Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött av totalkonsumtionen från 50,8 till 52,5 procent, vilket beror på ökad produktion och minskad import. Avräkningspriserna på slaktgrisar i har vänt svagt uppåt och det svenska priset som sjunkit under inledningen av 2015 har börjat hämta sig under mars. Den inhemska efterfrågan på svenskt griskött ökade markant 2014, vilket gav en ökad andel av totalkonsumtionen från 66,7 till 69,4 procent. Samtidigt minskade importen kraftigt med nästan 7 procent. Mindre prisförändringar har skett för spannmål under månaden. Skörden av spannmål 2015/16 förväntas bli drygt 3 procent lägre än föregående år till stor del beroende på en återgång till mer normala hektaravkastningsnivåer. I januari 2015 steg :s genomsnittliga avräkningspris på mjölk för första gången på många år till en nivå över det svenska priset. Nu sätts midsommarens färskpotatis. Stora arealer sätts vilket troligtvis ger låga priser. Priserna på vinterpotatisen är stabila, men kvalitetsförsämringar i lagren ger stor bortsortering hos odlaren. Nötpriser klass R3 i och i Det svenska avräkningspriset på slaktkroppar av ungtjur har stigit under början av året och var 39,13 kr/kg vecka 12. Jämfört med samma vecka förra året var priset nästan 16 procent högre. Den svenska nötkreatursslakten ökade med 4,5 procent under 2014, men trots ett ökat utbud av svenskt nötkött och en något minskad import steg alltså avräkningspriserna. Den ökade efterfrågan på svenskt kött som karakteriserat marknaden 2014 kan vara en förklaring till detta. Sammantaget ökade den svenska marknadsandelen av totalkonsumtionen av nötkött från 50,8 till 52,5 procent. :s genomsnittspris för ungtjur klass R3 var 390,04 euro/ kg vecka 12 vilket var 0,7 procent högre än motsvarande vecka 2014. Nötköttsproduktionen inom, uttryckt i slaktvikt, var 0,7 procent högre 2014 än året innan. Under januari 2015 ökade exporten från av nötkött och levande nötkreatur med 19 procent, samtidigt som importen minskade med knappt 14 procent. Exporten ökade mest till Libanon, Hong Kong och Elfenbenskusten samtidigt som importen från Brasilien minskade kraftigt.
9-01 9-06 9-11 2010-04 2010-09 2011-02 2011-07 2011-12 2012-05 2012-10 2013-03 2013-08 2014-01 2014-06 2014-03 2014-04 2014-05 2014-06 2014-07 2014-08 2014-09 2014-10 2014-12 2015-01 2015-02 Euro/ kg Euro/ kg 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2014-07 2014-10 2014-13 2014-16 2014-19 2014-22 2014-25 2014-28 2014-31 2014-34 2014-37 2014-40 2014-43 2014-46 2014-49 2014-52 2015-03 2015-07 Euro/ kg SEK/kg Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2(7) 460 420 380 340 300 260 220 Veckovisa avräkningspriser ungtjur (R3) i och 9-2015 38 36 34 32 30 Veckovisa avräkningspriser ungtjur (R3) i (senaste året) Källa: Kommissionen och Jordbruksverket Mjölkpriser i och i I januari 2015 steg :s genomsnittliga avräkningspris på mjölk för första gången på många år över det svenska priset. Det svenska avräkningspriset på mjölk var 31,09 euro/ kg i februari 2015, vilket var 27 procent lägre än i februari 2014. :s genomsnittliga avräkningspris på mjölk var 32,26 euro/ kg i februari 2015, vilket var 19 procent lägre än februari 2014. De genomsnittliga priserna på mjölkprodukter inom har stigit sedan årsskiftet, men trots stigande priser på bland annat skummjölkspulver och smör ligger priserna för samtliga mejeriprodukter där priser registreras fortfarande under nivåerna vid motsvarande tidpunkt 2014. Under 2014 minskade :s export av och ost med drygt 8 procent, vilket kan förklaras av att Ryssland vanligtvis är den främsta mottagaren av :s ostexport. Importen till av ost ökade samtidigt med 2 procent.exporten av skummjölkspulver och helmjölkspulver ökade med 62 respektive 5 procent medan exporten av smör och smörolja ökade med 17 procent förra året. Det är troligt att mer mjölkråvara inom används till exempelvis mjölkpulver eftersom exporten av ost till Ryssland fallit bort. 42 37 32 27 22 Månadsvisa avräkningspriser mjölk i och 9-2015 44 42 40 38 36 34 32 30 Månadsvisa avräkningspriser mjölk i och (senaste året) Källa: Kommissionen och Jordbruksverket
9-01 9-18 9-35 9-52 2010-16 2010-33 2010-50 2011-15 2011-32 2011-49 2012-14 2012-31 2012-48 2013-13 2013-30 2013-47 2014-12 2014-29 2014-46 2015-11 2014-15 2014-19 2014-23 2014-27 2014-31 2014-35 2014-39 2014-43 2014-47 2014-51 2015-03 2015-07 2015-11 Euro/ kg kr/kg Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 3(7) Slaktgrispriser klass E i och i Avräkningspriset för klass E i vecka 12 var 15,64 kr/kg vilket är knappt 2 procent lägre än motsvarande vecka 2014. s genomsnittliga pris för slaktgrisar låg betydligt lägre än :s under 2014, och prisstatistiken för inledningen av 2015 visar att skillnaden kvarstår. Trots detta fortsätter importen av griskött till att minska. Det genomsnittliga avräkningspriset för slaktkroppar av gris klass E inom var 140,1 euro/ kg vecka 12 vilket är 11 procent lägre än motsvarande vecka 2014. Att det inte går att avsätta griskött i Ryssland bör liksom tidigare påverka priserna inom nedåt till viss del, under januari sjönk exporten med drygt 11 procent medan importen ökade med ungefär lika mycket procentuellt. 180 160 140 120 Slaktsvinspriser klass E i och, 9-2015 Baspris Slaktsvinspriser klass E i senaste året 18,00 17,50 17,00 16,50 16,00 15,50 15,00 14,50 14,00 Källa: Kommissionen och Jordbruksverket Världsmarknadspriser spannmål Priset på vete har ökat med ca 1 procent medan priset för majs steg med ca 5 procent i i slutet av mars 2015 jämfört med samma tidpunkt föregående månad. Noteringen för raps på den europeiska marknaden sjönk med omkring 1 procent för motsvarande period. När det gäller spannmål har bland annat växelkursförändringar (stark dollar), varierande väderleksrapporter (kallt och torrt väder blandas med att nederbördsmängder förväntas i viktiga odlingsområden i USA), stark export ifrån samt samt en viss oro för sen majssåd i USA påverkat prisbilden under perioden. I takt med rapporter om det förbättrade skördeläget av sojabönor i Sydamerika har både noteringen i Kanada (canola) och i Europa för raps sjunkit.
19/09/2014 26/09/2014 03/10/2014 10/10/2014 17/10/2014 24/10/2014 31/10/2014 07/11/2014 14/11/2014 21/11/2014 28/11/2014 05/12/2014 12/12/2014 19/12/2014 26/12/2014 02/01/2015 09/01/2015 16/01/2015 23/01/2015 30/01/2015 06/02/2015 13/02/2015 20/02/2015 23/02/2015 24/02/2015 25/02/2015 06/03/2015 13/03/2015 20/03/2015 27/03/2015 dollar/ton 03/01/5 06/09/5 17/05/6 19/01/7 26/09/7 06/06/8 11/02/9 19/10/9 24/06/2010 24/02/2011 27/10/2011 05/07/2012 11/03/2013 12/11/2013 22/07/2014 30/03/2015 20/01/2014 11/02/2014 06/03/2014 28/03/2014 23/04/2014 15/05/2014 06/06/2014 30/06/2014 22/07/2014 13/08/2014 04/09/2014 26/09/2014 20/10/2014 11/11/2014 03/12/2014 26/12/2014 20/01/2015 12/02/2015 06/03/2015 30/03/2015 Euro/ton Euro/ton Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 4(7) 600 500 400 300 0 Dagliga världsmarknadspriser spannmål 5-2015 130 90 Dagliga världsmarknadspriser spannmål (senaste året) Paris Raps Paris Vete Chicago Majs Källa: International Grains Council Paris Vete Chicago Vete Chicago Majs :s fortsatta gynnsamma exportsituation framgår av nedanstående figur. Det är framförallt vete ifrån svarta havsområdet som stärkt sin position under den senaste tiden men både Ryssland och Ukraina har sedan tidigare beslutat att vara restriktiva med export beroende på höga priser på den inhemska marknaden. 310 290 270 250 230 Exportpriser spannmål, fob Franskt vete USA vete, HRW USA vete, SRW RUS UKR, vete Källa: International Grains Council Nya prognoser för det innevarande året 2014/15 framgår av tabell på nästa sida. Både IGC (International Grain Council) och USDA (amerikanska jordbruksdepartementet) ger samstämmiga prognoser om att förra årets rekordskörd av spannmål kommer att tangeras. FAO:s prognos är dock
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 5(7) som brukligt högre än IGC:s och USDA:s prognoser vilket beror på att de förutspår en högre majsproduktion i världen). FAO:s prognos för 2014/15 är den högsta någonsin. Tidiga prognoser ifrån IGC om det kommande året (2015/16) förutspår en lägre skörd beroende främst på att hektaravkastningen förväntas bli lägre än innevarande års höga nivåer. De utgående spannmålslagren förväntas dock fortsatt vara förhållandevis höga i världen. Efter två år av rekordskörd för raps/canola i världen beräknar nu IGC skörden till 68,8 miljoner ton, vilket i så fall skulle vara ca 3,8 procent lägre än föregående års rekordskördar. Medan Kanadas produktion av canola förväntas öka till 16 miljoner ton förväntas framförallt minska sin rapsskörd till 21,3 miljoner ton. Miljoner ton IGC 14/15 mar IGC 15/16 mar USDA 14/15 mars FAO-AMIS 14/15 mar Produktion Vete 719 709 725 727 Majs 990 941 990 1 022 Övrigt 291 287 285 297 Total spannmål 2 000 1937 2 000 2 046 Utgående lager Vete 198 196 198 199 Majs 191 171 185 Övrigt 40 39 34 45 Total spannmål 429 401 417 454 Källa: IGC (international Grain Council), USDA (Jordbruksdepartementet, USA), FAO-AMIS (FN jordbruk) Svenska spannmålspriser De svenska spannmålspriserna har stigit överlag vid en jämförelse av tillgängliga priser för januari i år och föregående månad. Mest hade kornpriset stigit med ca 13 procent, priserna för vete och havre steg med 8-9 procent. Priset på råg ökade bara med ca 2 procent. Tillgängliga odlarpriser på spannmål i (januari) uppgick till 168 kr/ kg för vete, 127 kr/ kg för råg, 135 kr/ kg för korn och 122 kr/ kg för havre. Vetenoteringen på Parisbörsen steg under motsvarande period bara med ca 1 procent och uppgick till ca 184 kr/ kg i december. Exporten av spannmål ifrån går fortsatt mycket bra jämfört med föregående år. Exporten till länder utanför uppgår till drygt 593 000 ton för perioden juli 2014 t.o.m. mars 2015. Det är huvudsakligen vete som exporterats till Algeriet och ocko. Tillgänglig statistik över spannmålsexporten till andra -länder (juli 2014 t.o.m januari 2015) visar på att ytterligare 763 500 ton har exporterats.
5-01 5-09 6-05 7-01 7-09 8-05 9-01 9-09 2010-05 2011-01 2011-09 2012-05 2013-01 2013-09 2014-05 2015-01 2013-10 2013-11 2013-12 2014-01 2014-02 2014-03 2014-04 2014-05 2014-06 2014-07 2014-08 2014-09 2014-10 2014-12 2015-01 Kronor/ kg Kronor/ kg Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 6(7) 220 180 160 140 120 80 60 Månadsvisa avräkningspriser spannmål i 5-2014 180 160 140 130 120 110 Månadsvisa avräkningspriser spannmål i (senaste året) Vete Råg Korn Havre Källa: Jordbruksverket och International Grains Council Vete Korn, foder Paris vete Råg Havre Potatispriser I börjar lagren nu tömmas och en del av färskpotatisen är satt. I både och Storbritannien börjar kvaliteten på skalet försämras och i vissa lager är det problem med att potatisen gror. Detta gör att man får sortera bort mer potatis för att få fram klass 1-vara. Det medför att även om klass 1-noteringen enligt figuren nedan är stabil så förändras kalkylen för odlaren. Den här utvecklingen av kvaliteten är till viss del normal för årstiden. Tyskland har dock ett besvärligare läge med sämre kvaliteter än vanligt i lagren. Trots vissa tecken på stärkt efterfrågan på Eurex under februari så vände priserna på aprilterminen nedåt igen under mars. De stora mängderna potatis på marknaden fortsätter att pressa priserna. Den senaste uppskattningen om produktion i NEPG-länderna (North-westerns European Potato Growers, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna) visar som väntat på en mycket hög produktion av matpotatis 2014, hela 28 % högre än föregående år. De låga priserna har dock medfört att större kvantiteter potatis än vanligt gått in i förädlingen. På flera håll i vädjar olika intressenter odlarna om att minska odlingen och sannolikt kommer arealerna nu att begränsas till nästa år. Investeringar i belgisk förädling i kombination med stark efterfrågan på export, som fått ytterligare stöd av valutautvecklingen, gör att belgiska odlare väntas bibehålla arealen på grund av goda utsikter för avsättningen. En svagare euro påverkar Storbritanniens export negativt och ger prispress på den inhemska marknaden. Även importen till blir troligtvis något billigare eftersom den till största delen kommer från Danmark vars valuta är kopplad till euron. Det ser ut som om vi får stora arealer färskpotatis även i år vilket oroar odlarkåren som under 2014 hade svårt att få kostnadstäckning då priserna var låga.
5M01 5M05 5M09 6M01 6M05 6M09 7M01 7M05 7M09 8M01 8M05 8M09 9M01 9M05 9M09 2010M01 2010M05 2010M09 2011M01 2011M05 2011M09 2012M01 2012M05 2012M09 2013M01 2013M05 2013M09 2014M01 2014M05 2014M09 2015M01 2010= Dec Maj Dec Maj Maj Kr/ kg Kr/ kg Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 7(7) 290 270 250 230 Månadsvisa potatispriser i Skåne (klass 1, fritt uppsamlande handel) 300 250 50 0 Månadsvisa potatispriser i Rotterdam, industri, fr.o.m. 2011/12 REX 2012/13 2013/14 2014/15 Källa: LRF Trädgård Pluggen, REX 2012/13 2013/14 2014/15 Insatsvaror i Indexserier för oilka insatsmedel i jordbruket framgår av nedanstående figur. Indexseriernas basår är ändrat till 2010. Förändringen i det totala indexet januari 2015 jämfört med föregående månad var oförändrat. De förändringar som hade skett var att priserna för energi och smörjmedel hade sjunkit med ca 2 procent medan priserna för gödselmedel och djurfoder hade stigit med 2 procent respektive 1 procent. 130 110 90 70 PM-index månad, 2010= efter produkter och månad Energi och smörjmedel Växtskydds- och bekämpningsmedel TOTALT Källa: Jordbruksverket Gödnings- och jordförbättringsmedel Djurfoder Kontaktpersoner Eva Jirskog (nöt, gris och mjölk), Patrik Eklöf (spannmål och insatsvaror) och ie Törnquist (potatis)