BEFOLKNINGS PROGNOS 219-228 SOLNA STAD Baserad på kommunens byggplaner för perioden samt befolkningen i kommunen 181231 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 1-13 8 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Sammanfattning 6 Folkmängd 7 Försörjningsbörda 8 Förändringskomponenter 1 invånare efter ålder 11 Genomsnittsålder 12 barn och ungdomar 13 vuxna och äldre 14 Bakgrund och antaganden 15 Befolkningsstruktur 16 Fruktsamhet 17 Flyttarnas åldersfördelning 18 Flyttbenägenhet 2 Metodbeskrivning 21 Tabellbilaga 3
SAMMANFATTNING BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER ÅR 218 Under 218 ökade folkmängden i Solna stad med 1 243 personer, från 79 77 till 8 95 invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 586 personer och ett födelsenetto på 651 personer. Under året flyttade 11 98 personer till Solna, vilket var färre än 217. et personer som flyttade från kommunen ökade med 89 personer jämfört med året innan, från 11 35 till 11 394. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 218 var således 586 personer. Det föddes 1 263 barn under 218, lika många som 217. et personer som avled var 612 vilket är 5 fler än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på 651 personer. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN PERIODEN 219-225 Under prognosens första del, fram till och med år 225, beräknas folkmängden i Solna stad att öka med 17 165 invånare, från 8 95 till 98 115 personer. Det motsvarar en total ökning med 21 procentmellan åren. I genomsnitt beräknas antalet barn som föds vara 1 473 per år under perioden, medan antalet avlidna skattas till 583 personer per år. Detta medför en födelseöverskott på 89 personer per år. et inflyttade beräknas bli i genomsnitt 14 33 personer per år under perioden 219-225, medan antalet utflyttade skattas till 12 471 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 1 562 personer för varje år under perioden. Totalt ger detta en förändring med i genomsnitt 2 452 personer per år, motsvarande en årlig ökningstakt på i medel 2,8 procent. 4
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE PROGNOS Skillnaden mellan halvårsprognosen från september 218 och den nya helårsprognosen 219 utgörs till största delen av skillnader i byggantaganden. Huvudsakligen har det totala antalet nya bostäder flyttats fram i tid, vilket i grunden gör att färre bostäder beräknas färdigställas fram till och med år 223 jämfört med september-prognosen, men fler färdigställs från och med år 224. Observera dock att ett antagande om 85 procents färdigställandegrad görs för år 222 och 7 procent från och med år 223, jämfört med 8 procent från och med år 222 i höstens prognos. Detta innebär att även för perioden 224 och framåt så antas i praktiken ett lägre byggande per år än i föregående prognos. Sedan halvårsprognosengjordes har även SCB skrivit ner sin prognos för summerad fruktsamhet på riksnivå. Fertiliteten i prognosen beräknas specifikt för Solna stad, men viktas mot SCB:s prognos för framtida utveckling.detta tillsammans med det faktum att kommunen de två senaste åren haft en låg fertilitet (se sidan 16) gör att denframtida fertiliteten och därmed också antalet födda barn under prognosperioden antas vara lägre i helårsprognosern 219 än i halvårsprognosen 218. ka. SAMMANFATTANDE TABELL AV UTVECKLINGEN ÖVER TIDEN I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 219 och framåt är prognostiserade värden. Folkmängd och förändringskomponenter i Solna stad 198 199 2 218 219 228 Födda 576 786 681 1263 1312 1851 Döda 538 621 628 612 58 622 Födelseöverskott 38 165 53 651 733 1229 Inflyttade 4316 4366 663 1198 1281 1697 Utflyttade 5238 4119 627 11394 11454 15219 Flyttnetto -922 247 576 586 627 1751 Folkökning -884 412 629 1237 136 298 Folkmängd 5441 51841 5665 895 8231 17237 5
Historisk utveckling av folkmängden 198-218 samt prognostiserad folkmängd 219-228. 12 ANTAL INVÅNARE I SOLNA STAD 198-228 HUR UTVECKLAS FOLKMÄNGDEN? Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper: -19 år, 2-64 år samt 65 och äldre. Uppdelningen ligger till grund för beräkningen av försörjningsbördan i kommunen. Trots att uppdelningen är grov ger den en god överblicksbild som gör det lätt att följa utvecklingen över tiden. I diagrammet till höger visas utvecklingen av dessa åldersgrupper från 198 till 228. 1 8 6 4 2 198 199 2 21 22 År Total folkmängd -19 år 2-64 år 65 år eller äldre Historisk utveckling av den årliga procentuella förändringen av folkmängden 198-218 samt prognostiserad utveckling 219-228. Jämförelse med riket. HUR SNABBT ÄNDRAS FOLKMÄNGDEN? I diagrammet till höger kan man jämföra kommunens procentuella förändring av folkmängden med riket. Den årliga förändringstakten visar med hur många procent kommunen växer under ett år. Negativa tal innebär att folkmängden minskar under året. Förändringen under t.ex. år 219 beräknas som Folkmängd(219) dividerat med Folkmängd(218) minus 1. Procent 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% -1,% PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I SOLNA STAD 198-228 -2,% 198 199 2 21 22 År Solna stad Riket 6
,9,8,7 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I SOLNA STAD 198-228 Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (2-64). Jämförelse med riket.,6,5,4,3,2,1, 198 199 2 21 22 År Solna stad Riket Försörjningsbörda i Solna från barn och ungdomar (-19 år) Försörjningsbörda i Solna från äldre (65 år eller äldre) HUR UTVECKLAS OLIKA ÅLDERSGRUPPER? Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan dryga,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (- 19 år) och den från äldre (65+). HUR RÄKNAR VI? Den prognosmodell som används bygger på den så kallade kohort-komponentmetoden. Enkelt förklarat innebär metoden att man varje år framöver ökar kommuninvånarnas ålder med ett år i taget, lägger till antalet födda och inflyttade och drar bort antalet avlidna och utflyttade. I en enkel formel kan vi uttrycka detta för hela folkmängden år 219 med: B(219) = B(218) + F(219) -D(219) + I(219) -U(219) Här är B(219) folkmängden vid årets slut år 219 och B(218) folkmängden år 218. F(.) är antalet födda, D(.) är antalet avlidna, I(.) antalet inflyttade och U(.) är antalet utflyttade. I modellen ska formeln ovan gälla för män respektive kvinnor samt för samliga åldrar mellan -1. I modellen är endast en sak säker; alla som överlever från ett år till nästa blir ett år äldre. De övriga delarna födda, döda, in-och utflyttade är osäkra och skattas via statistiska metoder. Störst antalsmässig osäkerhet finns bland flyttningarna i åldergruppen 18-24 år. För dessa åldrar är det generellt sett svårast att göra bra förutsägelser. VAD DRIVER UTVECKLINGEN? et födda, döda, in-och utflyttade kallas för förändringskomponenter. Komponenterna utgör stommen i prognosen och bestämmer, tillsammans med åldrandet, hur folkmängden och dess sammansättning utvecklas. För att förstå utvecklingen av befolkningen och dess sammansättning måste man därför förstå hur komponenterna utvecklas. Hur förändringskomponenterna och åldrandet påverkar utvecklingen i kommunen redovisas i de kommande sidorna. 7
Historisk utveckling av antalet födda och döda 198-218 samt prognostiserat antal 219-228. 2 ANTAL FÖDDA OCH DÖDA I SOLNA STAD 198-228 FÖDDA, DÖDA OCH FÖDELSEÖVERSKOTT et födda minus döda kallas för födelseöverskott eller naturlig befolkningsökning. et födda har sedan 28 varierat mellan 1 112 och 1 359. År 218 föddes 1 263 barn och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 1 568 barn att födas per år. 15 1 5 et avlidna har sedan 28 varierat mellan 549 och 643. År 218 avled 612 personer och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 592 personer att avlida per år. - 5 198 199 2 21 22 År Födelseöverskott - antal födda minus antal döda födda döda Historisk utveckling av antalet in-och utflyttade 198-218 samt prognostiserat antal 219-228. 18 ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I SOLNA STAD 198-228 IN-OCH UTFLYTTADE SAMT FLYTTNETTO Flyttnettot beräknas som inflyttade minus utflyttade. et inflyttade har sedan 28 varierat mellan 9 171 och 12 188. År 218 flyttade 11 98 personer till kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 14 88 personer flytta in per år. 16 14 12 1 8 6 et utflyttade har sedan 28 varierat mellan 7 848 och 11 394. År 218 flyttade 11 394 personer från kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 13 155 personer flytta ut per år. 4 2-2 198 199 2 21 22 År Nettoinflyttning - antal inflyttade minus antal utflyttade inflyttade utflyttade 8
4 3 5 FLYTTNETTO OCH FÖDELSEÖVERSKOTT I SOLNA STAD 198-228 Historisk utveckling av flyttnettot och födelseöverskottet 198-218 samt prognostiserad utveckling för åren 219-228. 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 198 199 2 21 22 År Förändring i folkmängden under året Förändring i folkmängden beroende på nettoinflyttning Förändring beroende på födelseöverskott FOLKMÄNGDENS FÖR- ÄNDRING ÖVER TID Hur folkmängden förändras över tiden bestäms av förändringskomponenterna. I diagrammet till vänster visas en samlad bild av hur nettoinflyttningen och den naturliga befolkningsökningen påverkar folkmängdens utveckling vid olika tidpunkter. Födelseöverskottet har sedan 28 varierat mellan 469 och 789 personer. År 218 var överskottet 651 personer och under prognosperioden förväntas överskottet bli i genomsnitt 976 personer per år. Flyttnettot har sedan 28 varierat mellan 571 och 1 521. År 218 var flyttnettot 586 personer och under prognosperioden förväntas flyttnettot bli i genomsnitt 1653 personer per år. Förändringskomponenternas utveckling har medfört att folkmängden har ökat med 15 661 personer sedan 28. Från 218 fram till prognosperiodens slut 228 förväntas folkmängden att öka med 26 287 personer. EFFEKTER OCH PÅVERKAN Åldrandet av befolkningen och förändringskomponenternas utveckling påverkar åldersstrukturen. På de kommande sidorna visas hur åldersstrukturen förändras och hur sammansättningen i sin tur påverkar genomsnittsåldern i kommunen. 9
invånare efter ålder år 218 och prognos för 228. BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING EFTER ÅLDER I diagrammet till höger visas hur befolkningen är fördelad efter ålder i kommunen år 218 och år 228. Åldrandet medför till exempel att de som var 6 år 218 är 7 år 228. Att antalet 6- åringar år 218 skiljer sig från antalet 7-åringar år 228 skiljer sig åt beror på att personer har flyttat till eller från kommunen samt att vissa har avlidit. 3 25 2 15 1 ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I SOLNA STAD ÅR 218 OCH 228 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder År 218 År 228 Skillnad i antalet invånare i olika åldrar mellan år 218 och 228. 9 FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 218 OCH 228 I SOLNA STAD FÖRÄNDRING I ÅLDERSSTRUKTUREN I diagrammet visas hur antalet personer i olika åldrar förändras under prognosperioden på grund av åldrande, flyttningar, födslar och avlidna. Detta mäts genom att räkna ut skillnaden mellan de två åldersfördelningarna i diagrammet ovan. Ett positivt värde för en viss ålder innebär att antalet invånare i den åldern ökar under prognosperioden. Ett negativt värde innebär på motsvarande sätt att antalet förväntas minska. 8 7 6 5 4 3 2 1-1 - 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Skillnad i folkmängd mellan åren 218 och 228 1
43 GENOMSNITTSÅLDER I SOLNA STAD 198-228 Historisk utveckling av genomsnittsåldern 198-218 samt prognostiserad snittålder 219-228. Jämförelse med riket. Medelålder 42 41 4 39 38 37 198 199 2 21 22 År EN ÅLDRANDE BEFOLKNING Under perioden 218 till 228 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41,2 år till 41,7 år. Skälen till detta är bland annat att mortaliteten bland de äldre minskar samt att stora årskullar kommer upp i äldre åldrar. I kommunen förväntas genomsnittsåldern att minska från 39,2 år till 38,3 år under prognosperioden. Genomsnittsåldern i kommunen är 2 år lägre än i riket år 218. Vid prognosperiodens slut är snittåldern 3,4 år lägre. Solna stad Riket UTVECKLING AV OLIKA ÅLDERSGRUPPER På de kommande sidorna visas utvecklingen av olika åldersgrupper historiskt och under prognosperioden. I presentationen har befolkningen delats upp i fyra huvudgrupper barn -12 år, ungdomar 13-18 år, vuxna 19-64 år och äldre 65 år eller mer. 11
Historisk utveckling av antalet barn i åldrarna -12 år 198-218 samt prognostiserat antal 219-228. 1 9 ANTAL BARN I SOLNA STAD 198-228 UTVECKLINGEN AV ANTALET BARN Utvecklingen av antalet barn i åldern -5 år beror främst på hur många barn som föds framöver. Eftersom denna åldersgrupp även är relativt mer flyttbenägen än de äldre barnen, vilka har börjat skolan, så har även in-och utflyttning en viss inverkan på utvecklingen. För de äldre barngrupperna, 6-9 år och 1-12 år beror eventuella förändringar i antalet främst på åldrandet och att olika årskullar är olika stora. 8 7 6 5 4 3 2 1 198 199 2 21 22 År -5 år 6-9 år 1-12 år Historisk utveckling av antalet ungdomar i åldrarna 13-18 år 198-218 samt prognostiserat antal 219-228. 3 ANTAL UNGDOMAR I SOLNA STAD 198-228 UTVECKLINGEN AV ANTALET UNGDOMAR et i åldrarna 13-15 och sedan 16-18 år har sedan 2-talets mitt minskat i de flesta av landets kommuner. Detta i takt med att de stora barnkullar som föddes kring 199 har lämnat dessa åldrar bakom sig. I många kommuner kan dock en uppgång av antalet invånare i dessa åldrar förväntas den kommande perioden. 25 2 15 1 5 198 199 2 21 22 År 13-15 år 16-18 år 12
5 45 ANTAL VUXNA I SOLNA STAD 198-228 Historisk utveckling av antalet vuxna i åldrarna 19-64 år 198-218 samt prognostiserat antal 219-228. 4 35 3 25 2 15 1 5 198 199 2 21 22 År 19-24 år 25-44 år 45-64 år UTVECKLINGEN AV ANTALET VUXNA Generellt i riket så har åldersgruppen 19-24 år ökat under de senaste åren då generationen född kring 199 passerat dessa åldrar. På längre sikt bör antalet personer i åldersgruppen därmed falla tillbaka. Åldersgruppen 25-44 år har minskat då den stora 6- talist generationen blivit allt äldre och gått över i åldersgruppen 45-64 år. Dock ökar den nu igen då 9-talisterna istället träder in här. Gruppen 45-64 år ökar således även den då 6- talisterna nu befinner sig här. Samtidigt motverkas detta av att 4-talisterna nu är äldre än 65 år och därmed trätt in i nästa åldersgrupp. Hur utfallet förväntas bli på kommunnivå visas i diagrammet till vänster. 7 ANTAL ÄLDRE I SOLNA STAD 198-228 Historisk utveckling av antalet äldre i åldrarna 65 år och uppåt 198-218 samt prognostiserat antal 219-228. 6 5 4 3 2 1 UTVECKLINGEN AV ANTALET ÄLDRE Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i landets kommuner att öka. Orsaken är dels att den stora 4-talist generationen uppnått pensionsåldern fullt ut, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. Den närmaste framtiden medför främst en ökning i åldersgruppen 8 år eller äldre där 4-taliserna snart börjar träda in. 198 199 2 21 22 År Folkmängd 65-69 år Folkmängd 8-89 år Folkmängd 7-79 år Folkmängd 9 år eller äldre 13
BAKGRUND OCH ANTAGANDEN De följande sidorna innehåller uppgifter som beskriver situationen i Solna stad under år 218 och några av de antaganden som ligger till grund för prognosen. I vissa fall görs jämförelser med riket. Tanken är att ge en demografisk ögonblicksbild som komplement till redovisningen av prognosresultaten. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per den sista december varje år. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Värt att notera är att de kommande åren medför två större demografiska förändringar. För det första börjar den stora 4-talist generationen uppnå en ålder över 8 år. Detta innebär att en stor grupp kommer upp i de åldrar där behovet av stöd och service ökar. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 199 förvärvsaktiv och barnafödande ålder. De flyttar från städer med universitet och högskolor, och en andel kan tänkas flytta tillbaka till sin hemkommun. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. 14
3 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I SOLNA STAD ÅR 218 personer i varje ålder per 1 invånare år 218. Jämförelse med riket. per 1 invånare 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Solna stad Riket FOLKMÄNGDENS ÅLDERSSTRUKTUR I diagrammet till vänster visas befolkningsstrukturen i kommunen och i riket. Befolkningsstrukturen anger hur stor andel varje åldersgrupp utgör av hela folkmängden. Andelen uttrycks i promille. Som exempel kan nämnas att åldern 28 år är den enskilt största åldersgruppen i kommunen och utgör 26,3 promille av hela folkmängden år 218. I de delar som kommunens åldersstruktur avviker från rikets så innebär detta att kommunen har relativt fler eller färre invånare i den åldern än vad som finns i riket. Genom att jämföra befolkningsstrukturerna kan man bättre förstå vilka demografiska utmaningar och möjligheter kommunen har relativt riket. 12 1 8 6 4 ANTAL MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER I SOLNA STAD ÅR 218 et män och kvinnor i olika åldrar under år 218. ANTAL MÄN OCH KVINNOR et män och kvinnor i samma ålder har ofta ett starkt samband förutom för åldrarna 7 år eller äldre där kvinnorna oftast är fler. Det finns kommuner som har andra skevheter i könsfördelningen. I Uppsala kommun är antalet kvinnor i åldrarna 2-25 år betydligt fler än antalet män. Och i Pajala kommun finns det fler män än kvinnor i nästan samtliga åldrar. 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Män Kvinnor 15
et födda barn per kvinna efter moderns ålder. Genomsnitt för perioden 216-218. Jämförelse med riket. KVINNORS FRUKTSAMHET I OLIKA ÅLDRAR et barn som föds beror dels på antalet kvinnor i fertil ålder, dels på kvinnornas benägenhet att bli föräldrar. Benägenheten att föda barn i en viss ålder mäts av fruktsamheten och beräknas som antal födda barn efter moderns ålder dividerat med antalet kvinnor i samma ålder. I diagrammet framgår att fruktsamheten är som högst hos 32-åriga kvinnor i Solna stad. Under åren 216-218 fick de i snitt,15 barn per kvinna. Med hjälp av fruktsamheten per ålder och antalet kvinnor i fertil ålder kan vi beräkna hur många barn som förväntas födas framöver. barn per kvinna,16,14,12,1,8,6,4,2, FRUKTSAMHET EFTER ÅLDER I SOLNA STAD 15 25 35 45 Ålder Solna Riket Historisk utveckling av den summerade fruktsamheten 198-218 samt prognostiserad fruktsamhet 219-228. 2,5 SUMMERAD FRUKTSAMHET I SOLNA STAD 198-228 FRUKTSAMHETENS UT- VECKLING ÖVER TIDEN För att få en total bild av fruktsamheten kan man beräkna summerad fruktsamhet vilket är summan av fruktsamheten i olika åldrar (dvs summan av värdena på staplarna i diagrammet ovan). Måttet summerad fruktsamhet visar på hur många barn en kvinna skulle föda om hon under sin livstid föder barn såsom kvinnor idag gör. På riksnivå förväntas kvinnor föda drygt 1,9 barn under sin livstid. TFR 2, 1,5 1,,5, 198 199 2 21 22 År Solna Riket 16
8 ANTAL FLYTTARE EFTER ÅLDER I SOLNA STAD et inflyttade och utflyttade invånare efter ålder. Genomsnitt för perioden 216-218. 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder VILKA FLYTTAR I KOMMUNEN? Hur många som flyttar till respektive från kommunen i olika åldrar visas i diagrammet till vänster. Även om lika många flyttar in som ut ur kommunen i en viss åldersgrupp så betyder detta inte att kommunens förutsättningar är oförändrade. Det kan finnas en stor skillnad på in-och utflyttarna avseende socio-ekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst eller arbetsmarknadsstatus. Det är därför viktigt att göra kompletterande analyser av flyttströmmarna för att få en så heltäckande bild som möjligt. Inflyttare Utflyttare 3 FLYTTNETTO EFTER ÅLDER I SOLNA STAD Skillnad i antalet in-och utflyttade invånare i olika åldrar. Genomsnitt för perioden 216-218. 25 2 15 1 5-5 - 1 FLYTTARNA OCH ÅLDERSSTRUKTUREN Till vänster visas effekten av in- och utflyttningen på åldersstrukturen i kommunen. Staplarna visar flyttnettot - eller vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar på grund av flyttningar. Nettot har beräknats som skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade i diagrammet ovan. Ett negativt värde för en viss ålder betyder att fler flyttar från kommunen än till kommunen i den åldern. För att få en mer representativ bild av flyttningarna har ett genomsnitt för de tre senaste åren beräknats. - 15 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Flyttnetto efter ålder 17
Andelen invånare i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 216-218. Jämförelse med riket.,35 BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN SOLNA STAD INVÅNARNAS BENÄG- ENHET ATT FLYTTA Flyttbenägenheten visar på sannolikheten, under ett år, att en person i en viss ålder flyttar från kommunen. I kommunen har 25-åringarna den högsta flyttbenägenheten med,32. Detta innebär att 32 procent av alla 25- åringar under ett givet år flyttar från kommunen. På riksnivå anger flyttbenägenheten sannolikheten att en person flyttar över en kommungräns. Viktigt att förstå är att många flyttningar sker inom kommunen. Flyttbenägenheten som den är definierad här inkluderar inte flyttningar inom kommunen. Andel av befolkningen,3,25,2,15,1,5, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder Solna stad Riket UTFLYTTARRISK OCH INFLYTTARINTENSITET För att prognostisera antalet utflyttare framöver beräknas så kallade utflyttarrisker. Riskerna baseras på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat historiskt. Genom att multiplicera riskerna med antalet invånare fås hur många som förväntas flytta ut per ålder och kön. Det totala antalet inflyttare bestäms antingen med hjälp av tidsserieanalys, som ett genomsnitt av antalet inflyttade de senaste åren eller genom ett direkt antagande om hur många som kan tänkas flytta in. För att fördela inflyttarna efter ålder och kön så används inflyttarintensiteter vilka baseras på historiska inflyttningsmönster. Intensiteterna anger hur stor andel av inflyttarna som är i en viss ålder och av ett visst kön. FLYTTNINGAR OCH UTVECKLINGEN AV BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNINGEN Det observerade antalet flyttningar i kommunen innehåller endast en begränsad mängd information. Vill man närmare analysera effekterna av flyttningar måste man även studera vilka som flyttar till respektive från kommunen. Flyttarnas socio-ekonomiska situation och ålder har en stor betydelse för utvecklingen av kommunens ekonomi, näringsliv och befolkningssammansättning. Flyttningar är den demografiska komponent som har störst och snabbast påverkan på demografins utveckling över tiden. Det ligger utanför ramen för denna befolkningsprognos att närmare studera flyttmönster och effekterna av flyttningarna. Men genom att studera flyttnettot efter ålder (se diagram på föregående uppslag) kan man direkt se hur ålderssammansättningen i kommunen ändras på grund av flyttningarna och det går enkelt att få svar på frågor såsom vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar och med hur mycket på grund av in-och utflyttningar. Vill man kunna påverka kommunens demografiska och socio-ekonomiska sammansättning på kort sikt så måste man göra förändringar som påverkar in-och utflyttningsmönstren. I många av landets kommuner flyttar de yngre åldersgrupperna 19-25 år från kommunen till arbeten och studier på annan ort. I vissa fall kommer de tillbaka och bosätter sig på födelseorten för att bilda familj och påbörja ett aktivt yrkesliv. Räknat på riksnivå så är de yngre åldersgrupperna mycket flyttbenägna och var femte 21-åring flyttar över en kommungräns varje år (se diagrammet ovan). Yngre kvinnor är mer flyttbenägna än yngre män (se diagrammen till höger). 18
,35 KVINNORS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN SOLNA STAD Andelen kvinnor i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 216-218. Jämförelse med riket. Andel av befolkningen,3,25,2,15,1,5, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder KVINNORS BENÄGEN- HET ATT FLYTTA Flyttbenägenheten kan även redovisas efter kön. På riksnivå är yngre kvinnor betydligt mer flyttbenägna än männen. De söker sig tidigare än männen till orter som erbjuder studie- och arbetsmöjligheter. Vid 3-års ålder blir de dock mindre flyttbenägna än männen. I vissa kommuner flyttar mer än hälften av de unga kvinnorna i vissa åldrar. Effekten blir att nästan inga unga kvinnor blir kvar på orten. I Solna stad har de 25-åriga kvinnorna den största flyttbenägenheten med,35. Kvinnor i Solna stad Kvinnor i riket,35 MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN SOLNA STAD Andelen män i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 216-218. Jämförelse med riket. Andel av befolkningen,3,25,2,15,1,5 MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA På riksnivå har både män och kvinnor en mycket hög flyttbenägenhet mellan 2 och 3 år. Men till skillnad mot kvinnorna, som har en mycket stark topp mellan 2 och 25 år, så är männens flyttbenägenhet mer jämn. Män äldre än 3 år har även en något högre flyttbenägenhet än kvinnor i samma ålder. Bland männen i Solna stad är 25-åringarna mest flyttbenägna med,3., 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder Män i Solna stad Män i riket 19
METODBESKRIVNING Befolkningen i prognosen skrivs fram ett år i taget med befolkningen år 218 som utgångspunkt. Vid tolkning av prognosen skall has i åtanke att Skatteverkets register endast omfattar i kommunen folkbokförda personer. De som bor i kommunen men inte är folkbokförda där, t.ex. asylsökande, finns således inte med i prognosen. et födda och döda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal respektive dödsrisker. Fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar beräknas som kvoten mellan antalet födda barn till mödrar i en viss ålder och medelfolkmängden kvinnor i samma ålder. För att osäkerheten ska bli mindre används befolkningsuppgifter från de 2 senaste åren. Dessutom görs en utjämning över åldrarna. Det läggs även en viss vikt vid fruktsamhetstalen i riket. Under prognosperioden antas fruktsamheten förändras i enlighet med SCB:s prognostiserade ökning för fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder och per kön skattas på riksdata som kvoten mellan antalet döda i en viss ålder och medelbefolkningen i samma ålder. Därefter sker en justering av mortaliteten så att den sammanfaller med kommunens totala nivå. Data från de 3 senaste åren används, och dödsriskerna antas minska i proportion till SCB:s prognos för riket. et inflyttare till kommunen under de kommande åren prognostiseras med hjälp av tidsserieanalys för att plocka upp förekommande trender. De senaste årens utveckling används för att avgöra hur inflyttarna kommer att utvecklas i framtiden. Inflyttarfördelningen (vilka som flyttar till kommunen i termer av kön och ålder) beräknas utifrån de 3 senaste årens inflyttarfördelning. et utflyttare beräknas utifrån ett genomsnitt av de 3 senaste årens utflyttarrisker. Utflyttningsbenägenheten i varje ålder multipiceras med folkmängden i motsvarande ålder vilket ger antalet utflyttare efter ålder och kön. Osäkerheten i prognosen ökar i proportion med prognosperiodens längd. Generellt är osäkerheten störst för de åldersgrupper som inte är födda när prognosen görs. Betydande osäkerhet finns även för åldersgrupperna 19-3 år där flyttbenägenheten är stor. Osäkerheten i en befolkningsprognos är förhållandevis mindre för den medelålders och äldre befolkningen vilka brukar vara mindre flyttbenägna. 2
TABELLBILAGA I tabellbilagan finns olika typer av tabeller som redovisar folkmängden i kommunen efter ålder och tid. 21
Tabell 1A: Folkmängd i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 6239 6334 6449 661 6815 7142 7468 7753 849 8353 8641 6-9 3121 3154 3168 3211 3347 3422 3489 3591 3675 3815 3959 1-12 2 271 2185 2232 2259 2268 2343 247 2499 254 263 13-15 1611 1747 1842 1967 247 2166 2229 226 2275 2347 2412 16-18 1573 1623 1669 1716 1858 1969 293 2165 2271 2335 2373 19-24 5385 5324 5471 5577 5941 633 6579 6781 713 7272 7493 25-44 31758 32361 3374 33697 35153 36836 38353 39536 4881 42252 4354 45-64 16752 178 17392 17692 1874 18575 1982 19639 2173 2779 21336 65-79 9268 9356 951 9592 9754 9831 9875 9917 119 113 1286 8-1 3243 326 3284 337 3476 3642 3873 466 4248 446 4629 Totalt 895 8231 8435 85655 88724 9218 95386 98115 11 11 14257 17237 Tabell 1B: Förändring i folkmängden i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 42 95 115 152 214 327 326 285 296 34 288 6-9 16 33 14 43 136 75 67 12 84 14 144 1-12 123 71 115 47 27 8 76 64 92 42 62 13-15 58 136 95 125 79 119 63 31 14 73 65 16-18 35 5 46 47 142 111 124 71 17 64 38 19-24 64-61 148 16 364 389 25 22 232 26 221 25-44 584 63 713 623 1455 1683 1518 1183 1345 1371 1252 45-64 164 328 312 3 382 51 57 556 534 66 557 65-79 127 88 146 9 163 76 45 42 11 84 183 8-1 3 17 24 86 16 166 231 193 182 212 169 Totalt 1243 136 1726 162 369 3456 326 2729 2987 3156 298 Tabell 1C: Procentuell förändring i folkmängden i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5,7 1,5 1,8 2,4 3,2 4,8 4,6 3,8 3,8 3,8 3,4 6-9,5 1,1,4 1,4 4,2 2,3 1,9 2,9 2,3 3,8 3,8 1-12 6,6 3,5 5,5 2,1 1,2,4 3,3 2,7 3,8 1,7 2,5 13-15 3,7 8,4 5,4 6,8 4, 5,8 2,9 1,4,6 3,2 2,8 16-18 2,3 3,2 2,8 2,8 8,3 6, 6,3 3,4 4,9 2,8 1,6 19-24 1,2-1,1 2,8 1,9 6,5 6,5 3,9 3,1 3,4 3,7 3, 25-44 1,9 1,9 2,2 1,9 4,3 4,8 4,1 3,1 3,4 3,4 3, 45-64 1, 2, 1,8 1,7 2,2 2,8 2,7 2,9 2,7 3, 2,7 65-79 1,4,9 1,6 1, 1,7,8,5,4 1,,8 1,8 8-1,9,5,7 2,6 3,1 4,8 6,3 5, 4,5 5, 3,8 Totalt 1,6 1,7 2,1 1,9 3,6 3,9 3,5 2,9 3, 3,1 2,9
Tabell 2A: Folkmängd i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 1-5 519 55 5121 5234 5384 5637 5893 612 6357 6599 6829 6-12 5121 5225 5353 5442 566 569 5832 5998 6174 6355 6561 6 789 819 855 84 91 88 99 952 988 125 163 7-15 5943 6152 634 657 6742 6976 7152 737 7461 7677 7911 16-18 1573 1623 1669 1716 1858 1969 293 2165 2271 2335 2373 65-79 9268 9356 951 9592 9754 9831 9875 9917 119 113 1286 8-89 2482 2524 2571 2661 2777 2956 323 3387 3565 3766 399 9+ 761 736 713 79 699 686 67 678 682 694 721 122 1284 1328 1366 1431 155 1575 1632 1692 1754 1812 1-3 323 3248 3259 3364 3523 369 3855 46 4161 4316 4463 4-5 1789 181 1862 1871 1861 1947 238 2115 2196 2283 2366 7-9 2332 2335 2312 2371 2436 2542 258 2639 2687 279 2896 1-15 3611 3818 428 4199 436 4433 4572 4667 4773 4888 515 65-69 3474 346 341 34 3466 3477 361 3644 3726 3772 399 7-74 3465 3381 3339 339 3253 3266 3237 3254 3278 3349 3371 Tabell 2B: Förändring i folkmängden i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 1-5 32 31 71 114 15 252 257 227 237 242 23 6-12 139 14 129 89 164 84 142 166 176 182 26 6-1 3 36-16 71-3 29 42 36 37 37 7-15 27 29 188 23 172 233 176 155 154 217 234 16-18 35 5 46 47 142 111 124 71 17 64 38 65-79 127 88 146 9 163 76 45 42 11 84 183 8-89 51 42 47 91 116 179 247 184 178 21 143 9+ - 21-25 - 23-4 - 1-13 - 16 8 4 11 27 1 64 44 38 64 75 69 58 59 62 58 1-3 - 42 18 1 15 16 167 165 151 155 156 146 4-5 74 12 61 9-1 86 91 76 82 86 84 7-9 26 3-22 58 66 16 37 6 48 13 16 1-15 181 27 21 172 17 127 139 95 16 114 128 65-69 - 39-68 - 5-1 66 11 124 43 82 46 138 7-74 27-84 - 42-29 - 57 14-3 17 24 71 22 Tabell 2C: Procentuell förändring i folkmängden i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 1-5,6,6 1,4 2,2 2,9 4,7 4,6 3,9 3,9 3,8 3,5 6-12 2,8 2, 2,5 1,7 3, 1,5 2,5 2,8 2,9 2,9 3,2 6-1,3 3,8 4,4-1,8 8,4-3,3 3,3 4,6 3,8 3,8 3,7 7-15 3,6 3,5 3,1 3,6 2,6 3,5 2,5 2,2 2,1 2,9 3, 16-18 2,3 3,2 2,8 2,8 8,3 6, 6,3 3,4 4,9 2,8 1,6 65-79 1,4,9 1,6 1, 1,7,8,5,4 1,,8 1,8 8-89 2,1 1,7 1,9 3,5 4,4 6,5 8,4 5,8 5,2 5,6 3,8 9+ -2,7-3,3-3,1 -,6-1,4-1,9-2,3 1,2,6 1,7 3,9,8 5,2 3,4 2,9 4,7 5,2 4,6 3,7 3,6 3,7 3,3 1-3 -1,3,6,3 3,2 4,8 4,7 4,5 3,9 3,9 3,7 3,4 4-5 4,3,7 3,4,5 -,5 4,6 4,7 3,8 3,9 3,9 3,7 7-9 1,1,1-1, 2,5 2,8 4,3 1,5 2,3 1,8 3,8 3,8 1-15 5,3 5,7 5,5 4,3 2,5 3, 3,1 2,1 2,3 2,4 2,6 65-69 -1,1-1,9 -,1, 1,9,3 3,6 1,2 2,2 1,2 3,6 7-74,8-2,4-1,3 -,9-1,7,4 -,9,5,7 2,2,7
Tabell 3A: Folkmängd i 1 Järvastaden och 11 Solna station efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 1289 1315 1312 1289 1343 1368 1399 143 1431 1459 1463 6-9 65 672 69 728 775 82 814 83 812 813 825 1-12 313 38 435 466 54 519 556 584 611 634 624 13-15 21 228 285 32 388 449 487 59 525 564 59 16-19 214 239 245 262 326 383 433 488 552 593 626 2-44 4559 4743 4837 4828 5361 5744 5898 5862 614 6179 6147 45-64 1487 159 1692 1777 195 222 2141 2241 2351 2465 2533 65-79 444 461 48 498 538 579 6 63 652 669 696 8-1 9 86 88 89 88 95 16 11 127 139 158 Totalt 9247 9714 163 1257 11229 1198 12434 12631 1376 13515 13662 Tabell 3B: Folkmängd i 3 Bergshamra och 2 Ulriksdals slottspark efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 474 482 495 54 54 537 581 598 61 618 633 6-9 262 262 257 26 264 26 271 278 283 296 38 1-12 156 18 188 178 168 173 175 177 18 181 186 13-15 139 128 126 143 159 17 165 159 16 16 163 16-19 219 227 23 218 29 213 227 242 248 246 246 2-44 4146 4146 417 414 4119 4263 4478 449 4491 451 4582 45-64 1477 1486 155 155 151 1545 1587 169 1641 1669 176 65-79 178 17 177 187 118 1111 1114 1116 1117 1124 114 8-1 441 447 445 56 598 624 647 668 691 75 718 Totalt 8392 8428 843 856 8628 8896 9245 9336 942 951 9681 Tabell 3C: Folkmängd i 4 Haga och 1 Karolinska institutet/sjukhuset efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 64 86 19 123 129 165 215 278 357 425 496 6-9 19 23 26 26 3 33 43 57 72 85 98 1-12 1 12 12 13 12 14 17 2 26 28 35 13-15 1 9 7 7 8 8 1 11 13 14 17 16-19 16 21 23 19 17 24 28 36 47 51 54 2-44 679 17 1187 1179 1174 1585 299 2682 3417 3887 438 45-64 25 24 213 27 23 23 279 342 418 479 547 65-79 83 88 93 97 11 11 117 126 146 158 176 8-1 24 25 26 26 27 27 3 33 38 41 49 Totalt 111 1474 1696 1698 17 2196 2838 3584 4532 5169 5779
Tabell 3D: Folkmängd i 5 Huvudsta och 8 Solna Strand/Solna Business Park efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 1283 1332 135 1382 14 1477 1551 1582 1646 1692 1832 6-9 577 567 583 586 616 633 635 658 672 697 752 1-12 373 368 385 389 385 376 45 44 431 427 451 13-15 289 339 337 348 342 359 367 365 361 382 393 16-19 425 418 441 439 475 58 56 521 536 539 574 2-44 8727 8711 8829 8794 8985 9437 9762 9785 1166 1394 11264 45-64 3594 3632 362 3642 3647 3718 3781 3836 3931 47 4173 65-79 2274 228 2279 2228 2217 2188 2159 2131 2127 2118 2159 8-1 945 1 115 127 119 139 182 111 1127 1148 1165 Totalt 18487 18648 1884 18834 1986 19735 2248 2383 2998 2143 22763 Tabell 3E: Folkmängd i 6 Hagalund efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 69 617 617 682 733 763 819 871 932 146 1139 6-9 316 318 312 329 344 349 369 397 421 472 515 1-12 219 212 224 215 222 219 239 246 262 284 315 13-15 21 27 2 214 213 224 218 23 237 268 288 16-19 27 284 285 3 314 313 331 343 365 396 419 2-44 3795 3798 3767 429 4592 4689 54 5246 5576 6316 687 45-64 2124 2152 2161 2217 2284 2316 2379 2475 2586 2783 2968 65-79 1286 1292 136 1327 1331 1337 1355 135 1371 147 1447 8-1 297 296 32 312 327 359 39 431 459 489 524 Totalt 9117 9175 9175 984 136 1569 1114 11589 1221 13462 14421 Tabell 3F: Folkmängd i 7 Råsunda efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 1174 1186 1243 1288 134 1358 1363 1377 1356 1329 136 6-9 562 583 581 572 588 571 591 598 592 597 59 1-12 42 46 43 434 443 434 415 415 412 45 412 13-15 348 382 394 425 418 427 429 431 421 399 395 16-19 494 467 59 523 552 561 578 578 575 578 561 2-44 815 839 8733 918 948 9373 9358 9372 9135 8921 872 45-64 489 4159 4292 4358 445 4499 4534 4596 4599 4615 4595 65-79 2116 2164 2242 2325 248 2427 2444 2451 2466 2461 248 8-1 698 672 67 668 68 698 754 83 853 892 945 Totalt 1851 18327 1994 19611 236 2348 2466 262 241 2198 24
Tabell 3G: Folkmängd i 9 Skytteholm efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 487 485 486 489 487 529 563 594 588 578 577 6-9 266 27 278 26 268 276 281 294 291 29 293 1-12 28 27 188 25 197 212 29 221 222 218 217 13-15 169 173 199 21 28 199 218 22 226 219 224 16-19 216 234 24 229 245 271 285 299 292 293 293 2-44 2925 289 2874 2854 283 3137 3316 3497 3392 333 328 45-64 1738 1761 1756 1783 18 1871 1928 1987 23 222 251 65-79 155 158 167 159 157 181 184 112 1113 1132 1133 8-1 55 529 519 511 52 535 578 613 614 677 684 Totalt 7614 769 766 761 7594 811 8463 8827 8742 8733 8753 Tabell 3H: Folkmängd i 12 Frösunda efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 652 622 6 575 569 567 575 577 57 561 554 6-9 367 349 324 32 316 37 32 292 284 279 277 1-12 253 254 263 26 247 23 227 229 224 216 27 13-15 216 24 245 25 252 261 26 249 233 228 227 16-19 253 256 276 276 293 39 318 326 328 319 311 2-44 2694 2648 2597 2578 2624 2649 276 2712 2661 2618 2569 45-64 1718 1766 188 1837 1882 1918 1969 25 216 225 221 65-79 827 835 844 85 86 853 847 841 833 819 836 8-1 177 188 21 214 222 244 265 282 38 332 342 Totalt 7157 7158 7159 7159 7265 7337 747 7515 7457 7398 7344 Tabell 3I: Folkmängd i 13 Nya Ulriksdal efter åldersklass Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228-5 22 22 227 259 3 367 39 462 548 633 632 6-9 98 16 113 123 141 168 177 28 243 28 294 1-12 44 48 59 69 78 88 96 18 126 144 153 13-15 32 36 44 46 54 66 73 84 95 19 113 16-19 32 31 36 46 53 7 73 86 15 12 123 2-44 82 796 912 13 1215 1519 1543 1838 219 2531 2416 45-64 257 27 289 314 355 411 441 57 589 678 77 65-79 9 92 99 15 116 126 134 149 173 193 2 8-1 19 13 14 12 1 16 18 21 26 32 38 Totalt 1594 1594 1792 24 2322 2831 2946 3462 495 4721 4677 Tabell 3J: Folkmängd i 99 Restområde Ålder / År 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 Totalt 181 181 181 181 181 178 172 167 162 157 153
Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vxl: 1-13 8 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se