DELEGERING Utbildnings material Rutinen gäller inom Vård- och äldreförvaltningen Sociala omsorgsförvaltningen och Individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås Stad. 1
Delegeringsbara uppgifter som ingår i denna utbildning Viva - Administrering av läkemedel från iordningsställd dos - Administrering av läkemedel ordinerade vid behov enligt omvårdnadsplan - Administrering av läkemedel ordinerade vid behov, från iordningsställd dos efter kontakt med sjuksköterska - Administrering av ögondroppar - Iordningställande av enstaka dos - Iordningställande och administration av inhalationsläkemedel - Utlämnande av apodos/dosett till patienten - Apoteksärenden - Dokumentation i omvårdnadsjournal - KAD byte av KAD påse MCSS - DT019 Läkemedelstillförsel peroal (via mun, tab/kap/flyttande/spray) - DT020 Läkemedelstillförsel rektal - DT017 Läkemedelstillförsel kutan (salva(kräm på hud) - DT008 Läkemedelstillförsel örondroppar - DT024 Läkemedelstillförsel inhalation - DT011 Läkemedelstillförsel konjunktival (ögondroppar/salvor) - DT018 Läkemedelstillförsel nasal (nässpray/droppar) - DT023 Läkemedelstillförsel vaginalt - DV046 Utdelning av dosett eller enstaka läkemedelsdos (utlämnande av Apodos/dosett) - AAME Apoteksärende - ABA Iakttagelse från omvårdnadspersonal (baspersonal dokumentation) - QF003 Inkontinensvård -skötsel av kateter 2
Vad är ett läkemedel Läkemedel är en produkt som är avsedd för människor för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom. Läkemedel måste godkännas och registreras av Läkemedelsverket Förvaring av läkemedel Läkemedel som legitimerad sjuksköterska har ansvar för skall förvaras i särskilt förråd anpassat till verksamheten. Läkemedel skall förvaras oåtkomliga för obehöriga. På särskilda boende förvaras läkemedel i låst medicinskåp och i ordinärt boende kan det se olika ut. Vart och hur medicinförvaras i ordinärt boende står i patientens vårdplan. Ordination av läkemedel Läkemedel ordineras skriftligt av läkare eller sjuksköterska med förskrivningsrätt. Alla läkemedel som patienten har ska finnas på läkemedelslista och denna ska finnas i patientenspärm. Ordinationshandling ska innehålla information om Vilka läkemedel patienten har In- och utsättningsdatum Vilka tider läkemedel ska ges När vidbehovs läkemedel ska ges Styrka och dos samt varför patienten har läkemedel Se bilagor bilaga 1 - läkemedelslista Dosapotek bilaga 2 - läkemedelslista vårdcentral bilaga 3 - läkemedelslista sjukhus Signeringslista Signeringslista är journalhandlingar. Signering sker för att veta att patienten fått sin medicin, undvika att medicin ges dubbelt och för att veta vem som gett. Det finns olika signeringslistor för läkemedel till exempel för stående ordination, tillfällig ordination och läkemedel som kan ges vid behov (vb).. Se bilagor bilaga 4 - signeringslista stående ordination bilaga 5 - signeringslista vid behov bilaga 6 - kontroll av förbrukning patientbundna kontrolläkemedel 3
Olika dispenseringssystem (sätt att få läkemedel) Dospåsar Dosapotek färdigställer de ordinerade läkemedlen i förslutna påsar som levereras till vårdenheten. Påsarnas innehåll doseras maskinellt och levereras i dosrullar med dospåsar för en eller två veckors förbrukning åt gången. Användning av dospåsar ökar patientsäkerheten. Risken för förväxlingar minskar och du vet att patienten alltid får rätt medicin vid rätt tidpunkt. Varje påse är märkt med patientens namn och födelsedatum datum och tid på dygnet när medicinen skall tas läkemedlens namn, styrka och antal tabletter Observera att det kan finnas flera dospåsar vid samma tidpunkt. Lämnar du ut en dosrulle till en patient skall du säkerställa att det är rätt namn, personnummer samt tidsperiod, datum, på dosrullen. Dosapoteket ansvarar för att innehållet är korrekt så länge förpackningen är obruten. Det är alltid viktigt att kontrollera att det är rätt person, datum och att antalet tabletter stämmer. Upptäcker du fel i en dospåse, ska sjuksköterska kontaktas. Öppna inte påsen, utan spara den obruten. Avvikelserapport ska skrivas i journalsystemet VIVA Dosett Vissa läkemedel går inte att packa i dospåsar och levereras därför i helförpackning (originalförpackning). Alla patienter har inte heller dospåsar. I dessa fall kommer sjuksköterska att dela läkemedel i så kallad dosett. Dosett delas veckovis och ska vara märkt med Patientens namn och personnummer Medicineringstider När du tar tabletter ur dosetten ska du kontrollera att antalet läkemedel stämmer med läkemedelslistan. Upptäcker du fel i dosetten, ska sjuksköterska kontaktas och avvikelse skrivs i journalsystemet VIVA. 4
Vid behovs medicin (vb) Vissa mediciner behövs bara ibland, dessa kallas vid behovs medicin och förkortas oftast vb. Dessa mediciner ges ibland och är för ett specifikt ändamål. Olika typer av läkemedel som ofta används vid behov är smärtstillande lugnande sömnmedel kramplösande laxerande kärlkrampsmedicin Dessa läkemedel skall finnas ordinerade på läkemedelslista och ska signeras på särskild signeringslista. Kontrollera både läkemedelslista och signeringslista innan vid behovs-medicin ges. Vid behovs mediciner kan ges utan föregående kontakt med sjuksköterska om det finns en vårdplan som tydligt anger hur detta ska gå till, samt att det står så på signeringslistan att läkemedlet kan ges utan kontakt med sjuksköterska. Viktigt att rapportera effekten av vid behovs-medicin till sjuksköterska. Olika administreringsvägar (olika sätt att ta läkemedel) Det finns olika sätt att tillföra kroppen läkemedel (administreringsvägar). Det vanligaste sättet är att tillföra läkemedel via munnen (peroralt). Andra exempel kan vara genom injektion (subcutant, intravenöst) eller genom huden (dermalt). Det som avgör vilket sätt man väljer att ge läkemedel på är beroende på vilken effekt man vill uppnå och hur läkemedlet är sammansatt. Vid all läkemedelshantering är handhygienen mycket viktig. Ta därför för vana att tvätta händerna noggrant både före och efter du hanterar läkemedel. Medicin som ges peroralt (tas genom munnen) Läkemedel som ta tas peroralt finns som tabletter, kapslar, granulat, pulver eller i flytande form. Vissa av läkemedelsformerna är avsedda att ge effekt lokalt i mun, svalg eller magtarmkanalen. Men de allra flesta utövar en allmän effekt (verkar i hela kroppen, kallas också för systemisk effekt). o Brustabletter - löses upp i ett halvt glas vatten innan de tas. o Tuggtabletter - tuggas sönder och sväljs sedan o Sugtabletter - löses långsamt upp i munhålan o Munsönderfallande tabletter - läggs på tungan där de smälter och sväljs därefter utan vatten o Resoritabletter - läggs under tungan eller läppen 5
o Vanliga tabletter - löser upp sig i magsäcken efter att man svalt den. o Enterotabletter - täckt med ett överdrag som tål magsäckens sura innehåll och passerar oförstört för att sedan upplösas i tarmen. Får inte delas eller krossas. o Depottabletter - en läkemedelsform som långsamt löser upp sig i kroppen. Får inte krossas men får delas om det finns en skåra. Sjuksköterskan ska kontaktas innan ett läkemedel krossas eftersom tabletterna kan vara skadliga eller få annan effekt, om de inte tas upp på rätt ställe i matsmältningskanalen. o Kapslar Kapslar är ett alternativ till tabletter. Läkemedel finns i en kapsel som löser upp sig i magsäcken eller längre ner i tarmen. Kapslar skall sväljas hela med riklig mängd vatten. Om patienten har svårt att svälja kapseln skall sjuksköterska kontaktas. Depotkapslar skall sväljas hela. Får inte delas eller tuggas. o Granulat och pulver Granulat och pulver är finfördelat läkemedel. Det finns antingen i en burk eller förpackning och doseras med doseringssked, eller kommer i portionspåsar. Granulat strös på gröt eller filmjölk. Det finns även granulat och pulver som kan lösas i vatten. Tabletter, kapslar och pulver ska alltid intas med riklig mängd vätska i sittande ställning. Läkemedel kan ge skador i matstrupen om de fastnar i halsen. o Mixturer och droppar Mixturer och droppar är flytande läkemedel som ska tas genom munnen. Dropparna ska oftast blandas i annan vätska, exempelvis juice eller vatten, medan mixturer skall tas som de är. Flytande läkemedel ska noga mätas upp ur originalförpackningen av delegerad omvårdnadspersonal. Observera att även små mängder kan ge stor effekt. Medicin som ska andas in inhalation Den största användningen av läkemedel som man kan andas in är för behandling mot astma. Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna. Patienterna kan då få andnöd, pipande andning och hosta. Behandling för astma är inhalationssteroider (kortison) med tillägg av luftrörsvidgande behandling Exempel på läkemedel mot inflammation Pulmicort, Flutide Diskus, Giona Easyhaler Exempel på luftrörsvidgande läkemedel Bricanyl, Ventoline Exempel på kombinationspreparat (inflammationsdämpande och luftrörsvidgande) Symbicort, Seretide 6
Viktigt att tänka på är att ett astma-anfall kan orsaka stark ångest och därför är det viktigt att bemöta patienten lugnt och tryggt. Inhalationer kan se olika ut beroende på fabrikat och behov. Bruksanvisning finns i varje förpackning med steg för steg-instruktion. Viktigt att patienten sitter upp och andas ut ordentligt för att sedan dra ett djupt andetag med inhalatorn i munnen. I vissa fall använder man mask. Vid fler än en dos måste inhalatorn laddas om, vilket innebär att proceduren upprepas. Inhalatorn måste hållas upprätt när den laddas och innan man andas in för att undvika att läkemedel åker ut. Olika typer av inhalatorer Efter att man inhalerat läkemedel är det viktigt att patienten sköljer munnen genom att dricka vätska för att undvika svampbildning i munhålan. 7
Medicin för ögonen ögondroppar/ögonsalvor En del ögondroppar och salvor ska förvaras i kylskåp, i obruten förpackning. Öppnad förpackning ska förvaras i rumstemperatur för att kylskåpskalla droppar/salvor kan irritera ögat. Ögondroppar/salvor är färskvaror och har kort hållbarhetstid. Använd inte samma droppflaska eller tub mer än en månad efter att den öppnats. Många ögondroppar finns som engångspipetter. Skriv datum på flaskan/tuben när du öppnar en ny! För att undvika att bakterier ska komma in i flaskan eller i tuben ska man undvika att röra vid ögat eller ögonfransarna med mynningen av flaskan/tuben. Kom ihåg handhygien för att minska risken för infektioner. Så använder du ögondroppar tvätta händerna be patienten luta huvudet något bakåt eller ligga ner håll droppflaskan rakt över och tätt intill ögat be patienten rikta blicken uppåt och dra samtidigt ned det undre ögonlocket tryck lätt på flaskan och pressa ut en droppe i taget, undvik att röra vid ögat eller ögonfransar be patienten blunda en kort stund Om man missar indroppningen helt eller delvis kan man omedelbart droppa en droppe till. Endast en droppe ryms i ögat så det är naturligt att viss mängd rinner utanför. Så använder du ögonsalva tvätta händerna be patienten luta huvudet något bakåt eller ligga ner håll tuben rakt över och tätt intill ögat be patienten rikta blicken uppåt och dra samtidigt ner det undre ögonlocket tryck en smal sträng (ca 1 cm) ögonsalva så att den hamnar innanför det undre ögonlocket be patienten blunda en kort stund Om man ska droppa olika sorters ögondroppar i samma öga ska man vänta i minst fem minuter mellan de olika sorterna. Används både ögondroppar och ögonsalva ska man ta ögondropparna först. Kontrollera alltid att rätt öga behandlas. Det finns risk för förväxling till exempel om du står bakom eller framför patienten när du ger läkemedlet, det är alltid patientens högra eller vänstra öga som behandlas. Ibland kan båda ögonen behandlas och då står det bilateralt, vilket innebär båda. Medicin för örat öron droppar/öron salva Droppa i rätt öra och enligt läkemedelslistan rätt mängd. 8
Salvor/kräm/gel Det är viktigt att smörja på rätt ställe, finns det ett schema ska detta följas noga! Använd handskar vid applicering (när du smörjer). Medicin som man för in i ändtarmen Klysma Flytande mediciner som skal föras in i ändtarmen kan till exempel vara mikrolavemang som kan ges vid tillfällig förstoppning (Microlax, Klyx). Det kan även vara läkemedel som ges vid epilepsi. Det finns som tuber med en pip på, denna pip förs in i ändtarmen. Observera att klysma inte ska ges till personer med stomi. Hur man ger medicinen låt patienten ligga på sidan med benen lätt böjda smörj eventuellt lite salva på behållarens pip och för in hela pipen i ändtarmen tryck ihop plastbehållaren så att den verkligen blir tömd dra ut pipen med plastbehållaren fortfarande hoptryckt, annars kan medicinen dras tillbaka in i behållaren låt patienten ligga kvar i några minuter så att medicinen inte rinner ut Suppositorier (stolpiller) Ibland kan det vara svårt att ta sin medicin genom munnen då kan man istället tillföra läkemedel via ändtarmen, så kallade suppositorier. Hur man ger medicinen be patienten sitta framåtböjd på toastolen eller ligga ner i sängen använd handskar och ta av aluminium eller plasthöljet för in suppositorier i ändtarmen med den raka och trubbiga sidan först, den runda änden sluter då tätt an mot ändtarmsmynningen. Om patienten har besvär av hemorrojder kan man prova med den runda änden först Om patienten tömmer tarmen i samband med att läkemedlet ges ska sjuksköterska kontaktas. Medicin som man för in i slidan Vaginalkräm och vaginalgel Kräm och gel som man för in i slidan finns i tub med en särskild applikator (införare), instruktion för användning finns på förpackningen. Vagitorier och vaginaltabletter Vagitorier ska föras in i slidan, de används ofta vid svamp- eller bakterieinfektioner. Det finns också vagitorier som innehåller östrogen för behandling av torra och sköra slemhinnor. Principen att föra in vagitorier/vaginaltabletter är densamma som vid suppositorier men skillnaden är att denna förs in djupt i slidan. 9
Läkemedels grupper Paracetamol Tabletter som innehåller paracetamol (t ex Alvedon, Panodil, Pamol) kan ge allvarliga biverkningar. Maxdosen får inte överskridas på grund av allvarlig risk för leverskador och dödsfall. NSAID NSAID-preparat är smärtstillande och dämpar inflammationer (t ex ibuprofen, naproxen eller diklofenak) och kan oftast köpas receptfritt. På grund av risken för biverkningar bör äldre använda NSAID-preparat med försiktighet. Blodförtunnande (antikoagulantia) Blodförtunnande ges för att förhindra att patienten får blodpropp. Läkemedelsnamn i tablettform är t.ex. Waran, Eliquis, Pradaxa och Xarelto. Eliquis, Pradaxa och Xarelto kallas med gemensamt namn NOAK. Waran tillhör inte NOAK. Det finns i injektionsform (spruta) heter Fragmin eller Klexane. Särskild delegering krävs för att administrera dessa injektioner. Patienter som behandlas med antikoagulantia får ett halsband med information om vilken sort de behandlas med. Patienten väljer själv om de vill bära halsbandet. Waran Waran är ett blodförtunnande medel som ges på kvällen och delas i dosett. Waran delas inte i dospåse. eftersom behovet av Waran varierar kraftigt från individ till individ. Med ett blodprov, ett så kallat PK-prov, avgörs hur många Waran tabletter patienten behöver. Läs i Pk-brevet som sitter i patientens pärm hur många tabletter det ska vara. Effekten av Waran påverkas av vad man äter och dricker. Mat som innehåller K-vitamin (spenat, kål) minskar effekten (blodet blir tjockare) och Omega 3 (lax) förlänger effekten (blodet blir tunnare). Jordgubbar som innehåller K-vitamin både minskar och förlänger effekten. Rekommendationen från AK-mottagningen är inte att utesluta (väljer bort) någon mat utan att man regelbundet skall äta allt i lagom mängd, för ett stabilt värde. Se bilaga 7; Pk- brev Xarelto Tas normalt en gång om dagen, tas tillsammans med mat för att säkerställa upptaget av läkemedlet. Pradaxa och Eliquis Tas normalt två gånger per dag, morgon och kväll. Dessa två läkemedel påverkas inte av vad man äter eller dricker 10
Om patienten har blodförtunnande läkemedel är det viktigt att tänka på följande att patienten är extra blödningsbenägen, exempel näsblödning, blåmärken inte ge Salicylpreparat (ex Treo, Albyl) eller NSAID (Voltaren, Ipren, Ibuprofen) då effekten av blodförtunnande påverkas Vid fallolyckor är det ökad risk för blödning när man behandlas med blodförtunnande läkemedel. Sjuksköterska skall alltid kontaktas vid fall, slår i huvudet eller blödning Överlämnande av läkemedel Innan ett läkemedel överlämnas till patienten är det viktigt att ta reda på hur du ska ge detta läkemedel, t.ex. i munnen, ändtarmen, vaginalt, i ögon eller öron skall tabletter sväljas eller skall de läggas under tungan vilka tabletter kan delas eller krossas och vilka får inte delas eller krossas vilka tider ska patienten ha sina läkemedel Medicin ska fördelas jämnt över dygnet så långt det är möjligt och i synnerhet när det gäller våra äldre multisjuka patienter. Många läkemedel ska ges i samband med någon form av mat, men det behöver inte innebära en hel måltid. Ditt ansvar som delegerad personal är att kontrollera att läkemedel inte redan är givet genom att titta på signeringslistan försäkra dig att det är rätt person genom att kontrollera namn och personnummer kontrollera att det är rätt antal tabletter och rätt mängd flytande medicin gentemot läkemedelslistan kontrollera att läkemedel ges på rätt tid och datum kontrollera att patienten tar sin medicin och att denna hamnat rätt, ge rikligt med vätska! rapportera till sjuksköterska om patienten har svårt att svälja medicin signera alltid efter överlämnandet när patienten svalt sin medicin kontrollräkning av särskilda preparat enligt rutin OBS Det måste vara en och samma person som gör alla ovanstående punkter Signering sker för att veta att patienten fått sin medicin, undvika att medicin ges dubbelt och för att veta vem som gett medicinen. 11
Varför ska du ge rikligt med vätska när du överlämnar medicin? En del äldre och/eller funktionshindrade kan ha svårt att svälja tabletter av olika orsaker. En av orsakerna är att motoriken blir sämre när man är äldre och det kan ta längre tid för tabletten att nå magsäcken. Det är viktigt att patienten sitter ner och att läkemedel intas med riklig mängd vätska, alternativ till vatten kan vara trögflytande dryck t ex filmjölk eller nyponsoppa. Läs vårdplanen då det där kan stå om läkemedlet skall intas med någon speciell dryck står det inget så fråga patienten vad han/hon vill ha. Om patienten inte svalt läkemedlet kan han/hon få frätskador i munslemhinnan och effekten av läkemedlet kan utebli. Har patienten svårighet att svälja och det inte finns någon information i vårdplanen till varför skall kontakt tas med sjuksköterska. Rapportera till sjuksköterska följande har patienten haft önskad effekt, ex hjälpte värktabletten, hade laxeringsmedlet avsedd effekt, sover patienten dåligt trots sömntablett mm. Har läkemedlet haft oönskad effekt, exempel trött, förstoppning. verkan av läkemedel ska alltid dokumenteras i patientens HSL-journal, under Iakttagelser av omvårdnadspersonal eller valbara sökord från vårdplanen. om patienten visar tecken på reaktion mot läkemedel som t ex svullnad, utslag, klåda, andningssvårigheter eller ökad förvirring ska kontakt med sjuksköterska tas omgående Kontakt tas med sjuksköterska och avvikelserapport skrivs i Viva vid fel läkemedel läkemedel vid fel tidpunkt dubbel dos inte fått ordinerad dos otydlig signeringslista otydlig läkemedelslista antalet tabletter stämmer inte i dosett/apodos Händelsen dokumenteras även i HSL åtagandet i Viva. Privat utförare som inte har journalsystemet Viva skriver avvikelsen och dokumentationen på papper. Vad gör du om patienten inte vill ta sin medicin? Om patienten av någon anledning inte vill ta sin medicin ska du på signeringslistan markera att patienten inte ville ta sin medicin. Man få aldrig tvinga i en patient sin medicin. Du skall även dokumentera detta samt informera sjuksköterskan om det inte står något i vårdplanen gällande att patienten inte vill ha sin medicin. 12
Föda och läkemedel Vissa läkemedel skall tas 1-2 timmar före eller efter måltid och inte tillsammans med mjölkprodukter. Vissa skall tas en halvtimme före måltid. Det är sjuksköterskans uppgift att ge information om avvikande tidpunkt för medicinintag i förhållande till den rutin som normalt används. Vanliga biverkningar Läkemedel kan förutom att bota eller lindra även orsaka biverkningar. Du som är närmast patienten märker förändringar, är annorlunda på något sätt, först. Rapportera till sjuksköterska om du märker förändringar. Vanligt förekommande biverkningar är förstoppning (vanligt förekommande mediciner som kan orsaka detta är smärtlindrandeoch järntabletter) yrsel och blodtrycksfall (risk för fall) muntorrhet blödningar (blodförtunnande) infektionskänslighet (vissa psykiatriläkemedel ex Clozapine) Läkemedel tillsammans med andra läkemedel När effekten av flera läkemedel som ges tillsammans inte blir samma som när de ges var för sig kallas det interaktion mellan läkemedel. Detta gäller även när man tar receptfria läkemedel, naturläkemedel eller kosttillskott. Om patienten tar andra läkemedel är det därför viktigt att informera ansvarig sjuksköterska. På delegation får du inte ge något annat än det som står på läkemedelslistan. Alkohol och läkemedel En god regel är att aldrig kombinera alkohol och läkemedel eftersom de kan påverka varandras effekter. Vissa mediciner t ex sömntabletter kan i kombination med alkohol vara mycket farliga. Misstänker du att patienten överkonsumerar alkohol ta alltid kontakt med sjuksköterska. Vad gör du med överbliven medicin? Överblivna mediciner får inte slängas i vanliga sopor eller spolas ner i toaletten då de kommer ut i vår natur och påverkar miljön omkring oss. Läkemedel räknas som riskavfall och ska samlas ihop och lämnas till apoteket. Se lokal rutin för just din arbetsplats. 13
Diagnoser Epilepsi Vid epilepsi är vissa av hjärnans nervceller överaktiva. Detta kan vara medfött eller förvärvad (p.g.a. olyckor och skador). Epilepsi är individuellt och kan vara generella anfall då hela hjärnan är engagerad eller fokala anfall då delar av hjärnan är engagerad. Hos patienter med känd epilepsi skall det finnas en vårdplan där det tydligt framgår hur man skall agera. Vanliga åtgärder vid epileptiska anfall notera tid (för att veta hur långt anfall är) lossa kläder mjukt under huvudet stabilt sidoläge när krampen är över stanna kvar lämna aldrig patienten kontakta sjuksköterska Vid nyupptäckt anfall skall sjukvård kontaktas (112) Ångest och oro Ångest och oro är vanligt. Ett bra bemötande samtal och närvaro är viktiga faktorer i ångestdämpande behandling. Fysisk aktivitet kan vara en del i behandlingen och i sista hand använder vi läkemedel. Det är viktigt att tänka på att ångest är alltid ett symtom på något och det är viktigt att ställa sig frågan varför patienten har ångest och vad kan vi göra för att lindra detta. Symtom på ångest kan vara Hjärtklappning Andnöd Tryck över bröstet, bröstsmärta Känsla av dödsångest Diabetes Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas i bukspottkörteln och behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler. För att kunna ge insulin krävs speciell delegering. Sockerhalten mäts genom ett blodprov, sockret i plasma = P- Glukos (PG). Normalvärde för P- Glukos är 5-7mmol/l. För att kunna mäta socker halten i blodet krävs speciell delegering. För dig som har grundläggande delegering () är det viktigt att vara observant och rapportera till sjuksköterska om patienten äter sämre för då kan blodsocker bli lågt. 14
Symtom på lågt blodsocker = Hypoglykemi blekhet darrningar svettningar hungerkänsla sluddrigt tal oro ilska och aggressivitet förvirring minnesstörningar i värsta fall kan patienten bli medvetslös man ringer då 112 Kommer du till en patient som har en känd diabetessjukdom och patienten uppvisar något av ovanstående symtom är det viktigt att du reagerar. Äldre är mer känsliga för låga blodsockervärden och symtomen kan variera mycket. GÖR SÅ HÄR: 1. Fyra druvsockertabletter eller sockerbitar eller juice eller mjölk eller annat sött som finns till hands, om patienten är vaken. Upprepa vid behov efter 10 min. 2. Tvinga aldrig i en medvetslös person dryck, ta istället honung, sirap eller en krossad sockerbit och lägg under överläppen. 3. Kontakta ansvarig sjuksköterska Stanna kvar tills patienten mår bra. Observera att blodsockret inte stiger snabbare för att patienten äter mer! Tänk också på att effekten av enstaka sockerbitar snabbt klingar av. Ge även mer långverkande kolhydrater som t.ex. en smörgås, på så sätt undviker man risk för ny hypoglykemi. Symtom på högt blodsocker är ökad törst, ökad urinmängd, trötthet och slöhet. Uppvisar patienten dessa symtom tas kontakt med sjuksköterska. 15
Urinkateter Om patienten inte kan kissa själv kan han/hon behöva en kateter. Kateter är en mjuk tunn slang som förs upp till urinblåsan och leder ut urinen. Dessa slangar eller så kallade katetrar finns i en mängd olika material och utseende, allt efter olika behov. Katetern kan föras via urinrören in i urinblåsan eller via bukväggen direkt till urinblåsan. När det går via bukväggen så kallas det för suprapubiskateter. De kan sitta kvar från 3 veckor till 3 månader beroende på sort och ordination. Katetern hålls på plats med hjälp av en vätskefylld blåsa som finns i kateterns spets. All kateterbehandling ska vara ordinerad av läkare och vara tidsbestämd. Kateter sätts in av sjuksköterska och sköts av delegerad personal. Vanliga komplikationer vid kateterbehandling är infektioner och sårbildningar. Skötsel och vård bör därför vara sådan att vi minskar risken för att detta uppkommer. För dig innebär det att hjälpa patienten med daglig noggrann tvätt av underlivet, urinrörsmynningen och den synliga delen av kateterslangen med mild tvål/tvättcreme och vatten. Vid suprapubiskateter så skall man tvätt ingångshålet med tvål och vatten, torka tort samt lägga ett förband som skyddar ingångshålet. Det bildas lätt beläggningar kring kateterslangen där bakterier kan växa till och få fäste. Män ska dra tillbaka förhuden och tvätta ollonet. Torka torrt, dra sedan tillbaka förhuden. Använd engångs pappershanddukar som kastas efter användandet eller flergångs tyghandduk som byts efter varje användning. Det är viktigt att sedan tejpa upp kateterslangen mot magen på män för att förhindra tryckbildning mot prostata, blås- och urinrörsmynningen. Slangen får inte strama. På kvinnor kan kateterslangen fästas mot låret. Urinvägsinfektion är den vanligaste komplikationen vid all kateterbehandling. Undersökningar visar att bakterier kommer in via kateterns utsida (64 %) samt insida (36 %). Täta byten av urinuppsamlingspåsar samt bristande handhygien hos vårdpersonal ökar risken för detta. Av denna anledning används idag urinuppsamlingspåsar med bottenventiler som gör att det går att tömma påsarna istället för att byta dem när de blivit fyllda. 16
Tänk på att påsen ska hänga lägre ner än urinblåsan. Vanligtvis töms påsarna morgon, middag, kväll samt till natten. Hur mycket urin som bildas varierar och därmed också behovet att tömningarna. Det är viktigt att tömma ofta för att minska risken för återflöde, att urinen åker tillbaka till urinblåsan, och tryckskador. De tömbara påsarna byts sedan en gång i veckan av delegerad personal. Tänk på att tillämpa basala hygienrutiner. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde Man ska ha kateterslangen under uppsikt så att den inte ligger i kläm och förhindrar urinen från att passera. Om det inte kommer någon urin eller att patienten får magsmärtor ska sjuksköterska kontaktats. Det är viktigt att patienten dricker rikligt för att katetern ska sköljas ur naturligt och därmed minska risken för avflödeshinder. Rekommenderad mängd är cirka två liter per dygn. Även om katetern sköts på rätt sätt blir det alltid bakterier i urinen. Det innebär att urinen kan lukta illa eller bli grumlig. Dokumentera alla avvikelser i HSL-åtagandet. Bakterier i urinen skal inte alltid behandlas med antibiotika, men vid feber, trängningar och buksmärta kontaktas sjuksköterska. Blåsträning med kateterventil Ventilen ska bytas 1gång/veckan Kateterventil ska inte användas om urinen är blodig eller om patienten har en urinvägsinfektion med symtom. 17
Bilaga 1 18
19
Bilaga 2 20
Bilaga 3 21
22
Bilaga 4 23
Bilaga 5 24
Bilaga 6 25
Bilaga 7 26
MCSS Signera insatser 1. Välj patient 2. Välj insatser 3. Välj Tidpunkt och HSL-insats 4. Klicka på signera 27