Kompletterande miljöteknisk undersökning av kv. Hasseln

TOP Bostäder AB Kompletterande miljöteknisk undersökning av kv. Hasseln Förekomst av klorerade alifatiska kolväten i grundvatten Umeå 2018-04-24

Kompletterande miljöteknisk undersökning av kv. Hasseln Datum 2018-04-24 Uppdragsnummer 1320030808 Utgåva/Status Slutversion Kristin Stadling Kristin Stadling Nadia Sandström Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB V. Norrlandsgatan 11 B 903 27 Umeå Telefon 010-615 60 00 Organisationsnummer 556133-0506

(PM/Rapport) (Uppdragsnummer) 3 av 2

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 2 2. Områdesbeskrivning... 2 2.1 Historiska förorenande verksamheter... 2 2.1.1 Klorerade lösningsmedel... 4 3. Bedömningsgrunder och riktvärden... 6 3.1 Grundvatten... 6 3.2 Luft... 7 4. Tidigare undersökningar... 8 4.1 2016... 8 4.2 2017... 9 5. Utförda undersökningar... 12 5.1 Geofysiska undersökningar... 12 5.2 Installation av grundvattenrör... 12 5.3 Fältarbete... 12 5.3.1 Grundvattenprovtagning... 12 5.3.2 Luftmätning... 13 6. Resultat... 13 6.1 Geofysiska undersökningar... 13 6.2 Grundvatten... 14 6.2.1 Fältmätningar och observationer... 14 6.2.2 Analysresultat grundvatten... 16 6.3 Analysresultat luft... 19 7. Riskbedömning... 20 7.1 Föroreningssituation... 20 7.1.1 Potentiella föroreningskällor och spridningsvägar... 21 7.2 Föroreningars farlighet och exponeringsrisker... 23 7.3 Skyddsobjekt... 23 7.3.1 Grundvatten... 23 7.3.2 Recipienter... 23 8. Behov av riskreduktion... 24 9. Förslag på åtgärder... 24 9.1 Att bygga på förorening av CAH... 27 i

9.1.1 Passiva barriärer/tätskikt och passiv ventilation... 28 9.1.2 Aktiva ventilationssystem... 29 9.1.3 Luftade/ventilerade system... 30 10. Slutsats och rekommendation... 30 10.1 Fortsatt arbete... 31 10.1.1 Åtgärdsmål... 31 10.1.2 Utökade undersökningar... 31 10.1.3 Åtgärdsutredning... 32 11. Referenser... 33 Tabeller Tabell 1: Exempel på parametrar och värden för bra förutsättningar för reduktiv deklorering (nedbrytning)... 5 Tabell 2: Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (SLV FS 2001:30), samt de holländska Intervention values.... 6 Tabell 3. Jämförelsevärden hämtade ur tabell 5.10 i SPBI (2014). Samtliga halter anges i mg/l.... 7 Tabell 4: Riktvärden för inomhusluft.... 8 Tabell 5: Analysresultat av klorerade alifatiska kolväten i grundvattenrör installerade 2016, resultat (µg/l) i jämförelse med SLVFS 2001:30 samt holländska intervention value.... 10 Tabell 6: Analysomfattning grundvatten.... 13 Tabell 7: Koordinater grundvattenrör och djup till grundvattenyta under februari och december 2017.... 15 Tabell 8: Fältmätningar grundvatten utförda 2017-12-18.... 16 Tabell 9: Analysresultat av CAH i grundvatten (µg/l) i jämförelse med SLVFS 2001:30 samt holländska riktvärden (intervention value).... 16 Tabell 10: Analysresultat av CAH i grundvatten (µg/l) i jämförelse med SLVFS 2001:30 samt holländska riktvärden (intervention value).... 17 Tabell 11. Analysresultat i grundvatten ställlt mot SPBI:s riktvärden.... 19 Tabell 12: Resultat från luftprovtagning.... 20 Tabell 13: Exemplifiering av föroreningskällor... 22 Tabell 14: Efterbehandlingstekniker som går att utföra både på källområde och föroreningsplym.... 25 Tabell 15: Olika potentiella avhjälpandeåtgärder med styrkor och svagheter... 26 ii

Figurer Figur 1. Planområdet inom kvarteret Hasseln markerat med orange ram. Bildkälla: Lantmäteriets kartsök.... 1 Figur 2. Ortofoto med aktuella fastigheter och verksamheter. (1): Aktuellt område inom kvarteret Hasseln. (2): Circle K. (3): Fd. kemtvätt. (4): fd. gummiverkstad. (5): fd. kemtvätt.... 3 Figur 3. Spridning av klorerade lösningsmedel i mark och vatten. Källa: Naturvårdsverket rapport 5663 - Klorerade lösningsmedel Hållbar sanering.... 4 Figur 4: Anaerob (syrefri) reduktiv deklorering (nedbrytningskedja) från tetrakloreten till den neutraliserade formen eten.... 5 Figur 5. Visualisering av grundvattenrörens placering för provtagning 2016 2017.... 11 Figur 6: Resultat från resistivitetsmätningar, blå färg markerar det största avståndet till berg.... 14 Figur 7: Visualisering av bedömd grundvattenströmning vid de två grundvattenprovtagningarna.... 15 Figur 8: Visualisering av påträffade föroreningar inom kv. Hasseln. Högst halter har påträffats inom det orangea området.... 18 Figur 9: Jämförelse mellan område för högst återfunna halter (t.v.) samt bergsklacken i de norra delarna av fastigheten (t.h.).... 21 Figur 10: Potentiella spridningsvägar (röda pilar) tolkat efter uppmätt bergdjup. 22 Bilagor Bilaga 1: Historiska flygfoton kv. Hasseln Bilaga 2: Geofysiska resistivitetsmätningar Bilaga 3: Fältprotokoll installation av grundvattenrör Bilaga 4: Analysresultat grundvatten Bilaga 5: Analysresultat luft Bilaga 6: EBH-åtgärder Bilaga 7: Karta trädprovtagning iii

1. Inledning 1.1 Bakgrund I samband med framtagande av en ny detaljplan avsedd för bostadsändamål utfördes under 2016 2017 jord- samt grundvattenprovtagningar inom kvarteret (kv.) Hasseln belägen i Gällivare centralort, se Figur 1. Analysresultaten från provtagningarna påvisade förekomst av klorerade lösningsmedel och spår av petroleumprodukter i grundvatten. I jord påträffades halter av petroleumkolväten över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) i 7 av 15 provpunkter. På fastigheten har det tidigare bedrivits drivmedels- samt verkstadsverksamhet. De östra delarna av fastigheten har varit bebyggd med bostadshus, enligt studier av flygfoton revs dessa någon gång mellan åren 1977 1992. För historiska flygfoton se Bilaga 1. Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av TOP Bostäder AB att fortsätta utreda föroreningssituationen avseende klorerade lösningsmedel inom kvarteret. Fortsatt utredning anses väsentlig för att komma vidare i detaljplaneprocessen för kv. Hasseln. Figur 1. Planområdet inom kvarteret Hasseln markerat med orange ram. Bildkälla: Lantmäteriets kartsök. 1 av 33

1.2 Syfte Uppdraget syftar till att utreda om källan till påträffad förorening av klorerade lösningsmedel kan härröras till kv. Hasseln. Vidare syftar uppdraget till att utreda vilka risker föroreningsförekomsten kan innebära ur miljö- och hälsosynpunkt mot bakgrund av att fastigheten i framtiden skall nyttjas för bostadsändamål. Uppdraget innefattar: Geofysisk undersökning för att kartlägga avstånd till berg. Utökad grundvattenprovtagning för att om möjligt avgränsa föroreningen av klorerade lösningsmedel till kv. Hasseln. Analys av petroleumkolväten i grundvatten. Mätning av klorerade lösningsmedel i luft (Radiello). Riskbedömning med utgångspunkt i att fastigheten i framtiden ska nyttjas för bostadsändamål. Klargöra eventuella behov av riskreduktion. Presentera förslag till åtgärder som underlag för åtgärdsutredning. 2. Områdesbeskrivning Fastigheten är belägen i centrala Gällivare och angränsar till bostadsområden bestående av flerbostadshus. Strax nordost om fastigheten finns en drivmedelsstation i drift (Circle K). Området utgörs av en asfalterad yta med verkstadsbyggnad, parkeringsplatser samt en gräsbevuxen yta, se Figur 1. På fastigheten har det funnits en bensinstation som sanerats av SPIMFAB ned till riktvärden för Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Det finns uppgifter om att det vid saneringen har lämnats kvar förorening överstigande Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) (Ramböll, 2016). Enligt en geoteknisk undersökning (WSP, 2015) består marken i huvudsak av fyllning som överlagrar torv på morän. Fyllningen utgörs av grusig siltig sand med mäktighet om ca 1,5 3,2 m. Torvlagrets mäktighet varierar mellan 0,5 1,0 m. Den underlagrande moränen bedöms i huvudsak bestå av sandig siltmorän. Enligt SGU s jorddjupskarta är djupet till berg mellan 5 20 meter inom fastigheten. Grundvattenytan återfinns enligt undersökningar ca 2 6 m under markytan. 2.1 Historiska förorenande verksamheter Fastigheten har tidigare utgjorts av verksamheter bestående av bensinstation, bilverkstad och gummiverkstad (Ramböll, 2016). Klorerade lösningsmedel (exempelvis tetra- och trikloreten) och petroleumprodukter kan ha använts i verksamheterna. 2 av 33

Andra potentiella källor till påträffade klorerade lösningsmedel i grundvatten kan vara f.d. Skegas gummiverkstad på fastigheten Granen 6, direkt öster om kv. Hasseln, samt nedlagda kemtvättar på fastigheterna Malmen 9 och Stinsen 7. Bensinstationen (Circle K) nordost om kv. Hasseln skulle kunna vara en annan potentiell källa till föroreningen. Circle K bedöms dock inte vara en stor förbrukare av klorerade lösningsmedel. I Figur 2 visualiseras närliggande verksamheter där klorerade lösningsmedel kan ha förekommit. Aktuell fastighet markeras med ett orange område samt siffran ett (1). Utöver det aktuella området markeras även placeringen av Circle K (2), fd. kemtvätten på fastigheten Malmen 9 (3), Skegas fd. gummiverkstad på fastigheten Granen 6 (4) samt den fd. kemtvätten på fastigheten Stinsen 7 (5). Figur 2. Ortofoto med aktuella fastigheter och verksamheter. (1): Aktuellt område inom kvarteret Hasseln. (2): Circle K. (3): Fd. kemtvätt. (4): fd. gummiverkstad. (5): fd. kemtvätt. 3 av 33

2.1.1 Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel (Hädanefter i text: Klorerade alifatiska kolväten, förkortat CAH) har i stor omfattning använts under flera decennier inom svensk industri. Den bredaste användningen har varit som lösnings- och extraktionsmedel inom verkstads-, kemiteknisk-, och elektronikindustri samt för kemtvätt. De CAH som dominerat har varit tetrakloreten (PCE) samt trikloreten (TCE) (Nugin, 2004), vilka är vätskor med högre densitet (är tyngre) än vatten. När dessa ämnen kommer ut i omgivningen (vid exempelvis ett spill) kan de transporteras som en separat (fri) fas genom markens jordlager och till botten av underliggande grundvatten. Denna föroreningstransport bromsas upp först när kapillära krafter kan binda vätskan eller när den hindras av ett tätt lager (exempelvis lera eller berg) i marken. Klorerade alifatiska kolväten binds relativt dåligt till jordpartiklar vilket innebär att spridning av CAH kan gå relativt snabbt (Naturvårdsverket, 2007). En annan viktig spridningsväg för CAH är via gas. Detta då CAH generellt sett har en hög flyktighet, vilket innebär att de delvis avgår i gasform. Gas tränger då upp genom markens jordlager och kan sedan tränga vidare in i byggnader vilket i sin tur kan orsaka betydande påverkan på människors hälsa (Naturvårdsverket, 2007). En schematisk skiss över föroreningsspridningen avseende CAH ses i Figur 3. Figur 3. Spridning av CAH i mark och vatten (Naturvårdsverket, 2007). 4 av 33

2.1.1.1 Nedbrytning av CAH En viss del av CAH löses upp i vatten och nedbrytningsprodukterna påträffas ofta vid provtagning av grundvatten. Naturlig nedbrytning kan ske i grundvatten om gynnsamma förhållanden råder på platsen (Nugin, 2004), se Tabell 1. Vanligtvis är dock detta en väldigt långsam process. En ofullständig nedbrytning leder dock till en ackumulation av toxiska nedbrytningsprodukter. Nedbrytningen kallas reduktiv deklorering och innebär att molekylen tappar en kloratom för varje reduktionssteg den går igenom. Förenklat behöver alltså tetrakloreten (PCE), som innehåller fyra kloratomer, fyra reduktionssteg (via trikloreten (TCE), via dikloreten, via vinylklorid (VC)) för att slutligen neutraliseras till eten (Nugin, 2004). De olika nedbrytningsstegen visualiseras i Figur 4. Tabell 1: Exempel på parametrar och värden för bra förutsättningar för reduktiv deklorering (nedbrytning) Parameter Enhet Värde Kommentar Syrehalt mg/l <0,5 För höga syrehalter försvårar nedbrytning genom reduktion Syrehalt mg/l >5 Nedbrytning genom reduktion förhindrad, däremot kan VC oxideras. Nitrat mg/l <1 Vid höga halter kommer reduktion ske av nitrat istället för CAH Fe (II) mg/l >1 Reduktion möjlig, VC kan oxideras under järn (III)-reducerande förhållanden Sulfat mg/l <20 Vid höga halter kommer reduktion ske av sulfat istället för CAH Sulfid mg/l >1 Nedbrytning genom reduktion möjlig Redoxpotential mv <50 Ju lägre redox-potential, desto bättre förutsättningar för nedbrytning genom reduktion ph ph 5-9 Inom ph 5-9 är mikrobiell aktivitet möjlig Organiskt kol mg/l >20 Energikälla som driver reduktionsprocessen Temp C >20 En temperatur över 20 C accelererar biokemiska processer Figur 4: Anaerob (syrefri) reduktiv deklorering (nedbrytningskedja) från tetrakloreten till den neutraliserade formen eten. 5 av 33

3. Bedömningsgrunder och riktvärden 3.1 Grundvatten För bedömning av CAH i grundvatten har uppmätta halter jämförts med gränsvärden från Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) för dricksvatten samt riktvärden från Holland (Rijkswaterstaat Environment, 2013), se Tabell 2. Från de holländska riktvärdena har Intervention values (aktionsnivå) använts. De holländska intervention values är en indikativ nivå för ett kraftigt förorenat grundvatten då utredning och åtgärd bör genomföras. Observera att det i SLVFS 2001:30 anges ett gränsvärde på 10 µg/l för summan av tetrakloreten och trikloreten. Tabell 2: Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (SLV FS 2001:30), samt de holländska Intervention values. Ämne Enhet SLVFS Intervention Value tetraklormetan µg/l 10 triklormetan µg/l 400 diklormetan µg/l 1 µg/l tetrakloreten µg/l 40 10 trikloreten µg/l 500 trans-1,2- µg/l dikloreten 20 cis-1,2-dikloreten µg/l 20 1,1-dikloreten µg/l vinylklorid µg/l 0,5 5 µg/l 1,2-diklorpropan µg/l 80 1,1,1-trikloretan µg/l 300 1,1,2-trikloretan µg/l 120 1,1-dikloretan µg/l 900 1,2-dikloretan µg/l 3 400 Bedömning av alifatiska och aromatiska kolväten samt PAH i grundvatten har gjorts mot Svenska Petroleuminstitutets förslag till riktvärden för bensinstationer (SPBI, 2014). I rapporten finns haltkriterier beräknade för fem olika exponeringsvägar; dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning, miljörisk i ytvatten samt miljörisk i våtmark. Det högsta haltkriteriet för respektive ämne blir styrande för riktvärdet. För den aktuella fastigheten har hänsyn tagits till exponeringsvägarna ångor i byggnader och miljörisk i ytvatten, se Tabell 3. 6 av 33

Tabell 3. Jämförelsevärden hämtade ur tabell 5.10 i SPBI (2014). Samtliga halter anges i mg/l. Ämne Ångor i byggnader Miljörisker Ytvatten Alifater >C5-C8 3 0,3 Alifater >C8-C10 0,1 0,15 Alifater >C10-C12 0,025 0,3 Alifater >C12-C16-3 Alifater >C16-C35-3 Aromater >C8-C10 0,8 0,5 Aromater >C10-C16 10 0,12 Aromater >C16-C35 25 0,005 Bensen 0,05 0,5 Toluen 7 0,5 Etylbensen 6 0,5 Xylen 3 0,5 MTBE 20 5 PAH-L 2 0,12 PAH-M 0,01 0,005 PAH-H 0,3 0,0005 3.2 Luft För luft har uppmätta halter jämförts med riktvärden från United States Environmental Protection Agency (USEPA, 2015), från World Health Organization (WHO, 2000), Danska luftkvalitetskriterier för inomhusluft (Miljøstyrelsen, 2014) och Svenska arbetsmiljöverkets nivågränsvärden för exponering under en arbetsdag (AFS, 2015). Riktvärdena är framtagna som hälsobaserade riktvärden för inomhusluft, se Tabell 4 för sammanställning i tabellformat. 7 av 33

Tabell 4: Riktvärden för inomhusluft. Ämne Enhet ADK 1 USEPA 2 WHO 3 AFS 4 diklormetan mg/m 3 120 trans-1,2-dikloreten mg/m 3 cis-1,2-dikloreten mg/m 3 1,1-dikloreten mg/m 3 20 triklormetan mg/m 3 1,2-dikloretan mg/m 3 4 1,1,1-trikloretan mg/m 3 5 300 tetraklormetan mg/m 3 0,005 0,061 13 trikloreten mg/m 3 0,001 0,002 0,023 50 tetrakloreten mg/m 3 0,006 0,04 0,2 70 1,2-diklorpropan mg/m 3 1 Miljøstyrelsen, 2014. Afdampningskriterie. Prioriteringsniveauer för indeklimasager på kortlagte. 2 USEPA, 2015. Risk assessment information system. Chemical toxicity values chronical inhalation reference concentration 3 WHO, 2000. Air Quality guidelines for Europe. Second edition, 2000. 4 AFS, 2015. Hygieniska gränsvärden. Nivågränsvärden för exponering under en arbetsdag. Arbetsmiljöverkets författningssamling. AFS 2015:7. 4. Tidigare undersökningar 4.1 2016 Ramböll Sverige AB utförde 2016 en miljöteknisk markundersökning på kv. Hasseln, (Ramböll, 2016). Fältarbetet omfattade jordprovtagning med skruvborr i 15 provtagningspunkter samt installation av grundvattenrör och grundvattenprovtagning i 7 provtagningspunkter. Provtagning av marken utfördes halvmetersvis eller för respektive jordlager till dess att berg eller naturlig morän påträffades. Samtliga markprover mättes med PID (fältinstrument för mätning av flyktiga organiska föroreningar) inför urval av prover för laboratorieanalys. Totalt analyserades 15 prover med avseende på alifater, aromater, BTEX och PAH, varav 5 prover även analyserades med avseende på metaller. Resultaten från jordprovtagningen påvisade petroleumföroreningar i halter över KM i 7 av 15 punkter (0-1 m u my). Även förhöjd halt arsenik påträffades. Grundvatten uttogs ur samtliga 7 installerade grundvattenrör för analys av alifater, aromater, BTEX, PAH och MTBE. Ur 3 av dessa grundvattenrör uttogs dessutom prover för analys av tungmetaller, CAH, ph och DOC (löst organiskt kol). För uttag av grundvattenprover användes en peristaltisk pump. Resultaten från grundvattenprovtagningen visade att det i ett av tre analyserade grundvattenrör (RA1602) förekom CAH. Uppmätt halt av cis-1,2-dikloreten översteg holländskt intervention value. 8 av 33

Uppmätt halt av vinylklorid översteg holländskt intervention value och Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten. Spår av oljeförorening påträffades i grundvattnet, men i låga halter. I samråd med LKAB, TOP-bostäder och Miljö- och byggkontoret på Gällivare kommun togs beslut om att undersöka förekomsten av CAH ytterligare. 4.2 2017 Under 2017 utfördes en kompletterande undersökning av förekomst av CAH, (Ramböll, 2017a). Den kompletterande undersökningen innefattade provtagning efter omsättning av grundvatten i sex befintliga grundvattenrör, urval av jordprover från tidigare utfört fältarbete samt analys med avseende på CAH i jord och grundvatten. För både omsättning och grundvattenprovtagning användes en peristaltisk pump. I samband provtagning genomfördes även fältmätning av ph och konduktivitet. Provtagning av jord genomfördes 2016. Samtliga prover analyserades med avseende på flyktiga organiska kolväten (VOC) med en fotojonisationsdetektor (PID) i fält. Något direkt utslag gavs inte. För denna kompletterande undersökning har jordprover valts ut från sparade prover. Sparade prover har paketerats punktvis i en större samlingspåse och vid öppnande av denna stod två provpunkter (RA1602 och RA1610) ut från resterande genom att de hade en ospecificerbar lukt av lösningsmedel. Delprover från dessa två punkter har valts ut för analys med avseende på CAH. Resultatet påvisade inte någon förekomst av CAH i uttagna jordprover, trots den tydliga lukten av lösningsmedel. I samtliga sex provtagna grundvattenrör påvisades dock förekomst av CAH och i två av grundvattenrören (RA1602 samt RA1603) var halterna överskridande valda gränsvärden, se Tabell 5 och Figur 5. I dessa grundvattenprov rapporterades flera olika nedbrytningsprodukter av tetrakloreten (trikloreten, cis/trans-1,2-kloreten, 1,1-dikloreten och vinylklorid). I bägge rören förekom vinylklorid i halter som överskred både SLVFS gränsvärde och det holländska intervention värdet. I grundvattenrör RA1603 förekom trikloreten (TCE) i halter som överskred SLVFS gränsvärde. I övriga grundvattenrör förekom endast låga halter av cis-1,2-dikloreten. 9 av 33

Tabell 5: Analysresultat av klorerade alifatiska kolväten i grundvattenrör installerade 2016, resultat (µg/l) i jämförelse med SLVFS 2001:30 samt holländska intervention value. ELEMENT Enhet RA1602 RA1603 RA1604 RA1605 RA1606 RA1607 SLVFS Intervention tetraklormetan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 10 triklormetan µg/l <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 400 diklormetan µg/l <2,0 <2,0 <2,0 <2,0 <2,0 <2,0 1 tetrakloreten µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 40 10 trikloreten µg/l <0,10 12,2 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 500 trans-1,2- dikloreten µg/l 0,69 2,53 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 20 cis-1,2-dikloreten µg/l 122 664 2,76 1,23 0,92 0,14 20 1,1-dikloreten µg/l 0,15 0,83 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 vinylklorid µg/l 22 5 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 0,5 5 1,2-diklorpropan µg/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 80 1,1,1-trikloretan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 300 1,1,2-trikloretan µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 120 1,1-dikloretan µg/l <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 900 1,2-dikloretan µg/l <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 3 400 Provtagna grundvattenrör 2016 var installerade relativt ytligt (cirka 3 meter under markytan) med huvudsakligt syfte att kartlägga petroleumbaserade föroreningar som flyter på vattenytan. Filter sattes därför i nivå med grundvattenyta. För att om möjligt utreda källan till påträffade CAH och bedöma risker inför planerad ändring av markanvändningen beslutades därför om installation av nya djupare grundvattenrör, med filtret anpassat för att undersöka tyngre föroreningar så som CAH. 10 av 33

Figur 5. Visualisering av grundvattenrörens placering för provtagning 2016 2017. 11 av 33

5. Utförda undersökningar 5.1 Geofysiska undersökningar Inför upprättande av provtagningsplan och installation av nya grundvattenrör har geofysiska resistivitetsmätningar utförts för att ta reda på avståndet till berg. Avstånd till berg ansågs vara väsentligt eftersom grundvattenrörens filter behövde installeras på bergdjup. Metoden för de geofysiska undersökningarna beskrivs i Bilaga 2. 5.2 Installation av grundvattenrör I enlighet med provtagningsplanen (Ramböll, 2017b) installerades grundvattenrören i fem provpunkter, se Figur 4. Grundvattenrören installerades mot berg med filter i botten på röret, se fältprotokoll Bilaga 3. Detta för att kunna detektera föroreningar med en densitet tyngre än vatten. Grundvattenrören lämnades med uppstick ca 1 m ovan markytan och markerades för att undvika påkörning. 5.3 Fältarbete Fältarbetet för den kompletterande undersökningen utfördes i två omgångar, första gången i december 2017 och sedan i februari 2018. Undersökningen i december innefattade: Dokumentation av grundvattenrörens höjd över mark, djup till spets och djup till grundvattenyta Inmätning av grundvattenrör med precisions-gps Provtagning efter erforderlig omsättning av grundvatten i fem grundvattenrör Analys med avseende på klorerade alifatiska kolväten och petroleumkolväten i grundvatten. Undersökningen i februari 2018 innefattade installation och upphämtning av luftprovtagare. 5.3.1 Grundvattenprovtagning Innan prover uttogs, lodades grundvattenytans läge. Prover för analys av CAH uttogs innan och efter omsättning av grundvattnet. Prov för analys av petroleum uttogs efter vattnet omsatts. Varje grundvattenrör omsattes minst tre gånger stående rörvolym eller till torrt. För både omsättning och grundvattenprovtagning användes en peristaltisk pump där pumpning av grundvattnet kunde ske med lågt flöde. För analys med avseende på CAH insamlades ofiltrerat vatten i 20 ml headspacevialer, detta från samtliga grundvattenrör. I samband med provtagningen genomfördes även fältmätning av ph och konduktivitet med hjälp av Hanna Instruments HI-98130. För analys av petroleum användes av laboratoriet avsedda glasflaskor. 12 av 33

Samtliga grundvattenprover analyserades på ALS Scandinavia AB med avseende på klorerade alifatiska kolväten och petroleumprodukter (analyspaket OV-6a). Två grundvattenprov analyserades med avseende på petroleumprodukter (analyspaket OV-21a). Se Tabell 6 för analysomfattning med avseende på grundvatten. Tabell 6: Analysomfattning grundvatten. Provpunkt Antal Analyspaket RA1701 2 OV-6a, RA1702 2+1 OV-6a, OV-21a RA1703 2+1 OV-6a, OV-21a RA1704 2 OV-6a RA1705 2 OV-6a 5.3.2 Luftmätning På grund av djupt tjälad mark gick det inte att installera porgasspetsar som planerat. Istället installerades en Radiello luftprovtagare i ett av de grundvattenrör där föroreningar påträffats (grundvattenrör RA1702). Luftprovtagaren var en passiv provtagare som placerades ut i ca en vecka och inhämtades därefter och sändes till lab. Luftprovtagaren detekterar CAH men inte dess samtliga nedbrytningsprodukter (exempelvis vinylklorid). 6. Resultat 6.1 Geofysiska undersökningar Resultaten från den geofysiska undersökningen, där avståndet till berg undersöktes, visualiseras i Figur 6. Blå färg representerar största avståndet till berg och grön färg minsta avståndet till berg. Som synes i Figur 6 löper en bergsklack i de norra delarna av fastigheten, ytterligare en bergsklack går att urskilja strax sydväst om fastigheten. Ur resultatet går det även att utläsa att det finns två djuphål, ett i det sydvästra hörnet av fastigheten samt ett sydväst om fastigheten. Resultaten från den geofysiska undersökningen i sin helhet återfinns i Bilaga 2. 13 av 33

Figur 6: Resultat från resistivitetsmätningar, blå färg markerar det största avståndet till berg. 6.2 Grundvatten 6.2.1 Fältmätningar och observationer Djup till grundvattenyta lodades i samtliga grundvattenrör och djupet varierade mellan 2,14 6,4 m djup, se Tabell 7. Det är vid provtagningstillfällena mycket svårt att med säkerhet kunna utläsa grundvattnets flödesriktning. Det finns dock indikationer på att flödesriktningen kan vara från söder till norr eller från sydost mot nordväst. Flödesriktningen kan dock inte anses vara fastställd. Se Figur 7 för visualisering. Fältmätning av ph och konduktivitet genomfördes i samband med vattenprovtagningen 2017. Instrumenten tilläts stå tills dess att ett stabilt värde hade uppnåtts. Resultaten från fältmätningen presenteras i Tabell 8 nedan. 14 av 33

Högst konduktivitet uppmättes i grundvattenrör RA1702, RA1703 samt RA1705. Hög konduktivitet indikerar förorening, hög saltnivå eller hög näringsrikedom. phmätningarna indikerar att ph-värdet är neutralt till svagt basiskt. Figur 7: Visualisering av bedömd grundvattenströmning vid de två grundvattenprovtagningarna. Tabell 7: Koordinater grundvattenrör och djup till grundvattenyta under februari och december 2017. Provtagningspunkt X Y GVY Datum 170220 171218 RA1701 7449769,10 167661,61 4,11 RA1702 7449745,32 167724,75 3,14 RA1703 7449729,07 167747,04 2,82 RA1704 7449706,36 167701,54 6,40 RA1705 7449739,48 167694,79 2,82 RA1601 7449729,701 167690,040 Trasigt Trasigt RA1602 7449749,440 167717,378 2,45 RA1603 7449741,822 167730,777 2,22 RA1604 7449719,344 167726,304 3,10 2,99 RA1605 7449711,560 167740,257 2,41 2,33 RA1606 7449712,927 167753,025 2,82 2,80 RA1607 7449736,998 167750,631 2,20 2,14 15 av 33

Tabell 8: Fältmätningar grundvatten utförda 2017-12-18. Provtagningspunkt ph konduktivitet (µs) temp RA1701 7,92 20 1,3 RA1702 7,81 660 2,7 RA1703 8,00 550 2,8 RA1704 8,00 20 0,0 RA1705 7,68 710 2,7 6.2.2 Analysresultat grundvatten I nedanstående tabeller redovisas analysresultaten från den kompletterande grundvattenprovtagningen under 2017. Fullständiga analysresultat redovisas i Bilaga 4. Jämförelse har skett med Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten, SLVFS 2001:30 samt holländska riktvärden (intervention value). Analysresultat markerat med gult överskrider SLVFS, medan analysresultat markerad med orange överskrider de holländska intervention values. Resultaten går att utläsa i Tabell 9 samt Tabell 10. Tabell 9: Analysresultat av CAH i grundvatten (µg/l) i jämförelse med SLVFS 2001:30 samt holländska riktvärden (intervention value). Ämne Enhet RA1701 RA1701* RA1702 RA1702* RA1703 RA1703* SLVFS Intervention tetraklormetan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 10 triklormetan µg/l <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 400 diklormetan µg/l <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 1 tetrakloreten µg/l <0.20 <0.20 0,56 <0.20 <0.20 <0.20 40 10 trikloreten µg/l 0,12 <0.10 39 6,78 0,18 0,38 500 trans-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 1,39 0,78 0,33 0,36 20 cis-1,2-dikloreten µg/l 7,31 5,56 250 192 95,8 96,5 20 1,1-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 0,51 0,25 <0.10 0,11 vinylklorid µg/l 1,5 1,5 5,5 5,3 2,1 3,5 0,5 5 1,2-diklorpropan µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 80 1,1,1-trikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 300 1,1,2-trikloretan µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 120 1,1-dikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 900 1,2-dikloretan µg/l <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 3 400 *Indikerar prov uttaget efter omsättning 16 av 33

Tabell 10: Analysresultat av CAH i grundvatten (µg/l) i jämförelse med SLVFS 2001:30 samt holländska riktvärden (intervention value). Ämne Enhet RA1704 RA1704* RA1705 RA1705* SLVFS Intervention tetraklormetan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 10 triklormetan µg/l <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 400 diklormetan µg/l <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 1 tetrakloreten µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 40 10 trikloreten µg/l <0.10 <0.10 1,58 0,72 500 trans-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 20 cis-1,2-dikloreten µg/l 1,16 0,94 16,2 13,9 20 1,1-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 vinylklorid µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 0,5 5 1,2-diklorpropan µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 80 1,1,1-trikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 300 1,1,2-trikloretan µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 120 1,1-dikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 900 1,2-dikloretan µg/l <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 3 400 *Indikerar prov uttaget efter omsättning Spår av tetrakloreten (PCE) har innan omsättning återfunnits i låga halter i grundvattenrör RA1702 (mitt på kv. Hasseln). Dessutom återfanns trikloreten (TCE) i grundvattenprov från RA1702 i halter som uppgår till mellan 6,78 39 µg/l, dvs över riktvärdet för dricksvatten men under det holländska riktvärdet. Spår av TCE återfanns även i grundvattenrör RA1701 (enbart innan omsättning), RA1703 samt RA1705. Dock ej överskridande valda riktvärden. I samtliga grundvattenrör har nedbrytningsprodukten cis-1,2-dikloreten detekterats. För cis-1,2-dikloreten finns däremot inga riktvärden i Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten, SLVFS 2001:30, utan har därför enbart jämförts med de holländska intervention values. Dessa överskreds i grundvattenrör RA1702 samt RA1703. Riktvärdet ligger på 20 µg/l, högsta uppmätta halt (RA1702 innan omsättning) var 250 µg/l, dvs ett överskridande av riktvärdet med en faktor på 12,5 gånger. Vinylklorid har uppmätts i grundvattenrör RA1701, RA1702 samt RA1703. I samtliga av dessa rör överskreds Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten, i RA1702 överskreds även holländska intervention values. Uppmätta halter låg inom intervallet 1,5-5,5 µg/l. I Figur 8 beskrivs resultatet av påträffade grundvattenföroreningar från både grundvattenundersökningen under 2016 samt 2017. Den blå linjen i Figur 8 är interpolerat område för påträffande föroreningar. Området markerat med orange i figuren representerar området där högst halter påträffats. 17 av 33

Figur 8: Visualisering av påträffade föroreningar inom kv. Hasseln. Högst halter har påträffats inom det orangea området. 18 av 33

Uppmätta halter av alifater, aromater och PAH redovisas i Tabell 11. Analysresultaten för provpunkt RA1702 och RA173 överskrider riktvärdet för inandning av ångor i byggnader (alifater >C10-C12). Tabell 11. Analysresultat i grundvatten ställlt mot SPBI:s riktvärden. u.d =under laboratoriets detektionsgräns. Ämne RA1702 RA1703 Ångor i byggnader Miljörisker Ytvatten Alifater >C5-C8 u.d u.d 3 0,3 Alifater >C8-C10 u.d u.d 0,1 0,15 Alifater >C10-C12 0,092 0,134 0,025 0,3 Alifater >C12-C16 u.d u.d - 3 Alifater >C16-C35 0,092 0,134-3 Aromater >C8-C10 0,00034 0,00069 0,8 0,5 Aromater >C10-C16 u.d 0,000053 10 0,12 Aromater >C16-C35 u.d u.d 25 0,005 Bensen u.d u.d 0,05 0,5 Toluen 0,00082 0,00143 7 0,5 Etylbensen u.d. u.d. 6 0,5 Xylen 0,0002 0,0004 3 0,5 MTBE 20 5 PAH-L 0,00005 0,00011 2 0,12 PAH-M u.d u.d 0,01 0,005 PAH-H u.d u.d 0,3 0,0005 6.3 Analysresultat luft I det grundvattenrör (RA1702) där en Radiello installerats uppmättes halter över danska luftkvalitetskriterier för inomhusluft och halten tangerar USEPA:s toxicitetsvärde för kronisk inhalation, se Tabell 12. Det ska dock påpekas att resultatet inte går att jämföra med de förutsättningar som råder i inomhusluft, detta då luftprovtagaren i detta fall varit installerat inuti ett grundvattenrör samt att yttertemperaturen varit -20 C. Analysresultat redovisas också i Bilaga 5. 19 av 33

Tabell 12: Resultat från luftprovtagning. Ämne Enhet Resultat ADK 1 USEPA 2 WHO 3 AFS 4 1,1-dikloreten mg/m3 <0.0002 120 diklormetan mg/m3 <0.0002 trans-1,2-dikloreten mg/m3 0,00085 cis-1,2-dikloreten mg/m3 0,13 20 triklormetan mg/m3 <0.0002 1,2-dikloretan mg/m3 <0.0002 4 1,1,1-trikloretan mg/m3 <0.0003 5 300 tetraklormetan mg/m3 <0.0003 0,005 0,061 13 trikloreten mg/m3 0,002 0,001 0,002 0,023 50 tetrakloreten mg/m3 <0.0003 0,006 0,04 0,2 70 1,2-diklorpropan mg/m3 <0.0003 1 Miljøstyrelsen, 2014. Afdampningskriterie. Prioriteringsniveauer för indeklimasager på kortlagte. 2 USEPA, 2015. Risk assessment information system. Chemical toxicity values chronical inhalation reference concentration 3 WHO, 2000. Air Quality guidelines for Europe. Second edition, 2000. 4 AFS, 2015. Hygieniska gränsvärden. Nivågränsvärden för exponering under en arbetsdag. Arbetsmiljöverkets författningssamling. AFS 2015:7. 7. Riskbedömning 7.1 Föroreningssituation Det är i dagsläget inte säkerställt om påträffad förorening av CAH är ett källområde eller en föroreningsplym. Ett hot-spot område har dock påträffats inom kv. Hasseln, se Figur 8. Föroreningen är inte avgränsad i något väderstreck även om lägre halter påträffats utanför hot-spot området. Vid jämförelse av Figur 6 samt Figur 8 kan det ses indikationer på att högst halter återfinns längs efter den bergsklack som återfanns vid de geofysiska undersökningarna. Se Figur 9 för en nära jämförelse. Från ett källområde kan CAH lösas ut i det förbiflödande grundvattnet så att en plym med lösta föroreningar bildas. Den fria fasen (källområdet) kan förorena såväl grundvatten som porgas under mycket lång tid, med en tidshorisont på hundratals år. Plymer av kilometerlängd har i andra undersökningar konstaterats efter måttliga spill av CAH. Något som skulle kunna indikera att påträffade CAH härstammar från en föroreningsplym, och ej källområde, är att det påträffats nedbrytningsprodukter i samtliga fall, medan tetrakloreten (PCE) ej påträffats i höga halter (endast spår av i ett grundvattenprov). Dock har trikloreten (TCE) påträffats i två fall, i RA1702 samt RA1603. TCE är dels en nedbrytningsprodukt av PCE, men TCE kan även vara huvudprodukt och har likt PCE använts som avfettning inom metallindustrin samt inom kemtvättsindustri. 20 av 33

TCE användes vid tidig kemtvätt fram till 1950, varefter det helt ersattes av PCE (vilken har använts i kemtvätt sedan 1940). Ytterligare något som indikerar att påträffad förorening är en föroreningsplym och ej källområde är att höga halter påträffats i grundvattenrör RA1703. Indikationerna på grundvattenströmningen vid provtagningstillfällena var från syd till norr, alternativt från sydöst till nordväst. Antaget att verkstaden skulle vara föroreningskällan och antaget att grundvattenströmningen är enligt ovan, skulle detta innebära att RA1703 ligger nedströms grundvattenströmningen. Figur 9: Jämförelse mellan område för högst återfunna halter (t.v.) samt bergsklacken i de norra delarna av fastigheten (t.h.). I provpunkterna RA1704 och RA1703 överskreds riktvärde för ångor i byggnader för alifater >C10-C12. Tidigare provtagning av grundvatten (2016-2017) har visat spår av petroleumförorening, men i låga halter. Denna förorening skulle kunna vara en rest av en föroreningsplym i grundvatten från tidigare sanerat område (bensinmack) på kv. Hasseln. 7.1.1 Potentiella föroreningskällor och spridningsvägar I Tabell 13 listas exempel på vanliga föroreningskällor av CAH (Naturvårdsverket, 2007). Potentiella föroreningskällor till påträffad förorening på kv. Hasseln kan förutom den fd. verkstaden (ex. läckage från avloppsledningar i anslutning till oljeavskiljare etc.) vara omgivande fd. kemtvättar eller den f.d. gummiverkstaden strax öster om fastigheten. Av de två fd. kemtvättarna i området anses med tanke på antagen grundvattenströmning, kemtvätten inom fastigheten Stinsen 7 vara en mer sannolik föroreningskälla jämfört med fd. kemtvätten på Malmen 9. Dock ska inte kemtvätten på Malmen 9 uteslutas, detta eftersom föroreningsspridningen av CAH är mycket komplex. Mot bakgrund av tolkat bergdjup illustreras potentiella spridningsriktningar för föroreningen i Figur 10. 21 av 33

Tabell 13: Exemplifiering av föroreningskällor Föroreningskälla Lösningsmedelscisterner och fatlager Processutrustning så som avfettningskar, kemtvättsmaskiner och dylikt Avfallsupplag Avloppsledningar Dagvattensystem Ventilationsutkast Föroreningsspridning Spill i samband med påfyllning av cisterner samt genom läckage från cisterner, fat och rörledningar. Spill vid hantering eller läckage från utrustningen och dess rörledningar Läckage av processavfall samt läckage från deponerade tunnor Läckage från avloppsledningar eller oljeavskiljare. Fri fas kan ansamlas i botten av oljeavskiljare Läckage från sandfång i rännstensbrunnar där fri fas kan ansamlas Kondensat från ventilationsluft Figur 10: Potentiella spridningsvägar (röda pilar) tolkat efter uppmätt bergdjup. 22 av 33

Påträffad petroleumförorening i grundvatten (aromatiska och alifatiska kolväten samt PAH) bedöms kunna härröras till tidigare verksamhet på Kv Hasseln (bensinmack). En petroleumförorening består av korta och långa kolkedjor (>C5-C35). De kortare alifaterna är flyktigare och mer vattenlösliga (mer spridningsbenägna) medan de längre alifaterna (>C12-C35) är mer tjockflytande (fasta) och återfinns oftast mer lokalt nära föroreningskällan. Fastigheten är enligt uppgift sanerad ned till riktvärde för MKM. Det innebär att halter upptill MKM fortfarande kan förekomma i jord. Att lättare alifatfraktioner påträffas i grundvatten utanför sanerat område är därför inte osannolikt. 7.2 Föroreningars farlighet och exponeringsrisker Planerad framtida markanvändning är avsedd för bostadsändamål. Det innebär att vuxna och barn kommer att vistas permanent på fastigheten. De huvudsakliga exponeringsvägarna för CAH är inandning, oralt intag eller hudkontakt. Vinylklorid har dokumenterat cancerframkallande effekter och exponering sker via inandning av ånga. För alifater >C10-C12 är den huvudsakliga exponeringsvägen inandning av ånga. Lättare alifater kan avge irriterande, berusande eller giftiga ångor och ge neurologiska symtom. Mot bakgrund av uppmätta halter av vinylklorid och alifater >C10-C12 i grundvatten bedöms en risk för exponering via ångor i byggnader föreligga. Grundvattenytan är relativt ytlig (ca 2-6 m under markyta), vilket ökar risken för ånginträngning i byggnader. 7.3 Skyddsobjekt 7.3.1 Grundvatten Det finns inga brunnar för dricksvattenuttag i områdets (SGU:s brunnsarkiv) direkta närhet och Gällivare tätort är ansluten till det kommunala dricksvattennätet. Fastigheten ligger inte inom skyddsområde för grundvattentäkt. 7.3.2 Recipienter Närmaste recipient är Vasaraträskets utlopp, ca 700 m sydväst om fastigheten. 23 av 33

8. Behov av riskreduktion Med grund i ovanstående resultat, påträffade föroreningar, föroreningshalter samt den riskbedömning som utförts, bedöms det föreligga en risk för ånginträning i byggnader. På grund av detta finns det inom fastigheten ett behov av riskreduktion genom avhjälpandeåtgärder innan byggnation sker. Omfattningen på avhjälpandeåtgärderna kan dock, på grund av de osäkerheter som fortfarande kvarstår, inte fastställas. 9. Förslag på åtgärder Efterbehandling av föroreningar av CAH är mer komplicerade och mer omfattande än undersökningar och efterbehandling av andra vanligt förekommande jord- och grundvattenföroreningar. Trots att CAH har hanterats på många olika platser i Sverige är kunskapen om problemets omfattning bristfällig. Endast på ett begränsat antal platser har mer systematiska undersökningar utförts och på ett fåtal platser har efterbehandlingsåtgärder utförts. I andra europeiska länder och exempelvis Nordamerika har CAH fått en helt annan uppmärksamhet och prioritet i efterbehandlingsarbetet. Vid efterbehandling är det viktigt att källområdet är väl lokaliserat och avgränsat för att framgång med åtgärden ska nås. Det är även viktigt att känna till vad som utgör källområdet i en markprofil och de egenskaper som kännetecknar dessa för att rätt insatser ska kunna göras. Varje form av åtgärd inom källområdet måste anpassas så att den ger avsedd effekt där källföroreningen återfinns. Förslag på efterbehandlingsåtgärder redovisas i Bilaga 7. Eftersom det i dagsläget inte är säkerställt om påträffad förorening är en källförorening eller en föroreningsplym har markerade åtgärdsalternativ för efterbehandling i bilagan utgått från bägge scenarion. Dessa redovisas även i korthet i Tabell 14. De olika behandlings- och utförandealternativen har var och en sina styrkor och svagheter med avseende på olika ämnen, koncentrationer, geologisk miljö etc. Markerade åtgärder är potentiellt tillämpbara men behöver värderas och utredas för de specifika förhållandena inom kv. Hasseln. Som ett exempel redovisas styrkor och svagheter med olika efterbehandlingsalternativ i Tabell 15. 24 av 33

Tabell 14: Efterbehandlingstekniker som går att utföra både på källområde och föroreningsplym. Metod Teknik Användningsområde Grundvatten Relativ kostnad Rel. Källområde Föroreningsplym In situ Ex situ Kapital Drift & Underhåll Tidspann Pumpning och behandling ex situ Ventilation in situ Kemisk oxidation in situ Avancerade oxidationsprocesser Avdrivning med luft Luftinjektion/ porgasextraktion x x x Hög Hög Lång x x x Låg Låg Lång x x x Låg Låg Medel Permanganat x x x Medel Medel Medel 25 av 33

Tabell 15: Olika potentiella avhjälpandeåtgärder med styrkor och svagheter Metod Fördelar Nackdelar Schaktning Fungerar bra ovanför grundvattenytan Inga resthalter (om inte återkontaminering sker) Relativt snabb Dyrt och besvärligt på större djup och under grundvattenytan Kräver rivning av byggnader Relativt stor miljöpåverkan Omöjligt i berg Pumpning Vacuumextraktion Fungerar på fri fas Går att kombinera med andra verksamheter Spridningen minskar/upphör Fungerar på fri fas Går att kombinera med andra verksamheter Spridningen minskar/upphör Fungerar bättre än pumpning vid låg permeabilitet Effekt på höga halter i markluften Svårt att nå låga resthalter Kräver god permeabilitet Tar ofta lång tid Svårt att nå låga resthalter Mycket energikrävande Tar ofta lång tid Kemisk oxidation (Injektering av kraftiga oxidationsmedel, ex permanganat eller Fentons reagens) Fungerar bra på höga lösta halter Går att kombinera med andra verksamhater Snabbt resultat Inga farliga nedbrytningsprodukter Fungerar mindre bra på fri fas Kräver någorlunda god permeabilitet Fungerar dåligt om jordmatrisen förbrukar syre Steriliserar matrisen Biologisk reduktiv deklorering (Nedbrytning sker genom att bakterier stegvis byter ut kloratomer mot väte. Om indikationer finns på nedbrytning kan denna stimuleras) Kemisk reduktiv deklorering (Katalytisk nedbrytning med hjälp av metalliskt järn) Termisk avdrivning Billig metod Går att kombinera med andra verksamheter Fungerar även på något tätare matriser Mindre risk för rebound-effekt Fungerar på relativt höga halter Går att kombinera med andra verksamheter Fungerar även på något tätare matriser Mindre risk för rebound-effekt Fungerar på fri fas Fungerar på mycket täta matriser Inga eller låga resthalter Fungerar mindre bra på fri fas Kräver att rätt bakterieflora finns i matrisen (DNA) Kan ge farliga nedbrytningsprodukter Tar lång tid, ofta flera år Förhållandevis dyr metod Extremt energikrävande Fungerar inte vid höga grundvattenflöden Säkerhetsrisker Steriliserar jordmatrisen 26 av 33

9.1 Att bygga på förorening av CAH Där CAH påträffats i anslutning till bostäder aktualiseras ofta tekniska skyddsåtgärder för att minimera risken för att människor ska exponeras av förorening. Metoden omfattar tre tekniska lösningar: -Ventilation under bottenplatta -Behandling av inomhusluft -Justering av ventilationssystem Samtliga metoder ämnar skydda inomhusmiljön och på så sätt undvika att exponera människor för föroreningen. Metoderna är relativt billiga, men dessa har ingen inverkan på själva föroreningen och måste därmed drivas så länge föroreningen finns kvar i marken. Att bygga på föroreningen kan också reducera framtida möjligheter till åtgärdsalternativ på själva föroreningskällan och föroreningsplymen, eftersom man då har bostäder/byggnader på fastigheten att ta hänsyn till vid eventuella insatser och åtgärder. Föroreningskoncentrationer i inomhusluften styrs av koncentrationer i underliggande matriser, föroreningars transporthastighet genom matrisen under byggnaden, luftens flödeshastighet in i byggnaden samt luftvolym och luftomsättning inne i byggnaden. Åtgärder för att minska ånginträngningen innebär att en eller flera av dessa transportvägar och utspädningsmekanismer justeras på ett sådant sätt att koncentrationerna inomhus minskar (Geosyntec Consultants, 2015). Ånginträngning till byggnader orsakas av diffusionsbaserad och/eller advektiv transport av CAH i ångfas till ovanliggande utrymmen. Den viktigaste platsen där ånginträngning kan reduceras (förutom åtgärder på själva källföroreningen) är vid byggnadens bottenplatta samt eventuella ytterväggar under marknivå. På dessa ställen kan transport in i byggnaden fysiskt förhindras genom installation av diffusionstäta och lågpermeabla barriärer, så kallade passiva barriärer. Sådana åtgärder kan dock leda till att koncentrationen förorening under byggnaden istället ökar, vilket inte är önskvärt. Placering av passiv ventilation under bottenplattan kan då förbättra den horisontella transporten av markluft och då reducera den ackumulering av CAH-koncentrationer under plattan som orsakas av de passiva barriärerna. Därför bör passiva barriärer alltid kombineras med passiv ventilation (Geosyntec Consultants, 2015). Passiv ventilation kan drivas av koncentrationsskillnader (diffusion) eller tryckskillnader (advektion). Högpermeabla genomsläppliga material kommer att vara mer effektiva än material med låg (finsand) eller måttlig (grus) permeabilitet. Passiv ventilation kan förstärkas med system där man förstärker t.ex. skorstenseffekten. 27 av 33

Slutligen kan inträngning av markluft elimineras genom att byggnaden höjs från marken och tillåter utomhusluft att fritt ventilera utrymmet mellan bottenplatta och mark (Geosyntec Consultants, 2015). Byggnader upphöjda på pålar och/eller placering av garageplan utan väggar under bostadshus är vanliga exempel på detta tillvägagångssätt. Även underjordsgarage ger betydligt minskad risk för inträngning av markluft till bostadsdelen, eftersom ventilation krävs för att upprätthålla en säker kolmonoxidnivå i garaget och minska luktolägenheter från fordon (Geosyntec Consultants, 2015). I nedanstående avsnitt ges förslag på tekniska lösningar som kan användas om byggnation ska ske på en förorening av CAH. Dock måste val av teknisk lösning alltid anpassas till de förutsättningar som råder på den aktuella fastigheten. 9.1.1 Passiva barriärer/tätskikt och passiv ventilation Koncept och material för tätskikt: Passiva barriärer fungerar genom att fysiskt blockera flödet/diffusionen av markluften in i en byggnad. Materialet som tätskiktet består av måste därför ha låg permeabilitet och diffusiv genomsläpplighet, vara relativt fritt från defekter och vara väl tätat vid samtliga av bottenplattans kanter och rörgenomföringar. I de flesta fall består tätskikten av termoplaster eller elastiska flexibla membran eller bituminösa material som sprayas på markytan under en betongplatta (Geosyntec Consultants, 2015). Koncept och material för passiv ventilation: Passiva ventilationssystem skapar en genomsläpplig väg för horisontell lufttransport under bottenplattan. Passiva ventilationssystem avleder föroreningar i ångfas runt byggnaden istället för in i den, och minskar också koncentrationen under bottenplattan. Passiva ventilationssystem är därför mindre sårbara för små läckor i ovanliggande bottenplattor än en passiv barriär. Permeabelt rent grus är ett av de vanligaste passiva luftningsmaterialen, vanligtvis kombinerat med perforerade plaströr för att samla och leda markluft. Begränsningar: Brister i tätskiktet, inklusive hål eller revor, kan minska dess effektivitet. För att förhindra transport av markluft med föroreningar i ångfas i kanterna av tätskiktet skall det vara monterat tätt mot alla ytor som omgärdar bottenplattan. Kostnader: Kostnaden för tunnare tätskiktsprodukter ligger normalt mellan ca 40 och 200 SEK/m 2 för inköp och installation, medan kostnaden för tjockare tätskikt och tätskikt som sprayas ut vanligtvis ligger mellan ca 240 och 400 SEK/m 2 för inköp och installation, exklusive kostnaden för underliggande avluftningsrör (Geosyntec Consultants, 2015). Om rent genomsläppligt grus under plattan redan ingår i konstruktionen, är kostnaden för avluftning begränsad till kostnad för perforerade rör eller dräneringsmattor och stigarledningar. Dessa installeras vanligen av VVS-entreprenörer och/eller experter på radonlösningar. 28 av 33

Prestanda: De flesta barriärmaterial är i huvudsak ogenomträngliga med mycket liten eller ingen molekylär diffusion genom materialet, även vid höga koncentrationer. Passiva barriärers prestanda påverkas dock av eventuella skador och otätheter i produkten och dess skarvar, särskilt när dessa sammanfaller med fogar och/eller sprickor i betongen. Dåligt installerade, tunna tätskikt kan ha en begränsad effektivitet under bottenplattor, medan en väl installerad och robust tätskiktsprodukt med ett passivt ventilationssystem reducerar risken för ånginträngning i mycket hög grad (Geosyntec Consultants, 2015). 9.1.2 Aktiva ventilationssystem Begrepp och material: Aktiva ventilationssystem drar luft från det permeabla lagret underliggande bottenplattan med hjälp av fläktar eller liknande utrustning. Detta resulterar i ett större och jämnare luftflöde än vad som kan uppnås med ett passivt system. Det aktiva systemet ger större och mer konstant utspädning av markluft med innehåll av flyktiga ämnen och minskar också lufttrycket under byggnaden. När lufttrycket under bottenplattan är lägre än lufttrycket i huset sker ett nettoflöde nedåt, ut från byggnaden, snarare än uppåt, in i byggnaden. Aktiva ventilationssystem använder samma utrustning/produkter som passiva system. Det som tillkommer är oftast endast fläktar. Val av fläkt beror på hur markluftens flöde svarar på tryckförändringar, vilket i sin tur beror på permeabiliteten av omgivande geologiska material och bottenplattas typ och egenskaper. Dessutom styr avluftningslagrets permeabilitet hur mycket energi/kraft som behövs för att suga upp luft och sprida ett undertryck under byggnaden. Begränsningar: Aktiva ventilationssystem har få begränsningar vad gäller nybyggnation. Dock krävs ett omättat (ovanför grundvattenytan) avluftningslager för att systemen ska fungera. Den väsentligaste begränsningen för ett aktivt fläktsystem är att det kräver underhåll samt kontinuerlig övervakning. Livslängden på dessa system bör därmed planeras så att livslängden sammanfaller med livslängden för byggnaden. Kostnader: Kostnader för de aktiva ventilationssystemen beror på vilka tätskiktsystem och avluftningsmaterial som använts, samt antalet insugningsöppningar och storleken/effekten på de fläktar som behövs. Kostnader vid nybyggnation kan variera från ca 200 till 600 SEK per m 2 där lägre kostnader återspeglar enklare tätskikt och avluftningslager medan högre kostnader återspeglar mer robusta tätskiktslösningar och rent grus som avluftningslager (Geosyntec Consultants, 2015). Prestanda: Aktiva ventilationssystem minskar kraftigt halterna i inomhusluften när de är väl utformade och installerade samt då tillräckligt luftflöde tillåts under bottenplattan. 29 av 33

9.1.3 Luftade/ventilerade system Koncept och material: Ventilerade golvsystem (ex Cupolex -formar, en produkt som har använts i Europa och på andra håll i världen i ca 20 år) är system som skapar ett kontinuerligt hålrum under den gjutna betongplattan som då kan ventileras och sättas under undertryck/vakuum. Systemet tillsammans med betongen skapar en mycket tät barriär mot ånginträngning, medan hålrummet som bildats skapar en effektiv transportväg för luft som kan ventileras bort. Ventilerade golvsystem fungerar på samma sätt som passiva och aktiva avluftningssystem men ersätter t.ex. grus med större och mer effektiva hålrum (Geosyntec Consultants, 2015). Begränsningar: De begränsningar som gäller för ventilationssystem gäller även för dessa system. Kostnader: Cupolex -formar kostar ca 200 SEK per m 2 för inköp och installation (Geosyntec Consultants, 2015). Ofta innebär användning av dessa system att mängden betong, armeringsjärn och grus minskar vilket ger besparingar. Prestanda: Forskning har visat att hålutrymmena genom detta system tillåter cirka 10 gånger högre luftflöde än vad grus gör, givet liknande förhållanden i övrigt. Detta ger större utspädning och massförlust av föroreningar än traditionella tätskikts- och luftningssystem (Geosyntec Consultants, 2015). 10. Slutsats och rekommendation Då både nedbrytningsprodukterna TCE och DCE påträffats inom fastigheten tyder detta på att det råder reducerande förhållanden (syrefria) inom området. Detta innebär att det råder goda förutsättningar för nedbrytning av CAH i grundvattenakvifären. Det råder dock osäkerheter kring om det är tillräckligt reducerande förhållanden för en fullständig nedbrytning från TCE till eten. I dagsläget har man ej med säkerhet påträffat ett specifikt källområde. Verkstaden inom kv. Hasseln kan inte uteslutas vara källan till förorening, samtidigt som både den fd. gummiverkstaden öster om fastigheten samt de bägge fd. kemtvättarna skulle kunna vara källan. Föroreningen är inte avgränsad i något väderstreck och fördelning av förorening i mark (bl.a. porgas) är delvis okänd. Detta medför att det i dagsläget är svårt att identifiera tillämpbara och effektiva åtgärder, om så krävs. Inför val av efterbehandlingsåtgärd, om sådan väljs, är det av yttersta vikt att föroreningen avgränsas och källområdet identifieras. 30 av 33

Det är tekniskt möjligt att bygga på föroreningar av CAH genom en eller flera tekniska lösningar. Dessa tekniska lösningar måste dock utformas platsspecifikt, samt redan i projekteringen av de byggnader som ämnas uppföras. Innan ett sådant beslut tas måste också tillsynsmyndigheten involveras i frågan, detta då fastigheten ändock innehåller föroreningar. De tekniska lösningarna måste bedrivas så länge föroreningen finns kvar i marken samt att en byggnation på fastigheten kan medföra en reducering av åtgärdsalternativen för efterbehandling av föroreningen. Om det i detta fall är möjligt att bygga på föroreningen låtes vara osagt till dess att förutsättningarna utretts närmare. Gällande påträffade petroleumförorening i grundvattenrör RA1702 och RA1703 bör det fastställas om detta är en rest av en föroreningsplym från den tidigare sanerade delen av kv. Hasseln (där bensinmacken varit lokaliserad). 10.1 Fortsatt arbete 10.1.1 Åtgärdsmål I ett fortsatt arbete bör man tillsammans med tillsynsmyndigheten ta fram övergripande åtgärdsmål gällande CAH inom Gällivare centralort. Fortsatt så bör man formulera platsspecifika åtgärdsmål, som beaktar skydd av människors hälsa och miljön och andra övergripande mål som gäller för den aktuella platsen. Åtgärdsmål behöver nödvändigtvis inte vara mätbara åtgärdsmål, likt riktvärden. Det kan också vara tekniska åtgärdsmål eller en kombination av båda. 10.1.2 Utökade undersökningar Vid eventuella krav på utökade undersökningar bör tillsynsmyndigheten involveras i planeringsskedet. Detta bör genomföras för att säkerställa att man erhåller det undersökningsunderlag som tillsynsmyndigheten sedan kräver för efterföljande åtgärder. Mest väsentligt i en efterföljande kompletterande provtagning är en identifiering av källområdet för CAH-föroreningen. Vetskapen huruvida man har en föroreningsplym eller ett källområde är viktig för att i nästa skede kunna identifiera tillämpbara åtgärder. För att undersöka närområdet kan exempelvis en trädprovtagning utföras, se förslag i Bilaga 7. Detta bedöms tillämpbart eftersom CAH tas upp i vattenlöst fas vid trädens rötter. Trädets vattenbehov och vilket vatten det utnyttjar är därför viktigt för dess möjlighet att ta upp CAH. Vid provtagning bör provtagningspunkternas höjd över marken och position, trädart samt trädstorlek beaktas. Provtagning under sommaren är att föredra eftersom halterna då är högre. För att utreda förutsättningarna till nedbrytning inom området bör ytterligare parametrar undersökas. En bra indikation på reducerande eller oxiderande förhållande är redoxpotentialen, om denna är positiv råder istället oxiderande förhållanden. TCE bryts generellt ej ner under oxiderande förhållanden. 31 av 33

När föroreningen avgränsats i plan och profil kan en åtgärdsutredning initieras. Lämpligen avgränsas påträffad petroleumförorening på östra delen av fastigheten i samband med detta. 10.1.3 Åtgärdsutredning I en åtgärdsutredning bör åtgärdsalternativ ställas samman och utvärderas individuellt, så att det mest lämpade alternativet för platsen kan identifieras. Varje alternativ kan omfatta enstaka metoder eller en kombination av metoder. För CAH är det vanligt att en uppsättning alternativ ställs samman för efterbehandling av källförorening och en annan uppsättning för föroreningsplym. Åtgärderna är också specifika för varje relevant medium (jord, grundvatten etc.) och omfattar bland annat följande kategorier: Ingen åtgärd (nollalternativ), administrativa skyddsåtgärder, tekniska skyddsåtgärder, långtidsuppföljning, övervakad naturlig nedbrytning, inneslutning och massreduktion. Valda åtgärder bör fokusera på att reducera källstyrkan så långt som möjligt och att skapa kontroll över spridningen. 32 av 33

11. Referenser AFS. (2015). Hygieniska gränsvärden, AFS 2015:7. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Geosyntec Consultants. (2015). Konceptuella beskrivningar av tekniska lösningar för begränsning av ånginträngning för planerade byggnader vid Östra Cisternområdet, Kvarnholmen, Stockholm, Sverige. Guelph: Geosyntec Consultants Inc. Miljøstyrelsen. (2014). Afdampningskriterie. Prioriteringsniveauer för indeklimasager på kortlagde.. Köpenhamn: Miljøstyrelsen. Naturvårdsverket. (2007). Klorerade lösningsmedel - Identifiering och val av efterbehandlingsmetod. Rapport 5663. Stockholm: Naturvårdsverket. Nugin, K. (2004). Naturlig nedbrytning av klorerade lösningsmedel i grundvatten. Examensarbete.. Uppsala: Institutionen för geovetenskap, luft- och vattenlära. Uppsala Universitet.. Ramböll. (2016). PM Miljöteknisk markundersökning, detaljplan för Kv Hasseln 10 mfl. Kiruna: Ramböll Sverige AB. Ramböll. (2017). Kompletterande undersökning Kv Hasseln provtagningsplan. Ramböll. (2017a). Kompletterande miljöteknisk markundersökning, Kv Hasseln Gällivare. Luleå: Ramböll Sverige AB. Ramböll. (2017b). Provtagningsplan, Kompletterande undersökning Kv Hasseln. Rijkswaterstaat Environment. (2013). Soil Remediation Circular, version 1 july 2013. Nederländerna: Rijkswaterstaat Ministry of Infrastructure and the Environment. SPBI. (2014). Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, 2010, uppdaterad 2014-11-18. USEPA. (2015). Risk assessment information system; Chemical toxicity values for chronical inhalation, reference concentrations. Washington DC: United States Environmental Protection Agency. WHO. (2000). Air quality guidelines for Europe. Köpenhamn: World Health organization. WSP. (2015). F.d. Bensinstation. Kv. Hasseln - Gällivare. Luleå: WSP Management. 33 av 33

Bilaga 1 Historiska flygbilder

o:\ume1\miljö\2017\1320030808 kompletterande undersökning kv hasseln\2_allm\rapporter\rapport utökad gv-provtagning 2018\bilaga 1 historiska flygbilder_.docx Kv Hasseln 1961 Kv Hasseln 1969 1 av 2

o:\ume1\miljö\2017\1320030808 kompletterande undersökning kv hasseln\2_allm\rapporter\rapport utökad gv-provtagning 2018\bilaga 1 historiska flygbilder_.docx Kv Hasseln 1977 Kv Hasseln 1992 2 av 2

Resistivitetsmätning kvarteret Hasseln, Gällivare Adress Envix Nord AB Kylgränd 6 B 906 20 UMEÅ Org nr. 556257-4680 E-post Hemsida Info@envix.se www.envix.se Växel 090 70 67 70

1 BAKGRUND På uppdrag av Ramböll och Kristin Stadling har Envix Nord AB utfört resistivitetsmätningar kring fastigheten Hasseln i syfte att bestämma djup till berg i området. Mätningarna utfördes under 2 fältdagar/kvällar i oktober 2017. 2 METODIK Vid mätningen användes ett Ohm-mapper resistivitets system från geometrics. http://www.geometrics.com/geometrics-products/geometrics-electro-magneticproducts/ohm-mapper/ Tolkningsprogram som används är Magmap2000 från geometrics, för visualisering samt rapportering har Surfer från Golden software används http://www.goldensoftware.com/products/surfer 3 RESULTAT Resistivitetsprofilernas utbredning ses i figur 1. Figur 1.Resistivitetsprofiler i området. 1

I figur 2 visas tolkning av bergytans djup. Figur 2.Tolkat djup till bergyta. Djupet till berg varierar mellan ca 5 m till 17 m som mest inom området. I figur 3 ses ett exempel på resistivitetsdata Figur 3.Exempel resistivitetsdata För Envix Nord AB Peder Englund 2

PROVPUNKT X-koordinat GV2-1: PROTOKOLL INSTALLATION GRUNDVATTENRÖR Sida av Y-koordinat Z-koordinat Provpunktens ID 7449769,10 167661,61 RA1701 Omgivningsbeskrivning Koordinatsystem Sweref Höjdsystem PROVTAGNINGSFÖRHÅLLANDEN Lufttemp ( C) Jordtemp ( C) [ ]sol [ ]mulet [ ]regn [ ]snö [x] Marken är [ ]torr [ ]fuktig [ ]blöt INSTALLATIONSMETOD/UTRUSTNING [ ] Skruvborrning Utrustnings-ID [ ] Neddrivning av rör [ ] Annat: Rördimension Ø Rörmaterial Djup till grundvattenyta från GV-rör överkant (m) 4,37 Provtagning Starttid: Sluttid: Jordlager Nivå (m) Jordart Övr; färg, lukt, vätska, Rörtopp + Rörlängd (över my) 1,06 m Markyta + Rörlängd (total) 10 m Filterstart + Filterlängd 2 m m Filterslut + Rörbotten + 8,7m ADMINISTRATIVT Kontaktuppgifter Datum Projektnummer Projektnamn Ansvarig provtagare Sign. Biträdande provtagare Sign. Certfikatnr: Certfikatnr

PROVPUNKT X-koordinat 7449745,32 GV2-1: PROTOKOLL INSTALLATION GRUNDVATTENRÖR Y-koordinat 167724,75 Z-koordinat Sida av Provpunktens ID RA1702 Omgivningsbeskrivning Koordinatsystem Sweref Höjdsystem PROVTAGNINGSFÖRHÅLLANDEN Lufttemp ( C) Jordtemp ( C) [ ]sol [ ]mulet [ ]regn [ ]snö [x] Marken är [ ]torr [ ]fuktig [ ]blöt INSTALLATIONSMETOD/UTRUSTNING [ ] Skruvborrning Utrustnings-ID [ ] Neddrivning av rör [ ] Annat: Rördimension Ø Rörmaterial Djup till grundvattenyta från GV-rör överkant (m) 3,18 Provtagning Starttid: Sluttid: Jordlager Nivå (m) Jordart Övr; färg, lukt, vätska, Rörtopp + Rörlängd (över my) 0,95m Markyta + Rörlängd (total) 9m Filterstart + Filterlängd 2m Filterslut + Rörbotten + 8m ADMINISTRATIVT Kontaktuppgifter Datum Projektnummer Projektnamn Ansvarig provtagare Sign. Biträdande provtagare Sign. Certfikatnr: Certfikatnr

PROVPUNKT X-koordinat GV2-1: PROTOKOLL INSTALLATION GRUNDVATTENRÖR Sida av Y-koordinat Z-koordinat Provpunktens ID 7449729,07 167747,04 RA1703 Omgivningsbeskrivning Koordinatsystem Sweref Höjdsystem PROVTAGNINGSFÖRHÅLLANDEN Lufttemp ( C) Jordtemp ( C) [ ]sol [ ]mulet [ ]regn [ ]snö [x] Marken är [ ]torr [ ]fuktig [ ]blöt INSTALLATIONSMETOD/UTRUSTNING [ ] Skruvborrning Utrustnings-ID [ ] Neddrivning av rör [ ] Annat: Rördimension Ø Rörmaterial Djup till grundvattenyta från GV-rör överkant (m) 2,95 Provtagning Starttid: Sluttid: Jordlager Nivå (m) Jordart Övr; färg, lukt, vätska, Rörtopp + Rörlängd (över my) 1,4m Markyta + Rörlängd (total) 8m Filterstart + Filterlängd 2m Filterslut + Rörbotten + 6,6m ADMINISTRATIVT Kontaktuppgifter Datum Projektnummer Projektnamn Ansvarig provtagare Sign. Biträdande provtagare Sign. Certfikatnr: Certfikatnr

PROVPUNKT X-koordinat GV2-1: PROTOKOLL INSTALLATION GRUNDVATTENRÖR Sida av Y-koordinat Z-koordinat Provpunktens ID 7449706,36 167701,54 RA1704 Omgivningsbeskrivning Koordinatsystem Sweref Höjdsystem PROVTAGNINGSFÖRHÅLLANDEN Lufttemp ( C) Jordtemp ( C) [ ]sol [ ]mulet [ ]regn [ ]snö [x] Marken är [ ]torr [ ]fuktig [ ]blöt INSTALLATIONSMETOD/UTRUSTNING [ ] Skruvborrning Utrustnings-ID [ ] Neddrivning av rör [ ] Annat: Rördimension Ø Rörmaterial Djup till grundvattenyta från GV-rör överkant (m) 7,86 Provtagning Starttid: Sluttid: Jordlager Nivå (m) Jordart Övr; färg, lukt, vätska, Rörtopp + Rörlängd (över my) 0,94m Markyta + Rörlängd (total) 9,9m Filterstart + Filterlängd 2m Filterslut + Rörbotten + 9m ADMINISTRATIVT Kontaktuppgifter Datum Projektnummer Projektnamn Ansvarig provtagare Sign. Biträdande provtagare Sign. Certfikatnr: Certfikatnr

PROVPUNKT X-koordinat GV2-1: PROTOKOLL INSTALLATION GRUNDVATTENRÖR Sida av Y-koordinat Z-koordinat Provpunktens ID 7449739,48 167694,79 RA1705 Omgivningsbeskrivning Koordinatsystem Sweref Höjdsystem PROVTAGNINGSFÖRHÅLLANDEN Lufttemp ( C) Jordtemp ( C) [ ]sol [ ]mulet [ ]regn [ ]snö [x] Marken är [ ]torr [ ]fuktig [ ]blöt INSTALLATIONSMETOD/UTRUSTNING [ ] Skruvborrning Utrustnings-ID [ ] Neddrivning av rör [ ] Annat: Rördimension Ø Rörmaterial Djup till grundvattenyta från GV-rör överkant (m) 3,9 Provtagning Starttid: Sluttid: Jordlager Nivå (m) Jordart Övr; färg, lukt, vätska, Rörtopp + Rörlängd (över my) 0,85m Markyta + Rörlängd (total) 7m Filterstart + Filterlängd 2m Filterslut + Rörbotten + 6,1m ADMINISTRATIVT Kontaktuppgifter Datum Projektnummer Projektnamn Ansvarig provtagare Sign. Biträdande provtagare Sign. Certfikatnr: Certfikatnr

Rapport Sida 1 (10) T1737096 E8ZFITROA3 Ankomstdatum 2017-12-19 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2017-12-28 Jonas Linnersund Projekt Kompletterande undersökning Hasseln Bestnr 1320030808 Köpmangatan 40 B 972 33 Luleå Sweden Analys av vatten Er beteckning RA1701 före omsättning Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961339 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 7.31 2.92 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten 0.12 0.05 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten <0.20 µg/l 1 1 AKR vinylklorid 1.5 0.6 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR Er beteckning RA1701 Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961340 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 5.56 2.23 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten <0.20 µg/l 1 1 AKR vinylklorid 1.5 0.6 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR ph 6.8 2 V ANEN konduktivitet 57.9 ms/m 3 V ANEN ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 2 (10) T1737096 E8ZFITROA3 Er beteckning RA1702 före omsättning Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961341 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten 1.39 0.56 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 250 100 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten 39.0 15.6 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten 0.56 0.22 µg/l 1 1 AKR vinylklorid 5.5 2.2 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten 0.51 0.20 µg/l 1 1 AKR ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 3 (10) T1737096 E8ZFITROA3 Er beteckning RA1702 Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961342 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten 0.78 0.31 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 192 76.9 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten 6.78 2.71 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten <0.20 µg/l 1 1 AKR vinylklorid 5.3 2.1 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten 0.25 0.10 µg/l 1 1 AKR alifater >C5-C8 <10 µg/l 4 1 AKR alifater >C8-C10 <10 µg/l 4 1 AKR alifater >C10-C12 92 28 µg/l 4 1 AKR alifater >C12-C16 <10 µg/l 4 1 AKR alifater >C5-C16* 92 µg/l 4 1 AKR alifater >C16-C35 27 8 µg/l 4 1 AKR aromater >C8-C10 0.34 0.10 µg/l 4 1 AKR aromater >C10-C16 <0.775 µg/l 4 1 AKR metylpyrener/metylfluorantener <1.0 µg/l 4 1 AKR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 µg/l 4 1 AKR aromater >C16-C35 <1.0 µg/l 4 1 AKR bensen <0.20 µg/l 4 1 AKR toluen 0.82 0.24 µg/l 4 1 AKR etylbensen <0.20 µg/l 4 1 AKR m,p-xylen 0.20 0.06 µg/l 4 1 AKR o-xylen <0.20 µg/l 4 1 AKR xylener, summa* 0.20 µg/l 4 1 AKR naftalen 0.050 0.015 µg/l 4 1 AKR acenaftylen <0.014 µg/l 4 1 AKR acenaften <0.014 µg/l 4 1 AKR fluoren <0.014 µg/l 4 1 AKR fenantren <0.014 µg/l 4 1 AKR antracen <0.014 µg/l 4 1 AKR fluoranten <0.014 µg/l 4 1 AKR pyren <0.014 µg/l 4 1 AKR bens(a)antracen <0.014 µg/l 4 1 AKR krysen <0.014 µg/l 4 1 AKR bens(b)fluoranten <0.014 µg/l 4 1 AKR bens(k)fluoranten <0.014 µg/l 4 1 AKR bens(a)pyren <0.014 µg/l 4 1 AKR dibenso(ah)antracen <0.014 µg/l 4 1 AKR benso(ghi)perylen <0.014 µg/l 4 1 AKR indeno(123cd)pyren <0.014 µg/l 4 1 AKR PAH, summa 16* 0.050 µg/l 4 1 AKR PAH, summa cancerogena* <0.049 µg/l 4 1 AKR PAH, summa övriga* 0.050 µg/l 4 1 AKR PAH, summa L* 0.050 µg/l 4 1 AKR PAH, summa M* <0.035 µg/l 4 1 AKR ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 4 (10) T1737096 E8ZFITROA3 Er beteckning RA1702 Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961342 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign PAH, summa H* <0.056 µg/l 4 1 AKR TOC 9.18 1.84 mg/l 5 1 AKR DOC 9.05 1.81 mg/l 6 1 AKR ph 6.9 2 V ANEN konduktivitet 52.7 ms/m 3 V ANEN Er beteckning RA1703 före omsättning Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961343 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten 0.33 0.13 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 95.8 38.3 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten 0.18 0.07 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten <0.20 µg/l 1 1 AKR vinylklorid 2.1 0.8 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 5 (10) T1737096 E8ZFITROA3 Er beteckning RA1703 Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961344 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten 0.36 0.14 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 96.5 38.6 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten 0.38 0.15 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten <0.20 µg/l 1 1 AKR vinylklorid 3.5 1.4 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten 0.11 0.04 µg/l 1 1 AKR alifater >C5-C8 <10 µg/l 4 1 AKR alifater >C8-C10 <10 µg/l 4 1 AKR alifater >C10-C12 134 40 µg/l 4 1 AKR alifater >C12-C16 <10 µg/l 4 1 AKR alifater >C5-C16* 134 µg/l 4 1 AKR alifater >C16-C35 24 7 µg/l 4 1 AKR aromater >C8-C10 0.69 0.21 µg/l 4 1 AKR aromater >C10-C16 0.053 0.016 µg/l 4 1 AKR metylpyrener/metylfluorantener <1.0 µg/l 4 1 AKR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 µg/l 4 1 AKR aromater >C16-C35 <1.0 µg/l 4 1 AKR bensen <0.20 µg/l 4 1 AKR toluen 1.43 0.43 µg/l 4 1 AKR etylbensen <0.20 µg/l 4 1 AKR m,p-xylen 0.40 0.12 µg/l 4 1 AKR o-xylen <0.20 µg/l 4 1 AKR xylener, summa* 0.40 µg/l 4 1 AKR naftalen 0.113 0.034 µg/l 4 1 AKR acenaftylen <0.014 µg/l 4 1 AKR acenaften <0.014 µg/l 4 1 AKR fluoren <0.014 µg/l 4 1 AKR fenantren <0.014 µg/l 4 1 AKR antracen <0.014 µg/l 4 1 AKR fluoranten <0.014 µg/l 4 1 AKR pyren <0.014 µg/l 4 1 AKR bens(a)antracen <0.014 µg/l 4 1 AKR krysen <0.014 µg/l 4 1 AKR bens(b)fluoranten <0.014 µg/l 4 1 AKR bens(k)fluoranten <0.014 µg/l 4 1 AKR bens(a)pyren <0.014 µg/l 4 1 AKR dibenso(ah)antracen <0.014 µg/l 4 1 AKR benso(ghi)perylen <0.014 µg/l 4 1 AKR indeno(123cd)pyren <0.014 µg/l 4 1 AKR PAH, summa 16* 0.11 µg/l 4 1 AKR PAH, summa cancerogena* <0.049 µg/l 4 1 AKR PAH, summa övriga* 0.11 µg/l 4 1 AKR PAH, summa L* 0.11 µg/l 4 1 AKR PAH, summa M* <0.035 µg/l 4 1 AKR ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 6 (10) T1737096 E8ZFITROA3 Er beteckning RA1703 Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961344 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign PAH, summa H* <0.056 µg/l 4 1 AKR TOC 63.7 12.7 mg/l 5 1 AKR DOC 58.3 11.7 mg/l 6 1 AKR ph 6.9 2 V ANEN konduktivitet 49.2 ms/m 3 V ANEN Er beteckning RA1704 före omsättning Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961345 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 1.16 0.46 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten <0.20 µg/l 1 1 AKR vinylklorid <1.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 7 (10) T1737096 E8ZFITROA3 Er beteckning RA1704 Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961346 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 0.94 0.38 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten <0.20 µg/l 1 1 AKR vinylklorid <1.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR ph 7.6 2 V ANEN konduktivitet 67.3 ms/m 3 V ANEN Er beteckning RA1705 före omsättning Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961347 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 16.2 6.49 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten 1.58 0.63 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten <0.20 µg/l 1 1 AKR vinylklorid <1.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 8 (10) T1737096 E8ZFITROA3 Er beteckning RA1705 Provtagare Jonas Linnersund Provtagningsdatum 2017-12-19 Labnummer O10961348 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign diklormetan <2.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 1 1 AKR trans-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR cis-1,2-dikloreten 13.9 5.55 µg/l 1 1 AKR 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 1 1 AKR triklormetan (kloroform) <0.30 µg/l 1 1 AKR tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 1 1 AKR 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 1 1 AKR trikloreten 0.72 0.29 µg/l 1 1 AKR tetrakloreten <0.20 µg/l 1 1 AKR vinylklorid <1.0 µg/l 1 1 AKR 1,1-dikloreten <0.10 µg/l 1 1 AKR ph 6.7 2 V ANEN konduktivitet 55.2 ms/m 3 V ANEN ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 9 (10) T1737096 E8ZFITROA3 * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Paket OV-6A. Bestämning av klorerade kolväten inklusive vinylklorid, enligt metod baserad på US EPA 624, US EPA 8260, EN ISO 10301, MADEP 2004, rev.1.1. Mätning utförs med GC-FID och GC-MS. Rev 2013-09-18 2 Bestämning av ph baseras på metod SS-EN ISO 10523. Prov bör inkomma till laboratoriet så snart som möjligt efter provtagning då denna parameter är tidskänslig. Mätning bör ske inom 24 timmar efter provtagning enligt standard SS EN ISO 5667-3. Rev 2015-08-25 3 Bestämning av konduktivitet enligt metod SS-EN 27888-1. Prov bör inkomma till laboratoriet så snart som möjligt efter provtagning då denna parameter är tidskänslig. Mätning bör ske inom 24 timmar efter provtagning enligt standard SS EN ISO 5667-3. Rev 2015-08-25 4 Paket OV-21A. Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner. Bestämning av metylpyrener/metylfluorantener och metylkrysener/metylbens(a)antracener. Bestämning av bensen, toluen, etylbensen och xylen (BTEX). Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) Metod baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual. Mätning utförs med GCMS. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen). Enligt direktiv från Naturvårdsverket oktober 2008. Rev 2017-08-18 5 Bestämning av TOC med IR detektion enligt metod baserad på CSN EN 1484 och SCN EN 13370. Dekantering ingår för grumliga prover. Rev 2014-11-14 6 Bestämning av DOC med IR detektion enligt metod baserad på CSN EN 1484 och CSN 13370. Rev 2013-09-19 AKR ANEN Godkännare Anna-Karin Revell Anna Bergqvist ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 10 (10) T1737096 E8ZFITROA3 V 1 Utf 1 Våtkemisk analys För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, 977 75 Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, 190 00, Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, 190 00, Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, 470 01 Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, 530 02 Pardubice. Kontakta ALS Stockholm för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats www.alsglobal.se Den digitalt signerade PDF filen representerar originalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 1 (2) T1805580 JL2Q6NQTEW Ankomstdatum 2018-02-20 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2018-03-01 Frida Åström Ylivainio Projekt Bestnr 1320030808 Föreningsgatan 15 B 981 32 Kiruna Sweden Analys av luft Er beteckning Hasseln_1802 Radiello Provtagare Åström Ylivainio/Sandströ Provtagningsdatum 2018-02-15 Labnummer O10979522 Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign provtagningstid 11500 min 1 1 JAPR 1,1-dikloreten <0.0002 mg/m3 1 1 VITA diklormetan <0.0002 mg/m3 1 1 VITA trans-1,2-dikloreten 0.00085 mg/m3 1 1 VITA cis-1,2-dikloreten 0.13 mg/m3 1 1 VITA triklormetan <0.0002 mg/m3 1 1 VITA 1,2-dikloretan <0.0002 mg/m3 1 1 VITA 1,1,1-trikloretan <0.0003 mg/m3 1 1 VITA tetraklormetan <0.0003 mg/m3 1 1 VITA trikloreten 0.0020 mg/m3 1 1 VITA tetrakloreten <0.0003 mg/m3 1 1 VITA 1,2-diklorpropan <0.0003 mg/m3 1 1 VITA ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Rapport Sida 2 (2) T1805580 JL2Q6NQTEW * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Paket MENYA1 Bestämning av klorerade alifater i luftprover. Provtagning med diffusionsprovtagare, Radiello. Mätning utförs med GC-MS. Upptagskonstanter för 1.1 dikloreten, trans och cis-1,2 dikloreten är inte experimentellt framtagna utan teoretiskt beräknade enligt EN 838 & 13528-2. Rev 2014-04-29 JAPR VITA Godkännare Jane Prochazka Viktoria Takacs 1 Utf 1 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, 190 00, Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, 190 00, Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, 470 01 Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, 530 02 Pardubice. Kontakta ALS Stockholm för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats www.alsglobal.se Den digitalt signerade PDF filen representerar originalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

Källa? Gummiverkstad