att den totala mängden avfall (exkl fyllnadsmassor) ökat med 57 561 ton (se flödesschema på sidan 10). Detta motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på ca tre procent. Ökningen följer i stort rikssnittet och beror huvudsak ligen på ökad välfärd och ändrade konsumtionsmönster. Noterbart i övrigt är: deponerad mängd avfall har minskat materialåtervinning (inkl energiutvinning) har ökat fyllnadsmassor har minskat (avhängigt bygg- och vägproduktionen) avfall för destruktion har minskat något Avfallsslag Totala avfallsmängder i Halmstads kommun 2007 (i ton) 55 708 7 619 36 809 14 423 35 500 129 926 77 349 28 118 8 327 Hushållsavfall och jämförligt avfall Park- och trädgårdsavfall Bygg- och rivningsavfall Schaktmassor Avfall från energiutvinning Avloppsslam Branschspecifikt avfall Ej branschspecifikt avfall Farligt avfall Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 11
Avfallsplan 2009-2012 NULÄGESBESKRIVNING Avfallsflödet totalt (i ton) inom Halmstads kommun Total mängd 393 779 ton Flödesschemat visar den totala mängden avfall (ton) som uppkom i kommunen år 2007 och vilka behandlingsmetoder som användes. Inom parentes anges 2000 års siffror. 12
Avfallsplan 2009-2012 Återvinningscentralens principiella uppbyggnad visas här med exempel från Flygstaden. Nulägesbeskrivning hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Var avfallet uppstår Det kommunala ansvaret avser hushållsavfall som uppkommer på bostadsfastigheter inom kommunen samt därmed jämförligt avfall som uppkommer på andra fasigheter inom kommunen. Avlämnings- och insamlingssystem Kommunens insamlingssystem bygger på en kombination av avlämning och hämtning av avfall och övrigt material. Systemet bygger också på att avfallslämnaren källsorterar uppkommet avfall. I begreppet källsortering inräknas alla förekommande avfallsslag som utsorterats från avfallet och lämnats separat. Det källsorterade avfallet lämnas av hushållen på återvinningscentraler, återvinningsstationer eller s k fastighetsnära stationer. Kravet på källsortering regleras i kommunens renhållnings föreskrifter. Det resterande avfallet (blöta hushållsavfallet) hämtas vid fastigheten. Återvinningscentraler Antal besök Kommentar under 2007 Kristinehed 199 760 Oskarström 13 239 Särdal 1 296 nedlagd hösten 2007 Trönninge 12 661 Getinge 22 311 Karlstorp 33 213 nedlagd hösten 2007 Simlångsdalen 1 871 mobil enhet Flygstaden 123 145 öppnades maj 2007 Totalt 422 950 Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 13
Avfallsplan 2009-2012 Avlämning vid återvinningscentral Inom kommunen fanns under 2007 sex bemannade återvinningscentraler. Här kan hushållen lämna sitt utsorterade avfall (enligt anvisningarna i bilaga 1 i renhållningsföreskrifterna) (se bild och tabell på föregående sida). Avlämning vid återvinningsstationer Utöver återvinningscentralerna finns också 71 obemannade återvinningsstationer. Dessa stationer är enbart avsedda för förpackningsavfall för vilket producenterna har ett insamlingsansvar. Här kan hushållen lämna förpackningsavfall (glas, pappersförpackningar, hårdplastförpackningar, metallförpackningar och tidningspapper samt småbatterier). På uppdrag av materialbolagen (producenternas gemensamma bolag) sköter HEM bortforslingen av detta avfall. Återvinningsstationerna är fördelade över hela kommunen, och utgör en viktig del i servicen för medborgarna i deras miljöarbete. Avlämning vid fastighetsnära stationer För att ytterligare förbättra möjligheten till källsortering för dem som bor i flerfamiljfastigheter har fastighetsägaren möjlighet att i samverkan med material bolagens entreprenörer erbjuda hämtning av källsorterade förpackningar och tidningar. HEM har ett väl utbyggt system för fastighetsnära sortering. För närvarande har ca 60 procent av de som bor i flerfamiljshus tillgång till denna service. Hämtning vid fastigheten Hushållsavfallet, d v s det som blir över efter källsorteringen hämtas vid fastigheten av HEM. Returkärl tillhandahålles av HEM. Hämtningsfrekvenser, handhavande av kärl, sorteringsanvisningar m m regleras i renhållningsföreskrifterna (bilaga 1). 2 st 4 st 1 st Flygstaden 33 st 1 st Brogård Villmanstrand 14
Avfallsplan 2009-2012 Hushållsavfall mängder År 1985 1990 1995 2000 2005 2007 Kg/invånare 421 487 503 586 726 758 Insamlade avfallsmängder Den totala mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Ökningstakten ligger på ca 2-3 procent per år. Orsaken till detta är flera: hushållens avfallsvolym samvarierar med välståndsutvecklingen (genomsnittlig BNP-tillväxt under 2000-2006 var tre procent) konsumtionsmönstren genererar mer och mer avfall produktions- och distributionssystem genererar mer och mer avfall mottagningen av trädgårdsavfall ökar Hushållsavfall (ton) Halmstads kommun 2007 Energiutvinning Förbränning 28 571 Deponering Obrännbart 5 904 Miljöfarligt avfall Freonenheter 300 Farligt avfall 301 Elektronikskrot 1 876 Lysrör 25 Batterier 117 Materialåtervinning Papper 4 552 Kartong 1 061 Metall 150 Plast 100 Förpackningsglas 1 921 Skrot 2 967 Textilinsamling 250 Återbruk 50 Komposterbart Trädgårdsavfall 11 423 Bränsleflis 8 748 Samtidigt ökar hushållens källsortering beroende på: ökad medvetenhet hos hushållen strategiskt placerade och effektiva återvinningscentraler stort antal återvinningsstationer och fastighetsnära stationer för förpackningar, tidningar och små batterier fortsatt utökning av producentansvaret som idag omfattar förpackningar, tidningar samt elektriskt och elektroniskt avfall nationella och lokala informationsinsatser Återvinning/bortskaffande För hantering av hushållsavfallet tillämpas följande metoder: återbruk materialåtervinning energiutvinning biologisk behandling destruktion deponering Återbruk Återbruk innebär att en vara/produkt används som den är efter ev reparation och uppsnyggning. Direkt återbruk av utrangerade och kasserade produkter förekommer till viss del. Ett antal frivilligorganisationer (Amnesty, Myrorna, Emmaus m fl) bedriver insamlingsarbete. Även kommunen genom Komserv bedriver återbruksverksamhet. Återbruk av byggnadsmaterial förekommer i organiserad form. Se avsnittet om Behandlingsanläggningar. Några volymuppgifter på hur mycket som återbrukas redovisas ej då denna typ av produkter ej registreras som avfall. Nämnas kan att ca 300 ton insamlades på kommunens återvinningscentraler och genom Komserv. Avfall för materialåtervinning Materialåtervinning syftar till att återvinna material som råvaror/insatsvaror för olika tillverkningsprocesser. Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 15
Avfallsplan 2009-2012 För vissa avfallstyper ansvarar producenten (se vidare avsnittet Nulägesbeskrivning avfall med producentansvar ). För övrigt avfall ansvarar kommunen. Materialåtervinningen i kommunen omfattar f n följande material: Material Insamlade mängder (ton/år) 2000 2007 Tidningar 3 910 4 552 Pappersförpackningar 957 1 061 Metallförpackningar 124 150 Plastförpackningar 132 100 Glasförpackningar 1 688 1 921 Metallskrot 2 228 2 967 Gips - 266 Summa 9 039 11 017 Avfall för energiutvinning Det avfall från hushållen som återstår efter källsortering och utsortering av farligt avfall förbränns på Kristinehedsanläggningen. Värmeöverskottet används för produktion av el samt hetvatten till fjärrvärmenätet. Inkommet träavfall flisas. Material 2000 2007 Utsorterat hushållsavfall 24 395 28 571 Träavfall 4 479 8 748 Summa 28 874 37 319 Avfall för biologisk behandling Material Insamlade mängder (ton/år) 2000 2007 Matavfall 450 1 095 Trädgårdsavfall 8 670 11 423 Summa 9 120 12 518 Avfall för destruktion Material Insamlade mängder (ton/år) Insamlade mängder (ton/år) 2000 2007 Freonenheter 251 300 Farligt avfall 88 301 El-skrot 239 1 876 Ljuskällor 15 25 Batterier 132 117 Summa 725 2 619 Avfall för deponering Material Insamlade mängder (ton/år) 2000 2007 Obrännbart 3 847 5 904 Summa 3 847 5 904 År 2007 uppgick hushållsavfallet till 758 kg/invånare före källsortering. Utsorteringsgraden var ca 60 procent eller 455 kg/invånare. Nulägesbeskrivning verksamhetsavfall Verksamhetsavfall insamlings och avlämningssystem De som bedriver verksamhet ansvarar för insamlig, sortering, bortforsling och bortskaffande av uppkommet avfall. Undantag är avfall jämförligt med hushållsavfall som HEM samlar in. Kommunen informerar i renhållningsföreskrifterna (bilaga 1) om lämpligt sätt att sortera avfallet. Vad gäller verksamhetsavfall så finns inte lika många statistiska uppgifter att tillgå som när det gäller hushållsavfall. Halmstads kommun utgör befolkningsmässigt knappt en procent av Sverige. Kommunen har inga specifika verksamheter som genererar ovanligt mycket eller ovanligt lite avfall. Därför antas i det följande att vår andel av rikssiffrorna är knappt en procent. Insamling I kommunen finns ett flertal entreprenörer som ombesörjer insamling och transport av verksamhets avfall. För transport av farligt avfall krävs f n tillstånd av länsstyrelsen. Bortforsling av mindre mängder är anmälningspliktigt. Den totala mängden avfall från tillverkningsindustrin i riket har under de senaste åren varit relativt konstant, ca 18,5 miljoner ton per år. År 2007 uppskattas industriavfallet i Halmstads kommun uppgå till ca 167 000 ton, d v s knappt en procent av rikssiffran. Materialåtervinning Ca 40 procent eller 7, 4 miljoner ton av industri avfallet i riket materialåtervinns. För Halmstads kommun motsvarar det ca 66 000 ton per år. Energiutvinning Ca 40 procent eller 7,4 miljoner ton av industriavfallet i riket går till förbränning. För Halmstads kommun motsvarar det ca 66 000 ton per år. Biologisk behandling 430 000 ton av industriavfallet i riket återvanns genom biologisk behandling. Hälften av detta kommer från massa- och pappersindustrin. Omräknat till Halmstads kommuns förhållande skulle det motsvara ca 2 000 ton per år. 16
Avfallsplan 2009-2012 Bygg- och rivningsavfall Mängden bygg- och rivningsavfall i riket varierar mellan 5-10 miljoner ton beroende på hur byggkonjunkturen ser ut. Schaktmassorna utgör ca 60 procent av den mängden. För Halmstads kommuns del skulle det motsvara 54 000 ton schaktmassor och 36 000 ton bygg- och rivningsavfall. Vad gäller schaktmassor så har mängden uppskattats till 115 000 ton beroende bl a på hamnutfyllnaden. Farligt avfall Mängden farligt avfall i riket uppskattas till 680 000 ton per år. Det motsvarar ca 6 000 ton farligt avfall i kommunen. Deponering 1,8 miljoner ton avfall från tillverkningsindustrin deponerades, vilket för Halmstads del skulle motsvara ca 16 000 ton per år. Nulägesbeskrivning avfall med producentansvar Producentansvaret är reglerat i lag, 15 kap miljö balken (1998:808) och därunder utfärdade förordningar om olika typer av producentansvar. Med producent ansvar avses att producenterna, d v s de som tillverkar, importerar eller säljer varor eller förpackningar har ett ansvar att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på ett miljövänligt sätt. Alla typer av förpackningar berörs, såväl konsument- som transport- och industriförpackningar. Samtliga företag som importerar eller tillverkar förpackade produkter/varor har en skyldighet att ansluta sig till REPA som är näringslivets lösning på producentansvaret för förpackningar av plast, metall, papper/ kartong och wellpapp. REPA:s uppgift är att erbjuda alla företag tillgång till det rikstäckande återvinningssystemet för förpackningar. Genom att betala förpackningsavgifter till REPA fullgör företagen de krav som ställs på dem i förpackningsförordningen, SFS 2006:1273. Kostnaden för omhändertagandet av dessa fraktioner i hushållsavfallet skall således inte belasta renhållningskollektivet. Återvinningen fortsatte under 2007 att öka både i absoluta tal och i relation till konsumtionen för flertalet materialslag. Jämfört med 2006 har volymen insamlade förpackningar och tidningar ökat med 1,6 procent. Halmstads kommun följer i stort det nationella resultatet. Vilka avfallsslag som f n omfattas av producentansvaret samt insamlade mängder i kommunen redovisas i det följande. Tidningspapper m m (Förordningen 1994:1205 om producentansvar för returpapper) Nationellt mål: 75 procent av tidningspapper och journalpapper skall in samlas och återvinnas Material: tidskrifter, kataloger och reklamutskick Ansvarig: materialbolaget Pressretur AB Entreprenör: Stena Returpapper AB. På uppdrag av Stena insamlar HEM avfallet inom kommunen. Insamlade volymer i Halmstads kommun år 2007: 51,38 kg per fast boende invånare Insamlingsgrad för riket år 2007: 85 procent insamlades varav 100 procent materialåtervanns Pappersförpackningar (Förordningen 1997:185 om producentansvar för förpackningar) Nationellt mål: 65 procent av wellpappförpackningar och 70 procent av pappersförpackningar skall samlas in. Av pappersförpackningar skall 40 procent material återvinnas eller komposteras och 30 procent kan energiutvinnas. Material: förpackningar av papp, papper, kartong och wellpapp Ansvarig: materialbolagen Svensk Kartongåtervinning AB och RWA Returwell AB Entreprenör: Stena Returpapper AB. På uppdrag av Stena insamlar HEM avfallet inom kommunen. Insamlade volymer i Halmstads kommun år 2007: 13,21 kg per fast boende invånare, insamling från företag ingår ej Insamlingsgrad för riket år 2007: 72,6 procent som materialutnyttjades. Plastförpackningar (Förordningen 1997:185 om producentansvar för förpackningar) Nationellt mål: 70 procent skall samlas in varav 30 procent skall materialåtervinnas och 40 procent kan energiutvinnas. Material: hårdplastförpackningar och plastflaskor. S k mjukplast insamlas ej i Halmstad som särskild fraktion. Ansvarig: materialbolaget Plastkretsen AB Entreprenör: HEM Insamlade volymer i Halmstads kommun år 2007: 1,24 kg per fast boende invånare Insamlingsgrad för riket år 2007: 64,6 procent Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 17
Avfallsplan 2009-2012 (30,1 procent materialutnyttjades och 34.5 energiutvanns) Metallförpackningar (Förordningen 1997:185 om producenransvar för förpack ningar) Nationellt mål: 70 procent av stålplåten och 70 procent av aluminiumplåten skall materialåtervinnas Material: förpackningar av stålplåt och aluminium Ansvarig: materialbolaget Metallkretsen AB Entreprenör: HEM Insamlade volymer i Halmstads kommun år 2007: 1,68 kg per fast boende invånare Insamlingsgrad för riket år 2007: 67 procent material utnyttjades Glasförpackningar (Förordningen 1997:185 om producentansvar för förpackningar) Nationellt mål: 70 procent av glasförpackningarna (färgat och ofärgat glas) skall materialåtervinnas. Material: glasförpackningar Ansvarig: materialbolaget Svensk GlasÅtervinning AB Entreprenör: HEM Insamlade volymer i Halmstads kommun år 2007: 21,4 kg per fast boende invånare (inkl restauranger och storhushåll) Insamlingsgrad för riket år 2007: 95 procent material utnyttjades köp av en ny produkt så tas den begagnade emot, övrigt avfall från hushållen tas om hand av kommunerna Material: elektriska och elektroniska produkter, gödlampor, lysrör m m Ansvarig: materialbolaget Elretur AB samt kommunerna Entreprenör: HEM Insamlade mängder i Halmstads kommun år 2007: 21,1 kg per fast boende invånare Insamlade mängder i riket år 2007: 17,1 kg per invånare Däck (Förordningen 1994:1236 om producentansvar för däck) Nationellt mål: 100 procent av alla uttjänta däck skall ej gå till deponering Material: däck utan fälg Ansvarig: materialbolaget Svenska Däckåtervinning AB Entreprenör: Ragn-Sells AB Insamlade mängder i Halmstads kommun år 2007: insamlades ca 7,2 ton (ca 8 kg/invånare) Insamlade mängder i riket år 2007: ca 73 500 ton (ca 8 kg/invånare) Bilar (Förordningen 1997:788 om producentansvar för bilar) Nationellt mål: 85 procent av materialet skall återvinnas och återanvändas. Fr o m 2015 har målet höjts till 95 procent. Material: skrotade bilar Ansvarig: auktoriserade bilskrotare Entreprenör: auktoriserade bilskrotare och Stena Bilfrag mentering Antal skrotade bilar i Halmstads kommun år 2007: ca 2 000 Antal skrotade bilar i riket år 2007: 243 642 Elektronik m m (Förordningen 2005:209 om producentansvar för elekt riska och elekt roniska produkter samt förordningen 2000:209 om glödlampor och vissa belysningsarmaturer) Nationellt mål: vid nyförsäljning en mot en, d v s vid 18
Avfallsplan 2009-2012 Behandlingsanläggningar Omfattar anläggningar som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Stena Recycling AB (f d Stena Gotthard Fragmentering) Läge: Kistinge (Fyllinge 20:426) SNI-kod:38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: Skrotade bilar och övrigt skrot samt mindre mängder elektronikskrot och kyl- och frysskåp. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Fragmentering, sortering och mellanlagring. Kapacitet (ton/år): (se tillståndsgivning nedan) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2007 mottogs 216 356 ton skrot, 1 783 ton vitvaror och 25 528 ton NF-råvara (andra metaller än järn) Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): Fragmentering 230 000 ton, sortering 40 000 ton och mellanlagring av 15 ton farligt avfall (batterier, filter och olja). Stena Recycling AB Läge: Kistinge (Fyllinge 20:274) SNI-kod: 38.210 och 38.220 Typ/typer av avfall som hanteras: Järn- och metallskrot, olja från avskiljare, emulsioner, elavfall, blybatterier och annat farligt avfall. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Sortering, mekanisk bearbetning av metaller samt lagring. Kapacitet (ton/år): (se tillståndsgivning nedan) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2007 mottogs 39 421 ton järn-/metallskrot, 358 ton blyaccumulatorer, 44,9 ton emulsioner och 1,2 ton övrigt avfall. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): Tillstånd 2007 för bearbetning och återvinning av högst 50 000 ton avfall per år, mottagning och mellanlagring av högst 1 000 ton bly ackumulatorer per år, 100 ton emulsioner per år samt högst 1 000 ton övrigt avfall per år. Stena Gotthard deponi Läge: Kistinge (Fyllinge 20:393) SNI-kod: 38.2 Typ/typer av avfall som hanteras: fluff (brännbart avfall från bilfragmenteringen) samt andra avfalls- och slamfraktioner. Metoder för återvinning eller bortskaffande: deponering Kapacitet (ton/år): (se tillståndsgivning nedan) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2007 mottogs 79 156 ton, Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): 80 000 ton Kuskatorpets slamkompostering Läge: Kistinge (del av Fyllinge 20:393) SNI-kod: 38.2 och 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: slam, vegetabiliskt avfall, aska och byggmaterial. Metoder för återvinning eller bortskaffande: kompostering, jordtillverkning och byggavfallsåtervinning Kapacitet (ton/år): Söker nytt tillstånd för biologisk behandling av 98 000 ton avfall per år, biologisk behandling av 20 000 ton park-/trädgårdsavfall per år, fragmentering av 47 000 ton avfall per år, fragmentering av 50 000 ton bygg-/anläggningsavfall per år samt avvattning av 10 000 ton per år. Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2007 mottogs 1 713 ton slam (TS), 121,5 ton vegetabiliskt avfall (TS), 142,5 ton aska (TS) och 33 254 m 3 strukturmaterial. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): Tillstånd 2001-03-28 och 2001-06-20 för kompostering av högst 11 500 ton rötslam (TS) per år, 6 500 ton (TS) annat komposterbart vegetabiliskt avfall för framställning av jordförbättringsprodukter. Inget tillstånd för hushållsavfall. RECI Industri AB, spilloljeraffinaderi Läge: hamnområdet (Halmstad 2:12) SNI-kod: 38.2 Typ/typer av avfall som hanteras: Avfallsoljor (slop, svenska avfallsoljor, emulsioner, oljeslam), förorenat dagvatten och förorenat vatten. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Behandling och upparbetning av olika typer av oljeavfall. Kapacitet (ton/år): (se tillståndsgivning nedan) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2007 mottogs 54 840 m 3 svensk avfallsolja, 24 720 m 3 emulsion, 3 968 m 3 slop, 35 m 3 oljeslam och 4 709 m 3 förorenat vatten. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): Tillstånd 1996-07-09 och 2002-12-11 (slutliga villkor av miljödomstolen) för behandling av högst 160 000 m 3 slop, 100 000 m 3 svensk avfallsolja, 25 000 m 3 emulsion, 10 000 m 3 oljeslam, 30 000 m 3 förorenat dagvatten och 10 000 m 3 förorenat vatten. Deponej Läge: Stålverksgatan (Oceanen 10) SNI-kod: 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: brännbart avfall, träavfall, papper, skrot, plast, deponirester samt sten och betong Metoder för återvinning eller bortskaffande: Manuell och maskinell sortering för materialåtervinning. Kapacitet (ton/år): ca 3 000 ton per år Totala mottagna mängder avfall (ton/år): år 2007 mottogs 1 945 ton. Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 19
Avfallsplan 2009-2012 Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): verksamheten är anmälningspliktig och får ta emot högst 10 000 ton per år. Ragn-Sells Specialavfall AB Läge: Kistinge (Fyllinge 20:122) SNI-kod: 38.2 och 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: Farligt avfall (färger, oljor m m) och förorenade massor Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellan lagrar, sorterar och omemballerar farligt avfall. Separering av färg och olja från emballage i Kryoanläggning. Kapacitet (ton/år): (se tillståndsgivning nedan) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2007 mottogs 24 600 ton. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): Tillstånd 2002-01-15 för behandling av högst 25 000 ton farligt avfall per år, mellanlagring av farligt avfall per år, behandling av 1 000 m 3 oljehaltigt externt avloppsvatten. Stena Scanpaper AB Läge: Kristinehedsvägen (Kulan 2) SNI-kod: 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: Returpapper, pappers liknande material, plast och trä. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Sortering och mellanlagring. Kapacitet (ton/år): (se tillståndsgivning nedan). Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2007 mottogs 38 716 ton returpapper och 3 101 övrigt brännbart avfall. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): Tillstånd för 40 000 ton returpapper och 10 000 ton övrigt brännbart. Halmstads Deponi AB Läge: Slottsmöllan (Halmstad 9:16) SNI-kod: 38.2 och 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: byggavfall, jordoch schaktmassor, gjutsand samt blästersand Metoder för återvinning eller bortskaffande: sortering och deponering Kapacitet (ton/år): (se tillåten avfallsmängd) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): år 2007 deponerades 7 698 ton och sorterades 11 422 ton Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): 17 450 ton per år för deponering, ingen begränsning vad gäller sortering Halmstads Deponi AB Läge: Trönninge (Trönninge 10:49 och 10:36) SNI-kod: 38.2 och 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: Byggavfall samt jord-/schaktmassor. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Återvinning och deponering. Kapacitet (ton/år): (se tillåten avfallsmängd) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): F n ingen deponiverksamhet. Mellanlagring och återvinning av träavfall Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): Tillstånd 1990-11-05 och 1997-09-19 för 12 000 ton byggavfall per år, 1 000 ton gummi-/plastavfall per år och 2 700 ton täckmassor per år. Halmstads Energi och miljö AB, Kristinehed Läge: Värmekällan 1 SNI-kod: 38.2 och 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: Hushållsavfall, industriavfall, flis och trä samt tryckimpregnerat trä Metoder för återvinning eller bortskaffande: Förbränning, bearbetning och lagring av brännbart avfall och slaggprodukter Kapacitet (ton/år): (se tillståndsgivning nedan) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2007 mottogs 102 000 ton hushållsavfall, 72 000 industriavfall, 6 000 ton trä/flis och 658 ton tryckimpregnerat trä. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): Förbränning av 200 000 ton avfall, bearbetning och lagring av 40 000 ton brännbart avfall och 35 000 ton slagg. Halmstads Energi och Miljö AB, Skedala Läge: Snöstorp-Brogård 1:60 SNI-kod: 38.2 Typ/typer av avfall som hanteras: Slaggprodukter, brännbart avfall, park- och trädgårdsavfall samt slam Metoder för återvinning eller bortskaffande: Sortering, krossning, balning, kompostering samt deponering Kapacitet (ton/år): (se tillståndsgivning nedan) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2007 mottogs 20 724 ton för slagghantering, 5 826 ton för kompostering, 18 496 ton för krossning, 7 647 ton för sortering, 18 469 ton för balning, 23 758 ton för mellanlagring och 3 240 ton för deponering. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): Deponering av 55 000 ton inert och icke-farligt avfall (brännbart avfall får inte deponeras). Hantering av maximalt 35 000 ton slagg samt sortering, krossning och balning av 40 000 ton brännbart avfall. I den del som avser sortering, krossning och balning av 40 000 ton brännbart avfall gäller tillståndet längst till utgången av år 2010. Sortering och kompostering av park- och trädgårdsavfall samt rötat slam till en mängd av 30 000 ton. Mellanlagring av balat brännbart avfall till en mängd av maximalt 20 000 ton vid ett och samma tillfälle. Skanska (återvinning inerta massor) Läge: Sperlingsholm och Spånstad SNI-kod: 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: byggavfall, schakt- 20
Avfallsplan 2009-2012 och asfaltsmassor. Metoder för återvinning eller bortskaffande: krossning, sortering och mellanlagring Kapacitet (ton/år): (se tillståndsgivning nedan) Totala mottagna mängder avfall (ton/år): år 2007 behandlades 10 000 ton, uppgift saknas för övriga inerta massor Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): återvinning av 35 000 ton inerta massor (sten, grus, sand, asfalt, tegel och betong) samt mottagning av 130 000 ton inerta massor (jord, sand, sten, lera och morän) för efterbehandling (ryms inom täkttillståndet) NCC:s (återvinning av inerta massor) Läge: Biskopstorp SNI-kod: 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: byggavfall, schaktoch asfaltsmassor. Metoder för återvinning eller bortskaffande: krossning, sortering och mellanlagring Kapacitet (ton/år): 50 000 ton Totala mottagna mängder avfall (ton/år): uppgifter saknas Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): anmälningspliktigt Transportcentralen (byggåtervinning) Läge: Mariehem (Skedala) och Susegården SNI-kod: 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: byggavfall (Mariehem) och skrotsten (Susegården) Metoder för återvinning eller bortskaffande: krossning, flisning, sortering och mellanlagring Kapacitet (ton/år): krossning och flisning 10 000 ton, mellanlagring 30 000 ton och sortering 10 000 ton Totala mottagna mängder avfall (ton/år): år 2007 mottogs 130 ton betong och 10 000 ton schakt massor Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): anmälningspliktigt Bärarelaget (byggåtervinning) Läge: Kårarp (planerad flytt av verksamheten till Kistinge, tillstånd har sökts) SNI-kod: 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: byggavfall samt schakt- och asfaltsmassor Metoder för återvinning eller bortskaffande: krossning, sortering och mellanlagring Kapacitet (ton/år): krossning 10 000 ton, sortering 10 000 ton och lagring 30 000 ton Totala mottagna mängder avfall (ton/år): år 2007 mottogs 5 000 ton Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): anmälningspliktigt Ban- och markentreprenad (byggåtervinning) Läge: Årnarp SNI-kod: 38.3 Typ/typer av avfall som hanteras: byggavfall och schaktmassor Metoder för återvinning eller bortskaffande: krossning, sortering och mellanlagring Kapacitet (ton/år): krossning 10 000 ton och lagring 30 000 ton Totala mottagna mängder avfall (ton/år): uppgifter saknas Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år): anmälningspliktigt Nedlagda deponier Tillsynsansvaret för förorenad mark åvilar länsstyrelserna eller kommunerna. Enligt miljöbalken kan ansvar för efterbehandling av förorenad mark, t ex en deponi, utkrävas för verksamhet som pågått efter den 30 juni 1969. En deponi anses vara aktiv under lång tid, minst 30 år, efter sluttäckning. I de fall där ingen verksamhetsutövare kan göras ansvarig, kan efterbehandling istället åläggas fastighetsägaren. Som förutsättning gäller att denne förvärvat fastigheten den 1 januari 1999 eller senare och känt till eller borde ha upptäckt föroreningarna. Länsstyrelsen genomförde i början av 1980-talet en inventering av samtliga avfallsupplag/deponier i länet. Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor besökte 47 avfallsupplag 1984. Flertalet av dessa har mottagit hushållsavfall samt bygg- och schaktmassor. 13 avfallsupplag har troligtvis mottagit någon form av farligt avfall. Externkonsult har under 1995 undersökt sju av de f d deponier som bedömts utgöra störst fara. Dessa var: Gustavsfält, Halmstad Norra utmarken, Halmstad Tiarp, Söndrum Örnakulla, Getinge Slättåkra Oskarström (två deponier) Av dessa sju deponier bedömdes Gustavsfält, Norra Utmarken och Oskarström behöva kontrolleras vidare. Resterande bedömdes ej ha någon miljöpåverkan. J&W Energi och Miljö utförde fortsatta undersökningar och konstaterade 2001-03-22 följande. Gustavsfält: Grundvattenförhållandena har undersökts. I februari 2000 utfördes åtta provtagningar kompletterat med tio provtagningar i juni samma år. Analysen visar påverkan på grundvattnet i form av höga ammoniumhalter. Inga tungmetaller eller andra miljöstörande ämnen har spårats. Någon påverkan på jordlagren utanför deponin har inte kunnat konstateras. Åtgärdsförslag för sanering av grundvattnet har presenterats. Förslaget har inte kunnat accepteras av tekniska nämnden utan ett alternativt åtgärdsförslag har tagits fram av Sweco. Tillsynsmyndigheten (miljö- och hälsoskyddskontoret) studerar f n förslaget. Norra Utmarken: Hålan har fyllts igen. Slutbesiktning ej gjord. Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012 21