Kostnadsutjämningsutredningen och Kommunutredningen. Budgetdagen 22 maj 2019

Relevanta dokument
Kostnadsutjämningsutredningen och Kommunutredningen. Anders Folkesson Budgetdagen 17 maj 2019

Remiss- Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Utdrag ur sammanträdesprotokoll

Remiss - SOU 2018:74 Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

LITE MER LIKA Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74 )

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Kostnadsutjämningsutredningens betänkande Lite mer lika (SOU 2018:74)

Figur 1 Kommunalekonomisk utjämning Kommunalekonomisk utjämning,

YTTRANDE ÖVER REMISS LITE MER LIKA. ÖVERSYN AV KONSTNADSUTJÄMNINGEN FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING (SOU 2018:74)

Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund (Dnr Fi2014/02297/K)

Yttrande över kostnadsutjämningsutredningens förslag (SOU 2018:74)

Kostnadsutjämningsutredningens betänkande Lite mer lika (SOU 2018:74)

Remiss av Betänkande Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39)

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Kostnadsutjämningsutredningens betänkande Lite mer lika (SOU 2018:74)

Utredningsförslag kostnadsutjämning konsekvenser för Region Jämtland Härjedalen REGIONFULLMÄKTIGE

Åsele kommuns yttrande över utredningen Lite mer lika översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Kommunutredningen maj Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Förändringarna föreslås genomföras år 2020, vilket ställer krav på en snabb beredning i regeringskansliet.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunstyrelsen Blad 1 (32) Kommunkontoret, Strömsund, sammanträdesrum Almen, kl

Kostnadsutjämningsutredningen möter kommundirektörsnätverket på SKL

Remiss - Betänkandet-Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39)

Svensk författningssamling

Lite mer lika Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) (Ert dnr Fi2018/03212/K)

Yttrande över betänkande SOU 2018:74 Lite mera lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (Diarienummer Fi 2018/03212/K)

Yttrande över remiss - Översyn av kostnadsutjämning för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Dnr 2017/60-5. Sammanställning av Statskontorets förslag till åtgärder inom det kommunala utjämningssystemet

Svensk författningssamling

Det är bra för kommunen med ökad befolkning

Yttrande över SOU 2018:74 Lite mer lika. Översyn av Kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO)

Datum Yttrande över betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen, (SOU 2011:39)

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Förskola. Kostnads- och resultatjämförelse för förskolan. Besparingspotential på 47 miljoner kr, motsvarande omkring 5 procent.

Kostnadsutjämningsutredningen Fi 2016:12

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

Branschdagarna Annika Wallenskog Chefsekonom SKL

Yttrande över remiss: Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) KSN

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Landstingsstyrelsen föreslås besluta att

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Yttrande över betänkandet Lite mer lika översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Cirkulärnr: 2004:53 Diarienr: 2004/1444. Marcus Holmberg. Datum:

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Svensk författningssamling

Effektivitetspotential i Malmö kommun

Demografins regionala och kommunala utmaningar

Utjämningskommittén.08

Effektivitetspotential i Linköpings kommun

Kommunutredningen. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Fi 2017:02. Sekreterare: Susanne Widding Gidlund

Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun

Svensk författningssamling

Ändrad inkomstutjämning för kommuner och landsting (Fi2015/379) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 16 april 2015

Effektiviteseringspotential i Östersunds kommun

Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna

Effektivitetspotential i Luleå kommun

Effektivitetspotential i Uppsala kommun

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

Budgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN

Effektivitetspotential i Stockholms kommun

Effektivitetspotential i Göteborgs kommun

Cirkulärnr: 1998:204 Diarienr: 1998/3151. Datum:

Anders Jonsson. Ekonomi/finans Reviderad kostnadsutjämning 2002 m.m. (endast på Kommunförbundets webbplats)

Effektivitetspotential i Umeå kommun

Företagens villkor och verklighet Martin Daniels

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Remiss - Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Mer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun

Cirkulärnr: 07:47 Diarienr: 07/2671 Handläggare: Måns Norberg

FLYTTMÖNSTER INOM SVERIGE EN ÖVERBLICK AV OMFLYTTNINGEN I GÅR, I DAG OCH I MORGON

Preliminära utfall av 2014 års kommunalekonomiska utjämningssystem och LSS-utjämning

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1

Kommittédirektiv. Översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning. Dir. 2008:110. Beslut vid regeringssammanträde den 25 september 2008

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Budget 2016 och plan

Preliminär kostnadsutjämning 2007 m.m. Bilagor:

Preliminära utfall av 2016 års kommunala utjämningssystem och LSS-utjämning

Kommunutredningen. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Fi 2017:02. Kommunutredningen Fi 2017:02

Härmed bifogas remiss: Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74). Svarsdatum senast 17 maj 2019.

Yttrande över Finansdepartementet betänkande Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOL) 2018:74).

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden

Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen - med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning

Tjänsteskrivelse KS2019/0076

13 Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning.

Kommunalekonomisk utjämning. Utjämningsåret 2020

Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. Betänkande av Kostnadsutjämningsutredningen. Stockholm 2018 SOU 2018:74

Begrepp och beräkningssätt inom kostnadsutjämningen

Kommunanalyser och utjämningssystemet

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet

Transkript:

Kostnadsutjämningsutredningen och Kommunutredningen Budgetdagen 22 maj 2019

Kostnadsutjämningens tre dimensioner 1. Åldersstruktur Andel äldre: 12 % i Knivsta, 20 % i riket och 33 % i Rättvik 2. Behovsskillnader Socioekonomi, utländsk bakgrund 3. Produktionsfaktorer Bebyggelsestrukturen ( glest och långa avstånd ) 31 % tätortsgrad i Berg, 66 % i Sjöbo, 100 % i Sthlm mfl Lönestruktur Åldersstruktur enkelt att mäta, medan behov och produktionsfaktor bygger på antaganden

Storstäderna får betydande kompensation för geografi/storlek Mkr Kr/inv Storstäder 1146 620 Pendlingskommun nära storstad -892-477 Större stad -496-207 Pendlingskommun nära större stad -159-188 Lågpendlingskommun nära större stad 45 71 Mindre stad/tätort -193-149 Pendlingskommun nära mindre stad/tätort -40-67 Landsbygdskommun 435 876 Landsbygdskommun med besöksnäring 154 1028 Gleshetskompensationer i grund- resp gymnasieskola, äldreomsorg, småkommuntillägg för administration och räddningstjänst samt tätortsbefolkning inom IFO

2,3 mdkr i ändrad omfördelning mellan kommunerna Omfördelning (mdkr) Idag Förslag Förändring Förskola 4,2 3,6 0,9 Grundskola 5,2 5,2 0,3 Gymnasieskola 2,2 2,2 0,3 Komvux 0,0 0,7 0,7 Individ- och familjeomsorg 4,8 4,5 1,1 Äldreomsorg 9,8 9,5 0,5 Kollektivtrafik 1,6 1,8 0,4 Barn och unga m utl bakgr (utgår) 0,6 0,0 0,6 Befolkningsförändring (fördelas) 0,9 1,0 0,2 Bebyggelsestruktur (fördelas) 1,2 1,3 0,4 Lön (fördelas) 2,3 2,4 0,4 Totalt 7,4 8,5 2,3

Utfallstabeller (kr/inv) Idag Förslag Förändring Landsbygdskommun 1 912 2 939 1 027 Landsbygdskommun m besöksnäring 426 1 315 889 Lågpendlingskommun nära större stad 661 1 131 470 Mindre stad/tätort -799-837 -38 Pendlingskommun nära mindre stad -66 734 801 Pendlingskommun nära storstad 1 190 1 040-150 Pendlingskommun nära större stad 368 661 293 Storstäder -121-466 -345 Större stad -1 118-1 420-301

Sammanfattning Komvux-modell införs och delmodellen för Barn med utländsk bakgrund tas bort Stora ändringar i IFO och förskolemodellen Gleshetskompensation uppdaterades och räknas upp Kraftigt ökad kompensation för befolkningsminskning och småkommunstillägg Lönemodell uppdateras med aktuella uppgifter Malmö tappar knappt 150 mkr på uppdateringen

SKL:s remissvar I huvudsak tillstyrka förslaget Utjämningssystemen bör utredas i sin helhet, inte var för sig Tillväxtregionernas särskilda utmaningar Hälso- och sjukvårdsmodellens vårdbehovsuppskattning förenklas och förbättras Införande av kompensation för befolkningsändring tillstyrks Viktigt att följa äldreomsorgsmodellens åldersprislappar Skolkommissionspengarna bör läggas i grundskolemodellen Problematisk modell för kollektivtrafik i län som ej växlat

Forts SKL:s remissvar Annan modell för beräkning av merkostnader för verksamheter i områden med gles bebyggelse bör prövas i framtiden Beräkningssätten måste vara tydliga i förordningen Utjämningssystemen måste följas systematiskt och fortlöpande Nätverk bör bildas med finansdepartementet, SCB, SKL och relevanta myndigheter Införandebidrag bör ligga på 250 kr/inv, inte föreslagna 300 kr/inv

Individ- och familjeomsorg SKL har under lång tid kritiserat dagens Försörjningsstödsvariabel för att vara påverkbar (sju stödmånader krävs) Den ersättande variabeln, Barnfattigdom, utgår från föräldrars inkomstnivå eller eventuella försörjningsstöd Ett enstaka försörjningsstöd räcker för ena föräldern ökad påverkbarhet SKL anser att Barnfattigdomsvariabeln bör ersättas av ex vis andel barn i hushåll med inkomst under 60 procent SCB anser att låg inkomststandard ersätter Barnfattigdomsvariabeln Om SKL och SCB:s förslag hörsammas, så kan det bli stora effekter för enskilda kommuner

Fortsatta processen Remisstiden gick ut den 17 maj Civilminister Shekarabi: Vi kommer att lägga fram en proposition till riksdagen Historiskt har stora ändringar i utjämningssystemen inte tagits utan att förlorarna kompenserats på något sätt Strukturbidraget 2005 Tillväxtmiljarden 2014 Ikraftträdande 2021?

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningens uppdrag 1. Problemanalys 2. Analysera strukturella åtgärder som stärker kommunernas strategiska förmågan - främst utökad samverkan, asymmetrisk uppgiftsfördelning och (frivilliga) kommunsammanslagningar, ändrat huvudmannaskap 3. Genomförandeprocess för att stärka kommunernas kapacitet - Föreslå vilka strukturella åtgärder som bör vidtas och strategi för genomförandet - Vid behov, föreslå försöksverksamhet och nödvändiga författningsändringar Betänkandet överlämnas 28 februari 2020.

Utredningens problemanalys Strategisk kapacitet, driftskapacitet och utvecklingskapacitet: nyckelbegrepp för utredningen Fokus på tvärgående utmaningar (urbanisering, demografi, kompetensförsörjning, ekonomi, demokrati, digitalisering) Litet verksamhetsperspektiv Sekretariatet har en positiv syn på sammanslagningar och negativ på samverkan Negativa beskrivningar av kommuners förmåga "många kommuner har svårt att vara bärkraftiga, än mindre ha någon utvecklingskraft" svag kapacitet och robusthet avseende ekonomi och kompetens

SKL:s huvudpunkter Stärka kommunernas kapacitet beträffande politik, kompetens och ekonomi Utmaningar måste analyseras utifrån ett verksamhetsperspektiv Bilden av samverkan och sammanslagningar bör nyanseras Frikommunsförsök bör föreslås Neutralisera negativa ekonomiska incitament vid sammanslagning Studieskuldsavskrivning och viss statlig medfinansiering vid infrastruktursatsningar i glesbygd