Sid1/6 Slutrapport Kulturella odlingslandskapet i Tynderö 1. Uppgifter om projektet Journalnummer: 2009-6188 Projektnamn: Kulturella odlingslandskapet i Tynderö Stödmottagare: Tynderö Bygdegårdsförening 2. Kontaktpersoner i projektet Lars Karlsson: larslassek@telia.com, tel 070-514 27 72 Anders Lagerqvist : avaanders@live.se, tel 070-733 79 43 För godkännande av publicering, se bilaga till slutrapporten 3. Sammanfattning av projektet 3.1 Bakgrunden till projektiden 2007 påbörjade en gruppering kring Tynderö Bygdegårdsförening samtal med ortsbor och näringsidkare om vikten av att vidta åtgärder för att så långt möjligt återställa närområden kring hembygds- och bygdegårdarna såsom de såg ut tidigare. Närområden kring bygdegårdarna och Tynderö kyrka är en viktig del för upplevelsen av Delikatessvägen och genom att återställa området till ett kulturellt odlingslandskap ökas och förbättras förutsättningarna för en aktiv och bredare marknadsföring av Delikatessvägen. 2008 påbörjades restaurering av vissa åkermarker. Under 2009 fortsatte några av bygdens entreprenörer och markägare av egen kraft och med stöd av ortsbor att öppna upp vissa närområden. Genom Leaderprojektet kunde arbetet utvidgas till att även omfatta de mest svårrenoverade områdena. 3.2 Vad planerades att genomföra i projektet enligt projektplanen? Att skapa ett öppet kulturlandskap i Tynderö bygdegårdars och Tynderö kyrkas närområde och därmed skapa goda möjligheter att utveckla närområdet till gagn för näring och boende. 3.3 Vad genomfördes i projektet? Markområden nedanför bygdegården på ca 4 hektar som helt var igenväxt med upp till två meter hög och tät al sly har renoverats till ängsmark (2010 såddes ängarna med havre). I Bygdegårdens närområde har några ytor som även är viktiga ur informationssynpunkt renoverats. Den totala yta som indirekt (före och utanför projektet) renoverats uppgår till ca 5 hektar. De områden som bearbetats har markerats med färg på en karta enl bilaga nr 3. Röd Grön områden som bearbetats före Leader projektet områden som ingått i Leaderprojektet
Sid2/6 3.4 Vad blev det för resultat? Ett öppet, vackert och lättskött kulturlandskap. 3.5 Vilka positiva effekter har projektet haft? Vi har noterat att några andra områden längs Delikatessvägen renoverats och vi känner till att andra områden kommer att renoveras. Vi är övertygade att vårt projekt inspirerar andra att agera. Kommunens återvinningsstation ligger inom de marker som projektet öppnat upp och efter kontakt från projektet gav kommunen klartecken till en mindre upprustning av stationen. En tidigare ishockeyplan under omvandling till en ungdomspark har genom att närområdet öppnats upp blivit attraktivare. 3.6 Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? En förutsättning för ett projekt som detta är att det finns lokala entreprenörer som även är beredda att lägga ner en stor del egen ideell insats såväl i mantimmar som i maskintid. 4. Deltagare/samverkan 4.1 Förankring i bygden Många uttalar indirekt sitt stöd till de insatser som gjorts. Sannolikt har det faktum att flertalet närboende är äldre bidragit till att den helt frivilliga och egeninitierade insatsen varit låg. 4.2 Samarbete med övriga organisationer Bygdegårdsföreningen har varit drivande i projektet. Hembygdsföreningen har stöttat projektet mer indirekt. Skeppshamns museinämnd har (av naturliga skäl) inte aktivt deltagit i detta delprojekt. 4.3 Projektets organisation och ledning Vi har haft en styrgrupp bestående av två medlemmar från bygdegårdsföreningen och en medlem från vardera hembygdsföreningen och Skeppshamns museinämnd. Under hela perioden har huvudsakligen en av entreprenörerna varit adjungerad. De flesta möten har ägt rum ute på fältet i samband med aktivt arbete. Administrationen har skötts helt ideellt genom bygdegårdsföreningen. 4.4 Har projektet skapat nya samarbeten? Ja, närområdets entreprenörer har utvecklat ett samarbete vad gäller markbearbetningar. Entreprenörerna har också fått ett ökat kontaktnät mot i första hand sommarboende som på sikt bör leda till nya arbeten.
Sid3/6 5. Bakgrund till projektet I tidigare presentationer av Delikatessvägen har fokus lagts på smakupplevelser. Projektet vill nu bredda marknadsföringen till att även omfatta närmiljön för att därmed öka och förbättra marknadsföringen av hela Delikatessvägen. 6. Projektets målgrupp I första hand turismen och näringen och i andra hand närboende. 7. Genomförande 7.1 När genomfördes projektet? 2009-09-01 -- 2011-10-31 ( slutdatum enl ansökan 2012-03-31) 7.2 Vilka aktiviteter genomfördes i projektet? Markberedningar alltifrån enskilda dungar till helt igenväxta fd åkermarker. 7.3 Vad har gått som planerat? Vi har kunnat genomföra allt enl. planering, vissa åtgärder dock med avsevärt större insats än beräknat. 7.4 Har något fungerat bättre än förväntat? Maskinentreprenörerna har aktivt och med stor egen ideell insats stöttat oss och även hjälpt oss driva projektet framåt. 7.5 Vad har inte gått som planerat? Vi underskattade tid för maskintimmar på de områden som var mest igenväxta med kraftig sly och behövde därför i maj 2010 gå in med en kompletteringsansökan med begäran om bidrag med ytterligare 59 100 kr. Våra förväntningar på en god spridning av ideella krafter har inte infriats. Vår förhoppning var att fler skulle agera och av egen kraft. Vårt mål att enkelt via vägföreningarna lösa den privata finansieringen har inte infriats. Vi fick gå ut med brev till närområdets fastighetsägare. 7.6 Vilka svårigheter eller hinder har vi haft under projektets gång? I princip inga, i vart fall inga i det praktiska fältarbetet. Däremot var det frustrerande när vi i början försökte anteckna tid för små, snabba och effektiva platsmöten ute på fältet för att uppfylla de formella kraven på tidredovisning.
Sid4/6 8. Måluppfyllelse 8.1 Vilka var projektets mål? Ett öppet kulturlandskap Öka besöksunderlaget för näringsidkare Ökad turismen generellt Förbättrad närmiljö 8.2 Vad blev resultatet? En förbättrad närmiljö och ett öppet kulturlandskap har redan uppnåtts. I dagsläget har vi inga uppgifter om besöksunderflag, turismens utveckling mm. 8.3 Om målet endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta? Det är i första hand det andra delprojektet, utveckling av delikatessvägen, som mer direkt kommer att påverka näringen i stort. När vi är klara med information om utbud mm längs hela vägen kommer detta delprojekt till sin fulla nytta. 8.4 Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? En upprustning av åkermark och dikning av densamma har starkt bidragit till bättre miljö för fastboende och besökande. Skötseln av åkermarken har förenklats och bidrar till en hållbar utveckling för markanvändningen i det moderna jordbruket. 9. Mätbara resultat Ett tydligt resultat är att markerna nu åter är öppna och i drift. 10. Spridning av projektet 10.1 Hur har du spridit resultatet av projektet? Vi har haft korta informationer vid möten såväl på bygdegården som på hembygdsgården. Då vi ännu inte har en aktiv hemsida i drift från bygdegårdsföreningen har vi inte som planerat kunnat lämna fortlöpande rapporter via hemsidan. Rapporter har lämnats i samband med utskick av bygdegårdens årsredovisningar som utdelats till alla brevlådor (ca 350st) såväl 2009-2011. Alla som åkt längs vägen har kunnat följa arbetet. 10.2 Hur kan resultatet vara till nytta för andra efter projektet Eftersom projektet är en del av det mer omfattande projektet delikatessvägen så har det lagt grunden för ett öppnare landskap där fastboende och besökare får en bild av hur landskapet tidigare sett ut före en tilltagande förbuskning.
Sid5/6 11. Hur ska verksamheten se ut efter projektet slut? Genom sedvanlig sådd och skörd skall ytorna hållas öppna. Betr. vissa närområden och åkrar kommer vi att jobba med en form av värdskap, åkervärdar. Åkervärdarna skall fortlöpande hålla uppsikt över aktuellt område och vid behov förhindra eventuell tendens till slytillväxt. 12. Kostnader och finansiering. 12.1 Av bilaga nr 4 framgår att den totala kostnaden uppgår till 136 200 kr mot budgeterade 155 000 kr. Skillnaden avser huvudsakligen maskintjänster som blivit 17 500 kr billigare då ett område, huvudsakligen av tidsbrist, inte kunnat utföras. Projektets kostnader Kostnader Beskrivning Budget Utfall Diff Löner Totalt 0 0 Investering Totalt 0 0 Övriga kostnader Totalt 155 500 136 200-18 800 Administration 5 000 3 700-1 300 Röjning 6 500 6 500 0 Köp maskintjänster 143 500 126 000-17 500 mm Summa faktiska kostnader 136 200 155 500 12.2 Sammandrag Maskintjänster (slyröjning, trädfällning och markberedning) 126 000 bil 4a Röj och motorsågskostnader 6 500 bil 4b Adm kostnader 3 700 bil 4c-4d 136 200 12.3 Privat finansiering enligt bilaga nr 5 har erhållits med 12 310 kr, budgeten var på 12 000 kr. Fördelning Ideella föreningar 4 000 Enskilda fastighetsägare 8 310 12 310 Ideellt tid har lagt ner i projektet till en summa av: 70 000 (300 persontimmar och 24 maskintimmar.) Budgeten var på 55 050 kronor
Sid6/6 13. Slutsatser och erfarenheter från projektet. 13.1 Slutsatser Vi hade inte kunnat mobilisera vare sig närboende eller näringsidkare och entreprenörer att förbättra närmiljön utan stöd från Leader Timråbygd 13.2 Erfarenheter Det krävs en stor förståelse för den byråkrati som omgärdar EU- projekt och det krävs även administratörer som är vana att hantera såväl rapportering som ekonomiska åtaganden. 13.2 Vilka mervärden har projektet tillfört? Förbättrad närmiljö, öppet odlingslandskap och förstärkning av naturvärden. 13.3 Rekommendationer till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Förankra behovet av frivilliga insatser från närboende och näringsidkare. Undvik att starta frivilliga markarbeten under den mest intensiva säsongen. Bilagor till slutrapporten Bilaga 1 Godkännande av kontaktuppgifter i original Bilaga 2 Projektets resultat enligt EUs riktlinjer Bilaga 3 Karta över aktuella markområden Bilaga 4 Spec av övriga kostnader o Bilaga 4a marktjänster o Bilaga 4b röj- och motorsågstjänster o Bilaga 4c d adm kostnader Bilaga 5 Privat finansiering Bilaga 6 Sammanställning ideell tid o Bilaga T1- T21 projektdagböcker person och aktivitet Bilaga 7 Konstituerande protokoll proj ägare Bilaga 2 Projektets resultat enligt EUs riktlinjer