ÅRSREDOVISNING 2013 KAU.SE

ÅRSREDOVISNING 2013 KAU.SE

Diarienummer: C2014/120 Redaktör: Magnus Byman Tryck & layout: Universitetstryckeriet, Karlstads universitet, 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 Rektor har ordet 7 Studentkåren har ordet 8 Organisation 9 Styrelsens underskrifter 10 Väsentliga uppgifter 11 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 13 Efterfrågan på utbildningar 14 Utbildningsvolymer 17 Redovisning av utbildningsuppdraget 22 Inaktiva studenter 23 Examina på grundnivå och avancerad nivå 24 Internationella studenter 26 Intäkter och kostnader för utbildning 28 Prioriteringar och avvägningar avseende utbildningsutbudet 31 Dimensionering av lärarutbildningen 33 Samverkan inom utbildningsområdet 34 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 37 Utbildning på forskarnivå 38 Forskarexamina 40 Forskningsvolymer 41 Intäkter och kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå 44 Innovationskontoret Fyrklövern 48 Samverkan inom forskningsområdet 49 KVALITETSARBETE OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING 51 Kvalitetsarbete 52 Kompetensförsörjning 53 Personalstruktur 54 EKONOMISK OCH FINANSIELL REDOVISNING 59 Ekonomisk redovisning 60 Resultaträkning 63 Balansräkning tillgångar 64 Balansräkning kapital och skulder 65 Anslagsredovisning 66 Noter till resultaträkning 67 Noter till balansräkning 69 Tilläggsupplysningar 72 Prestationsmått 73 Redovisning av takbelopp 75 Universitetsstyrelsen 2013, uppdrag och ersättningar 77

4 VERKSAMHETSÅRET 2013 NYTT ANSÖKNINGSREKORD FÖR VÅRTERMINEN 2014 Totalt har cirka 17 700 personer ansökt till vårens program och kurser vid Karlstads universitet, mot svarande siffra vårterminen 2013 var 14 900. Det betyder en ökning på 18 procent - långt över rikssnittet på 4,7 procent. OCH REKORDSIFFROR FÖR HÖSTEN Plus 29,6 procent. Så mycket ökade antalet sökande till Karlstads universitet inför höstterminen 2013. Det kan jämföras med en ökning med drygt 6 procent för hela landet. Och det är hela 14 procent fler som söker sig till Karlstad som sitt förstahandsval. PENGAR TILL FYSIKFORSKNING Vetenskapsrådet beviljade Karlstads universitet forskningsanslag på totalt 5,6 miljoner kronor för två forskningsprojekt inom fysikområdet. Det ena projektet rör grundforskning inom fysikområdet och det andra utveckling av solceller i organiska material. ELDKONST LYSTE UPP I VINTERMÖRKRET Efter ett års uppehåll återkom Eldkonst till Sandgrundsparken i Karlstad. Eldkonst 2013 blev ett möte mellan dans, musik, ljus och eld. Ett 100-tal studenter skapade tillsammans med sina lärare en magisk upplevelse på luciakvällen. 4 1 0 2 9 11 224 STUDENTER Vid den årliga studenträkningen den 6:e november fanns det 11 224 studenter registrerade vid Karlstads universitet. BÄST IGEN 2012 öste Högskoleverket beröm över Karlstads universitet för vår samverkan mellan studenter och arbetslivet. 2013 var det dags för Svenskt Näringsliv. Fyra utbildningar vid Handelshögskolan rankades bland de absolut bästa i landet på detta område.

5 EXCELLENTA I slutet av 2013 utsågs Datavetenskap och Centrum för tjänsteforskning (CTF) till excellenta forskargrupper vid Karlstads universitet. OCH STARKA Den kulturvetenskapliga forskargruppen Kufo, Materialvetenskap (CMM) och Interact (fysik, kemi och kemiteknik) utsågs till starka grupper. Satsningen ska stärka universitetets forskning och ge lärosätet en tydligare forskningsprofil. Foto: Linn Malmén HÖGTIDLIGT OCH FESTLIGT FIRANDE Akademisk högtid är en av årets festligaste hög tider vid Karlstads universitet. Nyckelpersoner för universitetet belönades och 7 nya professorer och 23 doktorer välkomnades. Tre heders doktorer uppmärksammades: Per Eiritz, Katie Eriksson och Olav Thon. ASTRONOMER UPPMÄRKSAMMADES De två värmländska astronomerna Oskar Backlund och Magnus Nyrén förevigades 2013 på Karlstads universitet efter att två lokaler i hus Vänern fått deras namn. IDROTTSLÄRARUTBILDNING TILL KARLSTAD Under våren 2013 kom det glädjande beskedet från Universitetskanslersämbetet: Karlstads universitet har rätt att utbilda idrottslärare för årskurs 7-9 och gymnasiet. 6 MILJONER KRONOR VINNOVAMILJONER SATSNING PÅ FORSKNING OM BARN OCH BETYG Sex miljoner kronor från Vinnova får projektet Sam verkan för Vetenskapsrådet beviljade sex miljoner tillväxt genom studenters entreprenörskap och involvering i kronor till en grupp forskare i pedagogik innovationsprocesser. Projektet drivs av Innovationskontoret för att titta närmare på mellanstadieelevers Fyrklövern, ett samarbete mellan universiteten i Örebro och erfarenheter av att bli bedömda med hjälp Karlstad, Mittuniversitetet och Linnéuniversitetet. av nationella prov och betyg.

6 LJUSNING PÅ NO-LÄRARFRONTEN Strax före jul blev det klart från och med 2014 ökar universitetet antalet platser på Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, inom naturvetenskap, teknik och matematik med 30 heltidsplatser. Antalet KPU-platser fördubblas därmed och flertalet av de blivande lärarna kommer att verka inom just dessa ämnen. HÖGSTA BETYG Biologi och tre ingenjörsutbildningar fick under året högsta betyg i Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Sett till alla granskningar har Karlstads universitet ett bättre resultat än riksgenomsnittet. HOTSPOT EN ALLT STÖRRE TILLSTÄLLNING I april var det dags för Karlstads universitets årliga arbetsmarknadsdag Hotspot. Från att ha varit en blygsam tillställning med 30 utställare under första mässan 1998 har deltagandet mer än tredubblats. 2013 var 93 utställare på plats för att visa upp sin verksamhet för studenterna. UNIK UTBILDNINGSSATSNING MELLAN AFGHANISTAN OCH SVERIGE Första kullen i en unik utbildningssatsning i Afghanistan besökte Karlstads universitet under våren för att lägga fram sina magisteruppsatser. Utbildningsprojektet är ett samarbete mellan utbildningsministeriet i Afghanistan, Svenska Afghanistankommittén och Karlstads universitet. Syftet är att höja kvaliteten på den afghanska lärarutbildningen. FRÖDINGSTIPENDIET TILL CMB OCH SÖT LIKÖR Universitetskörerna Sällskapet CMB och Söt Likör fick Karlstads kommuns kulturstipendium till Gustaf Frödings minne 2013. Körerna delar på prissumman 100 000 kronor. CMB och Söt Likör har, som det heter i motiveringen, i 25 respektive nästan 30 år visat stort engagemang, förmåga att nyrekrytera, bjudit på musikaliska upplevelser och på ett föredömligt sätt stärkt Karlstads kulturliv. Kommunen tilldelar körerna stipendiet som stöd och uppmuntran till fortsatt kulturell gärning. FANTASTISKA KONSERTUPPLEVELSER Musikhögskolan Ingesunds konsertprogram har bjudit på jazz och klassiskt, visor och pop, etablerade världsartister och unga musiker i utbildning. Eller vad sägs om den internationellt erkände trombonisten Nils Landgren, världs musikern Ale Möller och förstås Ingesunds Symfoniorkester.

INLEDNING 7 REKTOR HAR ORDET Karlstads universitet ökar i popularitet. Vi rekryterar rekordmånga studenter. När Universitets- och högskolerådets anmälan till vårterminen 2014 stängde räknade myndigheten in 218 860 ansökningar. Det innebär att ansökningarna i landet ökade med 4,7 procent. Till Karlstads universitet hade cirka 17 700 personer ansökt till vårens program och kurser. Det betyder en ökning på 18 procent. Sedan 2008 har lärosätet fördubblat antalet förstahandssökande och bara under det senaste året ligger ökningen på nära 25 procent. Även då det gäller godkända utbildningar i Universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskningar ligger Karlstads universitet nu över riksgenomsnittet. Vi har hög kvalitet eller mycket hög kvalitet på 92 procent av våra utbildningar. Vi arbetar samtidigt intensivt med att åtgärda de synpunkter vi fått för de huvudområden där omdömet varit bristande kvalitet. Under 2013 har vi utfört en grundlig genomgång av utbildningsutbudet och påbörjat arbetet med att skapa ett än mer sammanhållet, hållbart och högkvalitativt utbud av kurser och program. Vi har också gjort en första prioritering av forskningen genom att på basis av såväl extern som intern bedömning utnämna två excellenta och tre starka forskargrupper. Syftet med satsningen är att skapa mer konkurrenskraftiga forskargrupper. Vi har haft flera fina kulturbesök på vårt campus i Karlstad, exempelvis Rikard Wolff, Ale Möller och Nils Landgren. På vårt campus i Ingesund har förstås kulturen flödat med en kvalitet som är få lärosäten förunnat. Vi har även varit medarrangörer till den fantastiska utställningen 1001 Inventions på Värmlands Museum. 1001 Inventions är en idé- och vetenskapshistorisk utställning som består av interaktiva stationer som ska väcka intresse för teknik, vetenskap och uppfinningar. Tanken är att den ska komplettera den västerländska historieskrivningen och öka förståelsen för olika kulturer. Utställningen ledde till besöksrekord på Värmlands Museum och nästan samtliga skolbarn och ungdomar i Värmland har sett utställningen. Ja, detta är bara ett axplock av allt som hänt under året. Jag är stolt över den kraft som finns vid Karlstads universitet. 2014 fyller vi 15 år. Och det ska vi fira! Åsa Bergenheim Rektor vid Karlstads universitet

8 INLEDNING STUDENTKÅREN HAR ORDET Karlstad Studentkår är en partipolitisk och religiöst obunden organisation verksam vid Karlstads universitet. Karlstad Studentkårs huvudsakliga syfte är att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen samt förutsättningarna till studier vid Karlstads universitet. Karlstad Studentkår grundades 1967 och är medlem i Sveriges Förenade Studentkårer, SFS. ÅRET SOM GÅTT Karlstad Studentkår är en organisation som växer både i medlemsantal och i engagemang. Under 2013 anslöt sig 3 050 medlemmar på vårterminen och 3 850 på höstterminen. Vi har under hösten kunnat utveckla och förbättra vår egen organisation med ytterligare en förtroendevald person som arbetar explicit med utbildningsfrågor och studeranderepresentation. Det anser vi har gett goda effekter på studentinflytandet. Ett av resultaten kring denna satsning är att vi tillsammans med universitetet har kunnat garantera ett rättsäkert och likvärdigt studentinflytande som ser lika ut på fakulteterna. Det finns nu ett gemensamt och övergripande system med hur programråd är uppbyggt i fakulteterna. Karlstad Studentkår har kritiserat universitetet för att inte ta studentinflytandet på allvar under tidigare processer i omorganisationen som har skett. Under senare delen av 2013 har Karlstad Studentkår upplevt ett gott samarbete och ser positivt på utvecklingen av studentinflytandet inför 2014. UTBILDNINGSFRÅGOR Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar är en viktig del av studentinflytandet. I år har vi tillsammans med universitetet utarbetat en tydligare struktur kring hur vi tar fram studenter till de intervjuer UKÄ genomför. I universitetets arbete med en övergripande kvalitetsmodell är också Karlstad Studentkår delaktig. Där arbetar vi för ett gemensamt studentinflytande som ska vara lätt att följa upp och utvärdera med till exempel kursvärderingar. STUDENTINFLYTANDE Nu när Karlstads universitets nya organisation har börjat sätta sig ser vi att arbetet med studentinflytande blir bättre. Policyn för student inflytande reviderades med gott resultat. I den nya organisationen har man säkrat studentinflytande i allt från fakultets-, institutions- till programnivå. Trots att takbeloppet sänks och utbildningsplatserna minskar är Karlstads universitet angelägna om att låta studenterna komma till tals eftersom de vet att det stärker utbildningen. STUDENTERS RÄTTIGHETER De problem som varit vanligast för de studenter som vänt sig till Karlstad Studentkår för hjälp och stöd har handlat om administration, information samt examination. Det visar den Studentfallsrapport som Karlstad Studentkår släppte i oktober 2013. Rapporten är en sammanställning över studentfall som inkommit till studentombudet under verksamhetsåret 2012-2013. För att säkerställa en rättssäker examination och att studenters rättigheter respekteras föreslås ett mer systematiskt arbete med kursvärderingar samt ett ökat fokus på fungerande administration och information från Karlstads universitets sida. Johnny Johansson Ordförande Karlstad Studentkår 2013/2014 Remmi Gimborn Vice ordförande med internpolitiskt ansvar 2013/2014 Joakim Hogen Vice ordförande med studiesocialt ansvar 2013/2014 Tim Andersson Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar 2013/2014

INLEDNING 9 ORGANISATION Karlstads universitet är organiserat i två fakulteter, en lärarutbildningsnämnd, Centrala stödfunktioner och Universitetsbiblioteket. Tillsammans utgör verksamheterna 1 200 anställda som organiserar omkring 16 000 studenter. UNIVERSITETSSTYRELSEN Verksamheten styrs av regler och uppdrag från riksdag och regering. Högsta beslutande organ vid universitetet är styrelsen. Regeringen utser ledamöterna, som kommer från den akademiska världen, näringslivet och offentliga organisationer. I styrelsen sitter också ledamöter utsedda av Karlstad Studentkår samt tre lärarrepresentanter. Personalorganisationerna utser representanter med närvaro- och yttranderätt. En ny universitetsstyrelse tillträdde den 1 maj 2013 med mandatperiod till och med 30 april 2016. UNIVERSITETSLEDNINGEN Direkt under universitetsstyrelsen finns rektor och prorektor, som arbetar på uppdrag av styrelsen. Rektor har även utsett en vicerektor med särskilt ansvar för näringslivskontakter samt en vicerektor med särskilt ansvar för kvalitetsfrågor. I rektorsgruppen ingår också universitetsdirektören. Rektor utser fakulteternas och lärarutbildningens dekaner som är ansvariga för respektive verksamhet och ordförande i fakultetsnämnderna. FAKULTETER OCH FÖRVALTNING Från och med 1 januari 2013 organiseras utbildnings- och forskningsverksamheten vid lärosätet i två fakulteter. Dessa ansvarar för utbildning, forskning och samverkan med omvärlden. De två fakultetsnämnderna ansvarar för att utbildning och forskning håller hög kvalitet. Vid lärosätet finns också en lärarutbildningsnämnd med motsvarande ansvarsområde för lärarutbildningen. Centrala stödfunktioner har som uppgift att ge service till universitetets fakulteter, lärarutbildning, ledning och styrelse. Stödfunktionerna arbetar också med uppdrag från och rapportering till Utbildningsdepartementet och andra externa instanser. Universitetsbiblioteket har som övergripande uppgift att ge service till studenter, lärare och forskare. Det är en central arbetsplats för studenter och svarar även för universitetets förlag, Karlstad University Press. Universitetsbiblioteket är ett offentligt vetenskapligt bibliotek, öppet för alla. UNIVERSITETSSTYRELSEN INTERNREVISION UPPDRAGS AB REKTOR FAKULTETEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLS- VETENSKAP FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIK- VETENSKAP LÄRAR- UTBILDNINGEN UNIVERSITETS- BIBLIOTEKET CENTRALA STÖDFUNKTIONER

10 INLEDNING STYRELSENS UNDERSKRIFTER Universitetsstyrelsen har vid sammanträdet den 19 februari 2014 fastställt årsredovisning för år 2013. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Gunnar Larsson Åsa Bergenheim Anders Björn Erik Engebretsen Margaretha Fahlgren Nils Landgren Åsa Lindberg-Sand Cristina Petrescu Monika Stridsman Christer Clerwall Henrietta Huzell Claes Uggla Johnny Johansson Valerija Varga Karin Lundkvist

INLEDNING 11 VÄSENTLIGA UPPGIFTER 2013 2012 2011 2010 2009 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 1 8 106 8 241 8 799 8 716 8 168 Kostnad per helårsstudent (tkr) 74 74 70 69 68 Totalt antal helårsprestationer 1 6 803 6 871 7 351 7 065 6 464 Kostnad per helårsprestation (tkr) 88 89 84 85 86 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST) 6,4 12,1 6,1 - - Totalt antal nyantagna doktorander 42 79 48 28 62 andel kvinnor (%) 62 53 48 43 58 andel män (%) 38 47 52 57 42 Totalt antal doktorander med någon aktivitet 270 274 248 242 253 andel kvinnor (%) 56 55 56 58 59 andel män (%) 44 45 44 42 41 Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 163 162 87 83 82 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 0 0 0 0 0 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (bruttoår) 2 3,5 4,0 3,0 4,5 4,0 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (bruttoår) 2 5,5 7,0 6,5 6,0 6,8 Totalt antal doktorsexamina 24 25 26 25 30 Totalt antal licentiatexamina 7 9 22 9 9 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 3-246 237 230 216 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) 3-1 333 1 352 1 361 1 365 Personal Total antal årsarbetskrafter 1 003 1 026 1 040 988 946 Medelantal anställda 1 216 1 238 1 242 1 191 1 170 Totalt antal lärare (årsarb.) 4 582 575 577 540 524 andel kvinnor (%) 48 47 48 47 46 andel män (%) 52 53 52 53 54 Antal disputerade lärare (årsarb.) 4 341 327 318 299 298 andel kvinnor (%) 42 40 41 41 39 andel män (%) 58 60 59 59 61 Antal professorer (årsarb.) 74 75 73 61 56 andel kvinnor (%) 24 24 24 24 23 andel män (%) 76 76 76 76 77 Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav 989 974 1 011 1 003 914 utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 649 644 687 679 611 andel anslag (%) 87 87 88 90 89 andel externa intäkter (%) 13 13 12 10 11 forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 341 330 323 324 303 andel anslag (%) 57 59 58 58 60 andel externa intäkter (%) 43 41 42 42 40 Kostnader totalt (mnkr) 992 992 991 959 888 andel personal (%) 70 70 68 68 66 andel lokaler (%) 13 13 13 13 14 Lokalkostnader per kvm (kr) 5 1 525 1 508 1 457 1 430 1 484 Balansomslutning (mnkr) 445 463 485 462 414 varav oförbrukade bidrag 100 103 100 90 95 varav årets kapitalförändring -4-17 22 46 29 varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 6 123 126 143 122 76 1 Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 2 Definition ändrad 2013 till medianvärdet för bruttostudietid uttryckt i år (enligt uppföljningsrutin LW10 i Ladok). Värden för 2009-2012 korrigerade. 3 Värde för 2013 lämnas först vid bokslut 2014. Från 2009 har uppgifterna kompletterats med data från DIVA. 4 Definition av lärare enligt högskoleförordningen. 5 Enligt resultaträkningen. 6 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat.

UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ

14 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ EFTERFRÅGAN PÅ UTBILDNINGAR Efterfrågan på högre utbildning ökar i Sverige. Inför höstterminen 2013 sökte 134 000 personer, utan tidigare högskolestudier, till utbildningar vid universitet och högskolor. Detta är en ökning med över 40 procent sedan 2008. SÖKANDE TILL PROGRAM OCH KURSER Karlstads universitet kan uppvisa en kraftig tillväxt i efterfrågan under den senaste femårsperioden och antalet inhemska sökande har ökat från 6 200 till nästan 14 500 inhemska sökande. Detta är en uppgång med över 130 procent och den högsta ökningstakten bland landets universitet. Bara under det senaste året ökade de sökande med 2 500 personer (+21 %). Karlstads universitet finns därigenom med som sökalternativ hos var tionde sökande i landet som inte tidigare varit registrerad i högskolan. FÖRSTAHANDSSÖKANDE TILL PROGRAMUTBILDNINGAR Den starkt förbättrade efterfrågan framgår också mycket tydligt av nedanstående diagram som visar antalet förstahandssökande till utbildningsprogrammen vid Karlstads universitet under perioden 1998 2013. Inför de båda terminsstarterna 2013 hade mer än 7 100 personer en programutbildning vid Karlstads universitet som sitt förstahandsval. Detta var 1 240 fler än föregående år (+24 %), och man kan därmed för fjärde året i rad konstatera att den tidigare toppnoteringen överträffats. För utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan ökade antalet förstahandssökande under året med 860 personer (+21 %) och de är därmed för första gången över 5 000. Den kraftiga uppgången beror till viss del på ett utökat programutbud, men hänger i ännu högre grad samman med ett växande intresse för redan befintliga utbildningar. Den enskilt största uppgången hade Civilekonomprogrammet, närmast följt av Socionomprogrammet. Sammantaget ökade dessa program med nära 300 förstahandssökande. Efterfrågan fortsatte även att växa för den nya lärarutbildningen, där Karlstads universitet redan förra året hade ett av de högsta söktrycken i landet. Ingenjörsutbildningarna låg däremot kvar på en oförändrad nivå. Nybörjarprogram Påbyggnadsprogram Basår - basterminer Förstahandssökande Antal inhemska sökande totalt 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal förstahandssökande till Karlstads universitets programutbildningar, vår- och höstterminerna 1998-2013.

UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 15 Utbildningarna av påbyggnadskaraktär, som oftast förutsätter tidigare studier på högskola, ökade samtidigt med nästan 300 förstahands sökande (+29 %) till totalt 1 600 sökande. Uppgången förklaras främst av en återgång till ett mera komplett utbud inom såväl den kortare kompletterande lärarutbildningen som utbildningarna till specialistsjuksköterska, men beror i viss mån också på ökad efterfrågan inom utbudet av magister- och masterutbildningar. SÖKTRYCK PÅ PROGRAM Ett mått på utbildningarnas attraktivitet som regeringen lanserat är antalet förstahandssökande per antagen student. Utifrån ett nationellt perspektiv hävdar sig då Karlstads universitet särskilt väl när det gäller lärarutbildningen. Inför höstterminen 2013 hade universitetet efter det andra urvalet 2,0 sökande per antagen, vilket var det näst högsta söktrycket bland landets större lärarutbildningar. Särskilt stort var intresset för programmen till förskollärare (3,1) och yrkeslärare (3,4). Värt att notera är att den höga nivån i första hand beror på en stark efterfrågan och inte på låga antagningstal. Endast tre lärosäten (Malmö högskola, Stockholms universitet och Göteborgs universitet) antog fler lärarstudenter än Karlstad. Man kan därmed konstatera att Karlstads universitet är en av de tyngsta aktörerna inom ett av de mer centrala utbildningsområdena i landet. När det gäller andra professionsutbildningar redovisade Socionomprogrammet ett söktryck (5,5) som inte bara är högt i förhållande till universitetets övriga utbildningar utan också ligger klart över genomsnittet för landet. Det höga söktrycket beror dock inte bara på att programmet i sig är ett av de mest populära i landet, utan också på att Karlstads universitet antog klart färre studenter än övriga lärosäten med denna utbildning. Även Tandhygienistprogrammet har ett mycket högt söktryck (4,0). Bland de sju lärosäten som erbjuder detta program var det bara Karolinska institutet som hade fler förstahandssökande, men kvoten hölls samtidigt tillbaka av att inget annat lärosäte antog så många studenter som Karlstad. För övriga yrkesexamensprogram hade universitetet ett söktryck som antingen låg i närheten av eller tydligt under genomsnittet för riket. Utbildningarna till högskoleingenjör och sjuksköterska kan hänföras till den första kategorin, medan utbildningarna till civilekonom och civilingenjör understeg den genomsnittliga nivån med tydlig marginal. Den del av programutbudet som leder till generell examen skiljer sig ofta från lärosäte till lärosäte och förändras också ofta över tid på grund av förändringar i utbudets sammansättning. Söktrycket bestäms inte bara av hur attraktivt lärosätet är jämfört med övriga landet, utan profilskapande särdrag hos programmen kan vara ännu mera avgörande. Det Nybörjarprogram Påbyggnadsprogram Basår Samtliga program inkl basår 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal programnybörjare vid Karlstads universitet, vår- och höstterminerna 1998-2013.

16 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ går därför inte att dra alltför långtgående slutsatser i fråga om generella program. Väljer man ändå att titta på Universitetskanslersämbetets statistik avseende höstterminen 2013 finner man att Karlstads universitet ligger klart under rikssnittet för programmen på kandidatnivå, strax under medelvärdet för programmen på magisternivå samt något över genomsnittet för utbildningar på masternivå. NYBÖRJARE PÅ UNIVERSITETETS PROGRAMUTBILDNINGAR Antalet studenter som verkligen bestämmer sig för att börja studera vid högskolan, det vill säga de registrerade nybörjarna, är en annan värdemätare på ett lärosätes attraktionskraft. Under vår- och hösterminen 2013 började närmare 3 100 studenter en programutbildning. Detta är en uppgång med hela 370 nybörjare jämfört med året innan (+13 %) och 25 fler än den tidigare rekordnivån från 2010. Årets ökning kan i första hand härledas till utbildningsprogrammen på nybörjarnivå, samtidigt som påbyggnadsprogrammen ökade mest procentuellt sett. Samtidigt finns också begränsningar för hur många studenter som universitetet kan ta emot. Det fortsatta arbetet med att anpassa utbildningsvolymerna till den sänkta takbeloppsnivån präglades dock av en tydlig ambition att värna om programutbudet och att så långt som möjligt försöka tillgodose den fortsatt stigande efterfrågan på universitetets utbildningar. INTERNATIONELLA PROGRAMSTUDENTER Utöver sökande till universitetets programutbildningar vid den nationella antagningsomgången tillkommer även sökande vid den separata antagningsomgång som särskilt vänder sig till studenter från andra länder. Sedan 2011 har dock efterfrågan varit ytterst låg, vilket hänger samman med införandet av anmälnings- och studieavgifter för sökande utanför EU/EES-området. Inför höstterminen 2013 hade vid ansökningstidens utgång 72 förstahandssökande anmält sig till Karlstads universitets internationella masterutbildningar, vilket är nästan 2 200 färre i förhållande till toppnoteringen år 2010. FRISTÅENDE KURSER Enligt Statistiska Centralbyrån hade drygt 2 700 inhemska sökande utan tidigare högskolestudier anmält sig till en fristående kurs vid Karlstads universitet inför höstterminen 2013. Detta var nästan 600 fler än året innan och ökningstakten (+27 %) ligger därmed klart över den genomsnittliga för landet (-0,6 %). Även i ett femårigt perspektiv är utvecklingen för universitetet (+134 %) klart bättre än för högskolesektorn som helhet (+41 %). Årets uppgång fick däremot inte något genomslag med avseende på antalet antagna studenter. Knappt 500 nya studenter antogs inför höstterminsstarten, vilket var femtiotalet färre än föregående år (-9 %). För riket som helhet blev nedgången dubbelt så stor (-18 %). UTÖKNING AV NYBÖRJARE PÅ VISSA UTBILDNINGAR Enligt regeringens uppdrag till Karlstads universitet ska antalet programnybörjare öka under år 2013 på följande tre utbildningar: civilingenjör (+5 nybörjare), högskoleingenjör (+10 nybörjare) och sjuksköterska (+30 nybörjare). På civilingenjörsutbildningarna uppgick antalet programnybörjare under 2013 till 169 studenter. Jämfört med år 2012 är detta sju fler och ökningen av antalet nybörjare har därmed varit större än den av regeringen bestämda. För sjuksköterskeprogrammet kom uppdraget om utökning av platser så sent att vårterminsantagningen inte hann påverkas, inte minst mot bakgrund av det utökade behovet av verksamhetsförlagda utbildningsplatser och tillgänglig lärar- och handledarkapacitet. Till höstterminen 2013 var dock Karlstads universitet enligt Universitetskanslersämbetets statistik det lärosäte som redovisade den näst största utökningen av antalet antagna. Räknat på läsåret 2013/14 kommer universitetet att leva upp till regeringsuppdraget. Antalet nybörjare minskade däremot på högskoleingenjörsprogrammen. Nedgången under året beror då i första hand på att pågående översyn av programutbudet ledde till att antagningen till programmen inom huvudområdet elektroteknik ställdes in hösterminen 2013, samtidigt som relevans och förutsättningar skulle utredas för ett nytt högskoleingenjörsprogram på elektroteknikgrund. Frånsett de inställda programmen utökades intaget på de övriga högskoleingenjörsprogrammen med sju nybörjare. För att på längre sikt säkra platserna på ingenjörsutbildningarna beslutades inför höstterminen 2013 om tjugotalet nya platser på tekniskt-naturvetenskapligt basår. Av tradition utgör basåret en viktig rekryteringskälla till universitetets tekniska utbildningar. Antal programnybörjare 2011-2013 på vissa utbildningsprogram. PROGRAM 2011 2012 2013 FÖRÄNDRING Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2013 Civilingenjör 40 97 137 46 116 162 39 130 169 7 Högskoleingenjör 31 163 194 36 158 194 45 140 185-9 Sjuksköterska 138 21 159 131 25 156 158 22 180 24

UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 17 UTBILDNINGSVOLYMER Under år 2013 uppgick den samlade grundutbildningsvolymen vid Karlstads universitet till drygt 8 500 helårsstudenter, inklusive uppdragsutbildningar och beställd utbildning. ANTAL HELÅRSSTUDENTER Efter en av de mest expansiva perioderna i universitetets historia, då utbildningsvolymen på tre år ökade med 1 500 helårsstudenter, vände utvecklingen under 2012 och volymen har på två år minskat med cirka 700 helårsstudenter (-8 %). Av nedgången hänför sig cirka 130 helårsstudenter till 2013. Den kraftiga uppgången under 2009-2011 och den därpå följande nedgången kan i första hand härledas till den anslagsfinansierade verksamheten. Den tillväxt som redan hade inletts på programsidan förstärktes under 2009 av en ökad efterfrågan på utbildningsplatser i lågkonjunkturens och de stora ungdomskullarnas spår. Ett tillfälligt utökat anslagsutrymme gjorde det också möjligt för universitetet att bygga ut och bredda utbildningsutbudet i syfte att tillgodose det ökade intresset. Inför 2012 drogs större delen av medelsförstärkningen tillbaka. Jämfört med året innan minskade takbeloppet med 30 miljoner kronor i löpande priser när även andra anslagspåverkande poster räknats med. Tillbakagången under de båda senaste åren är uttryck för universitetets ambition att anpassa utbildningsvolymen till den finansiering som väntas under de kommande åren. Programutbildningarna svarade för den absolut största delen av tillväxten efter 2008 och har också värnats under den pågående anpassningsprocessen. Den samlade volymen programstudenter uppgår nu till 6 000 helårsstudenter och ligger därmed fortfarande mer än 800 helårsstudenter över 2008 års nivå. Den positiva utvecklingen har varit särskilt tydlig inom de samhällsvetenskapliga och tekniska programområdena, där volymerna ökat med cirka 400 helårsstudenter vardera på de program som vänder sig till nybörjare. För de fristående kurserna, som i likhet med programutbildningarna expanderade kraftigt under 2009, vände utvecklingen tidigt. Tillbakagången har fortsatt även under 2013 med cirka 100 helårsstudenter inom den anslagsfinansierade verksamheten (-5 %). Sedan toppnoteringen under 2009 har kursvolymen minskat med en femtedel, och årets utfall på drygt 2 100 helårsstudenter är det lägsta på över Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, antal helårsstudenter. 2009 2010 2011 2012 2013 Anslags-/bidragsfinansierade statliga uppdrag Anslagsfinansierat uppdrag 8 168 8 716 8 799 8 241 8 106 Särskild lärarutbildning (SÄL) 14 Vidareutbildning av lärare (VAL) 34 35 94 109 97 Speciallärarutbildning * 22 Delsumma 8 238 8 752 8 893 8 349 8 204 Betalstudenter 6 12 6 Övriga utbildningsuppdrag Lärarlyftet 164 132 75 59 78 Förskolelyftet 1 37 35 5 8 Rektorsutbildning 10 60 100 126 117 Uppdragsutbildning, övriga 102 109 133 85 91 Delsumma 277 337 344 275 295 TOTALT ANTAL HELÅRSSTUDENTER 8 514 9 089 9 244 8 636 8 505 Förändring i procent +9,6 +6,7 +1,7-6,6-1,5 * Speciallärarutbildningen ingår from 2010 i det anslagsfinansierade uppdraget.

18 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ tjugo år. Nedgången under 2013 gällde uteslutande campuskurser (-8 %), medan den distansutformade utbildningen i stället ökade något (+1 %). Vid sidan av det ordinarie utbildningsuppdraget bedrivs även annan utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Sammantaget har denna verksamhet ökat något under året (+7 %). Förutom mer traditionell uppdragsutbildning består den i huvudsak av särskilda statliga utbildningssatsningar inom skolområdet. Under det senaste året var verksamheten särskilt omfattande inom VAL-projektet och rektorsutbildningen. ANTAL HELÅRSPRESTATIONER OCH PRESTATIONSGRAD Studenternas studieresultat i form av godkända poäng omräknat till helårsprestationer uppgick år 2013 till sammanlagt 7 070. På total nivå minskade poängproduktionen något mer än studentvolymen, samtidigt som utvecklingen blev den motsatta inom den anslagsfinansierade verksamheten. Prestationsgraden, det vill säga antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter, ökade därmed när det gäller det statliga utbildningsuppdraget och uppgår nu till nästan 84 procent, den högsta noteringen hittills i universitetets historia. Prestationsgraden varierar med avseende på studiernas inriktning, kurstakt och distributionsform. Högst är den för programstudenter på grundnivå, som i genomsnitt blev godkända på 90 procent av de kurspoäng de varit registrerade på under 2013. Till skillnad mot tidigare år var det denna gång inte någon nämnvärd avvikelse mellan de program som leder till yrkesexamen och de program som leder till generell examen. Däremot fanns en viss skillnad med avseende på distributionsform, då utbildningsprogram på campus uppvisar en högre prestationsgrad än utbildningsprogram på distans (91 % resp. 89 %). Studier på fristående kurs uppvisar en lägre prestationsgrad. I synnerhet gäller detta för distansutformade kurser, som under året kom upp till 59 procent inom den anslagsfinansierade verksamheten. För kurserna förlagda till campus uppgick den samtidigt till 76 procent. Den ökade prestationsgraden kan där kopplas till helfartskurserna, trots att kursutbudet samtidigt ökade i volym. Ökade studentvolymer leder annars oftast till en försämrad prestationsgrad på grund av den naturliga fördröjningen mellan kursregistreringar och inrapporterade studieresultat. UTBILDNINGSVOLYMER ANTAL INDIVIDER Använder man i stället antalet individer som mått på utbildningens omfattning var 11 400 studenter registrerade på en kurs vid Karlstads universitet under höstterminen 2013. Detta är knappt 400 personer färre än året innan (-3 %). En stor del av nedgången kan knytas till den anslagsfinansierade verksamheten, som nu föll tillbaka till 10 055 studenter. Framförallt berördes de fristående kurserna, där antalet studenter minskade med mer än 400 jämfört med hösterminen 2012. Programstudenterna ökade däremot med nästan 200 personer, vilket inte minst är en följd av det rekordstora intaget av programnybörjare under hösten. Nästan två tredjedelar av universitetets studenter är kvinnor. Den kraftiga volymtillväxten mellan 2009 och 2011 innebar att påtagligt många manliga Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, antal helårsprestationer. 2009 2010 2011 2012 2013 Anslags-/bidragsfinansierade statliga uppdrag Anslagsfinansierat uppdrag 6 464 7 065 7 351 6 871 6 803 Särskild lärarutbildning (SÄL) 20 8 Vidareutbildning av lärare (VAL) 16 13 36 66 62 Speciallärarutbildning * 15 Delsumma 6 515 7 086 7 387 6 937 6 865 Betalstudenter 3 10 6 Övriga utbildningsuppdrag Lärarlyftet 189 127 91 39 59 Förskolelyftet 23 35 19 3 Rektorsutbildning 42 51 110 61 Uppdragsutbildning, övriga 80 95 114 79 75 Delsumma 269 287 292 247 199 TOTALT ANTAL HELÅRSPRESTATIONER 6 784 7 373 7 681 7 194 7 070 Prestationsgrad inom det statliga uppdraget 79,1% 81,0% 83,5% 83,4% 83,9% * Speciallärarutbildningen ingår fr.o.m. 2010 i det anslagsfinansierade uppdraget.

UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 19 studenter sökte sig till universitetet, med påföljd att deras andel då växte från 32 till 36 procent. Därefter har andelarna varit förhållandevis stabila. STUDIER PÅ AVANCERAD NIVÅ Under 2013 läste cirka 2 300 studenter kurser på avancerad nivå med en studieinsats motsvarande 900 helårsstudenter. Detta innebär att utbildningsvolymen minskade med nästan 50 helårsstudenter jämfört med föregående år (-5 %). Nedgången kan främst kopplas till de renodlade utbildningsprogrammen på magister- eller masternivå, och hänger till stor del samman med studieavgiftsreformen. De längre programutbildningarna, där studenterna börjar på grundnivå för att sedan sluta på avancerad nivå, har däremot fortsatt att öka och omfattar numera närmare 40 procent av det totala antalet helårsstudenter på avancerad nivå. STRUKTUR PROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER Karlstads universitets utbildningsutbud rymmer ett brett spektrum av utbildningar med plats för såväl drygt sextiotalet programutbildningar av yrkesinriktad eller mer generell karaktär som ett rikt utbud av fristående kurser inom skilda ämnesområden. De senaste åren har kännetecknats av en medveten satsning på programutbildningar som sammanfallit med en kraftigt ökad efterfrågan från studenternas sida, och de fristående kurserna har därmed successivt minskat i omfattning. Programmen står nu för 74 procent av universitetets totala utbildningsvolym, vilket är den högsta andelen sedan mitten av 1980- talet. Mer än halva universitetets utbildningsutbud, och över 70 procent av programutbudet, utgörs av professionsutbildningar. I detta sammanhang innefattas inte bara utbildningar som leder till en yrkesexamen (t.ex. utbildningar till lärare, civil- och högskoleingenjör, sjuksköterska, socionom och civilekonom) utan också generella utbildningar inom ekonomiområdet inkluderas. Det övriga programutbudet som leder till generella examina består av flera sedan länge etablerade program men också av nyare, i vissa fall unika, utbildningar. De senaste årens expansion har varit särskilt tydlig för de samhällsvetenskapliga och tekniska utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare på högskolan. Tillväxten beror både på ett breddat programutbud och på ett klart förbättrat rekryteringsläge. Civilingenjörsprogrammet har exempelvis mer än fördubblat sin volym och ett omstrukturerat utbildningsutbud inom området informations- och kommunikationsteknik (IKT) har attraherat studenter på nytt efter den dramatiska nedgången i början av 2000-talet. Vårdutbildningarna har samtidigt befäst sin position genom tillkomsten av nya program med högt söktryck. Däremot har lärarutbildningen fallit tillbaka med närmare 400 helårsstudenter, vilket i första hand kan kopplas till svårigheter att rekrytera studenter till inriktningarna mot senare år. Program campus Program distans Fristående kurs kurs distans campus Fristående kurs campus kurs distans 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Prestationsgrad för program resp. fristående kurser samt campus resp. distans, under perioden 2002-2013.

20 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ Programutbildningarna på avancerad nivå utvecklades gynnsamt fram till 2011, och då i synnerhet programmen på magister- och masternivå. Det stora inflödet av internationella studenter under 2009 och 2010 ledde till en kraftig tillväxt, men de studieavgifter för tredjelandsstudenter som infördes 2011 ledde snabbt till minskade studentvolymer. Vid sidan av de internationellt riktade programmen på avancerad nivå, varav flera nu har lagts ned, har emellertid även ett programutbud växt fram som i första hand vänder sig till inhemska studenter och vars volym mer än fördubblats sedan 2008. Fristående kurser har minskat tydligt i omfattning under de senaste åren. Nedgången har motsvarat nästan 500 helårsstudenter sedan år 2010. Till en del kan detta förklaras av en minskad studenttillströmning till erbjudna kurser, men nedgången är i ännu högre grad framdriven av nödvändigheten att anpassa verksamheten till ett krympande ekonomiskt utrymme. För att i görligaste mån slå vakt om angelägna programutbildningar har fakulteter och ämnen påbörjat ett prioriteringsarbete som i ett första skede fokuserat på utbudet av fristående kurser. DISTANSUTBILDNING Distansutbildningar erbjuds både i form av utbildningsprogram och fristående kurser. Flera olika studieformer förekommer också, och det finns exempelvis såväl helt nätbaserade kurser som utbildningar som ges via lokala lärcentrum. Under år 2013 uppgick distansutbildningen vid Karlstads universitet till knappt 2 400 helårsstudenter, varav 2 000 inom den anslagsfinansierade verksamheten. I förhållande till året innan är detta i båda fallen en uppgång med drygt hundratalet helårsstudenter. Utvecklingen är därmed klart bättre än för den campusförlagda utbildningen, som i stället minskade med närmare 250 helårsstudenter. Den distansutformade utbildningen omfattar därmed åter, efter en tillfällig svacka under fjolåret, 25 procent av utbildningsvolymen inom anslaget. På utbildningsprogrammen utgör distansutbildningarna numera 20 procent av studentvolymen, medan andelen är betydligt högre bland de fristående kurserna (38 %), vilket i båda fallen är en uppgång med två procentenheter jämfört med fjolåret. Lärarutbildningen har en lång erfarenhet av distansutbildning, och på inriktningarna mot tidigare år är utbildningen via lärcentrum nu mer omfattande än den campusförlagda utbildningen. Sedan 2012 erbjuds ämneslärarprogrammet som blended learning, både på campus och på distans, där studieformerna blandas och samläsning förekommer. Satsningen är ett viktigt led i ett långsiktigt utvecklingsarbete som omfattar såväl teknikinvesteringar som kompetensförstärkningar. Distansformen har bidragit till att antalet nybörjare på ämneslärarprogrammet på två år ökat från 149 till 234 (+57 %). Särskilt noterbart är att nationellt svårrekryterade inriktningar mot matematik och naturvetenskapliga ämnen höstterminen 2013 lockade 35 nybörjare, varav drygt hälften valt alternativet med tyngdpunkt på distansundervisning. Program - Campus Program - Distans Frist. kurs - Campus Frist. kurs - Distans 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 93/94 94/95 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Volymer anslagsfinansierad utbildning 1993-2013, HST.

UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 21 Volym program och fristående kurser inom anslagsfinansierad utbildning på grund- och avancerad nivå (HST). 2009 2010 2011 2012 2013 Utbildningsprogram Humaniora/Samhällsvetenskap 1 545 1 695 1 815 1 762 1 778 Naturvetenskap/Teknik 680 819 924 950 968 Hälsa, vård och omsorg 984 1 093 1 122 1 132 1 135 Lärarutbildning 1 804 1 766 1 688 1 562 1 467 Delsumma nybörjarprogram 5 015 5 372 5 549 5 406 5 348 Kompletterande lärarutbildning/speciallärare 131 162 146 135 183 Specialistsjuksköterskor 115 103 91 88 90 Magister-/masterprogram 200 366 456 287 251 Delsumma påbyggnadsprogram 447 631 693 510 524 Basår/Basterminer 82 111 105 97 110 PROGRAMUTBILDNINGAR TOTALT 5 544 6 115 6 347 6 013 5 983 Fristående kurser Campuskurser 1 689 1 643 1 420 1 434 1 320 Distanskurser 935 959 1 032 793 803 FRISTÅENDE KURSER TOTALT 2 624 2 602 2 452 2 227 2 123 SUMMA GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 8 168 8 716 8 799 8 240 8 106 KARLSTADS UNIVERSITET KLÄTTRAR - NIONDE POPULÄRASTE I LANDET Plus 29,6 procent. Så mycket ökade antalet sökande till Karlstads universitet inför höstterminen 2013. Det kan jämföras med en ökning med drygt 6 procent för hela landet. Och det är hela 14 procent fler som söker sig till Karlstad som sitt förstahandsval. Karlstads universitet har under de senaste åren haft en stadig ökning av antalet sökande. Det är en positiv trend som nu toppas av ett sökrekord utan motstycke. Karlstad hamnar på nionde plats i år vad gäller antalet förstahandssökande i landet. Lysande söksiffror i år igen. Vi sticker verkligen ut och det är så roligt att många söker till oss i första hand. Det är uppenbart att vi har blivit mer kända och att studenterna fått upp ögonen för den utbildning vi ger i Karlstad, säger universitetsdirektör Anne- Christine Larsson. Totalt sökte 33 750 personer en utbildning vid Karlstads universitet, varav 13 437 personer i första hand. En ökning med 29,6 respektive 14 procent jämfört med förra året. En bidragande orsak är säkert också det goda arbetet som gjorts för att utveckla Karlstad som studentstad. Samarbetet mellan universitetet, Karlstads kommun och Karlstad Studentkår fungerar bra och kommer studenterna till godo, säger Anne- Christine Larsson.

22 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ REDOVISNING AV UTBILDNINGSUPPDRAGET Värdet av registrerade helårsstudenter och godkända helårsprestationer inom utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå uppgick under år 2013 till 598,8 miljoner kronor, inklusive ersättning för de helårsprestationer från december månad 2012 som inte kom med vid avräkningen för föregående år. ANSLAGSAVRÄKNING För femte året i rad översteg värdet av prestationerna den maximala tilldelningen för året (tak beloppet). Med ett takbelopp på 565,7 miljoner kronor uppgick överproduktionen till 33,1 miljoner kronor. Av de överskjutande medlen får 7,4 miljoner kronor sparas för att, tillsammans med tidigare års sparade överproduktion på 49,2 miljoner kronor, användas under kommande år i den mån värdet av helårsstudenter och helårsprestationer då inte når upp till takbeloppet. Återstående överproduktion till ett värde av 25,7 miljoner kronor kan dock universitetet inte få någon ersättning för utan regeringens särskilda medgivande. BEGRÄNSNING INOM KONSTNÄRLIGT UTBILDNINGSOMRÅDE Den begränsning som anges i regleringsbrevet för det konstnärliga utbildningsområdet musik är högst 140 helårstudenter respektive helårsprestationer. För 2013 blev utfallet inom musikområdet 281 helårsstudenter och 259 helårsprestationer. De överskjutande prestationerna har avräknats mot det naturvetenskapliga utbildningsområdet. Ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr). 2009 2010 2011 2012 2013 Takbelopp enligt regleringsbrev 528 580 594 676 591 229 561 762 565 693 Värdet av helårsstudenter och helårsprestationer 546 271 612 500 624 381 594 851 598 787 Årets överproduktion 17 691 17 824 33 152 33 089 33 094 Ingående anslagssparande 52 572 34 881 17 057 0 Ianspråktaget anslagssparande -17 691-17 824-17 057 Ingående värde av sparade prestationer 0 0 0 16 095 49 184 Sparade prestationer under året 16 095 33 089 7 385 Prestationer som inte får sparas -25 709 Överproduktion i procent av takbeloppet 3,3% 3,0% 5,6% 5,9% 5,9%

UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 23 INAKTIVA STUDENTER Under de senaste åren har begreppet inaktiva studenter allt oftare dykt upp i olika diskussioner om högskolan. Regeringen har uttalat att ersättning bara ska ges för studenter som aktivt deltar i studier, och man menar att studenter som inte tar poäng inte heller bör vara anslagsgrundande. Av denna anledning minskade regeringen lärosätenas takbelopp för 2013. I 2013 års regleringsbrev för universitet och högskolor anges att lärosätena ska redovisa antalet helårsstudenter som varit registrerade på kurser under höstterminen 2012 och som inte tagit några poäng på dessa inom två terminer. Under höstterminen 2012 hade Karlstads universitet anslagsgrundande kursregistreringar motsvarande 3 889 helårsstudenter. Då man följer upp dessa studenters prestationer finner man att 592 helårsstudenter inte har några registrerade poäng på dessa kurser varken under höstterminen 2012 eller vårterminen 2013 (d.v.s. under perioden 1 juli 2012 till 30 juni 2013). Enligt departementets beräkningsmetod har därmed 15,2 procent av studentvolymen hösten 2012 inte tagit poäng inom två terminer. Universitetskanslersämbetet, som bland annat har i uppdrag att utveckla lärosätenas uppföljningsmetoder, menar i Effektivitetsanalys 2013/1 Studieaktivitet mätt i högskolepoäng att begreppet inaktiva studenter inte är helt rättvisande. Detta eftersom en student som inte tagit några poäng inte nödvändigtvis har varit helt inaktiv. Studenten kan till exempel ha deltagit aktivt i undervisningen men inte närvarat vid, eller klarat av, examinationen. Lärosätena inom Ladok-konsortiet delar Universitetskanslersämbetets synsätt. Efter diskussioner har man kommit överens om en delvis annorlunda definition av inaktiva studenter. Exempelvis bör underkända resultat, nollpoängsresultat och anmälda sena avbrott betraktas som aktivitet, och alltså inte räknas som kursregistreringar utan prestation. Utifrån Ladoks beräkningsmodell blir då antalet utan aktivitet i stället 340 helårsstudenter. Detta motsvarar 8,7 procent av universitetets anslagsfinansierade studentvolym höstterminen 2012. Granskar man statistiken om inaktivitet närmare finner man att variationen är stor mellan olika kurser. Vissa skillnader tycks bero på studieform och studietyp. För lärosätets utbildningsprogram ligger exempelvis den genomsnittliga inaktivitetsgraden på 5,5 procent, medan motsvarande värde för fristående kurser är 17,5 procent, enligt Ladoks beräkningsmodell. Karlstads universitet har i den pågående översynen av utbildningar särskilt uppmärksammat prestationsgraden för olika utbildningar. Det kommer också vara en fortsatt viktig bedömningsfaktor när utbudet planeras. Dessutom arbetar lärosätet med kvalificerat stöd till studenterna för att de ska lyckas väl med sina studier. Under år 2013 invigdes Centrum för framgångsrika studier. Vidare inleddes ett arbete för att etablera ett så kallat Early Warning System, som ger möjlighet att följa upp signaler om att studenter inte klarar av sina studier. Inaktiva studenter höstterminen 2012. ENL. UTB.DEP ENL. LADOK Antal HST inom anslagsfinansierad grundutb. 3 889 3 889 Varav HST utan prestation 120701-130630 592 340 Andel HST utan prestation 15,2% 8,7% (Redovisningar enligt uppföljningsrutin LW12 i Ladok)

24 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Under år 2013 utfärdades sammanlagt 2 030 examina på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet. Detta är 215 fler än året innan (+12 %) och endast 6 färre än rekordåret 2011. Av de utfärdade examensbevisen avsåg 949 en generell examen och 1 081 en yrkesexamen. GENERELLA EXAMINA Antalet utfärdade generella examina (högskole- och kandidatexamina på grundnivå respektive magister- och masterexamina på avancerad nivå) uppgick kalenderåret 2013 till sammanlagt 949. Detta är 11 procent fler än år 2012 och hela 55 procent fler jämfört med år 2009. Masterexamen lanserades i det svenska examenssystemet år 2007 och Karlstads universitet utexaminerade de första mastersstudenterna året därefter. Under år 2013 utfärdades 63 masterexamina, vilket var 18 färre än året dessförinnan (-22 %). Det absolut mest frekventa huvudämnet var företagsekonomi, med 26 avlagda examina. Andra huvudämnen var exempelvis psykologi och elektroteknik (7 examina vardera) samt industriell ekonomi respektive maskinteknik (5 examina vardera). Antalet utfärdade magisterexamina uppgick år 2013 till totalt 233. Detta är 12 fler jämfört med år 2012 (+5 %). Det vanligaste huvudämnet för magisterexamen var omvårdnad (92 examina) följt av företagsekonomi (55 examina). Kandidatexamen är den absolut vanligaste av de generella examina. Totalt utfärdade Karlstads universitet 617 kandidatexamina under år 2013, vilket är en ökning med 104 jämfört med år 2012 (+20 %). Det vanligaste kandidatämnet var, precis som tidigare år, företagsekonomi (158 examina) följt av arbetsvetenskap (73 examina) och medie- och kommunikationsvetenskap (71 examina). Högskoleexamen är den minst sökta av de generella examina, och har så varit sedan många år. De senaste två åren har dock antalet ökat och under år 2013 utfärdades 36 högskoleexamina. Detta är en färre än året innan (-3 %). Drygt 40 procent av de utfärdade kandidatexamina avsåg ämnet hälsofrämjande arbete. YRKESEXAMINA Under kalenderåret 2013 utfärdade Karlstads universitet 1 081 yrkesexamina, vilket är 118 fler än året dessförinnan (+12 %). Nästan hälften av 2013 års utfärdade yrkesexamina hör till lärarområdet. Jämfört med år 2012 har det totala antalet lärarexamina ökat med 21 (+4 %). Ökningen beror på fler examina med inriktningar mot tidigare år (+54 examina, +19 %), medan utvecklingen var negativ för inriktningar mot senare år (-26 examina, -14 %) och för musiklärare (-7 examina, -21 %). Inom ingenjörsområdet utfärdades sammantaget 159 yrkesexamina under år 2013. Detta är 41 fler än året dessförinnan (+35 %). Om man jämför år 2013 med år 2012 har antalet högskoleingenjörsexamina ökat med 24 procent (från 91 till 113 examina), och antalet civilingenjörsexamina har ökat med 70 procent (från 27 till 46 examina). År 2013 utfärdade universitetet sammanlagt 394 yrkesexamina inom vårdområdet, vilket är 56 fler än år 2012 (+17 %). Exempelvis har antalet examensbevis för sjuksköterska och specialistsjuksköterska ökat under 2013 (+36 respektive +28), medan antalet tandhygienistexamina har minskat (-24). EXAMINERADE STUDENTER Av de totalt 2 030 utfärdade examensbevisen svarade kvinnliga studenter för 1 416. Detta motsvarar 70 procent, vilket är samma andel som året innan. Kvinnor är i majoritet inom samtliga examenskategorier med undantag av masterexamen, högskoleingenjörsexamen och civilingenjörsexamen. Antalet personer som tog ut examen vid Karlstads universitet år 2013 uppgick till 1 891. Jämfört med år 2012 är detta en ökning med 197 individer eller 12 procent. Bland de 1 891 studenterna fanns 137 som tog ut två examina och 1 student som tog ut tre examina under samma kalenderår.