Rektor Peter Tellberg, ekonomienheten Universitetsstyrelsen Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 217 samt planeringsramar för 218-219 Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade i september 212 om Vision 22 som universitetets strategiska styrdokument för åren 213-22. Utifrån visionsdokumentet ska verksamheten utarbeta rullande treåriga handlingsplaner och årliga verksamhetsplaner. Dessa planer ska ha en tydlig koppling till övriga planerings- och budgetförutsättningar. Styrelsen beslutade den 7 juni 216 om ett inriktningsbeslut planerings- och budgetförutsättningar inför 217-219. I detta beslut angavs inriktning och vägledande principer för planerings- och budgetarbetet inför 217 och översiktligt för perioden 218-219. Regeringen överlämnade sin budgetproposition för 217 (prop. 216/17:1) till Riksdagen den 2 september. Detta gjorde det möjligt för universitetet att ta fram underlag för styrelsens beslut om anslagsfördelning till fakulteterna. Ärendet Universitetsledningen lägger här fram förslag till anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 217 och reviderade planeringsramar för perioden 218-219. Med detta beslutsförslag fördelas anslag till forskning och utbildning på forskarnivå samt anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå till universitetets fakultetsstyrelser. Inom respektive anslagsområde görs dessutom avsättningar för strategiska satsningar och till andra särskilda ändamål, i enlighet med inriktningsbeslutet och budgetpropositionen. Av beslutsförslaget framgår även kostnadsdebiteringar till fakulteter för universitetsbibliotekets verksamhet och för universitetsgemensamma verksamheter samt debiteringar av kostnader för lokaler och bastjänster på infrastrukturområdet (IT-tjänster, campusservice och servicecentra). Rektor 1 (2) Vasaparken, Box 1, 45 3 Göteborg 31 786 www.gu.se
Sammanfattning Med utgångspunkt i styrelsens inriktningsbeslut i juni 216 och regeringens budgetproposition för 217 föreslås en mer detaljerad anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 217 och planerings-ramar för 218-219. Budgetpropositionen innehåller ökade anslag till forskning och utbildning på forskarnivå med 39 miljoner kronor som fortsättningsvis ökar till nästan tre miljarder kronor år 22. Det är ett betydligt större tillskott än väntat. De direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor ökar dock inte under 217. Universitetets satsning på forskningsinfrastrukturer fortsätter och 35 miljoner kronor fördelas till olika verksamhetsområden. Budgetpropositionen innehåller en ökad satsning på lärarutbildningen som för universitetet innebär en ökning med 5 helårsstudenter. Lärarutbildningen vid universitetet organiseras om och beslutsprocesserna förändras. Uppdrag och anslag 217 fördelas enligt en övergångsmodell som till stor del liknar tidigare års rutiner, men där fakulteternas roll har synliggjorts Föreslagna kostnadsdebiteringar ökar mellan 216 och 217. Ökningen beror på att kostnader för stöd till lärarutbildningen flyttats från fakultetsnivå till universitetsnivå samt på det webbutvecklingsprojekt som startar 217. Planeringsförutsättningar för 217 och planeringsramar för 218-219 I årets budgetproposition finns bland annat ekonomiska ramar angivna för de satsningar som regeringen avser att närmare presentera i den forskningspolitiska propositionen som väntas i början av november. Inför 217 aviserar regeringen en höjning av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå med 39 miljoner kronor och därefter aviseras en fortsatt successiv ökning av anslagen till nära tre miljarder kronor år 22. Det är ett betydligt större tillskott av forskningsmedel till sektorn än vad som var förväntat. Under 217 kommer dock inga ökningar av de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor att ske. I budgetpropositionen anges en ökad satsning på lärarutbildningen, utöver de satsningar som redan aviserats de två senaste åren. Sammanlagt kommer 3 6 fler platser inom lärarutbildningen att fördelas under 217-221. För universitetet innebär detta en ökning med 5 helårsstudenter (hst) 217, se vidare under rubriken Anslagsfördelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utöver satsningen på lärarutbildningen sker inga förändringar av anslag och uppdrag kopplade till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen (PLO) uppgår till 1,52 procent för 217, inriktningsbeslutet angav 1,51 procent. PLO-nivåerna inför kommande år har justerats upp i enlighet med budgetpropositionen jämfört med de siffror som angavs i inriktningsbeslutet. 216 217 218 219 PLO prognos 1,22% 1,51% 1,28% 1,57% PLO enl. BP 217 1,22% 1,52% 1,84% 1,57% Tabell 1 Förändring av PLO mellan inriktningsbeslutet och föreliggande förslag 2 (2)
Ny organisation för lärarutbildningen En ny organisation 1 för lärarutbildningen gäller från och med den 1 juli 216, som i stora drag innebär att Lärarutbildningsnämnden (LUN) upphör och Samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL) införs. När implementeringen är klar är tanken med den nya organisationen att göra lärarutbildningen till hela universitetets angelägenhet och att integrera lärarutbildningen i den akademiska struktur som gäller för all annan utbildning vid universitetet. Bland annat ska hela universitetet ges möjlighet att delta i den strategiska utvecklingen av lärarutbildningen, att integrera lärarutbildningen i kompletta akademiska miljöer samt att lärarutbildningen knyts till fakulteternas samlade utbildningsansvar. Korta perspektivet Det korta perspektivet gäller 217 inför vilket budgetprocessen för lärarutbildningen är relativt lik tidigare års arbetsprocess. Under denna period arbetas också formerna fram för det framtida arbetssätt som ska prägla det långa perspektivet. Inför budgetåret 217 sker beräkning och fördelning av lärarutbildningens interna utbildningsuppdrag och fördelning av vissa gemensamma kostnader för lärarutbildningen på liknande sätt som tidigare år. Långa perspektivet Det långa perspektivet gäller arbetet inför 218 och framåt. På längre sikt kommer SOL att ansvara för beredning av resurserna till lärarutbildningarna, ta fram planeringstal och samverka med fakulteterna med mera. Beräkningen av anslag är tänkt att ske utifrån utbildningsområde, helårsstudent samt utifrån fastställd universitetsgemensam prislapp. Universitetsstyrelsen fastställer planeringstalen och prislapparna samt beslutar om fördelningen till fakultetsnivån. I det långa perspektivet kommer SOL att följa den universitetsgemensamma planerings- och uppföljningscykeln med inriktningsbeslut i juni och detaljbeslut i oktober året innan aktuellt budgetår. 1 Dnr V 215/448 3 (2)
Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Enligt regeringens budgetproposition för 217 beräknas anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå uppgå till en basresurs på 1 54 miljoner kronor. I beloppet ingår 21 miljoner kronor till det strategiska forskningsområdet Vårdforskning samt,5 miljoner kronor för Libris specialdatabas om kvinnoforskning. Basresursen, som utgörs av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå, fördelas till fakulteterna och de nationella enheterna i följande delar: basanslag, prestationsbaserat anslag, strategiska avsättningar samt satsningar finansierade med balanserat kapital. I nedanstående diagram redovisas fördelningen av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 217. Där framgår att 84 procent av anslaget fördelas direkt till fakulteterna, medan 14 procent går till strategiska avsättningar samt att de resterande två procenten består av övriga avsättningar och särskilda anslag. 14% 2% 2% Basanslag Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar 64% Övriga avsättningar och särskilda anslag Figur 1 Fördelning av forskningsanslaget 217 Särskilda anslag Utöver basresursen på 1 54 miljoner kronor erhåller universitetet särskilda anslag för följande ändamål 217: Medieforskning Nordicom tre miljoner kronor (vilket är en halv miljon kronor mer än i inriktningsbeslutet) Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtinstitutet fem miljoner kronor Jämställdhetsintegrering i högskolan 2 fem miljoner kronor. Basanslag och prestationsbaserat anslag Under 217 kommer 1 27 miljoner kronor att fördelas till fakulteterna som basanslag och prestationsbaserat anslag. Det är på samma nivå som tidigare år trots att basanslaget till LUN på 17 miljoner kronor utgår 217. De medel som tidigare fördelades som basanslag till LUN fördelas nu istället som ett riktat anslag till Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen (UFS). Basanslaget har PLO-uppräknats med 1,52 procent och uppgår till 969 miljoner kronor, vilket är i linje med inriktningsbeslutet. Det prestationsbaserade anslaget fortsätter att uppgå till 2 procent av universitetets anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Fördelningen till fakulteterna uppgår till 31 miljoner kronor och baseras på prestationskriterierna externa medel och publikationer. Det är en minskning med en miljon kronor jämfört med vad som angavs i styrelsens inriktningsbeslut i juni. 2 http://www.genus.se/om-oss/vara-uppdrag/jihu/ 4 (2)
I nedanstående tabell redovisas den sammantagna anslagsfördelningen för 217 jämfört med motsvarande anslag 216. Fakultet 3 Basanslag 217 Prestationsbaserat 217 Fakultetsanslag 217 Basanslag 216 Prestationsbaserat 216 Fakultetsanslag 216 Skillnad mot 216 HFS 162 846 29 141 191 986 16 526 29 754 19 28 1 76 SFS 12 22 52 929 155 149 1 761 53 131 153 892 1 256 HHFS 72 652 36 666 19 318 71 614 38 8 19 622-34 UFS 4 695 16 959 57 655 4 111 17 41 57 152 52 SA 294 57 111 297 45 354 289 868 14 495 394 362 1 991 NFS 239 534 44 445 283 979 236 17 44 825 28 931 3 48 KFS 37 682 4 553 42 235 37 141 4 562 41 73 532 ITFS 19 189 4 99 24 98 18 914 4 433 23 347 751 Summa 968 872 3 899 1 269 771 955 41 296 249 1 251 29 18 483 Anslag som tidigare (t o m 216) redovisats som basanslag till LUN återfinns under rubriken Övriga avsättningar som anslag till CUL. Tabell 2 Fördelning av bas- och prestationsbaserat anslag samt totalt fakultetsanslag per fakultet 216 och 217 Interna regler fakulteternas fördelning av tilldelat forskningsanslag För att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för att öka universitetets samlade konkurrenskraft bör det finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteterna fördelar forskningsanslaget. Styrelsen beslutade därför i juni 214 att nedanstående punkter skulle gälla. Dessa slogs fast även i årets inriktningsbeslut. Fakulteterna ska fördela vidare på prestationsbaserad grund minst samma belopp som universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten. Varje fakultetsstyrelse bestämmer på vilka grunder denna prestationsfördelning ska ske. Det är önskvärt att det finns inslag som premierar publiceringar och incitament att söka externa medel, eftersom detta gynnar universitetet som helhet. Strategiska satsningar och andra avsättningar inom fakultetsnivån bör inte överstiga 2 procent av tilldelat anslag, för att skapa utrymme för kärnverksamheten och universitetets institutioner för att genomföra strategiska satsningar även på denna beslutsnivå. Särskilda anslag fördelning De särskilda anslag som universitetet erhåller fördelas vidare till avsedda ändamål 217: Medieforskning Nordicom 3,3 miljoner kronor (2,7 miljoner kronor) Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtinstitutet 5,1 miljoner kronor (5, miljoner kronor) Jämställdhetsintegrering i högskolan 4 5,1 miljoner kronor (5, miljoner kronor) till Nationella sekretariatet för genusforskning. Anslag för LIBRIS Kvinnsam till universitetsbiblioteket,5 miljoner kronor. Övriga avsättningar Inom ramen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås avsättningar till särskilda områden som tidigare har haft särskilda anslagsmedel från regeringen. Det gäller: Löpande avsättning till Nordicom sex miljoner kronor utöver anslaget från Kulturdepartementet 3 HFS = Humanistiska fakultetsstyrelsen, SFS = Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, HHFS = Handelshögskolans fakultetsstyrelse, UFS = Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, SA = Sahlgrenska akademistyrelsen, NFS = Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen, KFS = Konstnärliga fakultetsstyrelsen, ITFS = IT fakultetsstyrelsen, LUN = Lärarutbildningsnämnden (t o m 216), CUL = Centrum för utbildning och lärande (UFS) 4 http://www.genus.se/om-oss/vara-uppdrag/jihu/ 5 (2)
Löpande avsättning till Nationella sekretariatet för genusforskning nio miljoner kronor Löpande avsättning enligt avtal till Botaniska trädgården sju miljoner kronor Strategiska avsättningar Inför 217 föreslås avsättningar enligt strategiska överväganden med 22 miljoner kronor eller drygt 14 procent av det totala forskningsanslaget. Detta är i linje med motsvarande avsättningar i styrelsens inriktningsbeslut. I avvaktan på kommande forskningsproposition föreslås de strategiska forskningsområdena (SFO) fortsätta som tidigare under 217. Universitetets eget SFO Vårdforskning har ett riktat anslag på 21 miljoner kronor 217 och samfinansieringen för detta och övriga strategiska forskningsområden där universitetet medverkar uppgår till nio miljoner kronor. Satsningen Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) fortgår och 216 inrättades sex centrumbildningar. I några fall har befintliga centrumbildningar utökat sin verksamhet. 217 får dessa dela på 4 miljoner kronor och från 218 och framåt kommer avsättningen att öka till 5 miljoner kronor årligen till och med 221. År 222 uppgår anslaget till 2 miljoner kronor. Totalt satsas 3 miljoner kronor under sjuårsperioden (216-222). För MISTRA Urban Futures och för sedan tidigare inrättade centrumbildningar inväntas utvärderingar. En ospecificerad avsättning motsvarande elva miljoner kronor innehåller reserverade medel för en eventuell fortsättning av bland annat dessa verksamheter. Göteborgs universitet och Chalmers är via Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) medlemmar i Sustainable Development Solution Network (SDSN). Via medlemskapet är GMV värd för en nordeuropeisk nod 5. GMV får medel om en miljon kronor per år under perioden 216-218. Som en konsekvens av att universitetet i ökad utsträckning har lyckats attrahera externa medel, ökar satsningen på strategisk samfinansiering med drygt 15 miljoner kronor 217. En del av ökningen, fem miljoner kronor, avser satsningen på ett molekylärmedicinskt centrum. Denna satsning kommer successivt att öka till 2 miljoner kronor under 218 och 22 miljoner kronor 219. Strategisk samfinansiering består dessutom av samfinansiering av projekt finansierade av EU och NIH 6, KAW 7 -projekt, Wallenberg Academy Fellows, Wallenberg Scholar, ERC 8 Starting grant, ERC Advanced grant, ERC Consolidator grants, FORTE 9 -centra samt RJ 1 -program och Riksbankens Jubileumsfond Pro futura 11. Från och med 218 föreslås en ny metod för samfinansiering av ett urval av forskningsinfrastrukturer som ansluter till det som tillämpas för annan strategisk samfinansiering. Metoden går ut på att universitetet centralt skjuter till 25 procent av det lämnade bidraget. Om universitetet skulle få 3 miljoner kronor i bidrag för finansiering av infrastrukturer skulle det innebära en satsning på åtta miljoner kronor. Rektor kommer att besluta om en handläggningsordning för kommande samfinansiering. Den strategiska avsättningen till Svensk Nationell Datatjänst (SND) fortsätter med sju miljoner kronor 217. SND finansieras dessutom via ett driftsbidrag på 12 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Ett antal centrumbildningar finansieras inom ramen för anslaget till forskning. Dessa är: 5 http://www.unsdsn-ne.org/ 6 National Institutes of Health, amerikansk forskningsmyndighet, https://www.nih.gov/ 7 Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, https://www.wallenberg.com/kaw/ 8 European Research Council, https://erc.europa.eu/ 9 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, http://forte.se/ 1 Riksbankens Jubileumsfond, http://www.rj.se/ 11 Postdoktoralt spetsforskningsprogram för särskilt framstående juniora forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, http://rj.se/en/research/pro-futura/ 6 (2)
Centrum för hav och samhälle (t o m juni 221) Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (t o m juni 217) Centrum för genusforskning (t o m 217) Centrum för Work and Employment (t o m 217) Centrum för finansforskning (t o m 22) Centrum för kultur och hälsa (t o m juni 217) Sammanlagt avsätts 11 miljoner kronor till centrumbildningar under 217. Den centrala finansieringen fasas ut efterhand. När det gäller posten övrigt i dispositionsplanen ingår konstnärlig publicerings- och konferensplattform (PARSE) och Scholars at risk. Från och med 217 ingår avsättningen till forskarskolan Centrum för utbildning och lärande (CUL) i denna avsättningspost. Tidigare ingick detta i basanslaget till LUN. Centrum för utbildning och lärande Sedan den 1 juli 216 ingår Centrum för utbildning och lärande (CUL) i den utbildningsvetenskapliga fakulteten. De resurser som avsatts för ändamålet flyttas dit i form av ett särskilt anslag för vidare fördelning till berörda fakulteter och institutioner i likhet med tidigare förfarande. Denna fördelning bryts därmed ut ur basanslaget som minskar. Resurstilldelningen är dock på samma nivå som tidigare år. Satsningar finansierade av balanserat kapital Inom ramen för det balanserade kapitalet på styrelsenivå föreslås en fortsättning för påbörjade satsningar på en UNESCO-professur samt på Visual Arena Lindholmen. Både dessa avslutas 217. På styrelsenivå finns inget balanserat kapital inom forskning och utbildning på forskarnivå. Underskottet har uppstått på grund av att väntad utökad medelstilldelning enligt forskningspropositionen från 212 uteblev. Universitetet hade räknat med ett tillskott på 3 miljoner kronor per år från och med 216. Istället blev tillskottet drygt åtta miljoner kronor. En annan orsak till underskottet är att de utgifter som tidigare har finansierats med ränteinkomster nu finansieras med anslagsmedel, eftersom räntan på universitetets likvidtillgångar är negativ. Effekten blir dels utebliven inkomst och dels en extra kostnad. Vid planeringsperiodens slut beräknas det ackumulerade underskottet att uppgå till nära 86 miljoner kronor. Fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå I bilagorna 1a och 1b finns en översiktlig dispositionsplan av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå samt beräkning av basanslag och prestationsbaserat anslag per fakultet. Den beräknade summan av tillgängliga medel kommer att överstiga disponerade medel med över sju miljoner kronor 217, vilket är fem miljoner kronor sämre än i inriktningsbeslutet. 7 (2)
Anslagsfördelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Enligt budgetpropositionen för 217 erhåller Göteborgs universitet ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 2 4 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer särskilda anslag för nationellt resurscentrum i matematik och entreprenörsutbildning på sammanlagt nio miljoner kronor. Fördelningen av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå delas upp i tre delar: utbildning och takbelopp, strategiska avsättningar samt övriga avsättningar och särskilda anslag. Fördelningen dem emellan framgår av nedanstående diagram. 3% 1% Utbildning och takbelopp Strategiska avsättningar Övriga avsättningar 96% Figur 2 Fördelning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 217 I det följande beskrivs utveckling av utbildningsanslaget och takbelopp från regeringen och inom universitetet och därefter beskrivs anslagsfördelningen. Kvalitetsförstärkning inom vissa utbildningsområden 216-218 Kvalitetsförstärkningen av utbildningsområdena humaniora, juridik, teologi, samhällsvetenskap samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning på 3 miljoner kronor fortsätter under 217. Berörda fakulteter inom universitetet är Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin samt lärarutbildningen. Regeringens syfte med satsningen är att öka antalet undervisningstimmar och minska undervisningsgrupperna. Ersättningen inkluderas i prislapparna för helårsstudenter från och med 216. I budgetpropositionen för 217 förtydligar regeringen att satsningen är tillfällig och gäller till och med 218. Universitetet utgår därför från att satsningen avslutas. Pågående utbyggnad Den sedan tidigare fastställda utbyggnaden fortsätter planenligt. Utbyggnaden härrör sig från vårändringsbudgeten 215 och äldre budgetpropositioner samt interna förändringar. Vårändringsbudgeten 215 gav utökningar inom sjuksköterskeutbildning, ämneslärarutbildning samt övriga (ospecificerade) platser som påverkar uppdragen för 217. Inom ramen för de övriga utbildningsplatserna återfinns ytterligare utbyggnad av ämneslärarprogrammen samt masterprogrammet Global Health. Internt återförs 13 helårsstudenter till lärarutbildningen och utbildningsnämnden har 55 helårsstudenter att fördela som fristående platser 217 samt ytterligare tio helårsstudenter 218. Båda dessa utbyggnader finansieras av balanserat kapital till dess att regelverket kring återtag av helårsstudieplatser kan bidra till den interna omfördelningen (se nedan). 8 (2)
Utökningarna av tandläkar- och läkarutbildningar inom Sahlgrenska akademin har sitt ursprung i budgetpropositioner från 212 och 213. Utbyggnad av lärarutbildningen 217-221 I budgetpropositionen 217 presenteras ett utökat nationellt uppdrag inom lärarutbildningen som fullt utbyggt 221 omfattar 27 miljoner kronor. Andelen för Göteborgs universitet är inledningsvis 3,8 miljoner kronor 217 som växer till 19,5 miljoner kronor 221. För universitetet innebär utbyggnaden en utökning av antalet helårsstudenter enligt nedan. Årlig ökning (hst) Utbildning 217 218 219 22 221 Grundlärarutbildning 1 15 15 15 35 Ämneslärarutbildning 3 3 3 3 3 Kompletterande pedagogisk utbildning 1 1 Summa (hst): 5 55 45 45 65 Uppskattat anslag till lärarutbildningen (tkr) 3 656 4 22 3 29 3 29 4 753 Tabell 3 Utbyggnad av lärarutbildningen 217-221enligt budgetpropositionen för 217 Uppdraget skiljer sig något från det som universitetet anhöll om tidigare i år. Dels är det ungefär hälften så stort och dels är sammansättningen av utbildningsplatser en annan än vad som äskades. Exempelvis anhöll universitetet om fem helårsstudenter inom kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) men fick tio. Av budgetpropositionen framgår att behovet av lärare i svenska som andra-språk har ökat kraftigt och regeringen betonar att det därför är särskilt viktigt att lärosätena prioriterar utbildningar med inriktning svenska som andraspråk. I regeringens satsning ingår en nationell utbyggnad av förskollärarutbildningen med 2 nybörjarplatser 217, men ingen av dessa tillfaller universitetet och det ingick heller inte i det inlämnade äskandet. Redan i samband med vårändringsbudgeten 215 fick Göteborgs universitet ett kraftigt utökat uppdrag inom förskollärarutbildning. Sammanställning utbyggnad 216-219 Tabellen utgör en översikt av ovan beskrivna utbyggnad av utbildning på grundnivå och avancerad nivå per fakultet. Utbildningsplatserna inom lärarutbildningen fördelas till SOL inför 217, från och med 218 fördelas uppdragen istället till respektive fakultet. Tabell 4 Planerad utbyggnad 216-219 Uppdrag och anslag för lärarutbildningen Under 216 genomgick lärarutbildningen en omorganisation då Lärarutbildningsnämnden (LUN) lades ned och Samordningsnämnden för lärarutbildningen bildades (SOL) inrättades. Detta innebar att det under det första halvåret togs fram planeringsförutsättningar och genomfördes dialoger med verksamheten enligt tidigare arbetssätt. För bibehålla goda planeringsförutsättningar för verksamheten har därför planerings- och budgetförutsättningar för lärarutbildningen följt samma procedur som tidigare år, även under andra halvan av planeringscykeln 216. Det har dock markerats som ett 9 (2)
viktigt inslag i planeringsarbetet inför 217 att fakulteterna ska vara delaktiga i de verksamhetsdialoger som företrädare för tidigare LUN har haft med de institutioner som bedriver lärarutbildning. Uppdrag och anslag för lärarutbildningen 217 är byggt efter liknande modell som tidigare år men skillnaden inför 217 är att fördelningen av anslaget sker direkt från universitetsstyrelsen till fakultet för vidare fördelning till institution. Detta görs för tydliggöra fakulteternas roll i lärarutbildningen. Lärarutbildningen utbildningsuppdrag till fakulteterna 217 Tilldelning av lärarutbildningens uppdrag 217 sker enligt tabell nedan. Berörda fakulteter fördelar därefter uppdraget vidare till institution. SOL kommer att förse fakulteterna med uppgifter om dimensionering per institution i ett mer detaljerat underlag. För 217 har LUNs fördelningsmodell med egna interna prislappar och ersättningsområden använts som övergångslösning. En anpassning av lärarutbildningens ersättningssystem kommer att ske framöver. Mellan 212 och 218 finns en särskild avsättning om 15 miljoner kronor till lärarutbildningen som tidigare har tilldelats LUN. Inför 217 fördelas denna avsättning istället till respektive fakultet. Av nedanstående tabell framgår ett preliminärt uppdrag för lärarutbildningen samt anslaget och den särskilda avsättningen per fakultet 217. Fakultet HST Anslag (tkr) Särskild avsättning 12 Summa (tkr) HFS 531 37 827 1 63 39 43 SFS 421 27 717 1 174 28 891 HHFS 28 1 891 8 1 971 UFS 2 538 198 96 8 393 26 489 NFS 25 18 153 769 18 922 KFS 367 46 122 1 954 48 76 ITFS 8 538 23 561 SOL 217 23 69 1 4 24 694 Summa 4 314 354 34 15 369 34 Tabell 5 Preliminärt lärarutbildningsuppdrag per fakultet 217 Avräkning Lärarutbildningsuppdraget för verksamhetsåret 217 kommer att avräknas tillsammans med det övriga utbildningsuppdraget i januari 218. Regelverk för intern omfördelning av helårsstudenter ökad dynamik i utbildningsuppdraget inom universitet I universitetsstyrelsens inriktningsbeslut för perioden 217-219 beslutades om ett regelverk för intern omprioritering av utbildningsplatser. Regelverket syftar till att nå ett effektivare utnyttjande av det tilldelade takbeloppet och motverka underproduktion på lärosätesnivå. Skälen till att införa regelverket är att universitetets avräknade uppdrag legat under tilldelat takbelopp under ett antal år samt behovet av att tillföra ett visst mått av rörelse i den interna fördelningen av utbildningsuppdraget. Målsättningen är att nå ett mer dynamiskt och efterfrågestyrt utbildningsutbud. Regelverket innebär att upprepad underproduktion kan innebära att helårsstudieplatser dras in från den underproducerade fakulteten. Platserna kan sedan fördelas till andra fakultetsområden. I den mån det finns tillgängligt balanserat kapital på styrelsenivå kan även det användas för att tillgodose önskemål och behov till dess att helårsstudieplatser frigörs genom tillämpning av regelverket, 12 Fördelning av särskild avsättning för lärarutbildning 15 miljoner kronor (se sid 13) till fakulteter 217 1 (2)
exempelvis så som skett för lärarutbildningen och för de fristående utbildningsplatser som utbildnings-nämnden fördelar. Prognosen för 216 är fortsatt underproduktion om cirka 1,5 procent av takbeloppet. Utfallet för fakulteternas avräknade uppdrag 216 avgör om regelverket kommer att användas redan inför 218. Utbildningsuppdrag och takbelopp För 217 beräknas ett utbildningsuppdrag om 25 58 helårsstudenter till ett takbelopp om 1 992 miljoner kronor, inklusive satsningen på lärarutbildningen utifrån budgetproposition 217. Utbildningsuppdraget och därmed sammanhängande takbelopp fördelas till fakulteterna enligt tabellerna nedan. Fakultet 216 Förslag 217* Differens HFS 3 378 3 38 2,5 SFS 4 942 4 969 27,5 HhFS 3 788 3 79 2,5 UFS 681 691 1 SA 4 286 4 419 132,5 NFS 2 116 2 116, KFS 1 44 1 44, ITFS 785 795 1 SOL 4 114 4 364 25 Summa (hst) 25 133 25 568 435 * inklusive utbyggnad av lärarutbildningen Tabell 6 Utbildningsuppdrag per fakultet 217 (jämfört med 216) Andelsmässigt ökar lärarutbildningens uppdrag med fem procent mellan 216 och 217, vilket motsvarar 2 helårsstudenter. En stor del av ökningen, 13 helårsstudenter, utgörs av tidigare temporärt indragna helårsstudenter som återförs. Utöver detta utgörs ökningen av 2 helårsstudenter som ämneslärare samt en ökning om 5 helårsstudenter utifrån budgetpropositionen 217. Sahlgrenska akademins uppdrag ökar men tillförs inga nya helårsstudenter i enlighet med budgetpropositionen för 217. Så väl under 217 som under kommande år fortsätter dock Sahlgrenska akademins uppdrag att öka baserat på äldre budgetpropositioner samt på vårändringsbudgeten för 215. Fakultet 216 Förslag 217* Differens HFS 152 126 154 227 2 11 SFS 277 327 284 73 7 43 HhFS 184 82 188 676 3 856 UFS 42 558 44 42 1 484 SA 46 923 482 275 21 352 NFS 187 52 189 197 2 145 KFS 224 69 226 726 2 117 ITFS 66 22 68 465 2 263 SOL 335 797 354 34 18 237 Summa (tkr) 1 931 414 1 992 372 6 958 * Inklusive utbyggnad av lärarutbildningen Tabell 7 Takbelopp 217 per fakultet (jämfört med 216) 11 (2)
Inför 218 och 219 uppskattas fakulteternas samlade takbelopp uppgå till 2 54 miljoner kronor respektive 2 77 miljoner kronor. Takbeloppet för 219 har reducerats med anledning av att den kvalitetsförstärkning av utbildningsområdena humaniora, juridik, teologi, samhällsvetenskap samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning dragits bort i enlighet med uppgifterna i budgetpropositionen för 217. Sedan budgetåret 212 tillämpas en fördelningsmodell för utbildningsanslaget där ersättningen för varje utbildningsområde relateras till statens ersättningsnivåer. De interna prislapparna uttrycks som en fastställd andel av statens prislapp per student. Inför 217 bibehålls ersättningsnivåerna på samma procentuella andel som gällt sedan 214. Avgiftsbelagda tredjelandstudenter Universitetet har ett växande antal studenter från länder utanför EES-området ( tredjeland ) som själva finansierar sin utbildning via studieavgifter. Under våren 216 fördes en nationell debatt kring rimligheten i avgifternas storlek. Universitetskanslersämbetet har regeringens uppdrag att kartlägga lärosätenas avgifter för tredjelandstudenter avseende deras storlek, vilka kostnader som inkluderas i avgifterna samt hur principen om full kostnadstäckning tillämpas. Universitetskanslerämbetet ska presentera sin utredning i januari 217. Vid införandet av avgifter för studenter från tredjeland beräknades avgifternas storlek. De har sedan dess räknats upp årligen motsvarande pris- och löneomräkningen i det statliga ramanslagssystemet. I styrelsens inriktningsbeslut för 216-218 fastslogs att en utredning kring studieavgifterna ska genomföras, vilket sammanfaller med att frågorna från Universitetskanslerämbetet ska besvaras. Strategiska avsättningar Av de 2 4 miljoner kronorna som Göteborgs universitet får i anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå avsätts 5 miljoner kronor, eller tre procent av anslaget till strategiska ändamål. Beloppet har minskat marginellt jämfört med tidigare år med hänsyn tagen till pris- och löneuppräkning. Varken inför 217 eller 218 sker några förändringar i avsättningsposter jämfört med 216. För 219 minskar de strategiska avsättningarna enligt plan då det extra anslaget om 15 miljoner till lärarutbildningen upphör. De strategiska avsättningarna 217 är följande: Lärarutbildningen får en särskild tilldelning om 15 miljoner kronor till och med 218. Avsättningen är en konsekvens av att det inom lärarutbildningarna bedrivs två parallella utbildningsprogram. Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete tilldelas 14 miljoner kronor. Enheten för akademiska språk tilldelas 13 miljoner kronor. För samfinansiering av EU-projekt respektive personalmobilitet tilldelas sammanlagt sex miljoner kronor. Syftet är att stärka internationaliseringen inom universitetet i enlighet med Vision 22. University of Gothenburg Symphony Orchestra tilldelas två miljoner kronor. För 218 beräknas de strategiska avsättningarna till 5 miljoner kronor och för 219 till 36 miljoner kronor. Övriga avsättningar och särskilda anslag Inför 217 planeras 28 miljoner kronor till övriga avsättningar. Avsättningen ligger på ungefär samma nivå som 216. Övriga avsättningar och särskilda anslag gäller: Stöd till studentinflytande om nio miljoner kronor, merparten betalas ut till universitetets studentkårer. Stöd till studenter med funktionshinder på sju miljoner kronor, vilket motsvarar,3 procent av anslaget. Universeum tilldelas två miljoner kronor. 12 (2)
Nationellt resurscentrum för matematik (NCM) erhåller ett särskilt anslag om fem miljoner kronor. Spetsutbildningar i entreprenörskap tilldelas ett särskilt anslag om fyra miljoner kronor. För 218 beräknas övriga avsättningar och särskilda anslag till 28 miljoner kronor och för 219 till 29 miljoner kronor. Satsningar finansierade av balanserat kapital Det balanserade kapitalet på universitetsstyrelsenivå beräknas till 114 miljoner kronor vid utgången av 216. Under 217 beräknas satsningar finansierade av balanserat kapital om 39 miljoner kronor. Utvecklingsmedel för pedagogisk excellens Incitamentsmedel för utbyggnad av fristående kurser Omställningskostnader rörande lokalanpassningar Riksidrottsuniversitetet Hantering av tredjelandstudenter Täckning av underskott på räntekonto som effekt av rådande räntenivå Till detta kommer en underfinansiering av dispositionen av anslaget på nära 21 miljoner kronor vilket motsvarar den uppdragsökning på sammanlagt 195 helårsstudenter som belastar balanserat kapital. Ovan nämnda satsningar inklusive det prognostiserade resultatet för 217 innebär att utgående balanserat kapital för 217 uppskattas till 64 miljoner kronor. För 218 uppskattas det utgående balanserade kapitalet till 2 miljoner kronor och för 219 till ett underskott på sex miljoner kronor. I beräkningen ingår inte effekter av återtagna helårsstudenter enligt modellen för intern omfördelning av helårsstudenter. För att nå en långsiktigt balanserad ekonomi förespråkas i första hand att regelverket för omfördelning tillämpas och att användningen av balanserat kapital minskar mot slutet av planeringsperioden. 13 (2)
Kostnadsdebiteringar 217 Med utgångspunkt i de ramar som styrelsen angav i sitt inriktningsbeslut beskrivs nedan de kostnadsdebiteringar som föreslås för 217. Universitetsbibliotekets kostnader I inriktningsbeslutet fastslogs en minskande budgetram för universitetsbiblioteket under de kommande åren. Den budgetram som styrelsen fastställde i inriktningsbeslutet för 217 är 22 miljoner kronor, vilket är samma belopp som 216. Årets budgetram innebär därmed en minskad kostnadsandel till 3,6 procent av universitetets totala kostnader. Totalt motsvarar besparingen resursanpassningar under åren 217-219 på 18 miljoner kronor. 217 218 219 22 216 21 3,6% 3,5% 3,4% Tabell 8 Minskande budgetram för universitetsbiblioteket Kostnaderna fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institution utifrån beslutad modell från och med 214. Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning 217 17 96 24 79 18 116 14 198 21 411 11 458 7 987 4 87 119 874 Jfr 216, utbildning 18 335 25 666 18 645 13 262 2 917 11 98 7 88 4 57 119 861 Forskning 217 11 783 13 252 8 26 6 291 37 493 18 675 1 468 2 95 1 126 Jfr 216, forskning 11 668 12 886 7 86 6 593 37 432 19 462 1 351 2 888 1 139 Totalt 29 689 37 961 26 376 2 489 58 94 3 134 9 455 6 992 22 Förändring totalt -313-591 -129 635 555-426 223 46 Tabell 9 Debitering av universitetsbibliotekets kostnader till fakulteterna 217 (jämfört med 216) En mer detaljerad kostnadsfördelning framgår av bilaga 3. Universitetsgemensamma kostnader Av inriktningsbeslutet framgår att den gemensamma förvaltningens andel av de totala verksamhetskostnaderna ska vara 6,4 procent. För att inrymma kostnaderna för webbutvecklingsprojektet som styrelsen tog beslut om i juni ökas andelen till 6,5 procent för perioden 217 till 221. För budgetåret 217 innebär det en tilldelning på 398 miljoner. Kostnaderna för 217 fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner om 112 miljoner kronor (28 procent) Universitetsgemensamma ändamål om 273 miljoner kronor (69 procent) Övriga enheter och funktioner 13 om 13 miljoner kronor (tre procent) Debitering av universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. 13 Regionala etikprövningsnämnden, internbanken och andra verksamheter där resultatet över tid är noll t ex parkeringsuthyrning. 14 (2)
Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning 217 21 641 32 442 21 52 26 882 45 814 18 114 28 98 4 783 199 276 Jfr 216, utbildning 2 282 32 113 19 96 24 226 44 32 16 526 26 479 3 944 187 797 Forskning 217 22 67 24 651 16 898 12 326 78 924 35 585 3 578 4 771 198 81 Jfr 216, forskning 21 386 23 937 16 874 12 753 77 18 36 494 3 139 4 513 196 24 Totalt 43 78 57 93 38 4 39 28 124 738 53 7 31 676 9 554 22 Förändring totalt 2 4 1 43 1 62 2 229 3 39 679 2 58 1 97 14 8 Tabell 1 Debitering av universitetsgemensamma kostnader till fakulteterna 217 (jämfört med 216) Ny organisation för lärarutbildningen gemensam stödverksamhet Från och med 217 bedrivs stödverksamhet för lärarutbildningen inom den gemensamma förvaltningen och inom UFS, istället för som tidigare vid LUNs kansli. Kostnadsnivån kommer att vara i linje med föregående år och fördelas med samma metod som tidigare, det vill säga: Debiteringen för stöd till forskning och utbildning på forskarnivå (CUL) baseras på årets anslag (217). Kostnaderna kommer att beräknas och fördelas till fakultetsnivån av UFS. Berörda fakulteter debiteras direkt av UFS. Beloppet var runt två miljoner kronor 216. Debiteringen för stöd till utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras på utfallet av institutionernas uppdrag i kronor vid senast kända bokslut (avräkning 215). Kostnaden för stödverksamhet kopplat till lärarutbildning på grundnivå och avancerad nivå fördelas till berörda fakulteter för vidare fördelning till institutionerna enligt nedanstående tabell: Belopp i tkr 217 Jämför 216 HFS 2 684 2 768 SFS 1 875 2 261 HHFS 13 77 UFS 13 471 12 865 SA NFS 1 321 1 31 KFS 3 675 3 551 ITFS 65 27 Summa 23 195 22 85 Tabell 11 Fördelning av lärarutbildningens stödkostnader 217 jämfört med 216 Efter genomförandet av den nya organisationen för lärarutbildningen kommer fördelningen av kostnader för stödverksamheten att följa beslutade fördelningsmodeller för universitetsgemensam verksamhet. Arbetet med planering av lärarutbildningsuppdragen till fakulteterna kommer att vara integrerat med planering av övrig utbildningsverksamhet och fakulteterna kommer att få samma ansvar för planering av lärarutbildning som för övrig utbildning. Lokalkostnader I enlighet med beslutad arbetsordning och delegationsordning debiteras respektive institution sina lokalkostnader. Lokalkostnaderna debiteras efter en hyreshusmodell som baseras på den faktiska hyran som gäller för respektive hyresavtal. 15 (2)
De lokalkostnader (varmhyra, elförbrukning och lokalvård) som debiteras verksamheten uppgår till 651 miljoner kronor för 216. För 217 beräknas lokalkostnaderna till 645 miljoner kronor. Skillnaden består främst av lägre kostnader för de hyresavtal som baseras på räntekostnader samt på minskad förhyrning inom den gemensamma förvaltningen till följd av förtätning i modernare lokaler. Mot bakgrund av förslag som lämnades i de utredningar som genomförts på lokalområdet under 214 och framåt har ytterligare översyn initierats med syfte att utreda, lämna förslag och förankra samt besluta i frågor som rör hanteringen av universitetets lokaler. Under året har en strategisk lokalförsörjningsplan 14 tagits fram och antagits av styrelsen vid dess junisammanträde. Fakultetsområde Belopp Jämf belopp Kommentarer (217) Belopp i tkr 217 216 Universitetets lokalkostnader sjunker främst avhängigt gynnsamt ränteläge HFS 36 789 35 861 och minskade tomma lokaler. SFS 63 949 64 727 UFS 38 788 43 718 HHFS 39 28 38 348 SA 115 382 112 544 NFS 118 427 122 187 KFS 65 138 67 61 ITFS 12 1 12 8 Delsumma 489 782 497 246 LUN 2 574 UB 42 979 44 915 Nationella enheter m fl 4 46 5 723 Gem verks, summerat 11 972 95 253 Kaféer 555 622 Parkeringsytor 4 869 5 15 Summa 644 616 651 438 Tabell 12 Lokalkostnader per fakultet/motsvarande 217 (jämfört med 216) Ytterligare detaljer framgår av bilaga 5. Ökningen för gemensamma verksamheter hänger samman med försäljningen av Studenternas Hus som nu förhyrs istället samt överflyttning av lokaler från LUN. Kostnadsdebitering inom infrastrukturområdet Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster eller specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. IT-tjänster Den universitetsgemensamma infrastrukturen inom IT-området och de tjänster som levereras är främst support, nätverk, bandbredd och andra gemensamma IT-tjänster. Tjänsterna delas upp i basrespektive tillvalstjänster. Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (IT-fakturan) uppgår till drygt 15 miljoner kronor 216. Budgetramen för 217 har minskat med drygt 3 kronor. Minsk- 14 Strategisk lokalförsörjningsplan, dnr V 216/466 16 (2)
ningen är ett netto av minskning av avgiften till SUNET, som tillfälligt höjdes under två år, löneökningar och andra kostnadsökningar motsvarande PLO. Bastjänsterna inom IT debiteras baserat på graden av nyttjande i relation till valda nyckeltal exempelvis efter antal användarkonton. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS LUN 15 UB Univ gem Summa 217 1 739 12 763 9 36 9 82 29 939 11 871 6 47 1 771 3 51 1 8 15 216 1 51 12 45 8 493 8 861 33 31 12 5 943 1 938 548 2 937 9 129 15 336 Differens 688 358 813 221-3 92-129 527-167 -33 114 364-336 Tabell 13 Debitering av bastjänster inom IT per fakultet/motsvarande 217 (jämfört med 216) Tjänsteinnehåll med mera beskrivs i bilaga 6. Kostnader för övriga bastjänster inom infrastrukturområdet Campusservice 217 För år 216 är kostnaden för bastjänster inom campusservice är 63 miljoner kronor och omfattar samtliga fakultetsområden förutom IT-fakulteten. Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 217 beräknas till 64 miljoner kronor. Ökningen är jämförlig med årets PLO-uppräkning. Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 214, baserad på lokalyta. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS 16 LUN 17 Univ gem Summa 217 8 58 8 247 7 728 9 145 11 766 6 678 5 741 6 969 64 332 216 7 938 8 124 7 613 9 9 11 591 6 579 5 656 179 6 686 63 375 Differens 12 123 115 136 175 99 85-179 283 957 Tabell 14 Debitering av bastjänster inom campusservice per fakultet/motsvarande 217 (jämfört med 216) Ytterligare beskrivning finns i bilaga 7. Servicecenter 216 I tjänsten servicecenter erbjuds service och stöd till studenter, besökare och medarbetare vid Göteborgs universitet. Här besvaras allmänna frågor om kursutbudet och var studievägledning ges, samt få hjälp att hitta rätt inom universitetet. Servicecenter hanterar även GU-kort, skriver ut studieintyg och säljer profilprodukter. Kostnaden för bastjänster inom servicecenter är knappt 15 miljoner kronor för 216. För 217 ökar kostnaden med 2 kronor. Förändringen beror på uppräkning motsvarande PLO. Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 214, baserat på antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS Summa 217 1 978 2 68 1 729 1 833 3 787 1 594 895 435 14 86 216 1 962 2 652 1 65 1 842 3 673 1 64 863 44 14 639 Differens 16-44 124-9 114-1 32-5 221 Tabell 15 Debitering av bastjänster inom servicecenter per fakultet 217 (jämfört med 216) Mer information finns i bilaga 7. 15 IT-kostnaden för LUN har flyttats över till den gemensamma förvaltningen. 16 IT-fakulteten ingår i den serviceorganisation som finns inom Chalmers. 17 Kostnaden för campusservice till LUN har flyttats över till den gemensamma förvaltningen. 17 (2)
Tjänsten Större undervisningslokaler upphör 217 Service kopplad till de större undervisningslokalerna kommer att utföras inom ramen för campusservice. Lokalkostnaderna för de större undervisningslokalerna kommer att debiteras institutionerna på samma sätt som alla övriga lokaler. Fördelningen mellan fakulteterna ser ut som följer: Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS* KFS* ITFS* Summa 217 2 247 5 199 3 415 7 84 6 41 24 76 216 2 21 5 942 4 25 7 77 5 932 25 87 Differens 46-743 -61 97 19-1 11 *) Inga undervisningslokaler inom NFS, KFS eller ITFS ingår. Tabell 16 Lokalkostnader per fakultet för större undervisningslokaler 217 (jämfört med 216) Mer information finns i bilaga 7. Övriga budgetförutsättningar Löneomkostnadspåslag LOP Samma LOP (löneomkostnadspåslag) som 216 föreslås gälla även för 217, det vill säga 51 procent. Regeringen har inte aviserat några förändringar av det sammanlagda avgiftsuttaget inför 217 och nivån på pensionskostnader med mera bedöms vara på samma nivå som för 216. Negativ reporänta effekter Sedan den 18 februari 215 gäller en negativ reporänta som från februari 216 är -,5 procent. Det innebär att universitetet betalar för sitt tillgodohavande hos Riksgälden. Den negativa reporäntan beräknas bestå för att stiga svagt mot slutet av planeringsperioden. Vid senaste bokslutet uppgick de likvida medlen till 3 52 miljoner kronor, vilket med dagens ränteläge innebär en kostnad på 14 miljoner kronor för 216. Den negativa reporäntan ger också en omvänd låneränta på de lån för investeringar som tas upp i Riksgälden. Vid utgången av 215 uppgick universitetets lån till 535 miljoner kronor. Den omvända låneräntan kan ge inkomster på nära två miljoner kronor. Tidigare fick universitetet ränta på sina tillgodohavanden hos Riksgälden, vilket betydde att ett finansiellt utrymme uppstod i skillnaden mellan kostnadsränta och intäktsränta. Verksamheten tilldelades inte någon intern ränta för sina respektive tillgodohavanden och debiterades inte heller någon intern ränta för lån till anläggningstillgångar. Internt har räntan varit noll under flera år. Som en konsekvens uppstår ett sammantaget underskott som tillsvidare täcks med anslagsmedel. Genom större användning av balanserat kapital och oförbrukade bidrag inom universitetet minskar behållningen på räntekontot och därmed ränteutgiften. Ökade investeringar ger i dagsläget större finansiella inkomster. Balanserat kapital inom verksamheten Universitetets styrelse och ledning ställer tydliga krav på verksamheten att planera sin disposition av balanserat kapital för att använda samtliga tillgängliga medel till kvalitetshöjande åtgärder i verksamheten, samt att, i förekommande fall, åtgärda underskott i verksamheten. Stora balanserade överskott och stora oförbrukade bidrag är något som universitetet delar med flera av de stora lärosätena. Organisationerna har av olika skäl inte mäktat med att genomföra verksamheten och förbruka sina inkomster i förväntad utsträckning. 18 (2)
Som ett sätt att aktivera verksamheten har universitetsledningen sedan några år tillbaka begärt in planering och uppföljning av användningen av överskotten. Inför budgetåret 216 fick fakulteter och institutioner i uppdrag att precisera och beskriva de satsningar som planerats som disposition av balanserat kapital. De underlag som lämnats in kommer sedan att följas upp under året. Har satsningarna genomförts? Vad kostade de? Om de inte har genomförts, varför? Om det balanserade kapitalet fortsätter att växa eller inte minskar trots att de planerade satsningarna har genomförts, hur kommer det sig? Detta är frågor som förhoppningsvis besvaras i uppföljningen och som kan ligga till grund för beslut om framtida åtgärder. Uppföljningen är värdefull eftersom det inte alltid går att utläsa av den ekonomiska redovisningen om planerna har genomförts eller ej. Förhoppningen är att både planeringen och uppföljningen ska bli bättre. För närvarande finns en del brister i underlagen. Exempelvis kan ett överskott, som hör till en specifik forskare eller forskargrupp för att det har uppstått där, uppfattas som att det är bundet för framtiden trots att det inte har presenterats någon plan för användningen. I beräkningen bör också tas med att en buffert för oplanerade eller oförutsedda händelser kan finns i det fria balanserade kapitalet. Fakultetsstyrelserna har vid ett flertal tillfällen uppmanats att skärpa styrning och uppföljning i syfte att de ekonomiska planerna faktiskt genomförs. Universitetsledningen fortsätter att ställa krav och begära in underlag för att fakulteterna ska ta ansvar och intressera sig för institutionernas verksamhet och planering. Centrala satsningar inom utbildningar respektive forskning På central nivå har användningen av balanserat kapital varit proaktiv. På utbildningssidan har styrelsen satsat 175 miljoner kronor under åren 213-218. Exempel på satsningar är utveckling av pedagogisk excellens, införande av nätbaserad pedagogik, utveckling av fristående kurser samt satsningar på Riksidrottsuniversitetet. Inom forskningen har ungefär 7 miljoner kronor avsatts av det balanserade kapitalet 213-218, vilket egentligen innebär att kommande anslagsmedel inom forskning och utbildning på forskarnivå redan har intecknats, eftersom det inte finns några överskott centralt på forskningssidan. Genom offensiv planering av de medel som styrelsen förfogar över vill ledningen bidra till användningen av balanserat kapital. Exempelvis delas fler utbildningsplatser ut än vad universitetet får, vilket finansieras av balanserat kapital på styrelsenivå. I sammanhanget bör dock nämnas att huvuddelen av det balanserade kapitalet finns ute i verksamheten. 19 (2)