Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Relevanta dokument
Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Framtidens översvämningsrisker

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Framtidsklimat i Hallands län

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Extremhändelser och klimat

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI


Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Observationer Förlängda tidsserier

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Framtidsklimat i Kalmar län

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Framtidsklimat i Östergötlands län

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Klimat och hydrologi

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Hur fungerar växthuseffekten?

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Framtida klimat i Stockholms län


Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Fuktcentrums informationsdag

Påverkar människan klimatet?

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Framtidsklimat i Gotlands län

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Framtidsklimat i Uppsala län

Transkript:

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se

Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007 Fokus i klimatfrågan ligger idag till stor del på de närmaste årtiondena. Svårt säger vi! Men varför är vår nära framtid en sådan utmaning och vilka möjligheter finns för att tackla detta?

Uppdaterat kunskapsläge IPCC AR4, 2007 WG I The Physical Science Basis http://www.ipcc.ch/ New Climate Science 2006 2009 Rummukainen and Källén (juni 2009) http://www.regeringen.se/sb/d/574/a/127 390 The Copenhagen Diagnosis: Climate Science Report Allison et al. (nov 2009) http://www.copenhagendiagno sis.org/ Physical Climate Science since IPCC AR4 Rummukainen et al. (april 2010) http://www.norden.org/sv/publikationer/pu blikationer/2010-549

Uppdaterat kunskapsläge På det hela taget verkar klimatforskningen enligt IPCC AR4 stå stadigt även i ljuset av nyare forskning. Tecknen på pågående klimatförändringar är uppenbara. Utplaningen de senaste åren faller inom ramen för förväntade kortsiktiga variationer. Den globala havsnivån fortsätter att stiga. Nya uppskattningar om framtiden visar på värden i den övre delen och bortom AR4-spannet, väl mer än 1 m inom 100 år. Uppvärmningen i Arktis kopplas nu till antropogen påverkan. Uppvärmning i Antarktis har observerats. Uppskattningarna av klimatkänsligheten är i stort sett oförändrade sedan AR4 (dubblad CO 2 -concentration ger i stort sett samma respons i klimatsystemet). Koldioxidkoncentrationen kan öka mer vid en given mängd globala utsläpp p.g.a. återkopplingar mellan klimatet och kolcykeln vilket påverkar tillåtet utsläppsutrymme. Enligt Rummukainen et al., 2010: Physical Climate Science since IPCC AR4

Osäkerheten i framtida scenarier Koncentrationen av framtida växthusgaser och aerosoler i atmosfären Begränsad beskrivning av de processer som ingår i klimatsystemet (förståelse och datorresurser) Initialtillståndet som modellen måste ges då beräkningen börjar

Betydelsen av initialtillstånd En förenklad men typisk icke-linjär ekvation i en klimatmodell: X(n+1) = A X(n) X(n) 2 Antag konstanten A=4 X(1)=1.5 X(1)=1.499 X n

Betydelsen av initialtillstånd En förenklad men typisk icke-linjär ekvation i en klimatmodell: X(n+1) = A X(n) X(n) 2 Antag konstanten A=4 X(1)=1.5 X(1)=1.499 X n

Initialtillståendet måste ges i alla gridboxar Atmosfären Temperatur Fuktighet Molnvatten Vindhastighet / riktning Kort minne! Mark Snö Markvatten Vegetation Långt minne! Jättelångt minne! Havet Temperatur Salthalt Strömningshastighet / riktning

Havscirkulationen ett minne på 100-tals år Atlantic MOC MOC Meridional Ocean Circulation http://www.clivar.org/publications/other_pubs/clivar_transp/d3_transp.htm

Simulerad havscirkulationen Tre AOGCM simuleringar med lite olika initialtillstånd 1850 Exakt samma forcing (solstrålning, växthusgaser ) 16 år Source: EC-Earth simulation results via Klaus Wyser, Rossby Centre, SMHI

Hur väl stämmer modellerna med obsar? Ok, det här var globalt. Blir det lika bra på en mer lokal skala? Observerad 2m lufttemperatur Simulerad 2m lufttemperatur olika modeller Simulerad 2m lufttemperatur olika modeller Pachauri and Jallow, 2007

Exempel från SMHIs länsanalys Det här ser ju inte ut att stämma så bra Observerad årsnederbörd > observerat medelvärde 1961-1990 < RCA3 driven av GCM ECHAM4/OPYC3 med utsläppsscenarier B2 och A2 Grått fält anger årsvariationen i scenarierna http://www.smhi.se/klimatdata/klimatscenarier/klimatanalyser/sveriges-lans-framtida-klimat-1.8255

Likheter/skillnader mellan GCM-scenarier Relative changes in precipitation for the period 2090 2099, relative to 1980 1999. White areas are where less than 66% of the models agree in the sign of the change. Stippled areas are where more than 90% of the models agree in the sign of the change. http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg1/ar4-wg1-spm.pdf

Vilken inverkan har dessa osäkerheter på den närmaste framtiden? GCM: ECHAM5 Emission Scenario: A1B Initial conditions 1850: r1,r2,r3 RCA3 Medeltemperaturen för varje årsvis vinterperiod (DJF) för södra Sverige Men det kan man inte säga här! I stort sett samma slutsats oberoende av initialtillstånd! Data via Grigory Nikulin, Rossby Centre, SMHI

Så, vad gör vi med de närmaste årtiondena? Viktigt att använda ett stort antal scenarier för att minska risken för den felaktiga bild som ett enskilt eller ett fåtal scenarier kan ge. Det kommer Lars Bärring att berätta mer om alldeles strax

Så, vad gör vi med de närmaste årtiondena? Kan vi göra en prognos för de närmaste årtiondena? Atmosfären förlorar sitt minne efter ca två veckor. Det är alltså långsamma processer som måste beskrivas korrekt för att nå bortom två veckor: havscirkulation, snö, markvatten, I princip kan vi köra en klimatmodell för en period bakåt i tiden, säg 1960-2009, och hela tiden korrigera eventuella fel i resultaten med tillgängliga observationer (dataassimilation). Förhoppningsvis har vi 2009 skapat ett bra initialtillstånd som kan användas för en lång prognos snarare än ett scenarie. Forskning kring detta, s.k. decadal prediction pågår

TACK! 17 Drakensberg, South Africa, August 2006

Har uppvärmningen stannat av? Temperature anomaly ( C) 0.6 0.4 0.2 0.0 0.2 0.4 Global air temperature 2009 anomaly +0.44 C (6th warmest on record) CRU, 2010? 0.6 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Rummukainen et al., 2010 18

Klimatscenarier: långsiktig trend och dekad-skale variabilitet 19

Klimatscenarier: långsiktig trend och dekad-skale variabilitet Naturlig variabilitet: - en viktig källa till osäkerhet i scenarierna de kommande 20-40 years - kan temporärt dölja eller förstärka en långsiktig trend - forskning kring klimatprediktion 20