Vår historia 1. Hölminge Broddagårds samfällighetsförening byggde 1995-1996 en gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp (infiltrationsanläggning på 510 m2 dimensionerad för 500 personekvivalenter)då Ljungby kommun under flera år agerat för att förbättra avloppssituationen i vissa bebyggelsegrupper. Den kommunala översiktsplanen redovisade GA som en lämplig lösning för Hölminge Broddagård. Alla fastighetsägare i Hölminge Broddagård betalade vid tillfället en anslutningsavgift för att få koppla in sig på gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggningen fungerar mycket bra och är godkänd av kommunen. Våra årliga kostnader är också låga. 2. Ny detaljplan gjordes 2012 där byggytan ökade från 140 m2 till 200 m2. I det underlaget oroade man sig för att vattenförbrukningen skulle öka, och att infiltrationen låg nära vattenverket. Då vi har djupborrade brunnar så visade det sig att det inte var några problem. Gällande infiltrationen i övrigt anmärkte kommunen inte på den. 3. I kommunens VA-plan daterad 2014-01-14 står det så här: Kommunstyrelsen beslutade 2014-01-14, 4, att Fritidshusområden i Hölminge har gemensamhetsanläggningar där kommunalt ansvar för att tillhandahålla vatten och avlopp kan föreligga. Kommunen ska ansluta dessa anläggningar till den kommunala överföringsledningen. Det ska tilläggas att det har varit mycket stridigheter om den planerade överföringsledningen och osäkerheter kring kostnad att bygga den. Kostnaden har också varierat mellan 62 msek till 160 msek, och i dagsläget ca 130 msek ( kommunens investering). 4. 2016-11-28 skickade vi ett brev till kommunen (det gulmarkerade) där vi ställde en antal frågor som vi ville ha svar på: Hölminge Broddagårds samfällighetsförening byggde 1995-1996 en gemensamhetsanläggning då Ljungby kommun under flera år agerat för att förbättra avloppssituationen i vissa bebyggelsegrupper. Den kommunala översiktsplanen redovisade GA som en lämplig lösning för Hölminge Broddagård. Alla fastighetsägare i Hölminge Broddagård betalade vid tillfället en anslutningsavgift för att få koppla in sig på gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggningen fungerar mycket bra och är godkänd av kommunen. Våra årliga kostnader är också låga. Därför är vi oroliga över kommunens planer på ny avlopps- och vattenledning och hur det kommer att påverka oss. VI skulle vilja ha svar på följande frågor: 1. Finns idag beslut i fullmäktige att bygga ledningen inklusive avsatta medel? 2. Om inte när beräknas detta ske? 3. När beräknas ledningen vara klar för drift? 4. Om detta genomförs finns då beslut på att alla fastighetsägare utmed ledningen ska anslutas? 5. Fastigheter som idag är anslutna till befintliga godkända anläggningar, berörs även dessa? 6. Hur tänker kommunen lösa anslutningen av befintliga godkända anläggningar, om detta måste ske? 7. Finns det planer på hårdare krav på rening av avloppsvatten för Hölminge Broddagård? 8. Har kommunen några förslag på lokal lösning som innebär bättre rening av avloppsvattnet isådanafall?
Vi önskar en dialog med kommunen och fortlöpande information om vilka beslut som tas inom kommunen som kan påverka oss så vi har möjlighet att respondera på det. 5. Vi fick svar via brev där tjänstemannen inte svarade på våra frågor, utan enbart hänvisade till VA-planen från 2014-01-14, där hon markerat en rad på sidan 46 som säger: Kommunen ska ansluta dessa anläggningar till den kommunala överföringsledningen 6. Då skickade jag vidare till Tekniska Nämnden och skrev: Jag tolkar detta som att kommunen planerar att tvångsansluta samtliga fastigheter längs med den planerade ledningen, och att kommunen inte vill svara på våra frågor. Jag hoppas jag har fel. Så som jag skrev i brevet är vi fastighetsägare oroliga för vilka kostnader detta ska dra med sig för oss. Vi har redan investerat en stor summa i vår gemensamhetsanläggning som fungerar bra och klarar dagens regler. En lösning som kommunen önskade av oss då. Vi hoppas att kommunen vill ha en dialog med oss och vi vill veta vad som händer med planen och hur vi kommer att påverkas av ledningen. 7. Till svar fick jag att de skulle diarieföra mitt mail tillsammans med brevet. 8. I början av 2017 händer det plötsligt något. Kommunen vill träffa oss och göra ett omtag. Miljöpartiet har propagerat för minireningsverk istället för överföringsledning som en mer kostnadseffektiv lösning. 9. Kommunen berättar i ett möte att de ska anlita en oberoende konsult som ska utreda vilket alternativ som är det bästa. Rapporten ska vara klar till sommaren 2017. 10. Rapporten kommer och där kommer konsulten fram till att det bästa alternativet är en överföringsledning. Denna oberoende konsult har blivit anlitad av kommunen vid ett flertal tillfällen och fakturerat över 4 msek under perioden 2010-2016. Dessutom finns det ingen skriftlig uppdragsbeskrivning av beställningen av rapporten, utan den har gjort muntligt. 11. Vid en granskning av rapporten hittas uppenbara fel och vinklingar. Kommunen anser dock att ärendet är slutdiskuterat, man får inte ifrågasätta rapporten utan nu är det slut. 12. Vi skickar i alla fall våra synpunkter på rapporten till kommunen utan att få något svar. Våra synpunkter är följande: Varför vi anser att rapporten inte är helt neutral. Synpunkt 1. Man har inte tittat på ett kostnadseffektivt alternativ där man ser på vilka fastigheter som är kommunens ansvar. Synpunkt 2. Vatten investering 46 msek. Alla har vatten idag vad jag vet. Vi har bra vattenkvalitet (vi lämnar in på analys med jämna mellanrum) Det vore resursslöseri att inte använda befintliga brunnar och vattenverk. I rapporten kan man använda kommunens vattenverk men inte de privata. Det beror kanske på att konsulten inte varit i kontakt med oss och därmed inte vet status. Synpunkt 3. Rapporten menar att minireningsverken inte har tillräckligt bra rening. Självklart ska det renade vattnet gå igenom en infiltration och då får du nollutsläpp. Enligt rapporten skulle kostnaden vara detsamma att anlägga en infiltration som för en ledning som släpper ut det renade vattnet i sjön (dessutom har flera av samfälligheterna redan idag en infiltration som kan användas).
Synpunkt 4. Ljungby kommun har inte höga VA-taxor. De har bara med siffror för lägenheter i rapporten och där är det sant att Ljungby kommun inte är dyrare än riksgenomsnittet. För villor däremot är det en annan sak, där är riksgenomsnittet 6912 kr/år och snittet för Ljungby kommun 8004 kr/år för en normalvilla källa svenskt vatten. Synpunkt 5. I rapporten står det att vid genomgång av andra kommuner så är det överföringsledning man väljer. De har bara valt sådana fall där man gjort just detta, men så ser det ju inte ut, vissa väljer överföringsledning och andra väljer andra alternativ, och det beror nog mycket på vilket som är det kostnadseffektiva alternativet. Bland annat använder Jönköpings kommun minireningsverk där det passar och har flera referensanläggningar. I Örebro har de minireningsverk som även tar bort medicinrester och virus, och det finns fler exempel. Det är inte säkert att de använder just det minireningsverket som miljöpartiet har med i sitt förslag, men det är ju självklart för vem som helst att man ska utreda vilket minireningsverk som är bäst. Synpunkt 6. Beräkning 1 att koppla på de befintliga 670 fastigheterna: Logiskt borde kostnaderna för ledningar till fastighet vara ungefär detsamma i båda alternativen. Tar man då bort 35 283 tkr från kostnaden för överföringsledning blir det 39 663 tkr kvar för själva överföringsledningen. I rapporten finns uppgift om kostnad att dra enbart vattenledningen på 1900 kr/meter. För att dra båda ledningarna blir kostnaden inte riktigt dubbelt så stor enligt rapporten så kostnaden per meter borde bli 1900+ (1900/2)=2850 kr/meter. 39 663 tkr/2850 kr/meter så skulle pengarna räcka till att bygga 14 km överföringsledning, den räcker nog inte ända till Bollstad Synpunkt 6. Extrakostnaden för ytterligare 300 fastigheter I alternativet med överföringsledning skulle alltså extrakostnaden vara 6250 tkr totalt, medan i fallet med minireningsverk skulle bara ledningarna till fastighet kosta 20 976 tkr. Synpunkt 7. Alternativ med sjöledning Jag är verkligen inte någon expert på tekniska alternativ, men jag tycker det är märkligt att man överhuvudtaget har med ett sådant alternativ och att man inte pratar något om riskerna med det. Skulle den gå sönder, så skulle det spruta orenat vatten direkt ut i Bolmen. Synpunkt 8. Oberoendeaspekten Puronova som gjort rapporten har gjort konsultjobb åt Ljungby kommun för 4,3 msek under perioden 2010-2016.
13. 25 september så har konsulten en dragning av rapporten i kommunfullmäktige. Vi är där men får inte ställa frågor direkt till konsulten som försvinner innan det är dags för allmänhetens frågor. Protokoll från KF 2017-09-25 2. En medborgare frågar kommunstyrelsens ordförande om kommunen tänker invänta regeringens utredning i fråga om VA-lösningar på landsbygden till beslutsunderlaget för överföringsledningen? Nej, svarar kommunstyrelsens ordförande Magnus Gunnarsson (M). Vi jobbar utifrån gällande regelverk men nytt kan ju bli aktuellt då kommunen bara är i början av projektet. 3. En medborgare frågar kommunstyrelsens ordförande om VA-utredningen, där han har funnit både små och stora fel, ska granskas av extern part? Kommunstyrelsens ordförande Magnus Gunnarsson (M) svarar att rapporten är en sammanställning och en granskning av det som utretts tidigare och är en del i underlaget som beslut ska fattas utifrån. Medborgaren menar att det för alternativen med minireningsverk som beräkningarna är missvisande. Rapporten känns inte helt neutral. 4. En medborgare frågar tekniska nämndens ordförande hur kommunen kan gå in och bilda ett verksamhetsområde inom ett fungerande befintligt område med godkänd VA-anläggning? Tekniska nämndens ordförande Karl-Gustaf Sundgren (C) menar att det inte är bestämt vilka som ska ingå i ett område men eftersom det kommer att ta några år är det ju inte omöjligt att det då kan vara aktuellt att ingå. Kostnadsberäkningen bygger på att alla fastigheter redan ingår menar medborgaren. 5. En medborgare frågar kommunstyrelsens ordförande om anslutningsavgifter. 36 % av kostnaden tas in genom anslutningsavgifter, vem betalar resten? Kommunstyrelsens ordförande Magnus Gunnarsson (M) svarar att VA-taxan som höjdes för två år sedan ska finansiera kostnaden. Vad gäller ersättningsmodeller han man inte kommit dit ännu. 6. En medborgare frågar kommunstyrelsens ordförande hur det kan komma sig att det enligt utredningen blir nästan tio gånger så dyrt att enbart dra fram vatten till nya fastigheter längs leden? Detta är en av de uppenbara felräkningarna i rapporten och det är beklagligt men kommer det att bli något slags remissförfarande så att felaktigheterna kan rättas till? Gunnarsson svarar att utredningen som presenterats idag är den slutliga sammanställningen om allt som utretts. Ingen remiss, men rena felaktigheter måste diskuteras. Fullmäktiges ledamöter hade möjlighet att ställa frågor om ev. felaktigheter under presentationen.
14. Efter detta har kommunen ingen kontakt med oss. Dialog är tydligen inte av intresse. Däremot får vi reda på att kommunen informerar andra om att bland annat vår anläggning är tveksamt om den är godkänd. Att den är underdimensionerad och för gammal. 15. En fastighetsägare i anslutning till vårt område fick bygglov, där det står att han inte får koppla in sin fastighet på vår anläggning då den är hårt belastad. 16. Jag har vid flera tillfällen argumenterat till kommunen att vår anläggning knappast kan vara underdimensionerad, senast i och med fastighetsägarens svar. Jag har då skrivit till kommunen: Hej! Vid sammanträde 2018/1652 190 har Miljö- och Byggförvaltningen bedömt att den sökande inte kan ansluta sig till Hölminge Broddagårds avloppsanläggning, då den bedöms vara hårt belastad.vi har tidigare ifrågasatt denna bedömning. Vi anser att den inte är korrekt. Detta är information vi tidigare lämnat till er: I snitt i Sverige så består hushåll som äger sitt småhus i genomsnitt av 2,7 personer. Riktlinjer från Havs- och vattenmyndigheten menar att anläggningar skall dimensioneras utefter förväntad belastning. Att upp till 10 hushåll bör man dimensionera för fem åretruntboende personer, men utöver ska dimensioneringen bedömas i det enskilda fallet, till exempel baserat på husens storlek i området. Enligt de experter Ljungby Kommun själva anlitar så beräknas antal personer/hushåll i områden med fler än 31 hushåll till 3 personekvivalenter/hushåll. Fakta avloppsanläggningen Hölminge Broddagård Anlagd för att betjäna 500-600 personekvivalenter (pe) Öppen infiltration på 510 m2. Maxuttag av vatten (dricksvatten) är ca 36 m 3 per dygn under sommartid. Omräknat till pe blir det 240 pe. Under vintern ligger flödet på 25 % av maxflödet. Det svar jag fått ifrån Ljungby kommun är att de vid inspektion våren 2016 observerade att det flöt avloppsslam (vätska) på infiltrationen (precis invid spridarna). Vid inspektionstillfället fanns även en tydlig avloppslukt vid infiltrationen enligt inspektören. Utifrån det gjorde kommen en bedömning att den kan vara något underdimensionerad. Detta fanns dock inte att läsa i inspektionsrapporten. (bedömning inom citationstecken är så som er inspektör skrev i ett svar till oss) Detta är en öppen infiltration vilket innebär att spillvattnet flödar ut på markytan och sedan tas upp av bädden. Oavsett hur stor infiltrationsanläggningen är så måste spillvattnet tränga igenom ytan. Det är alltså en naturlig bieffekt av en öppen infiltration och betyder på inget sätt att anläggningen är underdimensionerad. Utöver det faktum att anläggningen tål mer belastning så anser vi också att om kommunen tänker sig att bygga ut en överföringsledning inom den närmsta framtiden så är det väldigt märkligt att kräva att fastighetsägaren ska bygga en helt ny anläggning nu. För fyra år sedan rekommenderade kommunen fastighetsägaren att ansluta sig till vår anläggning för de fyra tomterna. Inget har ändrat sig på de fyra åren gällande vår anläggning. Vi anser att Miljö- och byggnämnden ska ändra sitt beslut och låta fastighetsägaren koppla på den nya fastigheten på vår avloppsanläggning. Vi vill ha ett skriftligt svar. 17. Något svar har vi inte fått än, ca 1 månad senare.
18. Helt plötsligt finns det med på agendan till tekniska nämndens möte den 26 november att beslut ska tas om verksamhetsområden på bland annat Hölminge. Ingen dialog med oss har förekommit. Vi är med på mötet som åhörare (vi får inte tala) och av ngn anledning så blir punkten ändrad till informationsmöte. Frågor ställs på mötet om underlag till varför verksamhetsområdena ska bildas, vilka anläggnignas som inte är godkända och status på gemensamhetsanläggningarna. Ingen kan ge svar på det. 19. Ett snabbt extrainkallat nämndsmöte veckan därpå resulterar i beslut om verksamhetsområden, som några dagar senare tas i kommunstyrelsen. Anledningen till brådskan sägs vara att kommunen och trafikverket kommit överens om att tillsammans finansiera en cykelväg över överföringsledningen. 20. Den 17 december tas sedan beslutet i kommunfullmäktige i oenighet och med reservationer från Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Alternativet. Och här står vi nu.