Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1

1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1 Grundersättning...5 4.1.2 Vårdtyngd (ACG)...5 4.1.3 Socioekonomisk tyngd (CNI)...5 4.2 Prestationsbaserad ersättning...5 4.2.1 Besöksersättning...5 4.2.2 Definitioner besök...6 4.2.3 Högkostnadsskydd och patientavgift...6 4.2.4 Otrohetsersättning...6 4.2.5 Folkhälsa...7 4.3 Målbaserad ersättning...7 5 Särskild ersättning... 8 5.1 Sjukvårdsrådgivning...9 5.2 Ungdomsmottagning...9 5.3 Vårdplaneringssköterska...9 5.4 Psykologmottagning för föräldra och barnhälsovård...9 5.5 Ersättning läkemedel...9 5.5.1 Allmänläkemedel...9 5.5.2 Diabeteshjälpmedel...10 5.5.3 ApoDos tjänsten...10 5.5.4 Kvalitetsindikatorer läkemedel...10 5.5.5 Ersättningen för läkemedel...10 5.5.6 Allmänläkemedel...11 5.6 Hjälpmedel...11 5.7 Glesbygdsstöd...12 5.8 AT/ST läkarutbildning...12 5.9 Övrigt...12 5.10 Bassänger...12 5.11 Synnerligen vårdtunga och dyra patienter...13 5.12 Familjecentraler...13 6 Införandetakt fördelning enligt vårdtyngd... 13 6.1 Allmänt...13 6.2 Övergång till ny ersättningsmodell...13 7 Kompensation för mervärdeskatt för privata vårdcentraler... 13 8 Kompensation för over head kostnader... 14 9 Allmänna avtalsvillkor... 14 9.1 Prisjustering...14 9.2 Fakturerings och betalningsvillkor...14 Definitioner... 15 2

Ersättningsbilaga till Regelbok 2013 1 BAKGRUND Ersättningssystemet är generellt för alla vårdcentraler oavsett om de drivs i landstingets egen regi eller i privat regi. Uppdrag och ersättning för landstingsdrivna vårdcentraler och privata vårdcentraler ska vara transparant och konkurrensneutralt. Varje år i juni fastställer fullmäktige de ekonomiska ramarna för primärvården kommande kalenderår. Vid fullmäktige i november fastställs ersättningsmodell för kommande år. 2 NY ERSÄTTNINGSMODELL Den nya ersättningsmodellen är framtagen för att ge incitament för att skapa en jämlik vård i Västernorrland. De stora byggstenarna är vårdtyngd och socioekonomi, vilka är de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för resursförbrukning i hälso och sjukvården. Delar av modellen kommer att införas successivt, se kapitel 6. 3

3 ERSÄTTNING 3.1 Fördelning Utgångspunkt för fördelning av resurser till primärvården i Västernorrland är, den av Landstingsfullmäktige fastställda ekonomiska ramen 1 217 miljoner kronor för aktuellt verksamhetsår. Förbehåll för eventuell korrigering som kan bli på grund av ändrad läkemedelsbudget. Ovanstående ram fördelas i 62 % generell ersättning och 38 % särskild ersättning. Den särskilda ersättningen utbetalas till vårdgivare som utför särskilda uppdrag i primärvården. Glesbygdsersättning samt läkemedel ingår i den särskilda ersättningen. 4 GENERELL ERSÄTTNING Den generella ersättningen fördelas enligt 80% vårdpeng, 18% prestationsbaserad och 2% målbaserad ersättning. Den generella ersättningen är för år 2013 totalt 763,1 mkr. Vårdpengen utgör 610,5 mkr, som fördelas i 10 % grundersättning och resterande 90% enligt vård och socioekonomisk tyngd (ACG och CNI). Ersättning för prestation är 137,3 mkr som fördelas i 82,5% besöks ersättning och 17,5% folkhälsa. Målbaserad ersättning är 15,2 mkr. 4.1 Vårdpeng Vårdpengen 610,5 mkr delas upp i en grundersättning 61,0 mkr och en ersättning för ACG och CNI på 549,5 mkr. 4

Grundersättning utgår per listad invånare totalt 42,9 mkr. En extra grundersättning ges för barn 0 6 år totalt 7,1 mkr och för kvinnor 18 44 år 11 mkr. Den totala ersättningen för ACG är 439,6 mkr. Den totala ersättningen för CNI är 109,9 mkr. 4.1.1 Grundersättning Grundersättning är ersättning som utbetalas för samtliga listade invånare oberoende av ålder. Grundersättningen är 178 kr per listad invånare. Extra grundersättning utbetalas för samtliga barn i åldergruppen 0 6 år för att täcka kostnaden för barnhälsovården. Den extra grundersättningen för barn 0 2 år är 713 kr/listad och 3 6 år 171 kr/listad. Extra grundersättning utbetalas för kvinnor i ålder 18 44 år för att täcka kostnader för mödrahälsovård. Den extra grundersättningen för kvinnor är 300 kr/listad kvinna i ovanstående åldersgrupp. 4.1.2 Vårdtyngd (ACG) Ersättning enligt ACG är en ersättning som utgår per listad invånare. Utifrån varje persons diagnoser beräknas en vikt som ligger till grund för ersättningen. Diagnoser hämtas för alla kontakter, både primärvård och sjukhusvård 18 månader bakåt i tiden. Ersättning för ACG är 1 817 kr per listad vid vikt 1,0. 4.1.3 Socioekonomisk tyngd (CNI) Ersättning för socioekonomisk tyngd är en ersättning som utgår per listad invånare. Utifrån varje listad persons socioekonomiska tyngd beräknas en vikt för hela vårdcentralens lista som sedan ligger till grund för ersättningen. Vikten för socioekonomiska tyngd beräknas månadsvis utifrån Statistiska centralbyråns (SCB:s) CNI index Care Need Index. Ersättning för CNI är 454,20 kr/listad vid vikt 1,0. Följande sju faktorer vägs in: Arbetslöshet Flera barn under 5 år Född utanför EU Ensamstående med barn under 17 år Ensamstående över 65 år Flyttat det senaste året Låg utbildning 4.2 Prestationsbaserad ersättning Prestationsbaserad ersättning utgår för besök hos ersättningsberättigade vårdgivarkategorier. Prestationsbaserad ersättning utgår också för åtgärder inom folkhälsa enligt incitamentsmodell för resultat och effekter av förebyggande insatser i primärvården. 4.2.1 Besöksersättning Den prestationsbaserade besöksersättningen, totalt 113,3 mkr, består av ersättning för besök hos alla vårdgivarkategorier med behandlingsansvar. Ersättningen per besök, enskilt eller i grupp, är 172 kronor inklusive patientavgift förutom hemsjukvårdsbesök av läkare där ersättningen är 410 kronor per besök inklusive patientavgift. 5

4.2.2 Definitioner besök Avsnittet definierar olika vårdkontakter och när rörliga ersättningar utgår. Se avsnitt för definitioner. Vad gäller patientavgifter hänvisas till respektive flik i avgiftshandboken. 4.2.3 Högkostnadsskydd och patientavgift Vårdcentralen får alltid samma besöksersättning oavsett högkostnadsskydd eller inte. Högkostnadsskydd och patientavgift Exempel 1 Belopp (kr) Besök vårdcentral 172 Erlagd patientavgift (läkare) 150 Nettoersättning 22 Total ersättning vårdcentral, 22 + 150 172 Exempel 2 Belopp (kr) Besök vårdcentral 172 Högkostnadsskydd 0 Nettoersättning 172 Total ersättning vårdcentral, 0 + 172 172 Exempel 3 Belopp (kr) Besök vårdcentral 172 Erlagd patientavgift 80 Nettoersättning 92 Total ersättning vårdcentral, 80 + 92 172 Exempel 4 Belopp (kr) Besök primärvårdsjour 172 Erlagd patientavgift 300 Nettoersättning 128 Total ersättning vårdcentral, 172 300 128 4.2.4 Otrohetsersättning Otrohetsersättning för besök på vårdcentral inom länet där patient inte är listad innebär att vårdcentralen, som utför besöket, får en ersättning från den vårdcentral som den listade tillhör. För besök är ersättningen 410 kronor, inkl. patientavgift. Vårdcentralerna kan vid överenskommelse om samverkan mellan vårdcentraler anmäla till Landstingsstaben Beställning att otrohetsersättning ej ska gälla. 6

4.2.5 Folkhälsa Den prestationsbaserade ersättningen för folkhälsa 2013 är totalt 24 mkr. Den utgår från levnadsvanor där Identifikation, Åtgärd och Resultat registreras. Områden som ger ersättning 2013 är tobak, alkohol, fysisk aktivitet samt övervikt/fetma. I 2013 års ersättning ingår hälsoundersökning för 40 50 och 60 åringar samt hälsosamtal för 75 åringar. Nedan beskrivs modellen för prestationsbaserad ersättning folkhälsa. Ersättningsvärde, kronor per prestation Prestation\Hälsoproblem Tobak Alkohol Bristande Övervikt/ TOTALT fysisk aktivitet Fetma Identifikation 25,50 25,50 25,50 25,50 102,00 Åtgärd 446,20 446,20 446,20 446,20 1 784,80 Resultat 2 549,68 2 549,68 2 549,68 2 549,68 10 198,74 Ersättning för identifikation kan endast erhållas 1 gång per område, individ och år maximerat till 40 % av antalet listade för respektive vårdcentral. Ersättning kan endast erhållas för en åtgärd per besök och individ. Budget 2013 Tillgängliga medel för folkhälsa 24 030 000 Varav hälsoundersökning och 6 000 000 hälsosamtal varav medel för prestationsbaserad 18 030 000 ersättning, gäller från 1 januari 2013 Hälsoundersökning för 40, 50, 60 åringar ersätts med 700 kr/undersökning. Hälsosamtal för 75 åringar ersätts med 1 000 kr per samtal. 4.3 Målbaserad ersättning Målbaserad ersättning är totalt 15,2 mkr och utbetalas för uppnått resultat för specificerade kvalitetsindikatorer. Kvalitetsindikatorerna för 2013 är uppdelade på 50 % Kontinuitet 50 % Undvikbar slutenvård Varje kvalitetsindikator har två målnivåer. 80 % av ersättningen fördelas på de vårdcentraler som klarar den lägre målnivån och 20 % av ersättningen fördelas på de vårdcentraler som dessutom klarar den högre målnivån. Ersättningen utbetalas per listad invånare under kvartal 2 2013. Båda ersättningarna kommer att ha en maxnivå i förhållande till antalet listade. 7

Kontinuitet Målet är att 65 % av alla läkarbesök ska göras hos samma läkare av de patienter som besökt läkare tre eller fler gånger under perioden. Mätperiod är april 2012 till och med mars 2013. Se kapitel definitioner. Kontinuitet lägre målnivå De vårdcentraler som förbättrar kontinuiteten mer eller lika med 5 procentenheter delar på 6,08 mkr i förhållande till andelen listade på vårdcentralen. Ingen vårdcentral kan få mer än 100 kr per listad invånare. Kontinuitet högre målnivå De vårdcentraler som klarar 65 % eller mer delar på 1,52 mkr i förhållande till antalet listade. Ingen vårdcentral kan få mer än 100 kr per listad invånare. Målnivå Lägre målnivå Högre målnivå Totalt 6,08 mkr 1,52 mkr 7,6 mkr Undvikbar slutenvård Målet på nationell nivå är att andelen undvikbara slutenvårdstillfällen ska minska med 10%. Av resultatet i Västernorrland framkommer att detta mål är svårt att uppnå inom de närmaste åren. Målet för 2013 är att minska andelen undvikbar slutenvård. Mätperiod är april 2012 till och med mars 2013. Se kapitel definitioner. Undvikbar slutenvård lägre målnivå De vårdcentraler som minskat andelen undvikbar slutenvård delar på 6,08 mkr i förhållande till antalet listade. Ingen vårdcentral kan få mer än 100 kr per listad invånare. Undvikbar slutenvård högre målnivå De vårdcentraler som minskat andelen undvikbar slutenvård med mer eller lika med 1 procentenhet delar på 1,52 mkr i förhållande till antalet listade. Ingen vårdcentral kan få mer än 100 kr per listad invånare. Målnivå Lägre målnivå Högre målnivå Totalt 6,08 mkr 1,52 mkr 7,6 mkr 5 SÄRSKILD ERSÄTTNING I den särskilda ersättningen ingår ersättning till vårdgivare som utför specifika uppdrag för hela primärvården västernorrland. I den särskilda ersättningen ingår även ersättning till vårdcentraler i glesbygd samt övriga uppdrag. För följande uppdrag utgår ersättning till vårdgivare: Sjukvårdsrådgivning Ungdomsmottagning Vårdplaneringssköterska Psykologmottagning för föräldra och barnhälsovård 8

Övriga ersättningar: Läkemedel Hjälpmedel Glesbygdsstöd AT/ST kostnader Övergripande tjänster BHV, MHV 5.1 Sjukvårdsrådgivning Överenskommelse om drift tecknas med Landstingsstaben Beställning. Verksamheten finansieras med ett fast belopp som 2013 är 14,7 mkr. 5.2 Ungdomsmottagning Överenskommelse om drift tecknas med Landstingsstaben Beställning. Verksamheten finansieras med ett fast belopp som 2013 är 10,6 mkr. 5.3 Vårdplaneringssköterska Överenskommelse om uppdraget tecknas med Landstingsstaben Beställning. Verksamheten finansieras med ett belopp som 2013 är 1,5 mkr. 5.4 Psykologmottagning för föräldra och barnhälsovård Överenskommelse om uppdraget tecknas med landstingsstaben Beställning. Verksamheten finansieras med ett belopp som 2013 är 10,2 mkr. 5.5 Ersättning läkemedel Ersättningsmodellen för läkemedel inom primärvården i Landstinget Västernorrland hanterar så kallade allmänläkemedel, samt ApoDos tjänsten. Fördelningsmodellen för ersättning avseende läkemedel kommer att följs upp under året. Diabeteshjälpmedel har tidigare debiterats primärvården, men sedan 2011 har denna kostnadspost lyfts till Läkemedelsenheten. Även 2013 kommer diabeteshjälpmedlen att debiteras läkemedelsenheten. 5.5.1 Allmänläkemedel Respektive vårdcentral ansvarar för sina listade patienters kostnader för allmänläkemedel oavsett vem som förskrivit läkemedlen. Budget för allmänläkemedel fördelas per vårdcentral utifrån antalet listade patienter och konsumtion fördelad efter ålder och kön. Modellen använder 19 åldersklasser och fördelas efter kön. När personer listar om sig, flyttas även ersättningen för allmänläkemedel till den nya vårdcentralen. Vårdcentralen ansvarar för 50 % av sina ekonomiska över och underskott för allmänläkemedel. För 2013 sker en viss förändring av ersättningsmodellen för allmänläkemedel. Bakgrunden är att vårdcentralerna visar avvikelser mot lagd budget, innebärande att vissa vårdcentraler uppvisar överskott och andra uppvisar underskott gentemot lagd budget. Väsentlig del av dessa över och underskott beror på 9

hur många diabetiker som är listad på vårdcentralen och som har diabetesmedicin (ATC koa10a och A10B). För att skapa en rättvisare ersättning reduceras därmed läkemedelsbudgeten med 15 procent. I stället kompenseras vårdcentralerna med ett fast belopp om 2 935 kronor per listad person som står på diabetesmedicin. 5.5.2 Diabeteshjälpmedel Den nya distributionsformen är nu i drift innebärande att diabeteshjälpmedel, såväl testmaterial såsom pumpar och pumhjälpmedel delas av landstinget. Vårdcentraler ersätts för att de övertar utlämningen från apoteken. De ersätt med 30 procent av avtalskostnaden av respektive vårdcentrals beställda diabeteshjälpmedel. (Inte att blanda ihop med diabetesmedicin). 5.5.3 ApoDos tjänsten ApoDos är ett alternativ till den traditionella läkemedelshanteringen för personer med regelbunden och stabil medicinering som inte kan klara sin läkemedelshantering själv exempelvis på grund av fysiska och/eller psykiska hinder. Modellen för ersättning delas in i två delar, personer som bor i ordinärt boende och personer som bor i särskilt boende. I ersättningsmodellen ingår enbart budget för ApoDos i ordinärt boende. Budgeten är bestämd till 4,2 miljoner kronor 2013. Budget för ApoDos i särskilt boende ligger på landstingets läkemedelsenhet. 5.5.4 Kvalitetsindikatorer läkemedel Läkemedelskommitténs kvalitetsindikatorer ingår som en del i Vårdval Västernorrland. Uppföljningen av kvalitetsindikatorerna är uppdelad i tre nivåer där varje indikator kan ge 2, 1 eller 0 poäng. Rapporterna uppdateras månadsvis i Läkemedelsdata. Vid framtagande av lämpliga målnivåer har jämförelser skett mot andra län, se särskilt dokument på Läkemedelsdata. Efter varje år räknas målnivåerna för varje enhet ihop till en sammanlagd poängsumma. Uppföljningen baseras på helår. För 2012 kan exempelvis en sammanlagd summa på maximalt 30 poäng uppnås för de femton indikatorerna. De fem kvalitetsindikatorer som är viktigast har dubbelt värde vilket innebär att en maximalpoäng på 40. Uppnådd poängsumma multipliceras med det genomsnittliga antalet listade patienter för vårdcentralen och summan motsvarar den summa i kronor som utdelas i kvalitetsersättning på läkemedelsområdet. Om en vårdcentral t.ex. för de femton kvalitetsindikatorerna når en sammanlagd poängsumma på 20 poäng och har 8 247 listade patienter, får vårdcentralen en kvalitetsersättning på 164 940 kronor (20 x 8247). Utbetalning sker två gånger per år. Budgeten för länet uppgår till 7 miljoner kronor. Läkemedelskommitténs kvalitetsindikatorer justeras inför varje nytt år d.v.s valet av indikatorer, antal indikatorer, relevanta målnivåer samt principer för utbetalning av kvalitetsersättning. Beslut om slutliga indikatorer för 2012 fastställs av Läkemedelskommitténs expertgrupper i december 2012. 5.5.5 Ersättningen för läkemedel Ersättningen för läkemedel innehåller för 2013 i huvudsak två delar. Dessa är allmänläkemedel och apodostjänsten. Ersättningens storlek för var och en av dessa baserar sig på historisk förbrukning. Budgeten för allmänläkemedel och apodos 2013 är 262,3 miljoner kronor varav 39,3 miljoner bryts ut och 10

fördelas såsom beskrivits i avsnitt 5.5.1 ovan. Apodostjänsten utgör alltså 4,2 miljoner. Fördelningen per ålderskategori, män och kvinnor framgår av tabellen nedan för perioden september 2011 tom augusti 2012. 5.5.6 Allmänläkemedel Förmån kr som värden Män Kvinnor Rullande 12 månader (alt helår) 0-4 407 232 239 115 646 348 5-9 767 315 671 448 1 438 764 10-14 1 332 486 1 141 515 2 474 001 15-19 1 435 065 1 868 087 3 303 152 20-24 1 388 157 1 621 694 3 009 851 25-29 1 772 113 1 804 244 3 576 357 30-34 2 233 058 2 174 293 4 407 351 35-39 2 530 941 3 252 702 5 783 643 40-44 3 355 875 4 523 191 7 879 066 45-49 4 924 029 6 041 418 10 965 447 50-54 6 339 449 7 144 776 13 484 226 55-59 8 438 353 9 206 392 17 644 745 60-64 12 091 220 12 071 504 24 162 724 65-69 15 111 367 15 215 052 30 326 420 70-74 12 489 049 14 378 375 26 867 424 75-79 11 171 167 14 108 197 25 279 364 80-84 8 589 088 13 527 904 22 116 992 85-89 4 760 796 8 740 518 13 501 314 90-1 573 976 4 513 838 6 087 813 Alla åldrar 100 710 737 122 244 263 222 955 000 Till ovanstående värden läggs alltså ett fast belopp per listad person som står på diabeteshjälpmedel. Det innebär ett tillägg på 2 935 kronor för dessa personer. I länet finns kring 13 000 personer som hämtar ut dessa läkemedel. Justering för att även dessa personer kan komma att lista om sig sker kontinuerligt. 5.6 Hjälpmedel Kostnaden för hjälpmedel inom primärvården regleras av Landstingsstaben Beställning. 11

5.7 Glesbygdsstöd En särskild ersättningsmodell för glesbygdsstöd gäller. Vårdcentralens avstånd till närmaste sjukhus eller närsjukvårdscentrum är utgångspunkt. Totalt 32,5 mkr fördelas enligt denna modell. Ansökan om en filial på annan ort kan, om speciella skäl finns, göras hos landstingsstaben beställning. Ersättningen för en extra vårdcentral är 900 000 kronor per år och för en extra distriktssköterskemottagning eller motsvarande 400 000 kronor per år. Modervårdcentralen ska ligga mer än 50 km från sjukhus. Vid fler än en vårdcentral eller filial på orten delas ersättningen. nedan. (begreppet vård För varje vårdinvånare erhålls ett glesbygdstillägg enligt avståndsberäkning invånare se kap. 6.1) Avståndsberäkning Km Uppräkningsfaktor 31 50 2,000000 51 60 4,457199 61 över 7,000000 Kr per vårdinvånare 136,70 Efter ansökan kan tillägg för fler enheter utgå enligt Vårdcentral 900 000 Distriktssköterskemott. 400 000 5.8 AT/ST läkarutbildning Läkarutbildning hanteras och finansieras centralt inom Landstinget via Landstingsstaben Beställning. Vårdcentralen anställer ST läkare. Ersättning utgår med 75% av medianlön. Ersättning för kompetensutveckling för ST läkare är 1,0 mkr, som fördelas per ST läkare och år. Båda ersättningarna utbetalas månadsvis till vårdcentralen där ST läkare tjänstgör. Vid tjänstledighet utgår ingen ersättning. AT läkarlön ersätts via Landstingsstaben Beställning vid tjänstgöring inom primärvården. Ersättning utgår till vårdgivare som erbjuder praktikplats för läkarassistenter under sommarmånader. 5.9 Övrigt Sjukvårdsgrupper och katastroforganisation samt riktade projekt regleras som särskilda uppdrag. Läkemedelkostnader i katastrofförråd bekostas av vårdenheten. 5.10 Bassänger Landstingets Serviceförvaltning svarar för bassänger på vissa orter i länet. Tillgång till dessa kan, till självkostnad, bokas av vårdcentral vid behov av bassängträning för patient eller patientgrupper. 12

5.11 Synnerligen vårdtunga och dyra patienter Här avses extremt vårdtunga och kostnadskrävande patienter som vårdas i hemmet och det finns ett vårdavtal. Ersättning för del av kostnaderna kan ansökas hos Landstingsstaben Beställning. 5.12 Familjecentraler Ersättning för merkostnader utöver normal BVC ansöks hos Landstingsstaben Beställning. 6 INFÖRANDETAKT FÖRDELNING ENLIGT VÅRDTYNGD 6.1 Allmänt Utgångspunkten i den kapiteringsmodell som Landstinget Västernorrland haft t.o.m år 2012 är listade invånare per vårdcentral som åldersviktas med fyra åldersklasser, se tabell nedan. Med åldersviktning multiplicerat med antalet listade invånare i respektive åldersklass skapas totalt antalet vårdinvånare per vårdcentral. Ålder Vikt 0 6 1,82 7 64 0,55 65 74 1,82 75 2,49 6.2 Övergång till ny ersättningsmodell Övergången till helt ny ersättningsmodell kommer att ske stegvis. avsnittet ACG, 439,6 mkr, införs tillsammans med åldersviktning Den del som är beskriven under 2013 1/2 ACG, 1/2 Åldersviktning 2014 1/1 ACG Ersättningen per vårdinvånare 2013 enligt tidigare modell är 908,50 kr per vårdinvånare. Ersättning för ACG 2013 enligt ny modell är 908,50 kr/listad 7 KOMPENSATION FÖR MERVÄRDESKATT FÖR PRIVATA VÅRDCENTRALER Landstinget utbetalar en kompensation för mervärdeskatt på 3 % till privata vårdgivare. Kompensationen beräknas på nettoutbetalning. 13

8 KOMPENSATION FÖR OVER HEAD KOSTNADER Beräkningarna för OH pålägg följer Sveriges kommuner och landstings nya rekommendationer. Ersättning för detta ingår. 9 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR Alla priser anges i svenska kronor exklusive mervärdeskatt. 9.1 Prisjustering Förutsättningar och rutiner för prisjustering för Vårdval Västernorrland redovisas i avtalet. 9.2 Fakturerings och betalningsvillkor Utbetalning av ersättning sker månadsvis. 14

DEFINITIONER (Utdrag ur Socialstyrelsens termbank). Avsnittet definierar olika vårdkontakter och när rörliga ersättningar utgår. Vad gäller patientavgifter hänvisas till respektive flik i avgiftshandboken. Vårdkontakt Kontakt mellan patient och hälso och sjukvårdspersonal för utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad. Vårdkontakt omfattar vårdtillfälle, öppenvårdsbesök, hemsjukvårdsbesök, konsultation, telefonkontakt, brevkontakt samt e kontakt. Vårdkontakt ska ha dokumenterats i journal. I Vårdval Västernorrland ger följande kontakter inom AFL rörlig ersättning till vårdcentralen: Enskilt besök eller besök i grupp på mottagning, enskilt hembesök och hemsjukvårdsbesök. Besök inom smittskyddslagen ger rörlig ersättning. För intyg grupp 1 tas ingen särskild avgift ut för intyget om det sker i samband med ett besök för sjukdom, patienten betalar gällande patientavgift för besöket. Besöket är inom AFL och ger rörlig ersättning. För vårdkontakter utom AFL utgår EJ rörlig ersättning, t.ex. vaccinationer. Avgifter för åtgärder utom AFL behålls på respektive enhet. Avgifter finns i Gula Taxan. Ex Grupp 1 intyg Körkort Av medicinska skäl Avbeställning av resa, intyg egen sjukdom Bostad, intyg om förtur Öppenvårdsbesök Vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och hälso och sjukvårdspersonal. Det finns flera olika slag av besök. En indelning kan göras efter var besöket geografiskt sker: mottagningsbesök eller hembesök. En annan indelning kan göras efter typ av besök: akut eller ej akut, nyeller återbesök samt planerat eller oplanerat besök. En uppdelning kan också göras efter besöksform: enskilt besök, gruppbesök, teambesök eller familjebesök. En indelning kan dessutom göras efter vilken hälso och sjukvårdspersonal som patienten möter: läkare, distriktssköterska, dietist, sjukgymnast etc. Besök skall ha dokumenterats i journal. Mottagningsbesök Besök på vårdenhet. Besök skall ha dokumenterats i journal. Besök på mottagning för att beställa tid hos vårdgivare ska EJ registreras som besök. Dosettdelning på vårdcentral Dokumenteras i journal men EJ som besök i kassabild, ger EJ rörlig ersättning. Medicinsk service Provtagning (medicinsk service) i samband med läkarbesök eller återkommande provtagning mellan läkarbesök för listade patienter ska inte redovisas som vårdkontakt. Särredovisa på LAB, ger EJ rörlig ersättning. När provtagning utförs efter ordination av specialistklinik inom landstinget skall besöket registreras med koppling till beställaren, ger EJ rörlig ersättning. 15

Om vårdcentral utför provtagning för annan remittents räkning skall detta registreras med koppling till beställaren. (Om beställaren ej finns som valbart alternativ i kassabilden registrera under övrigt med klartext.) Hälsokontroller (gynhälsokontroll/cytologprover) till kallade, utvalda grupper. Utom AFL. Ger EJ rörlig ersättning. Cytologprov vid utredning av sjukdom avseende enskilda individer ingår i vårdkontakten inom AFL hos respektive vårdgivare/mottagning. Ger rörlig ersättning. Hembesök Definieras som besök i patients bostad eller där patient vistas. Besöket skall ha ägt rum utanför en vårdenhet. Inga tidsmässiga preciseringar av besökets längd skall tillämpas. Hembesök skall ha dokumenterats i journal. Besök hos patient som inte har vårdplan, t ex vid akut sjukdom, registreras i kassabilden som hembesök När läkare gör "rond" på särskilt boende räknas själva ronden inte som besök och ger i sig EJ rörlig ersättning. Om läkare på det särskilda boendet träffar patient enligt definitionen "vårdkontakt" ska detta registreras som hemsjukvårdsbesök och ger rörlig ersättning. Hemsjukvårdsbesök Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan patient och hälso och sjukvårdspersonal i patients bostad eller där patient vistas. Hemsjukvårdsbesök skall ingå i vårdplan för hemsjukvård. Hemsjukvårdsbesök skall ha dokumenterats i journal. Eftersom inskrivning i hemsjukvård inte tillämpas i vårt landsting, måste hälso och sjukvårdspersonalen vid varje enskild vårdkontakt i hemmet bedöma om besöket ska klassas som hemsjukvård. Vårdkontakt av läkare i särskilt boende ska redovisas som besök i hemsjukvård (enl Lf). Dosettdelning i hemmet Dosettdelning av distriktssköterska i samband med hemsjukvårdsbesök ska registreras som hemsjukvårdsbesök och ger rörlig ersättning. Gruppbesök Definieras som besök där fler än en patient samtidigt möter hälso och sjukvårdspersonal. Besöket ska dokumenteras i journal. Ska redovisas som ett besök per patient. Registreras som "Grupp"/ "GRB" beroende på kassasystem. Ger rörlig ersättning. Exempel på gruppbesök kan vara föräldrautbildning, strokegrupp, fibromyalgigrupp m fl. Teambesök Definieras som besök där patient möter ett vårdteam (flera ur hälso och sjukvårdspersonalen). Teambesöket ska dokumenteras i journal. Varje vårdgivare som medverkar vid besöket ska dokumentera i journal. Registreras som "TEAM"./ "TEB" beroende på kassasystem. Ger EJ rörlig ersättning. 16

Familjebesök Definieras som besök där en eller flera personer med nära relation till en patient tillsammans med patienten möter vårdgivare. Inga tidsmässiga preciseringar av besökets längd skall tillämpas. Familjebesök skall ha dokumenterats i journal. Registreras som "FAM"/ "FAB" beroende på kassasystem. Ger EJ rörlig ersättning. E kontakt Elektronisk kontakt mellan hälso och sjukvårdspersonal och patient som innebär utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad. Kontakten ska dokumenteras i journal. De e kontakter som ska redovisas är av den art att de "ersätter ett besök" (journalförda). Redovisningen ska omfatta e kontakter där hälso och sjukvårdspersonal kommunicerar direkt med patienten via elektroniska medier liksom e kontakt där hälso och sjukvårdspersonal kommunicerar om patienten via företrädare för patienten. Observera att e kontakt som enbart avser tidbokning inte ska ingå i redovisningen. Förnyande av läkemedelsrecept kan bedömas som e kontakt om den som utfärdar receptet haft kontakt med patient (alt patientens ombud) och om detta leder till dokumentation i patientjournal. E kontakt enligt ovan ger EJ rörlig ersättning. Telefonkontakt Definieras som vårdkontakt per telefon. En kontakt per telefon mellan hälso och sjukvårdspersonal och patient som inneburit utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad. Kontakten ska dokumenteras i journal. Exempel De telefonkontakter som ska redovisas är av den art att de "ersätter ett besök" (journalförda). Redovisningen ska omfatta telefonkontakt där hälso och sjukvårdspersonal kommunicerar direkt med patienten via telefon liksom telefonkontakter där hälso och sjukvårdspersonal kommunicerar om patienten via tex närstående, förälder eller hemtjänstpersonal. Telefonkontakt enligt ovan ger EJ rörlig ersättning. Observera att telefonkontakt som enbart avser tidbokning inte ska ingå i redovisningen. Förnyande av läkemedelsrecept kan bedömas som telefonkontakt om den som utfärdar receptet haft kontakt med patient (alt patientens ombud) och om detta leder till dokumentation i patientjournal. Kontinuitet Målet är att 65% av besöken för patienter som gjort 3 eller fler besök under 12 månader ska ske hos samma läkare. Vi räknar samtliga besök på mottagning, akuta och planerade. Exempel 1. Om patienten totalt gjort 8 besök under 12 månader och 5 av dessa är gjorda hos läkare A och 3 besök hos läkare B så blir kontinuiteten 63%. (5/8). 2. Om patienten gjort 4 besök och 3 besök är gjorda hos läkare A och 1 besök hos läkare B så blir kontinuiteten 75%. (3/4) 3. Om patienten gjort 12 besök och 6 besök är gjorda hos läkare A och 5 besök är gjorda hos läkare B och 1 besök hos läkare C så är kontinuiteten 50%. (6/12). Även om nära hälften av besöken är hos läkare B så anses det inte som full kontinuitet genom att patienten fått träffa både läkare A och B. 17

Undvikbar slutenvård Målet är att andelen undvikbar slutenvård ska minska. Av totala antalet listade patienter på respektive vårdcentral blir ett visst antal inlagda på sjukhus. Av dessa finns ett antal patienter med diagnos enligt Socialstyrelsens definition som om de fick ett bra omhändertagande av primärvården skulle kunna undvika slutenvård. Det är dessa diagnoser som utgör underlag för att ta fram ert resultat som vid uppnådd måluppfyllelse ger ersättning. Exempel Vårdcentral A har vid utgångsläget 13 % undvikbar slutenvård. Vid en minskning av t.e.x. 0,5 procentenheter vilket blir 12,5 % undvikbar slutenvård delar vårdcentral A på 6,08 mkr tillsammans med de övriga vårdcentralerna som minskat. Vårdcentral B har minskat andelen undvikbar slutenvård från 11% till 10% och därmed minskat med mer eller lika med 1 procentenhet och delar på 1,52 mkr i förhållande till antalet listade. Den ingår i fördelningen av både 6,08 mkr och 1,52 mkr. 18