Omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund på åtta vårdcentraler i Östergötlands län Sammanställning personalenkät Marika Holmqvist Handledare: Ing-Marie Hallgren FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland
Sammanfattning Landstinget i Östergötland har satt upp mål om en god hälsa för hela befolkningen samt en vård med tillgänglighet och kvalitet för patienten. I detta åtagande ligger också att motverka diskriminering på grund av etnicitet, kön och social status (Direktiv för integrationsutskott). Därför inrättades våren 2003 ett integrationsutskott, som ska stärka landstingets arbete med integrationsfrågor. Integrationsutskottets ledamöter känner ett initialt behov av att skaffa sig kunskaper om hur integrationsfrågor hanteras inom landstinget idag. Första steget har varit att få en bild av hur personalen upplever att patienter med flykting-/invandrarbakgrund blir bemötta och de problem som kan uppstå vid vårdcentralerna. Vid årsskiftet 2003/2004 fick därför personal på åtta utvalda vårdcentraler besvara ett enkät med frågor som berör personalens upplevelser, problem och eventuella önskningar om förändringar vad gäller bemötandet av patienter med invandrarbakgrund. FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland har fått i uppdrag att sammanställa materialet från enkätstudien där personal från åtta vårdcentraler medverkar. I föreliggande rapport redovisas de resultat som framkommit vid analys av dessa enkäter. Resultat Patientunderlag med flykting-/invandrarbakgrund varierar kraftigt mellan enskilda vårdcentraler. Exempelvis hade en av de medverkande vårdcentralerna endast 9 besök av asylsökande medan en annan vårdcentral hade 172 besök. Läkare, verksamhetschefer, distrikts-/sjuk-/under-/bvc-sköterskor, sekreterare och receptionspersonal har medverkat i kartläggningen. De har fått ta ställning till om de på ett tillfredställande sätt kan möta och vårda de patienter som har flykting-/invandrarbakgrund. Efter ställningstagandet följde en fråga varför/varför inte. Resultaten visade att lika många av personalen var nöjda som missnöjda. Efter kategorisering av svaren varför/varför inte, visade det sig att de som inte känner att de kan bemöta patienten på ett tillfredställande sätt, har angett orsakerna språk/kulturkrockar och missnöje med organisationen. Personalen som känner sig tillfredställda i sitt möte med patient, har bland annat angett orsakerna tolkhjälp, lång/tidigare erfarenhet eller egen invandrarbakgrund. Spontana besök förekommer på alla åtta vårdcentraler och upplevs som mycket resurs- och tidskrävande. Vanligaste hanteringen av dessa besök är att en bedömning av patienten sker av sjuksköterska, där endast de akut sjuka får läkarhjälp. Ibland måste telefontolk anlitas då patienten inte kan göra sig förstådd och inte har en anhörig/vän med sig som kan tolka. Två av vårdcentralerna har en speciell kontaktperson för invandrarpatienter. Alla vårdcentraler ingående i studien använder sig av tolk. Bedömningen om tolkbehov finns, sker för det mesta av anställd på vårdcentral och/eller tillsammans med patient/anhörig. Tolkningen sker mestadels av auktoriserade tolkar men det förekommer även att anhörig/vän sköter tolkningen. Av de tjugofyra personer som besvarat om informationsmaterial på olika språk finns på dess vårdcentral, har tolv svarat ja, sex svarat nej och sex personer har svarat vet ej. I ett flertal fall har personal från samma vårdcentral besvarat frågan med motsägande svar.
Flertalet personer anser inte att det finns någon efterfråga på sådant material. Endast två personer tycker det finns stor efterfråga och det gäller då BVC-information. Alla i studien medverkande vårdcentraler förutom Ödeshög har personal av olika nationalitet, men det är endast Skäggetorps vårdcentral som aktivt arbetar för att kunna anställa fler med utländsk bakgrund. De försöker rekrytera från olika EU-länder och har även uppvaktat myndigheter för att hitta vägar att rekrytera utanför EU. Övriga vårdcentraler anställer personal efter den sökandes kompetens.
Inledning... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Bakgrundsfrågor... 3 Kommunfakta/antal besök av asylsökande... 3 Yrkeskategorier... 4 Tillfredställande/otillfredsställande möte med patient och dess orsak... 5 Orsaker till otillfredsställande möte med patient... 5 Orsaker till tillfredsställande möte med patient... 6 Områden där förbättringar kan göras... 7 Likheter mellan yrkeskategorier... 7 Läkare-Distrikts-/BVC-sköterskor... 7 Sjuk-/undersköterskor och personal med reception-/sekreteraruppgifter... 8 Spontana besök... 9 Tolkstöd... 9 Informationsmaterial på olika språk... 10 Efterfrågan på informationsmaterial... 10 Personal... 11 Diskussion...11 Referenser...13
Inledning Allt fler undersökningar visar att invandrare som grupp betraktat har sämre hälsa (1), ofta på grund av sämre sociala förhållanden. Invandrare riskerar även i högre grad än svenskfödda, att drabbas av någon av de största folksjukdomarna cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt psykisk ohälsa. Landstinget i Östergötland har satt upp mål om en god hälsa för hela befolkningen samt en vård med tillgänglighet och kvalitet för patienten. I detta åtagande ligger också att motverka diskriminering på grund av etnicitet, kön och social status (Direktiv för integrationsutskott). Därför inrättades våren 2003 ett integrationsutskott, som ska stärka landstingets arbete med integrationsfrågor. Utskottet är parlamentariskt sammansatt och arbetar utifrån riktlinjer som utgår från ett patient- och befolkningsperspektiv (2). Under patientperspektivet hör arbete med att Undersöka hur olika östgötar med invandrarbakgrund nyttjar hälso- och sjukvården samt skaffa kunskap om hur östgötar med invandrarbakgrund bemöts av vården. I ett sådant arbete utgör primärvården då en viktig del då vårdcentralen ofta är den första kontakten med hälso- och sjukvården. Undersöka om östgötar med invandrarbakgrund får en vård som utifrån behoven är likvärdig med den som andra östgötar får. Driva ett arbete för förbättrat bemötande av patienter som har sitt ursprung i ett annat land. I det arbetet beakta att östgötar med invandrarbakgrund kan ha en kulturell bakgrund som påverkar synen och förväntningarna på vården (Direktiv för integrationsutskott). Befolkningsperspektivet Ett folkhälsopolitiskt program at tagits fram i samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Det ger riktlinjer för länets arbete för att förbättra hälsan hos befolkningen. Inom landstinget har folkhälsoberedningen huvudansvaret för folkhälsofrågor. Hälsan i Östergötland är ojämnt fördelad. Generellt sett har östgötar med sitt ursprung i ett annat land en sämre tillgång till hälsa. Därför skall integrationsutskottet i dialog med folkhälsoberedningen: Belysa skillnader i hälsa beroende på etnicitet i Östergötland. Föreslå åtgärder för att minska dessa skillnader. Dessa åtgärder skall vara knutna till den av landstinget drivna verksamheten. Uppmärksamma den svåra situation som människor som kommer från annat land har och där flyktingstatus och/eller rätten till uppehållstillstånd är oklar. (Direktiv för integrationsutskott) Då integrationsutskottets ledamöter känt ett initialt behov av att skaffa sig kunskaper om hur integrationsfrågor hanteras inom landstinget idag, har som första kunskapsinhämtning beslutats att genomföra intervjuer med personal ur olika yrkeskategorier på några utvalda vårdcentraler. Primärvården valdes ut på grund av att det ofta är vårdcentralen som är den första kontakten med hälso- och sjukvården för personer med flykting-/invandrarbakgrund. 1
Vid val av vårdcentraler har ledamöterna sökt en geografisk spridning över hela länet samt försökt att fånga upp variationen mellan vårdcentraler med hög/låg andel patienter med flykting-/invandrarbakgrund. De utvalda vårdcentralerna är: De utvalda vårdcentralerna är: Skäggetorps vårdcentral, Linköping Familjeläkarna, Linköping Kungsgatans vårdcentral, Norrköping Vävens vårdcentral, Norrköping Mariebergs vårdcentral, Motala Österbymo vårdcentral Ödeshögs vårdcentral Närsjukvården i Finspång FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland (3) har fått i uppdrag att sammanställa de personalenkäter som besvarats på ovanstående åtta vårdcentraler. I föreliggande rapport redovisas de resultat som framkommit vid analys av dessa enkäter. Syfte Undersökningen är en del av den kunskapsinhämtning som Integrationsutskottet planerar att göra, för att få en bild av hur integrationsfrågor hanteras inom Landstinget idag. Metod Vid val av vårdcentraler har Integrationsutskottet sökt en geografisk spridning över hela länet samt försökt att fånga upp variationen mellan vårdcentraler med hög/låg andel patienter med flykting-/invandrarbakgrund. Utskottets önskan har varit att genomföra undersökningen med fyra personer från varje vårdcentral ur följande fyra yrkeskategorier: Verksamhetschef Distriktsläkare Distriktsköterska Läkaresekreterare/receptionist De på vårdcentralerna utvalda personerna fick vid årsskiftet 2003/2004 besvara ett frågeformulär (bilaga 1) som behandlar personalens upplevelser, problem och eventuella önskningar om förändringar vad gäller rutiner för bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Under januari och februari 2004 besöktes dessa vårdcentraler av två ledamöter från integrationsutskottet för kompletterande intervjuer. Endast underlag från två av de genomförda intervjuerna finns att tillgå för undertecknad. 2
En kontaktperson finns på varje medverkande vårdcentral och kontaktas vid eventuella kompletteringar av materialet. Endast kontaktpersonen har fått besvara frågorna på sidan ett i frågeformuläret (bilaga 1). Dessa frågor berör hur stort patientunderlag som har flykting- /invandrarbakgrund och vilka länder de främst kommer ifrån. Det frågas även efter hur stor andel av patientgruppen som är asylsökande respektive har uppehållstillstånd. Frågeformuläret består av endast öppna frågor, det vill säga att inga fasta svarsalternativ finns. Detta medför att en kategorisering (klassificering) av svaren är nödvändig före analys. Varje fråga har behandlats separat och svaren har om möjligt delats upp i kategorier. Dessa kategorier har sedan sifferkodats för att möjliggöra tabeller och diagram. Resultat Sammanlagt har 28 formulär besvarats av enskilda medarbetare från sju av de medverkande vårdcentralerna. Personalen på den åttonde vårdcentralen, Mariebergs vårdcentral, har svarat gemensamt på ett formulär och får i vissa fall analyseras separat. Bakgrundsfrågor Det är dålig svarsfrekvens på de bakgrundsfrågor som kontaktperson på vårdcentral har haft till uppgift att fylla i. Frågorna gäller hur stort patientunderlag som har flykting-/invandrarbakgrund och vilka länder de främst kommer ifrån. Det frågas också efter hur stor andel av denna patientgrupp som är asylsökande respektive har uppehållstillstånd. Av de svar som erhållits, är det genomgående uppskattningar som angivits. Kommunfakta/antal besök av asylsökande För att få fram underlag om hur det kan skilja mellan olika kommuner och vårdcentraler, har kommunfakta tagits fram. Hur många besök av asylsökande som enskild vårdcentral hade under 2003, har delgivits av Ingela Rosén Olovson, som handhar sjukersättning på AdmTjänst i Östergötland, (Ingela.Rosen.Olovson@lio.se). Siffrorna visar att det är stora skillnader av antal besök av asylsökande mellan vårdcentralerna. Exempelvis hade Familjeläkarna i Linköping endast 9 besök, medan Närsjukvården i Finspång hade 172 besök år 2003. Finspångs kommun Invånare 31 december 2003: 21 052 Andel invånare med utländsk bakgrund 2003: 10 % (Kommunfakta 2004, http://www.finspong.se/) Närsjukvården i Finspång Antal besök av asylsökande: 172 besök Linköpings kommun Invånare 31 december 2002: 135 066 Invånare med utländsk bakgrund 2002: 22 129 16 % Mest frekventa ursprungsländerna: Finland, Irak, Iran, Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien (Statistikinfo 2003:06, Linköpings kommun, Statistik & Utredningar) Familjeläkarna i Linköping Antal besök av asylsökande: 9 besök Skäggetorp vårdcentral Antal besök av asylsökande: 87 besök 3
Norrköpings kommun Invånare 31 december 2002: 123 303 Invånare med utländsk bakgrund 2002: 27 302 22 % Mest frekventa ursprungsländerna: Finland, Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien (Norrköping Kommunfakta 2003, www.norrkoping.se) Kungsgatans vårdcentral Antal besök av asylsökande: 51 besök Vävens vårdcentral Antal besök av asylsökande: 36 besök Ydre kommun Invånare 31 december 2003: 3 943 (Kommunfakta för Ydre kommun 2004/2005, www.ydre.se) Österbymo vårdcentral Antal besök av asylsökande: 148 besök Ödeshögs kommun Invånare 31 december 2002: 5 566 Andel invånare med utländsk bakgrund 2002: 4 % (Ödeshög Kommunfakta 2003, www.odeshog.se) Ödeshögs vårdcentral Antal besök av asylsökande: 47 besök Motala kommun Invånare 31 december 2003: 42 015 Andel invånare med utländsk bakgrund 2003: 9 % (Motala Kommunfakta 2004, www.motala.se) Mariebergs vårdcentral Antal besök av asylsökande: Saknar uppgifter Yrkeskategorier Antal personer per yrkeskategori som medverkat i studien kan ses i tabell 1. Två personer har inte besvarat vilken yrkeskategori de tillhör. Inte heller det formulär som besvarats gemensamt av Mariebergs vårdcentral ingår i tabellen. Tabell 1: Antal besvarade formulär per yrkeskategori (två bortfall) Yrkeskategori Antal Läkare 7 Verksamhetschef 3 Distriktsköterska/BVC 6 Sjuksköterska/Undersköterska 3 Sekreterare/Reception 5 Läkare/verksamhetschef 2 Total 26 4
Tillfredställande/otillfredsställande möte med patient och dess orsak De medverkande i undersökningen har fått ta ställning till om de på ett tillfredställande sätt kan möta och vårda (omhänderta) de patienter som har flykting-/invandrarbakgrund. En naturlig följdfråga är då varför/varför inte? Vid analys har svaren först delats upp i Ja/Nej-svar. Fem deltagare har fyllt i både Ja/Nejalternativet som medfört försvårad analys och där formulärsvaret hamnar under både Ja/Nej. Efter analys av de anledningar som angivits på följdfrågan varför/varför inte, har sex tydliga kategorier framkommit. Resultaten kan ses i tabell 2. Två personer har valt att inte besvara denna fråga. Tabell 2: Frekvenstabell antal med tillfredställande/otillfredsställande möte med patient och orsak (två bortfall) Upplever tillfredställande möte med patient Orsak/Kategori Ja Nej Organisation 0 6 Språk/kulturkrock 0 10 Tolkhjälp 5 0 Lång/tidigare erfarenhet/ invandrarbakgrund 7 0 Information 1 0 Ingen specificerad orsak 3 0 Totalt 16 16 Orsaker till otillfredsställande möte med patient Som framgår av diagram 1 är språkproblem och kulturskillnader ett stort problem vid bemötandet av patienter med invandrarbakgrund. n=6 Orsak organisation språk/kulturkrock n=10 Diagram 1: Antal personer som upplever otillfredsställande möte med patient och dess orsak 5
En stor andel upplever även att organisatoriska orsaker påverkar negativt såsom tidsbrist, behov av resurser och kompetens men även den mer övergripande organisationen lämnas som orsak, se följande exempel tagna från enkät: Landstingens och statens överenskommelse har inte främjat strukturerat omhändertagande. Det tar för lång tid innan de har varit på FMM i Hageby. Måste ringa och fråga varför det dröjer. Resurser, kompetens, strukturer och medarbetare. Vår organisation tar ej hänsyn till mångfalden i förväntningar tillräckligt. Tiden räcker ej för multifacetterad problematik. Behov av mer kulturell bakgrundskunskap. Verksamheten är i behov av resurser som kompetens och medarbetare. Dagliga arbeten tar tid, svårt att reflektera och utveckla, skapa strukturer för att möta patienter-medarbetare. Saknar kurator eller psykologkompetens. Önskar mera samarbete med AF, FK angående rehabilitering och integration i det svenska samhället. Orsaker till tillfredsställande möte med patient Den mest frekventa orsaken för att kunna bemöta och vårda de aktuella patienterna på ett tillfredställande sätt, uppges vara att lång erfarenhet hjälper dem i arbetet med flyktingar och invandrare. Även tolkhjälp är ett bra hjälpmedel i det dagliga arbetet, se diagram 2. n=3 n=5 n=1 Orsak tolkhjälp lång/tidigare erfarenhet/invandrarbakgrund information ingen specificerad orsak n=7 Diagram 2: Antal personer som upplever tillfredsställande möte med patient och dess orsak Erfarenhet från arbete tidigare på vårdcentral med hög % invandrare. Mångårig erfarenhet av mångkulturell arbetsmiljö inklusive utlandstjänstgöring. 6
Empirisk kunskap och lång yrkeserfarenhet. Jag har varit leg. läkare sedan 1973 och har lång erfarenhet som distriktsläkare. Ungefär 25 år med arbete i områden med stor socioekonomisk vårdtyngd med hög andel invånare med invandrarbakgrund. Har kompetenta tolkar till hjälp. Oftast får man tolkhjälp till akuta eller planerade besök. Även tolk per telefon. Områden där förbättringar kan göras Tolv personer varav de flesta är läkare, har besvarat inom vilka områden de känner att mer skulle kunna göras för de aktuella patienterna. Följande områden har uppgetts: Förebyggande hälsovård Rutiner Långsiktiga åtaganden om flyktingmottagning Psykisk/psykosomatiska sjukdomar Information Material på egna språket Pekdator Samverkan Aktivera andra aktörer Kurativ resurs på VC Motverka fördomar Likheter mellan yrkeskategorier Vid analys av hur enskild yrkeskategori har besvarat frågan om hur de anser sig kunna bemöta och omhänderta patienter med invandrarbakgrund, framkom att kategorier har besvarat frågan på liknande sätt, se bilaga 2. Fortsatt analys har därefter gjorts med dessa yrken hopslagna. De yrkeskategorier som besvarat frågan på liknande sätt är följande: Läkare och distrikts-/bvc-sköterskor Sjuk-/undersköterskor och personal som arbetar med reception-/sekreteraruppgifter I följande avsnitt redovisas hur de hopslagna yrkeskategorierna har besvarat frågan. Läkare-Distrikts-/BVC-sköterskor I denna yrkeskategori inkluderas även de läkare som är verksamhetschefer och det ger nio läkarrepresentanter. I distrikts-/bvc-sköterskekategorin ingår sex personer. Sammanlagt ingår då femton personer totalt men en läkare och en distriktssköterska har valt att inte besvara frågan. Två läkare har besvarat frågan med både ja och nej. 7
Som framgår av diagram 3, är det sju av de femton personer som besvarat frågan, som tycker sig kunna bemöta invandrarpatientgruppen på ett tillfredställande sätt. Anledningen de har angett är deras långa erfarenhet eller egen invandrarbakgrund. Antal 8 6 4 Orsak organisation språk/kulturkrock lång/tidigare erfarenhet/invandrarbakgrund 2 0 ja nej Upplever tillfredställande möte med patient Diagram 3: Åtta läkares och fem DSK/BVC-sköterskors uppfattning om tillfredställande/otillfredsställande omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund (2 bortfall) Två personer har besvarat frågan med både ja och nej För de personer som upplever svårigheter med omhändertagandet av den aktuella patientgruppen, är det språksvårigheter, kulturkrockar och den organisatoriska biten som är avgörande. Sjuk-/undersköterskor och personal med reception-/sekreteraruppgifter Endast tre sjuk-/undersköterskor ingår i undersökningen. Fem personer arbetar med reception- /sekreteraruppgifter och av dem har två besvarat frågan om tillfredställande/otillfredsställande omhändertagande av patienter med både ja och nej. 8
Fem av de totalt åtta personer ingående i de aktuella yrkeskategorierna, anser att språk och kulturkrockar gör det svårt att omhänderta patienterna på ett tillfredställande sätt. Några personer tycker att tolkhjälp och information gör arbetet lättare, se diagram 4. Antal 5 4 3 Orsak språk/kulturkrock tolkhjälp information ingen specificerad orsak 2 1 0 ja nej Upplever tillfredställande möte med patient Diagram 4: Tre sjuk-/undersköterskors och fem reception-/sekreterarpersonals uppfattning om tillfredställande/otillfredsställande omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund, 2 personer besvarat frågan med både ja och nej Spontana besök Spontana besök förekommer på alla åtta vårdcentraler och upplevs som mycket resurs- och tidskrävande. Vanligaste hanteringen av dessa besök är att en bedömning av patienten sker av sjuksköterska, där endast de akut sjuka får läkarhjälp. Ibland måste telefontolk anlitas då patienten inte kan göra sig förstådd och inte har en anhörig/vän med sig som kan tolka. Patienten får ofta komma tillbaka vid senare tillfälle. Två av vårdcentralerna har en speciell kontaktperson för invandrarpatienter. Konsekvenserna av dessa besök är förseningar som uppstår med irritation som följd bland både personal och övriga patienter. De mest frekventa förslagen för att komma tillrätta med detta är: Speciell flyktingsköterska Information på respektive språk om hur det går till inom vården i Sverige Tolkstöd Alla vårdcentraler ingående i studien använder sig av tolk (Skäggetorp många ggr dagligen). Bedömningen om tolkbehov finns, sker för det mesta av anställd på vårdcentral och/eller 9
tillsammans med patient/anhörig. Tolkningen sker mestadels av auktoriserade tolkar men det förekommer även att anhörig/vän sköter tolkningen. Ett flertal personer vid de olika vårdcentralerna har som princip att aldrig låta barn tolka. Självklart inte lika bra som patient-läkare själva. Det kan bli missuppfattningar men vad annars finns att göra när de inte kan språket." Viktigt att använda sig utav tolk för att rättare kunna göra en korrekt läkarbedömning. Svårt, tidskrävande. Vanligast är att mer tid avsätts för besök där tolk är närvarande (15 min-1 timme), men det är inte alltid möjligt då tillgången på läkartider på vissa vårdcentraler är mycket begränsade. I stort sett alla patienter som behöver tolk får det, men vid vissa situationer så som akuta besök är det inte alltid möjligt. Ibland finns det inte heller tolkar att tillgå. Informationsmaterial på olika språk De tillfrågade i undersökningen fick besvara frågan om informationsmaterial på olika språk finns på dess vårdcentral. Motsägande svar från personal på samma arbetsplats har inkommit från flera vårdcentraler. Exempelvis kan en receptionist ha svarat att informationsmaterial ej finns, medan verksamhetschef besvarat frågan med att material finns. Sex av de medverkande personerna i studien, vet inte om vårdcentralen har något informationsmaterial på annat språk, se tabell 3. Tabell 3: Finns info.material på annat språk på din vårdcentral? Vet ej Nej Ja Läkare/verksamhetschef 4 2 5 Sekreterare/Reception 3 1 DSK/BVC 1 1 4 SSK/USK 1 2 Totalt 6 6 12 Det är framförallt informationsmaterial gällande BVC som finns att tillgå och de mest frekventa språken är: Arabiska Serbokroatiska Engelska Efterfrågan på informationsmaterial En stor del av personalen på vårdcentralerna anser inte att det finns någon efterfråga på informationsmaterial på olika språk. Endast två personer tycker det finns stor efterfråga och det gäller då BVC-information. 10
Informationsmaterial som personalen på vårdcentralerna tycker att de behöver komplettera med, är framförallt egenvårdsmaterial, se tabell 4. Tabell 4: Förslag på kompletterande info.material Material Antal Matbroschyr 1 Barnolycksfall (förebyggande) 1 Egenvårdsmaterial 6 BUC-material 1 Pekdator 3 Info om vc:s öppettider/rutiner 1 Personal Alla i studien medverkande vårdcentraler förutom Ödeshög har personal av olika nationalitet, men det är endast Skäggetorps vårdcentral som aktivt arbetar för att kunna anställa fler med utländsk bakgrund. De försöker rekrytera från olika EU-länder och har även uppvaktat myndigheter för att hitta vägar att rekrytera utanför EU. Övriga vårdcentraler anställer efter den sökandes kompetens. Diskussion Metod Undersökningen har genomförts med kvalitativa metoder där personalens synpunkter och tankar i det aktuella ämnet har lyfts fram. Metoderna som använts är intervjuer och frågeformulär med öppna frågor där de medverkande har kunnat skriva ner sina åsikter. Frågor med fasta svarsalternativ hade inte gett samma chans till fördjupning av de frågor som var intressanta att undersöka. Då det skiljer på rutiner och hur stort patientunderlag med flykting-/invandrarbakgrund som enskild vårdcentral har, skulle det behövts fler medverkande vårdcentraler och med det även fler frågeformulär för att kunna dra några generella slutsatser. Bakgrundsfrågor De bakgrundsfrågor som kontaktpersonen på vårdcentral hade till uppgift att besvara, berör hur stort patientunderlag som har flykting-/invandrarbakgrund och vilka länder de främst kommer ifrån. Det frågas också efter hur stor andel av denna patientgrupp som är asylsökande respektive har uppehållstillstånd. Det är mycket dålig svarsfrekvens på frågorna. Kanske beror det på resurs-/tidsbrist eller att det är svårt att fram dessa uppgifter. För att få fram lite underlag om hur det kan skilja mellan olika kommuner och vårdcentraler, har kommunfakta tagits fram, se avsnitt Kommunfakta/antal besök av asylsökande. Hur många besök av asylsökande som enskild vårdcentral hade under 2003, har Ingela Rosén Olovson som handhar sjukersättning på AdmTjänst i Östergötland, hjälpt till att ta fram. Dessa siffror visar att det är stora skillnader av antal besök av asylsökande mellan vårdcentralerna. Exempelvis hade Familjeläkarna i Linköping endast 9 besök, medan Närsjukvården i Finspång hade hela 172 besök år 2003. 11
Ojämn fördelning av medverkande i studien Fördelningen av i studien medverkande personal per yrkeskategori är ojämn. Exempelvis medverkar sju läkare men endast tre sjuk-/undersköterskor. Då de olika yrkeskategorierna i undersökningen upplever sitt möte med invandrarpatienter på skilda sätt, hade det varit intressant om alla yrkeskategorier innehållit lika många personer. Möte med patient Flera personer i studien känner att de på det personliga planet kan omhänderta invandrarpatienter på ett bra sätt men är samtidigt missnöjda med den organisatoriska biten. Olika synpunkter från personal angående det organisatoriska har delgivits i denna rapport och är en viktig del i det fortsatta arbetet med att förbättra för personal och patienter. Informationsmaterial på olika språk Rekommendation av informationsmaterial på patientens eget språk, är inget verktyg som vårdcentralerna använder sig av för att informera de patienter som har svårt att förstå svenska språket. 25 % av personalen vet inte ens om vårdcentralen de arbetar på, har något informationsmaterial att hänvisa patienterna till. Motsägande svar har även inkommit från flera av de medverkande vårdcentralerna vad gäller om det finns informationsmaterial eller inte. Av det drar jag slutsatsen att eventuellt material inte finns tillgängligt på en väl synlig plats. Många av personalen i denna undersökning, anser att det inte finns någon efterfrågan av dylikt informationsmaterial. Det ska bli intressant att se om det överensstämmer med vad de medverkande i undersökning två (patienterna själva) anser om detta. Min synpunkt är den att, kan man inte svenska språket, så är det också svårt att fråga efter eventuellt informationsmaterial. Jag anser att det bör finnas väl synligt för den besökande patienten. Språkproblem Ett stort problem vid bemötandet av patienter med invandrarbakgrund är språkproblem och kulturkrockar. Speciellt gäller det personalen i reception som inte har någon tolk att tillgå när patienten kommer vid spontana besök. Patienterna blir efter bedömning ofta hemskickade om ej akut hjälp behövs och får återkomma vid senare tillfälle. Tolkhjälp har då hunnit att beställas och läkaren har då bättre förutsättningar att behandla patienten. Personal Vårdcentraler med hög andel patienter med flykting-/invandrarbakgrund bör vid anställning av ny personal iaktta, att personer med lång erfarenhet och/eller egen invandrarbakgrund, känner sig säkrare i sitt bemötande av dessa patienter. 12
Referenser 1 Statens Folkhälsoinstitut 2002:29. Födelselandets betydelse En rapport om hälsan hos olika invandrare i Sverige. 2 http://lisa.lio.se/politiker/index.asp?key=681 2004-10-12 3 http://lisa.lio.se/utm/enkel.asp?categoryid=2284 2004-10-12 13
Bilaga 1 Landstingets kansli 2003-12-09 Karin Wik Yrkeskategori Frågemall till Integrationsutskottets undersökning om bemötande av flyktingar/invandrare på länets vårdcentraler Sida 1 besvaras enbart av kontaktpersonen. Sidorna 2-8 besvaras av samtliga 4 yrkeskategorier. 1) Hur stor andel av vårdcentralens patientunderlag har flykting-/invandrarbakgrund? 2) Från vilka delar av världen kommer de främst? 3a) Hur stor andel av patienterna med flykting-/invandrarbakgrund är asylsökande? 3b) Hur stor andel av patienterna med flykting-/invandrarbakgrund har uppehållstillstånd? 4) Ser du att patienterna med flykting-/invandrarbakgrund tenderar att öka eller minska på vårdcentralen?
Bilaga 1 5) Upplever du att du på ett för dig tillfredsställande sätt kan möta och vårda patienter med flykting-/invandrarbakgrund? Om ja: Varför? Om nej: Varför inte? Vad är den största orsaken till att du på ett inte tillfredsställande sätt kan möta och vårda dessa? Inom vilka områden känner du att du skulle kunna göra mer för gruppen?
Bilaga 1 6) Har vårdcentralen vidtagit några särskilda åtgärder för att kunna bemöta gruppen med flykting-/invandrarbakgrund? Om ja: Vilka då? Har ni använt er av något externt stöd utanför vårdcentralen? Vilket i så fall? Om nej: Varför inte?
Bilaga 1 7) Förekommer spontana besök på vårdcentralen, d.v.s. besök av människor som av bristande kunskaper i svenska inte har någon möjlighet att göra sig förstådda per telefon och som istället söker upp er direkt på plats? Om ja: Hur hanterar vårdcentralen dessa spontana besök? Vilka konsekvenser får dessa spontana besök? Ser du behov av att kunna hantera dessa situationer på ett för båda parter annorlunda sätt? Om nej: Har det förekommit tidigare? Om ja: Har ni vidtagit några särskilda åtgärder för att undvika dessa spontana besök?
Bilaga 1 8) Förekommer det att ni använder er av tolkstöd? Om ja: Vem gör bedömningen att en tolk behövs? Vem tolkar? Hur ser du på att kommunicera med patienten genom en tolk? Avsätts mer tid för patienter som är i behov av tolk? Upplever du att alla patienter som är i behov av tolk får det stödet? Om nej Varför inte? Om nej: Vad beror det på?