Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Relevanta dokument
3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Atomer och det periodiska systemet

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Livets myller Ordning i myllret

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Lokal pedagogisk plan

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Lokal pedagogisk plan

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Statens skolverks författningssamling

Ekologi Så fungerar naturen

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Lokal pedagogisk plan

Ämnesplanering Levande organismer 7H

LPP Energi och elektricitet År 7

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Förmågor och Kunskapskrav

Inläsningsblad, organisk kemi

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Pedagogisk planering kemi åk 4

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Ämnesplan i Kemi Treälven

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Begrepp vem hör ihop med vem?

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

NO: KEMI. Årskurs

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Lokal Pedagogisk planering

Koppling till kursplaner

Kemi Kunskapens användning

"Biologi - blodet, andningen och maten"

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Fysiken i naturen och samhället

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Förslag den 25 september Biologi

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Workshop om kursplaner åk 7 9

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Förslag den 25 september Fysik

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Transkript:

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genomföra systematiska undersökningar i kemi, och använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Vilket centralt innehåll ska ingå? Kemin i naturen Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt ph-värde. Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. Kemin i vardagen och samhället Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.

Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras. Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt. Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön. Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. Kemin och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik. De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv. Kemins metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier. Lgr11, kapitel 1, skolans uppdrag historiskt perspektiv miljöperspektiv internationellt perspektiv etiska perspektivet

Konkretisering av undervisningen Eleven lär sig om hållbar utveckling utifrån konkreta och interaktiva uppgifter som bygger på delaktighet och elevens egna vardag. Det handlar om hur vår livsstil påverkar miljön och vad som skulle kunna bli bättre. Vi lyfter också överkonsumtionen genom att fokusera på onödiga prylar vi omger oss med. Som avslutning fokuserar vi på förbättringsområden kopplat till skolan. Vilka språkliga förmågor ska utvecklas i arbetsområdet? Vi arbetar med att formulera oss både i tal och skrift. Vi utgår från ett antal ämnesspecifika begrepp som vi utvecklar och eleven lär sig använda i rätt kontext. Vilka ämnesspecifika begrepp används? Atmosfär Biobränsle Biogas Biomassa Effekt Ekologi Ekosystem Ekosystemtjänster Energi Energikälla Energiomvandling Energiprincipen Extremväder Fjärrvärme Fossil energi Fotosyntes Fracking Förnybara energikällor Försurning Generator Global uppvärming Globala målen Hållbar utveckling Icke förnybara energikällor Kemisk energi Klimat Klimatanpassning Klimatförändring Klimatkompensation Klimatsmart Koldioxid Kärnkraft/kärnenergi Kväveoxid Livscykelanalys Ljusenergi Lustgas Metangas Naturresurser Ozonlagret Parisavtalet Solceller Solenergi Solfångare Svaveldioxid Uran Utsläppsrätt Vattenkraft Vindkraft Vågkraft Värmeenergi Värmepump Växthuseffekt Växthusgaser Beskriv hur eleverna får inflytande i arbetsområdet utifrån: Undervisningen anpassas utifrån vad eleven själv engageras av. Eleverna bestämmer själva fördjupningsområde. Arbetssätten varierar för att kunna fånga upp så många elever som möjligt.

Vilka kunskapskrav utgår bedömningen från? Kemi år 7-9 E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert,

huvudsak fungerande sätt. ändamålsenligt sätt. ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa samband kemiska samband i naturen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring

energiomvandlingar och materiens kretslopp. mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.