Snabbt bredband för sysselsättning och tillväxt i hela Sverige

Snabbt bredband för sysselsättning och tillväxt i hela Sverige Ett smart samhälle och en ökad livskvalitet ska gälla alla SAKNAS! 42 miljarder till bredband De positiva effekterna av bredband är långsiktiga Sverige har kommit långt i utbyggnaden av bredband. Det skapar goda förutsättningar för en stark position när vi går in i den digitala eran. Landsbygden Hindras följa med in i den digitala tidsåldern. Utbyggnad En delad utmaning framför oss. Investeringar Kostnaden för nödvändig fiberutbyggnad. Nytta Bredband bidrar till sysselsättning och tillväxt. SID 06 SID 08 1 SID 10 SID 12

Snabbt bredband för sysselsättning och tillväxt i hela Sverige Ett smart samhälle och en ökad livskvalitet ska gälla alla SAMMANFATTNING LANDSBYGDEN De positiva effekterna av bredband är långsiktiga 08 04 Landsbygden hindras att följa med in i den digitala tidsåldern 06 UTBYGGNAD INVESTERINGAR En delad utmaning framför oss 08 Kostnaden för nödvändig fiberutbyggnad till alla 10 NYTTA PROCESSER Bredband bidrar till sysselsättning, tillväxt och en fungerande vardag, vad blir annars konsekvenserna? 08 12 Fördyrande och försenande processer behöver ses över 18 EXEMPELKOMMUNER 26 29 Bilaga Faktaunderlag Källförteckning Vad kan bredband innebära fem kommuner som exempel 20 2

Förord Bredband ett måste för sysselsättning och tillväxt Snabbt och säkert bredband är en nödvändighet för varje medborgare och är helt avgörande för att människor ska kunna leva i hela Sverige. Det måste vara en gemensam angelägenhet att vi lyckas lösa bredbandsutmaningen även på landsbygden annars exkluderar vi individer i vårt smarta samhälle och med det den ökade livskvaliteten. Sverige är ett av de länder som har kommit längst i bredbandsutbyggnaden i världen. Många tar tillgången till bredband med höga hastigheter för given och betraktar det som en förutsättning för ett modernt vardagsliv. Idag har nästan nio av tio hushåll tillgång till 100 Mbit/s i tätbebyggt område men på landsbygden är det bara fyra av tio hushåll och nästan lika få arbetsställen. Det är långt ifrån målet om ett helt uppkopplat Sverige. Och det är en oacceptabel skillnad. Nyttan med bredband är samhällsomfattande och därför är konsekvenserna av att inte alla är med väldigt stora. En landsbygd utan tillgång till snabbt bredband innebär att människor och företag inte kan utvecklas som samhället i stort. Det innebär dåligt fungerande digitala tjänster och klara brister i förutsättningarna att bo och verka i hela landet. Utbyggnaden kommer inte ske utan marknadens investeringar men dessa behöver understödjas. Utbyggnadskostnaden per anslutning är högre i glesbygden, en utmaning och ett ansvar som behöver delas mellan det privata och det offentliga. Därför riktar vi oss till politiska beslutsfattare både på nationell och lokal nivå. Vi behöver se en större vilja från det offentliga att stötta marknadens fortsatta bredbandsutbyggnad. Alternativet kan inte vara att sex av tio på landsbygden står utanför. IT&Telekomföretagens beräkningar visar att Sverige går miste om 28 000 nya arbetstillfällen och 11,5 miljarder kronor i ytterligare skatteintäkter om inte landsbygden också är uppkopplade med snabbt bredband. Samtidigt behövs investeringar på 42 miljarder kronor, varav 21 miljarder behövs på landsbygden. Det är hög tid att agera. Det behövs en lösning nu! Åsa Zetterberg Förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen Pär Fors Styrelseordförande, IT&Telekomföretagen 3

SAMMANFATTNING De positiva effekterna av bredband är långsiktiga Sverige har kommit långt i utbyggnaden av bredband. Det skapar goda förutsättningar för en stark position när vi går in i den digitala eran. Det ger en bra grund för näringslivets utveckling och för tillväxt. Det är viktigt för samhället i stort, men för landsbygden är det en nödvändighet. Just nu byggs det modern, digital bredbandsinfrastruktur i olika delar av landet. Det sker stora investeringar vilket skapar arbetstillfällen, högre anslutningsgrad och ger individer och företag tillgång till ett allt större digitalt utbud. Det viktigaste med den moderna infrastrukturen är att den ger oss tillträde till ett digitalt samhälle som kan skapa nya företag, tillväxt, bättre och mer kostnadseffektiva privata och offentliga tjänster. IT&Telekomföretagen och många andra har påtalat att bredband måste betraktas som en infrastruktur lika viktig som vägar, järnvägar och elnät. Vi är inte där än. Under perioden 2014 2018 har staten avsatt cirka fem miljarder kronor till bredbandsstöd. Det har varit ett värdefullt tillskott när marknadens aktörer tagit sig an de mer utmanande anslutningarna på landsbygden men det kan samtidigt ställas i relation till den infrastruktursatsning av vägar, järnvägar och sjöfart som regeringen presenterade under 2018 på totalt 700 miljarder kronor under tio år. De positiva effekterna av bredband växer med tiden, de växer dessutom ju fler som har tillgång till dem och ju färre som är utan. Utmaningen för bredbandsutbyggnad på landsbygden är att de längsta och mest avlägsna anslutningarna är de mest kostsamma. Samtidigt är det de som har mest att vinna på dem. Vi går mot en samhällsutveckling där tillgång till bredband är avgörande för att få tillgång till framtidens vårdtjänster, smarta hemlösningar, kunna upprätthålla sociala kontakter med vänner, familj och kollegor, möjlighet till kompetensutveckling och utbildning. Snabbt bredband är också helt avgörande för att kunna utveckla och få del av den framtida offentliga servicen. Nyttoeffekterna med bredband är långsiktiga för samhället och det offentliga måste fatta beslut därefter. Det är lätt att förstå den direkta positiva effekten av bredband, det vill säga i utbyggnadsfasen när företag planerar, anlägger och köper utrustning och fler och fler slutkunder ansluter sig. Den indirekta effekten av utbyggnaden tillkommer när det digitala tjänsteutbudet utnyttjas av fler, det vill säga bredbandsanslutningen tas i drift och fler konsumerar tjänsterna. Den så kallade inducerande effekten uppstår när tillgången till nya tjänster skapar nya möjligheter och behov som i sin tur påverkar beteendet och hela samhället. Samhället börjar gå över i den här senare fasen och det handlar om smarta städer, välfärdsteknologi, artificiell intelligens, internet och things och så vidare. Det här är den verkligt intressanta fasen och det är här den stora nyttoeffekten finns, men då måste alla vara med. 4

Effekter av digitalisering INDUCA EFFEKTER SAMHÄLLSFÖRÄNDRING INDUCERADE EFFEKTER - SAMHÄLLSFÖRÄNDRING Utveckling av bandbreddskrävande tjänster inom offentlig sektor. Utveckling av bandbreddskrävande tjänster inom privat sektor. E-handel, nya affärsidéer, nya geografiska marknader. Effektivisering i produktionen/processer genom digitala gränssnitt. Nya digitaliseringsintensiva sektorer. Analoga tjänster och parallella system kan reduceras. Sociala effekter genom ökad digital delaktighet. Bidrar i sin tur till ökad sysselsättning, höjda skatteintäkter och bättre livskvalitet. INDIREKTA EFFEKTER STÖRRE TJÄNSTEUTBUD INDIREKTA EFFEKTER STÖRRE TJÄNSTEUTBUD Tillgång utökat tjänsteutbud och ökat nyttjandet av bredbandsanslutningen. Ökad användning upprätthåller grundläggande digitaliseringskunskap. Högre kvalitet i tjänsteutbud. Fler tjänster går över samma infrastruktur. DIREKTA EFFEKTER FYSISK UTBYGGNADEN DIREKTA EFFEKTER FYSISK UTBYGGNADEN Utbyggnaden ger sysselsättning och tillväxt. Det stimulerar företagande och inköp av utrustning. Det ger en allt högre anslutningsgrad och fler abonnemang. Det ger tillgång till snabbare och mer framtidssäker infrastruktur. Källa: Bredbandsforum och A-focus 5

LANDSBYGDEN Landsbygden hindras att följa med in i den digitala tidsåldern De nationella bredbandsmålen tar inte tillräcklig hänsyn till landsbygden och kan medföra att nödvändiga insatser uteblir. Vi är mitt i en samhällsförändring, men många kan inte följa med. En stor del av samhället är kvar i gammal teknik som är på väg att fasas ut och om den moderna tekniken inte finns på plats är risken stor att många får nöja sig med sämre alternativ, till och med sämre än vad de har idag. Antingen måste samhället hålla kvar vid mindre utvecklade digitala lösningar och analoga alternativ med styckkostnader som blir allt högre ju färre slutanvändare eller också måste samhället acceptera en försämrad service på landsbygden. Det medför kostsamma konsekvenser. IT&Telekomföretagen är övertygade om att det är Alla ska med som gäller och att insatserna behöver stärkas därefter. Det behövs en resultatinriktad plan och ett agerande för en snabbare bredbandsutbyggnad till alla. Regeringens mål om att 95 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020 kan nås om tätbebyggt område når 100 procent och glesbyggt område endast 46 procent. Regeringen har ett kompletterande mål om att 98 procent ska ha tillgång till 1 Gbit/s år 2025, men med det menas inte anslutning av fastigheten utan bredband i närheten, så kallad homes passed. Det kan nås med en utbyggnad till 78 procent i glesbyggt område, homes passed. Båda målen ter sig bra ur ett nationellt perspektiv men missgynnar landsbygden på ett oacceptabelt sätt. Kommuner och regioner har satt upp egna lokala mål som i de flesta fall motsvarar eller överstiger de nationella målen. Den högre ambitionsnivån är vi glada över, bredband med höga hastigheter är helt avgörande för en gynnsam samhällsutveckling. Den här utbyggnaden kommer dock inte att kunna ske om inte det offentliga och det privata börjar samarbeta. 6

46 % FÖR ATT NÅ REGERINGENS MÅL RÄCKER DET ATT 46 PROCENT AV HUSHÅLL OCH FÖRETAG I GLES- BYGGT OMRÅDE FÅR TILLGÅNG TILL 100 MBIT/S IT&TELEKOMFÖRETAGEN ÄR ÖVERTYGADE OM ATT DET ÄR ALLA SKA MED SOM GÄLLER OCH ATT INSATSERNA BEHÖVER STÄRKAS DÄREFTER 7

UTBYGGNAD En delad utmaning framför oss Marknadens aktörer tar ett stort ansvar för den fortsatta utbyggnaden. Det offentliga måste ge dem de bästa förutsättningarna när utbyggnaden är särskilt utmanande. Landsbygden behöver betraktas som en delad utmaning. Idag når vi ut med snabbt bredband till åtta av tio hushåll och företag, ur ett nationellt perspektiv är det en hög andel. Tyvärr ser det inte så i hela landet, enligt PTS kartläggning har bara fyra av tio på landsbygden snabbt bredband. De kommande investeringsbehoven på landsbygden är större än det som hittills har investerats. Antalet som är kvar att ansluta är fler än de som har och nu handlar det om de mesta avlägsna och därmed de mest kostsamma anslutningarna. I juni 2018 lyfte OECD fram utbyggnaden på landsbygden som en av de största utmaningarna för Sveriges digitalisering. En tidig avreglerad telekommarknad med högt konkurrenstryck har bidragit till omfattande investeringar av marknadens aktörer under många år. Marknadens aktörer, inklusive stadsnäten, har investerat cirka 54 miljarder kronor i utbyggnad av fast infrastruktur under de senaste sex åren. Genom nya arbetsformer, samarbeten och nya affärsmodeller har fler och fler områden blivit möjliga investeringsobjekt. Främjande insatser från nationella aktörer som Bredbandsforum och PTS har bidragit till en stimulerande konkurrenssituation och till att regioner och kommuner fått ett allt större engagemang. Bredbandsstöd och regionala bredbandskoordinatorer har också bidragit. Under perioden 2014 2018 har staten avsatt cirka fem miljarder kronor genom lokala och regionala bredbandsstöd. De statliga bidragen finansierar utbyggnaden till 40 60 procent, i genomsnitt 50 procent, vilket betyder att befintliga stöd bidrar till investeringar på cirka 10 miljarder kronor. Med ett antagande om en genomsnittlig anslutningskostnad på 50 000 kronor bidrar stöden till ungefär 200 000 anslutningar i glesbyggda områden, när det är färdigbyggt. Fler än det dubbla kvarstår dock på landsbygden. För oss är det tydligt att det offentligas bidrag för ett inkluderande smart samhälle och fortsatt bredbandsutbyggnad måste öka. 8

54 miljarder MARKNADENS AKTÖRER, INKLUSIVE STADSNÄTEN, HAR INVESTERAT CIRKA 54 MILJARDER KRONOR I UTBYGGNAD AV FAST INFRASTRUKTUR UNDER DE SENASTE SEX ÅREN. 9

INVESTERINGAR Kostnaden för nödvändig fiberutbyggnad till alla Våra beräkningar visar att fiber till alla som idag saknar 100 Mbit/s skulle kosta cirka 42 miljarder kronor, 21 miljarder kronor av dessa behövs på landsbygden. Totalt sett handlar det om ungefär lika stora investeringar som behövs i tätorter/småorter som på landsbygden. Skillnaden är dock att varje anslutning på landsbygden, i genomsnitt, mer än dubbelt så dyr än i städer och småorter. Det är en kostsam utbyggnad men den är också nödvändig. Precis som tidigare och som regeringen skriver i sin bredbandsstrategi behöver kommersiella krafter hjälp av det offentliga. Staten behöver fortsätta sin finansiering och samtidigt ta höjd för den faktiska omfattningen. Givet likvärdig situation som i tidigare stödprogram kan utbyggnaden i tätorten tas om hand av marknadskrafterna, dessutom byggs cirka 20 25 procent av landsbygden utan stöd. Den stödfinansierade utbyggnaden har hittills skett med en fördelning på i genomsnitt 50/50 mellan offentlig och privat finansiering. Med dessa antaganden skulle offentliga medel därmed behöva uppgå till ungefär 8 miljarder kronor, men som genom medfinansiering skulle generera investeringar på landsbygden med det dubbla. Samtidigt är det troligt att de anslutningar som nu ska byggas blir relativt sett dyrare och att en lägre andel bygger utan stöd. Det är troligt att fördelningen mellan offentlig och privat kommer att behöva ändras och att den offentligas andel behöver öka, vi bedömer att stödbehoven kommer att uppgå till minst 10 miljarder kronor. 10

Fördelning investeringsbehov Beräknat investeringsbehov på 42 miljarder kronor fördelat på marknadsinvesteringar i tätort och landsbygd samt stödbehov på landsbygd. Utan stöd riskeras nästan 40 procent av investeringarna att försvinna, till nackdel för landsbygden. 38 % stödfinansiering UTAN STÖD RISKERAS NÄSTAN 40 PROCENT AV INVESTERINGARNA ATT FÖRSVINNA, TILL NACKDEL FÖR LANDSBYGDEN. 19 % MEDFINANSIERING LANDSBYGD 50 % MARKNADSINVESTERINGAR TÄTORT 19 % BIDRAGSFINANSIERING LANDSBYGD 12 % MARKNADS- INVSTERINGAR LANDSBYGD Källa: A-focus 11

NYTTA Bredband bidrar till sysselsättning, tillväxt och en fungerande vardag En utbyggnad av bredband på landsbygden kan bidra till en tillväxt på i genomsnitt en halv till en procent. En utbyggnad på landsbyggden kan ge 28 000 nya arbetstillfällen och 11,5 miljarder kronor i ytterligare skatteintäkter. Dessutom tjänar landsbygdskommuner relativt sett mer på att få höghastighetsbredband. IT&Telekomföretagens beräkningar och en mängd studier i Sverige och andra länder visar på att tillgång till snabbt bredband genererar en stor nytta till samhället. Bredband bidrar till ökad produktivitet och sysselsättning, högre löner och högre värden på bostäder. Det bidrar också till en bättre livskvalitet och social inkludering och det bidrar till ett bättre klimat. Bredband på landsbygden gynnar hela Sverige. Når vi ut med 100 Mbit/s till alla även på landsbygden kan bara den utbyggnaden ge 28 000 nya arbetstillfällen och kommunintäkterna kan öka med 11,5 miljarder kronor. Uppenbar nytta finns men värre är att inom inte en för lång framtid kommer de negativa konsekvenserna att bli ytterst påtagliga för de som står utanför det digitala samhället. Det handlar om att få vardagen att fungera. 12

IT och välfärden NÅR VI UT MED 100 MBIT/S TILL ALLA ÄVEN PÅ LANDSBYGDEN KAN BARA DEN UTBYGGNADEN GE 28 000 NYA ARBETSTILLFÄLLEN OCH KOMMUNINTÄKTERNA KAN ÖKA MED 11,5 MILJARDER KRONOR. 13

MED DIGITALISERING KAN HUSHÅLL OCH FÖRETAG PÅ LANDSBYGDEN FÅ TILLGÅNG TILL SÅDAN SERVICE DE GÅTT MISTE OM GENOM URBANISERINGEN 14

Nyttan för hushåll och företag Fyra av tio hushåll och arbetsställen på landsbygden har tillgång till 100 Mbit/s, sex av tio saknar fortfarande. För att kunna fortsätta att bo och arbeta på landsbygden behövs tillgång till snabbt bredband. Det är en förutsättning för delaktighet, trivsel och livskvalitet. Det är en nödvändighet för att den sociala gemenskapen som till stora delar flyttat ut på nätet. Med digitalisering kan hushåll och företag på landsbygden få tillgång till sådan service de gått miste om genom urbaniseringen, till exempel närhet till dagligvaruhandel, bankoch posttjänster, kommunal service, närsjukvård, utbildning med mera. Det har aldrig varit så lätt att handla som idag, där få köp på landsbygden blivit tusentals. En situation som också lett till ytterligare intäktskällor för lokala ombud. Tillgång till snabbt bredband är en nödvändighet i arbetet som dessutom medför flexibilitet samtidigt som arbetsmarknaden breddas genom ökade möjligheter till distansarbete och fortbildning. Det blir också allt mer avgörande i kontakter med det offentliga och tillför trygghet och omsorg. Individer och hushåll värderar tillgången till bredband och internet allt högre. I en nyligen gjord medborgarenkät svarar 93 procent att internet är viktigt eller mycket viktigt i privat livet. Resultatet är detsamma mellan invånare i stad och land. Åtta av tio anser att internet är viktigt eller mycket viktigt i skolan och/eller jobbet. Idag använder cirka 60 procent internet för att arbeta hemifrån. Nästan hälften av de som svarat och bor på landsbygden anser att internetanslutningen är för långsam, i stad är det var tredje. För många verksamheter är snabbt bredband så betydelsefullt att det avgör var man kan ha sitt företag. De geografiska begränsningarna minskar och de får ökade möjligheter att utveckla affärer och nå större kundgrupper både nationellt och internationellt, digitala marknadsplatser kan användas för att skapa större mervärde för kunderna, digitalisering av arbetsprocesser kan effektivisera och sänka kostnaderna, ökade möjligheter att attrahera och utbilda personal. De negativa konsekvenserna av att inte ha snabbt bredband blir det omvända och omfattande. Det bredband som finns kommer att bli relativt sämre när de digitala tjänsterna vidareutvecklas. En barnfamilj på landsbygden kommer att få svårt att hantera vardagen när kontakter med barnomsorg, skolor blir drabbade, ungdomar står utanför det sociala livet på nätet och äldre kan inte få vård och omsorg genom ny teknik. I förlängningen kommer barnfamiljerna att överge landsbygden vilket påverkar basen för skolor, föreningsliv och skatteintäkter. Den negativa spiralen blir ett faktum. 15

Nyttan för kommunen Tillgång till bredband handlar om att stärka den relativa konkurrenskraften, motverka avfolkning och stimulera lokalt näringsliv. Tillgång till snabbt bredband kommer att vara en förutsättning för överlevnad. Våra beräkningar visar på att bredbandsutbyggnad kan ge en tillväxt på mellan 0,5 1 procent i nya jobb och ökade kommunintäkter. På nationell nivå omfattar det uppskattningsvis 28 000 arbetstillfällen och 11,5 miljarder kronor i kommunala skatteintäkter. Kommuner med relativt större andel personer i glesbyggda områden tjänar mer på att få höghastighetsbredband till sina invånare och företagare, den relativa vinsten är dubbelt så stor. Under 2018 minskade befolkningen i 76 kommuner, vars median var 9 700 invånare. Utan en bredbandsinfrastruktur som möter behoven kommer dessa kommuner ha en fortsatt negativ trend, troligen i allt snabbare takt. Alternativkostnaden av att inte nå bredbandsmålen kommer att vara ännu större. Det skulle medföra ett socialt utanförskap och en utarmning som är långt mer kostsamt för samhället än de insatser som behövs för att ytterligare driva på bredbandsutbyggnaden. I en undersökning som Public Partner genomförde under 2018 svarade 100 procent av de tillfrågade kommundirektörerna att man ansåg att digitaliseringen var nödvändig för att lyckas med verksamhetsutveckling i sin kommun. För en kommun innebär ökad tillgång till bredband med höga hastigheter både besparingar och ökade intäkter. Glesbygdskommuner kan erbjuda lägre mark- och fastighetspriser men tillgång till fiber och höghastighetsbredband är en förutsättning för att attrahera nya företag och nya invånare. Några av kommunens viktigaste verksamhetsområden är vård, skola, omsorg, vatten, avfall, vägar och kollektivtrafik. Inom dessa områden går en stor del av den kommunala budgeten samtidigt som det är områden där digitalisering kan bidra till effektivisering och förbättringar. UNDER 2018 MINSKADE BEFOLKNINGEN I 76 KOMMUNER. UTAN EN BREDBANDSINFRASTRUKTUR SOM MÖTER BEHOVEN KOMMER DESSA KOMMUNER HA EN FORTSATT NEGATIV TREND. 16

1,4 % 10 MILJARDER KRONOR BEHÖVS I YTTERLIGARE BREDBANDSSTÖD. DET UTGÖR 1,4 % AV DE 700 MILJARDER KRONOR SOM REGERINGEN VÄLJER ATT SATSA PÅ UTVECKLING AV TRANSPORT- SYSTEMET FÖR VÄGAR, JÄRNVÄGAR OCH SJÖFART. Nyttan för staten Staten vill se ett helt uppkopplat Sverige och en effektiv digital offentlig förvaltning. Den stora samhällsnyttan med digitalisering nås först när alla är inkluderade. Om infrastrukturen inte finns på plats blir inte det digitala samhället tillgängligt för alla, parallella system kommer att behövas och kostnaderna blir allt högre. Den vinst som samhället räknar med att digitaliseringen ska generera kommer istället behöva användas för att upprätthålla det analoga systemet. Under perioden 2014 2018 har staten investerat cirka fem miljarder kronor genom lokala och regionala bredbandsstöd vilket bidrar till ungefär 200 000 anslutningar i glesbyggda områden, när det är färdigbyggt. Vår uppskattning är att 8 10 miljarder kronor behövs i ytterligare stöd. 10 miljarder kronor utgör 1,4 procent av de 700 miljarder kronor som regeringen väljer att satsa på utveckling av transportsystemet för vägar, järnvägar och sjöfart. IT&Telekomföretagen anser att bredbandsinfrastrukturen behöver få högre politisk prioritet, omgående. 17

PROCESSER Fördyrande och försenande processer behöver ses över Fortfarande finns betydande utmaningar och problem som fördyrar och försenar utbyggnaden. Det förutsätter en smidig och pragmatisk utbyggnadsprocess utan fördröjning och utan extra och oförutsedda kostnadspåslag. En snabb, effektiv och ekonomiskt försvarbar utbyggnad på landsbygden förutsätter att myndigheter och kommuner ser sig som en aktör på bredbandsmarknaden med den viktiga uppgiften att bidra till och främja bredbandsutbyggnaden på landsbygd. Deras handläggningsprocesser och villkor behöver vara pragmatiska, transparenta och kostnadseffektiva. Ett standardiserat förfarande är bra som utgångspunkt, men på landsbygden kommer varje situation och ärende se olika. Rutin och standardiserat förfarande behöver kompletteras med en flexibilitet och en möjlighet till undantag. Tydligt förfarande och pragmatiskt förhållningssätt om möjligheterna att få tillstånd att förlägga fiber i och längs statliga vägar på landsbygd är avgörande för den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Vi uppskattar att hälften av hushåll och arbetsställen som saknar fiber i glesbyggda områden idag (cirka 200 000 slutanvändare) omfattas av Trafikverkets handläggning. IT&Telekomföretagen är positiva till det nya uppdrag som regeringen tilldelade Trafikverket i maj 2018.* Myndighetens förslag på ny organisation tillsammans med kortare handläggningstider samt ett mer tillåtande och pragmatiskt förhållningssätt överensstämmer med branschens önskemål. De faktiska konsekvenserna är dock beroende av villkorens, däribland avgifternas, utformning vilka inte är klara än. Det är ett fortsatt prioriterat område för IT&Telekomföretagen som vi tillsammans med branschen är engagerad i. Exempel på andra myndigheter vars handläggning påverkar bredbandsutbyggnaden är Lantmäteriet och Boverket. IT&Telekomföretagen anser att Lantmäteriets handläggningstider och avgiftsnivåer för att hantera ledningsrätter är negativa för bredbandsutbyggnaden. Dessutom tar Lantmäteriet ut en avgift för handläggning baserad på antal berörda fastigheter samt varje nedlagd timme (1 150 1 700 kronor per timme, kontorstid, enligt nuvarande prislista). Boverket har också en viktig roll på bredbandsmarknaden genom att följa och analysera tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen. IT&Telekomföretagen anser att Boverket skulle behöva få i uppdrag att särskilt driva på utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur och följa upp hur rekommendationerna om bredband efterlevs i Plan och bygglagen (PBL). IT&Telekomföretagen vill betona betydelsen av att marknadens aktörer, regeringen och dess myndigheter, kommuner och regioner arbetar ännu tätare tillsammans för att driva på och underlätta bredbandsutbyggnaden. Tillsammans kan vi åstadkomma den viktiga utbyggnaden som Sverige behöver. *Regeringsbeslut N2018/03397/D *N2018/02871/D, Näringsdepartementet 2018-05-31 18

IT&TELEKOMFÖRETAGEN VILL BETONA BETYDELSEN AV ATT MARKNADENS AKTÖRER, REGERINGEN OCH DESS MYNDIGHETER, KOMMUNER OCH REGIONER ARBETAR ÄNNU TÄTARE TILLSAMMANS FÖR ATT DRIVA PÅ OCH UNDERLÄTTA BREDBANDSUTBYGGNADEN. TILLSAMMANS KAN VI ÅSTADKOMMA DEN VIKTIGA UTBYGGNADEN SOM SVERIGE BEHÖVER. 19

EXEMPELKOMMUNER Vad kan bredband innebära fem kommuner som exempel För många kommuner är bredband i glesbygd ett antingen eller för framtiden. För att belysa konsekvenserna har vi applicerat våra schabloner på fem kommuner. Beräkningarna ger en indikation på hur stora utbyggnadskostnader det blir per kommun. För en större exakthet i uppskattningarna skulle en djupare analys behöva göras för respektive kommun vad gäller parametrar som exempelvis avstånd, markförhållanden, verksamheter och fritidshusområden. 20

100 Mbit/s bredband per kommun 42 % av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s 44 % av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s 90 % av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s 63 % av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s 51 % av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s 21

Kartläggning av bredband i fem kommuner BREDBAND UTBYGGT i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkter på 32 miljoner kronor årligen och 40 50 personer ytterligare i sysselsättning. 56 PROCENT AV TILLVÄXTEN skapas om utbyggnaden sker i samma omfattning på landsbygden. GNESTA KOMMUN ligger i Sörmland ca 6 mil från Stockholm. Kommunen har drygt 11 000 invånare. Drygt 3 100 är förvärvsarbetande. TOTALT finns det 4 880 hushåll varav 1 263 i glesbygd, det vill säga 26 procent. Det finns 1 225 arbetsställen varav 557 i glesbygd, det vill säga 45 procent. 63 PROCENT av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade endast 28 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). 51 PROCENT av arbetsställena hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade 30 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). EN UTBYGGNAD till alla i Gnestas glesbygd uppskattas kosta 70 90 miljoner kronor. BREDBAND UTBYGGT i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkter på 20 miljoner kronor årligen och ytterligare 50 60 i sysselsättning. 53 PROCENT AV TILLVÄXTEN skapas om utbyggnaden sker i samma omfattning på landsbygden. BERGS KOMMUN ligger i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Härjedalen. Kommunen har knappt 7 100 invånare. Cirka 3 000 är förvärvsarbetande. TOTALT finns det 3 630 hushåll varav 1 434 i glesbygd, det vill säga 40 procent. Det finns 1 785 arbetsställen varav 984 i glesbygd, det vill säga 55 procent. 42 PROCENT av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade endast 23 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). 37 PROCENT av arbetsställena hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade endast 30 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). EN UTBYGGNAD till alla i Bergs glesbygd uppskattas kosta 60 80 miljoner kronor. 22

BREDBAND UTBYGGT i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkter på 50 miljoner kronor årligen och ytterligare 100 personer i sysselsättning. 48 PROCENT AV TILLVÄXTEN skapas om utbyggnaden sker i samma omfattning på landsbygden. HÖRBY KOMMUN ligger i Skåne län. Kommunen har 15 635 invånare. Ca 5 700 är förvärvsarbetande. TOTALT finns det 7 293 hushåll varav 2 022 i glesbygd, det vill säga 28 procent. Det finns 2 336 arbetsställen kommunen varav 1 267 i glesbygd, det vill säga 54 procent. 51 PROCENT av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade 8 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). 33 PROCENT av arbetsställena hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade 10 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). EN UTBYGGNAD till alla i Hörby kommuns glesbygd uppskattas kosta 110 120 miljoner kronor. BREDBAND UTBYGGT i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkter på 34 miljoner kronor årligen och ytterligare 60 70 personer i sysselsättning. 50 PROCENT AV TILLVÄXTEN skapas om utbyggnaden sker i samma omfattning på landsbygden. NORDANSTIGS KOMMUN ligger i Gävleborgs län. Kommunen har 9 517 invånare. Drygt 3 300 är förvärvsarbetande. TOTALT finns det 4 642 hushåll varav 1 645 i glesbygd, det vill säga 35 procent. Det finns 1 712 arbetsställen kommunen varav 911 i glesbygd, det vill säga 53 procent. 44 PROCENT av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade 19 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). 37 PROCENT av arbetsställena hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade 25 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). EN UTBYGGNAD till alla i Nordanstig kommuns glesbygd uppskattas kosta 75 90 miljoner kronor. BREDBAND UTBYGGT i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkter på 160 miljoner kronor årligen och ytterligare nästa 400 personer i sysselsättning. 84 PROCENT AV TILLVÄXTEN skapas om utbyggnaden sker i samma omfattning på landsbygden. UPPSALA KOMMUN har 225 164 invånare. Drygt 106 000 är förvärvsarbetande. TOTALT finns det 108 539 hushåll varav 7 091 i glesbygd, det vill säga 7 procent. Det finns 20 953 arbetsställen kommunen varav 3 143 i glesbygd, det vill säga 15 procent. 90 PROCENT av hushållen hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade 37 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). 82 PROCENT av arbetsställena hade tillgång till 100 Mbit/s, i glesbygden hade 38 procent tillgång till 100 Mbit/s (november 2018). EN UTBYGGNAD till alla i Uppsala kommuns glesbygd uppskattas kosta 270 290 miljoner kronor. 23

Kommunfakta NORD- KOMMUN GNESTA BERGS HÖRBY ANSTIGS UPPSALA KOMMUN KOMMUN KOMMUN KOMMUN KOMMUN LÄN SÖDER- JÄMT- MANLANDS LÄN LANDS LÄN SKÅNE LÄN GÄVLE- BORGS LÄN UPPSKATTAD TILLVÄXT - SYSSELSÄTTNING 46 55 100 66 385 UPPSKATTAD TILLVÄXT - SKATTEINTÄKTER [MKR] 32 20 51 34 160 ANDEL AV TILLVÄXT TILL FÖLJD AV UTBYGGNAD I GLESBYGD 56 % 53 % 48 % 50 % 84 % ANTAL INVÅNARE I KOMMUNEN 11 237 7 097 15 635 9 517 225 164 ANTAL HUSHÅLL - TOTALT 4 880 3 630 7 293 4 642 108 539 ANTAL HUSHÅLL - GLESBYGD 1 263 1 434 2 022 1 645 7 091 ANDEL HUSHÅLL - GLESBYGD [%] 26 % 40 % 28 % 35 % 7 % ANTAL ARBETSSTÄLLEN - TOTALT 1 225 1 785 2 336 1 712 20 953 ANTAL ARBETSSTÄLLEN - GLESBYGD 557 984 1 267 911 3 143 ANDEL ARBETSSTÄLLEN - GLESBYGD [%] 45 % 55 % 54 % 53 % 15 % HH - TILLGÅNG TILL 100 MBIT/S -TOTALT [%] 63 % 42 % 51 % 44 % 90 % HH - TILLGÅNG TILL 100 MBIT/S -GLESBYGD [%] 28 % 23 % 8 % 19 % 37 % ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE 3 132 2 988 5 670 3 349 106 717 ARBST - TILLGÅNG TILL 100 MBIT/S - TOTALT [%] 51 % 37 % 33 % 37 % 8 2% ARBST - TILLGÅNG TILL 100 MBIT/S - GLESBYGD [%] 30 % 30 % 10 % 25 % 38 % UPPSALA LÄN UPPSKATTAD KOSTNAD UTBYGGNAD 99,8% I GLESBYGD [MKR] 70-90 60-80 110-120 75-90 270-290 UPPSKATTAD KOSTNAD UTBYGGNAD 99,8% TOTALT [MKR] 110-120 90-110 160-180 110-130 460-480 Ovanstående är en uppskattning och beräknad på: tillgänglig statistik från PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2017 och 2018, inklusive statistik om antal relevanta byggnader som har/saknar 100 Mbit/s (2017). tillgänglig statistik från SCB vad gäller sysselsättning och skatteintäkter aktuella skattenivåer från Skatteverket antagandet att tillväxten är linjär från 95 procent till 99,8 procent 24

25

Bilaga Faktaunderlag Vi har gått tillväga på följande sätt VI HAR VALT UT ett antal olika kommuner där vi vet att det pågår en satsning eller planeras en satsning för en utbyggnad på landsbygden. BEFOLKNINGSMÄNGD, kommunalskatt, nyregistrerade företag /1000 invånare är uppdaterade med senast tillgängliga siffror. VI HAR ANVÄNT uppgifter från SCB om antalet sysselsatta per kommun och kommunala skatteintäkter. VI HAR HAFT stöd av Bredbandskalkylatorn, framtagen av forskningsinstitutet RISE Acreo AB, vilken utgår från 95 procents täckningsgrad, i våra jämförelser har vi antagit en linjär tillväxt från 95 procent till 99,8 procent. DET FANNS 4 851 065 hushåll i Sverige 2018 enligt PTS Mobil- och bredbandskartläggning 2018. Det fanns 450 620 hushåll i glesbyggda områden 2018 enligt PTS Mobil- och bredbandskartläggning 2018. DET FANNS 1 141 478 arbetsställen i Sverige 2018. Det fanns 237 204 arbetsställen i glesbyggda områden 2018. AV HUSHÅLLEN hade 40,61 procent tillgång till 100 Mbit/s i glesbyggda områden i november 2018, det vill säga 183 tusen hushåll nås av fiber och 268 tusen hushåll kvarstår. AV ARBETSSTÄLLEN hade 45,56 procent tillgång till 100 Mbit/s i glesbyggda områden i november 2018, det vill säga 108 tusen arbetsställen nås av fiber och 129 tusen arbetsställen kvarstår. Vi har uppskattat vad det skulle krävas för investeringsvolymer i glesbyggda områden för att nå ut med snabbt bredband till alla. I den här beräkningen har vi antagit att snabbt bredband i glesbygd är synonymt med fiber. VI HAR UTGÅTT från utbyggnaden i PTS mobil- och bredbandskartläggning 2017 och 2018. VI HAR KORRIGERAT för att det finns en eftersläpning i statistiken. Det har skett och sker ytterligare investeringar, från både privata och offentliga aktörer, sedan november 2018. Vår uppskattning är att det motsvarar investeringar på cirka 0,5 miljarder kronor i glesbyggda områden. I BERÄKNINGEN 42 miljarder kronor har vi utgått från att tätbebyggda områden byggs ut i första hand och resterande byggs i glesbygd. I beräkningen 21 miljarder kronor har vi utgått från att glesbyggda områden når 99,8 procents täckning. De sista 0,2 procent är i regel så kostsamma att fast anslutning inte är möjlig. A-FOCUS har uppskattat kostnader för att anlägga olika typer av fiberanslutningar och tagit fram schabloner beroende på om det rör sig om utbyggnad i tätort, småort, glesbygd samt beroende på om det är anslutning till ett hushåll eller företag. Schablonerna är avstämda med aktörer på marknaden som bygger fibernät. I kostnaderna ingår grävning på tomten, andelskostnad i nya mellanortsnät, grundläggande kundplacerad aktiv utrustning (RTU). FÖR ATT ANTAGANDEN om utbyggnaden ska stämma överens med annan statistik har vi utgått från den indelning av tätbebyggt område och glesbyggt område som PTS använder i sin kartläggning. Jämförelser med andra studier har gjorts och resultatet dem emellan stämmer väl överens. Beräkningar är givetvis uppskattningar och med det följer osäkerheter. Med den fakta vi haft att tillgå och den metod vi använt känner vi oss emellertid trygga med tillvägagångssättet. Den ovisshet som ligger i framtiden vad gäller i vilken omfattning och till vad ett snabbt bredband och fiberutbyggnaden kommer att användas till gör att vi är snarare gjort en underskattning än en överskattning av nyttan. 26 Definitioner av tätort och småort Källa: PTS Mobil- och bredbandskartläggning 2017 och 2018 (PTS- ER-2018:7 och PTS-ER-2019:5) TÄTORTER TILLSAMMANS med småorter och landsbygd används i bredbandskartläggningen för att skilja mellan geografiska områden med olika tät bebyggelse och områden med gles bebyggelse. TÄTORT DEFINIERAS i enlighet med SCB:s tätortsdefinition och innefattar i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. LIKASÅ DEFINIERAS SMÅORT i enlighet med SCB:s småortsdefinition och innefattar i princip sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och 50 199 invånare. SCB PUBLICERAR nya tätort- och småortsindelningar var femte år, varav den senaste skedde under hösten 2016.

Exempel på kommuner som legat till grund för uppskattningarna av effekten i glesbygd. Vi har inte tittat på effekterna i Sveriges samtliga 290 kommuner men valt ut olika kommuntyper. Det är viktigt att notera att även större städer och tätorter har invånare och företag i landsbygden. Vi kan också notera att effekterna av en utbyggnad i glesbygd givetvis blir betydligt större i en glesbygdskommun. LÄN KOMMUN ANTAL KOMMUNAL- BEFOLKNINGS- SKATTEINTÄKT TOTALA SYSSELSATTA SKATT MÄNGD PER INV SKATTEINTÄKTER GÄVLEBORG NORDANSTIG 3349 34,02 9517 42785 1730394500 SKÅNE HÖRBY 5670 32,26 15635 40470 2926750000 SKÅNE LUND 69845 32,42 122948 46520 25997375400 SKÅNE ESLÖV 11180 31,72 33557 41185 6482562900 SKÅNE KRISTIANSTAD 39727 32,64 84908 42949 16420737900 BLEKINGE KARLSKRONA 32444 33,69 66675 46106 13483796500 STOCKHOLM SIGTUNA 30488 32,08 48130 42345 9906957400 ÖREBRO HALLSBERG 7794 33,1 15954 42845 3056352400 JÄMTLAND BERG 2988 33,72 7097 40715 1238387100 UPPSALA UPPSALA 106717 32,85 225164 46701 48371609600 SÖDERMANLAND GNESTA 3132 32,95 11237 45071 2215702500 JÖNKÖPING MULLSJÖ 2894 34,1 7324 43309 1414515300 STOCKHOLM NORRTÄLJE 22681 31,8 61769 40743 12415661900 SÖDERMANLAND STRÄNGNÄS 11875 32,5 35761 48508 7699829900 JÄMTLAND ÖSTERSUND 35017 33,22 63227 45888 12689869400 NORRBOTTEN PAJALA 2426 34,84 6039 46658 1101343600 VÄSTERNORRLAND ÅNGE 4077 34,62 9411 47097 1814460500 STOCKHOLM NYNÄSHAMN 7561 31,93 28290 43256 5927239400 TOTALT I SVERIGE 4 914 893 2 180 826 931 300 27

Exempel på andra studier som beräknat effekterna av utbyggnad av bredband med höga hastigheter Det finns en mängd studier och analyser som genom åren försökt uppskatta den nytta som bredband genererar. Resultaten dem emellan är relativt likvärdiga. Nedan har vi sammanställt några av dessa. KÄLLA DotEcon Ltd, Deployment of FTTP in rural Northern Ireland, A DotEcon report for NI Networks, part of BT, 22 May 2018. U.S. Department of Commerce, 2006 Sacramento Regional Research Institute The Effects of Broadband Deployment on Output & Employment: A Cross-sectional Analysis of U.S. Data, R.W. Crandall, W. Lehr & R. Litan, 2007 Broadband Impact on State GDP, C. Garbacz & H.G. Thompson, 2008 Telecommunications and Econoic Development, Christine Qiang, World Bank 2010 Acreo Swedish ICT, october 2011, Socio-economic return of FTTH investment in Sweden, a prestudy Evidence review 6, Broadband, March 2015, What Works Centre for local economic growth SLUTSATS Produktivitetstillväxt till följd av fiber till byggnaden på Nordirlands glesbygd Nettotillväxt i sysselsättning till följda av fiber till byggnaden på Nordirlands glesbygd Tillväxt genom ökad Teleworking Tillgång till bredband och internet gav en nettotillväxt i sysselsättning. Tillgång till bredband och internet gav nyskapade jobb. Tillgång till bredband och internet gav ökning i värdet på småhus. För varje 1% av vuxna som fick tillgång till internet via bredband så steg nyskapade jobb. För varje 1% av vuxna som fick tillgång till internet så steg lönerna. en 10 procentig ökning i bredbandspenetration ökar sysselsättningen en 10 procentig ökning i bredbandspenetration ökar sysselsättningen Sysselsättningen kan öka för en region om bredbandspenetrationen ökar från 0-100 Studien visar att en investerad krona i fiber (fördelad över fyra år), ger tillbaka en nytta med minst 1,50 kr över en femårsperiod Broadband has different economic effects in different types of places, and it tends to be larger in urban areas compared to rural areas as broadband and ICT enable production complementarities, which are commonly available in urban areas. BERÄKNAD NYTTA 0,3%-2,7% 1,9%-5,9% 0,30% 1% - 1,4% 0,51%-1,2% 6% 0,08% 0,09% 0,2%-0,3% 0,18% 1,80% 1 kr ger 1,5 kr över fem år 28

Källförteckning A-focus AB; Konsekvensanalys av potentiella förslag - För utredningen Effektivare användning av statens bredbandsinfrastruktur (N2014:05) A-focus; Digitala tjänster - Gemensamma regler ger tillväxt i Europa, 150202 Bredbandsforum; Slutrapporter och fakta från Kommunarbetsgruppen, Nystartsgruppen, och Landsbygdsgruppen Jordbruksverket; Allt om landet Kommun och landstingsdatabasen, www.kolada.se PTS; PTS Mobil- och bredbandskartläggning 2017 - PTS-ER-2018:7 PTS; PTS Mobil- och bredbandskartläggning 2018 - PTS-ER-2019:5 PTS; Svensk telekommarknad 2017 - PTS-ER-2018:16 PTS; Uppföljning regeringens bredbandsstrategi-2018 - PTS-ER-2018:9 PTS; 17 6892-Delrapportering tillstånd enligt väglagen-180502 RISE Acreo; Bredbandskalkylator 0.2 Bredbandssnurran SCB; Statistik över befolkning och företagande Skatteverket; Kommunalskatt Tillväxtverket; Statistik regional utveckling Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv; Sårbara kommuner 2016, Företagandet, arbetsmarknaden och beroendet av enskilda större företag, Rapport 0208 Rev A Underlag från IT&Telekomföretagen Intervjuer med bredbandsaktörer A-focus beräkningar och uppskattningar avseende samhällsnytta samt kostnader och intäkter för fiberutbyggnad i glesbygd 29

BREDBANDSUTBYGGNADEN ÄR INTE SLUTFÖRD. REGERINGEN BEHÖVER SATSA PENGAR OCH INTE BARA ORD SÅ ATT ALLA I SVERIGE KAN FÅ TILLGÅNG TILL SNABBT OCH SÄKERT BREDBAND. 30

31

IT&Telekomföretagen en motor för digitaliseringen av Sverige IT&Telekomföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom IT- och telekomsektorn. Vi är cirka 1 200 medlemsföretag som tillsammans har närmare 100 000 medarbetare. IT& Telekomföretagens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för en svensk IT- och telekombransch. Det gör vi bland annat genom att erbjuda konkurrenskraftig medlemsservice, bedriva näringspolitiskt påverkansarbete, och genom om att driva på, underlätta och belysa fördelarna med digitaliseringen av Sverige. IT&Telekomföretagen är ett av sju samverkande förbund inom Almega. IT&Telekomföretagens medlemmar är också medlemmar i Svenskt Näringsliv. Besök oss gärna på itot.se 32