Ogräsharvning Foto: Anders Riis Foto: Peter Oddskaer Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping 20101207
Ogräsharvning har ingen effekt mot rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson
Foto: A-M Dock Gustavsson men mot fröogräs
Blindharvning - Ogräsharvning före uppkomst + selektiv ogräseffekt + skorpbrytning + mineralisering + syretillförsel - viss risk för skador på grödan - risk för skador på tofsvipebon - skador på jordlöpare och spindlar Daggmaskar och lägre markfauna påverkas inte Lärkor bygger inte bo på mark utan vegetation
Ogräsharvning i växande gröda + ogräseffekt + skorpbrytning + mineralisering + syretillförsel - skador på grödan - skador på jordlöpare och spindlar - skador på lärkreden - gynnar rotogräsen relativt grödan Daggmaskar och lägre markfauna påverkas inte
Ogräseffekten beror på: 1. ogräsets utvecklingsstadium 2. körhastighet 3. bearbetningsdjup 4. körriktning 5. harvpinnarnas utformning och vinkel 6. jordens textur och struktur
Tidiga fröplantor Dån Pilört Åkersenap Spillraps Bekämpas med effektivt blindharvning
Medeltidiga fröplantor Svinmålla Viol Skräppa Bekämpas med blindharvning och en uppföljande ogräsharvning efter grödans uppkomst
Sena fröplantor Nattskatta Maskros Skräppa Åkermolke Åkertistel Bekämpas inte med ogräsharvning
Grödans återhämtning beror av: 1. Sådjup 2. Jordart 3. Sortegenskaper (kärnstorlek och tidig tillväxthastighet) Storfröiga grödor återhämtar sig bättre än småfröiga (trindsäd>stråsäd>raps)
Grödans känslighet Stråsäd är känslig för ogräsharvning i 1-2 bladstadiet (DC10-DC12) Ogräsharva inte ärter när klängena hakar i varandra Åkerböna kan harvas tills de är 10-12 cm höga
Svenskt blindharvningsprojekt 2003-2005 Lundkvist, A. & Fogelfors, H. 2006. Blindharvning - effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd. Slutredovisning av projekt dnr: 25-5406/03. Jordbruksverket, Jönköping. www.jordbruksverket.se Lundkvist, A. 2009. Effects of pre- and post-emergence weed harrowing on annual weeds in peas and spring cereals. Weed Research 49, 409-416.
Blind- och ogräsharvningsförsök Ärter med åkersenap (Enköping, 2003) Obehandlat Foto: Torbjörn Karlsson En blindharvning En ogräsharvning vid 3 4 blad
Slutsatser från svenskt blindharvningsprojekt 2003-2005: 1. Sen blindharvning (strax före grödans uppkomst) kombinerat med två ogräsharvningar efter grödans uppkomst gav både i vårsäd och ärter bäst ogräseffekt (50-90%) 2. Ogräsharvning nummer 2 var inte ekonomiskt försvarbar (på kort sikt) 3. Ökat sådjup ger möjlighet till bättre effekt av blindharvning mot åkersenap (fler plantor hinner gro) Lundkvist & Fogelfors 2006
Fler slutsatser: 4. Blindharvning var speciellt intressant vid stor förekomst av dån, åkersenap och spillraps. 5. Blindharvning + två ogräsharvning minskade avkastningen 5-15%. Öka därför utsädesmängden med 10-20%. 6. Enbart blindharvning gav en avkastningsvariation på +/- 2% 7. Resultatet av blind- och ogräsharvning beror mycket på väderleken och utförarens intresse och skicklighet Lundkvist & Fogelfors 2006
Slutsatser 1. Utför högst två ogräsharvningar i vårsäd En blindharvning och en harvning efter uppkomst. undantag: riklig förekomst av åkersenap/spillraps kan motivera ytterligare en blindharvning 2. Ogräsharva inte vårsäden senare än 30 dagar efter sådd
Slutsatser 3. Ogräsharva inte höstsäd på hösten undantag vid riklig förekomst av baldersbrå eller gräsogräs som åkerven och optimala = torra förhållanden? 4. Ogräsharva höstvete på våren så tidigt som möjligt
Slutsatser 5. Ogräsharvning är mest lönsam i konkurrenssvaga grödor
Referenser Gundersen H, Rasmussen J & Nörremark M (2006). Tolerance of cereals to post-emergence weed harrowing. In: Third International Conference on Non-Chemical Crop Protection Methods, Lille, France, 70-78. Lundkvist, A. & Fogelfors, H. 2006. Blindharvning - effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd. Slutredovisning av projekt dnr: 25-5406/03. Jordbruksverket, Jönköping. Lundkvist, A. 2009. Effects of pre- and post-emergence weed harrowing on annual weeds in peas and spring cereals. Weed Research 49, 409-416. Hansen P K, Rasmussen I A, Holst N & Andreasen C (2007). Tolerance of four spring barley (Hordeum vulgare) varieties to weed harrowing. Weed Research, 44 241-251. Oddskaer P, Topping C, Bruus Petersen M, Rasmussen R, Dalgaard T & Erlandsen M (2006). Ukrudtsstriglingens effekter på dyr, planter og ressourceforbrug. Bekaempelsemiddelforskning fra Miljöstyrelsen Nr. 105