Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 12 juni 2014 kl 08.30 12:00 Plats: Äspö, SKB Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Matti Wahlström, (v) Anders Stenberg, (m) Tobias Hörnfeldt Röhr, (fp) Tobias Facchini, regionförbundet Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening Bo Carlsson, expert Antonio Pereira, expert Kerstin Åbinger, samhällsbyggnadskontoret Rolf Persson, projektledare, LKO Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Elisabeth Wanneby, (mp) Elisabeth Englund (kd) 1. Mötets öppnande Charlotte öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns. 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. Redovisning från MKG till internationella seminariet den 3 juni, Rigmor, Antonio och Rolf. Forskaren Fergus Gibb föreläste om djupa borrhål. Han är förespråkare av denna metod. Han redogjorde för många fördelar med metoden som t.ex. säkerhet (vid ex jordbävningar), geologin, flexibilitet, kostnaderna samt att det är lättare att hitta en lämplig plats. Med metoden djupa borrhål har man en liten miljöpåverkan och man kan investera under projektets gång vilket innebär att det kan styras av tillgång och efterfrågan. I USA har man avsatt 70 miljarder dollar för ett 5-årigt demonstrationsprojekt inom området. Reflektioner från gruppen: enkel metod som måste utvecklas, man måste veta mer om vätgasbildningen i hålen och dess påverkan på materialet samt att det måste genomföras en grundforskning på de superkritiska tillstånden. Man konstaterar att metoden att borra så djupa hål som 3-5 km i dagsläget inte finns utan det bör avsättas pengar till sådan forskning. Forskaren Beate Kallenbach föreläste om statusen för det Tyska kärnavfallsprogrammet. Beslutet att avveckla all kärnkraft innebär att det är ett annat diskussionsklimat numera. Alla kärnkraftverk ska vara avvecklade år 2022. Man har också en ny lagstiftning på området from 2013. Det har även startats en nationell
kommission där deltagare från olika intresseorganisationer t.ex. miljöorganisationer och kyrkor men även forskare och politiker deltar. Beate redovisade också erfarenheter och problem från förvaret för låg- och medelaktivt avfall i Asse. Det har visat sig att det strömmar in saltlösning i vissa av de schakt där avfallet deponerats. Nu har man beslutat att börja återta avfallet. Beräknad start är 2033. Reflektioner från gruppen: hur ska man få pengarna att räcka till de olika projekten/metoderna? 5. Övrigt Till mötet den 19/11 är Johan Svan inbjuden till granskningsgruppen. Informationsbroschyren till kommuninvånarna kommer att ges ut under oktober. Gruppen kommer att ges möjlighet att tycka till om innehållet före den går i tryck. 6. Redovisning av nya experiment och studiebesök i Äspötunneln, Per Grahm, SKB Huvuddelen av dagens möte ägnades åt ett studiebesök i Äspötunneln där Per Grahmn visade gruppen runt. Besöket i tunneln förgicks av en genomgång av de nya experiment som satts upp. Se bifogad fil. 7. Påminnelse: mötestider inför hösten 2014 Följande tider fastställs för höstens möten med granskningsgruppen: 25 augusti kl 9-12 25 september kl 9-12 22 oktober kl 9-12 19 november kl 9-12 18 december kl 9-12 Nästa möte. 25 augusti kl 9-12, Stadshuset 8. Mötet avslutas Charlotte tackar gruppens deltagare och avslutar mötet Ordförande Charlotte Liliemark Sekreterare Anna Kinch
2014-06-16 1 Slutförvarsteknik Forskning, utveckling och demonstration av KBS-3-metoden vid Äspölaboratoriet Pär Grahm Gruppchef Geotekniska barriärer (TDG) Enheten för Slutförvarsteknik (TD) par.grahm@skb.se
Kärnbränsleförvaret i Forsmark (målbild) 2014-06-16 2
2014-06-16 3 Forskning, teknikutveckling och granskning Forskning i samverkan med andra Teknikutveckling och test i full skala Regelbunden granskning SKB TR-13-18 RD&D Programme 2013. Programme for research, development and demonstration of methods for the management and disposal of nuclear waste (2013)
2014-06-16 4 Äspölaboratoriet
Äspölaboratoriet under jord 2014-06-16 5
2014-06-16 6 Äspölaboratoriet under jord Ny etablering för KBS-3H på -410 meters nivån
Prototype Repository Återtag av yttre sektionen Section 1 Section 2 1 2 3 4 5 6 13 m 6 m 6 m 6 m 9 m 9 m 6 m 8 m Den inre sektionen (1) installerades 2001 and den yttre sektionen (2) installerades 2003. Öppning av den yttre sektionen påbörjades 2010 och återtaget slutfördes i december 2011. Under 2012 och 2013 har omfattande undersökningar utförts inom följande områden: - Berg - Plugg - Återfyllnad - Buffert - Kapslar - Givare - THM
2014-06-16 8 Prototypförvaret Öppning av pluggen till den yttre sektionen 6 dec 2010 17 jan 2011
2014-06-16 9 Prototypförvaret Utgrävning av återfyllnadsmaterial (23 feb 2011)
2014-06-16 10 Prototypförvaret Stefan Grandin Svärdh skriver daily log under provtagning av återfyllningen (23 feb 2011)
2014-06-16 11 Prototypförvaret Roine Ödlund och Fredrik Rudklint borrar ut prover i buffertblock (2 maj 2011)
2014-06-16 12 Prototypförvaret Provtagningsmönster i buffertblock C3 (4 maj 2011)
2014-06-16 13 Prototypförvaret Biologisk provtagning av kapselns yta och bufferten (30 maj 2011)
2014-06-16 14 Prototypförvaret Kapselåtertag. Frigjord kapsel lyfts upp ur deponeringshålet (14 juli 2011)
Utbyggnad av Äspölaboratoriet under jord Projektledare Emmeli Johansson 2014-06-16 15
2014-06-16 16 Utbyggnadens utformning på 410-metersnivån Tunnel TASP och TASU TASP TASU
Utbyggnadens utformning på 410-metersnivån KBS-3H-nischen 2014-06-16 17
Multi-Purpose Test och fortsatt utveckling av KBS-3H 2014-06-16 18
2014-06-16 19 Utbyggnadens utformning på 450-metersnivån TASJ TAS01
Utbyggnad av Äspölaboratoriet under jord 2014-06-16 20
2014-06-16 21 Utformning, installation och test av valvplugg Borrning av kärnborrhål som en förberedelse för vajersågning. Vajersågen installerad. Här installeras valvpluggen! Projektledare Pär Grahm Diamantvajer
Pluggning av en KBS-3V tunnel Betongkupol Hydrostatiskt grundvattentryck Svälltryck från återfyllnadsmaterial Grundvattenflöde under installationsfasen Bentonittätning Lågt läckage eftersträvas Materialavskiljare Filtersektion www.skb.se/publikationer: Anpassad återfyllnad av bentonit som ger begränsat svälltryck mot kupolen SKB R-09-07 Low ph self compacting concrete for deposition tunnel plugs SKB R-09-34 Feasibility study of a concrete plug SKB TR-10-16 Design, production and initial state of the backfill and plug SKB R-11-04 Low-pH concrete plug for sealing the KBS-3V deposition tunnels
Sågad slits 23
Sågad slits 24
Sågad slits 25
26 Gjutform monterad, klart för gjutning 13 mars 2013 94 m 3 low-ph SCC B200 Ø 8,8 m
Färdig valvplugg 27
2014-06-16 28 Mechanical and system engineering Full scale prototypes of machines and equipments Deposition Machine Robot (Backfilling of deposition tunnels) Self Propelled Modular Transporter
Projekt Åskar Test av återfyllnadsinstallation i full skala, genomfördes under februari 2014 2014-06-16 29
2014-06-16 30 Internationellt forskningssamarbete
2014-06-16 31 Nova Forskning och Utveckling SKB har öppnat upp sina laboratorier i Oskarshamn för annan forskning och teknikutveckling än sin egen. Äspölaboratoriet Kapsellaboratoriet
Äspölaboratoriets framtid Verksamheter i labbet och deras utveckling/avveckling med tiden SKB FUD/PLAN Strategisk teknikutvecklingsplan SKB International Annan utvecklings- och forskningsverksamhet (Nova FoU, NGL, etc ) 2013 2020 2025 2014-06-16 2029 32
2014-06-16 33 National Geosphere Laboratory (NGL) Georgia Destouni, professor i hydrogeologi vid Stockholms universitet, leder arbetet med att utveckla ett nationellt geosfärslaboratorium i Oskarshamn. Med stöd av finansiering från Vetenskapsrådet inleddes arbetet med ansökan den 18 januari 2013. Forskargrupperna från de medsökande universiteten ska nu beskriva och motivera den forskning som de vill bedriva i framtiden. Ansökan lämnas tidigast 2015 till Vetenskapsrådet för slutlig prövning. Huvudsökanden Stockholm University (SU) Medsökanden Uppsala University (UU) Linnaeus University (LNU) Royal Institute of Technology (KTH) Chalmers University of Technology (Chalmers) Swedish University of Agriculture Sciences (SLU) Lund University (LU) Luleå University of Technology (LTU) Swedish Geological Servey (SGU) Nova Centre for University Studies and R&D
2014-06-16 34 Utbyggnadsmöjligheter Alternativa platser Alternativ C Alternativ B Alternativ A
Utbyggnadsmöjligheter 2014-06-16 35 Alternativ C Alternativ B Alternativ A