Årsrapport 2012 för R M P G Hjärtsjukvård

Årsrapport 2012 för R M P G Hjärtsjukvård 1. Ledamöter i gruppen under år 2012 Linköping: Mats Broqvist, Hans Granfeldt Norrköping: Rosemarie Pettersson Motala: Åsa Törnqvist Jönköping: Jan Thollander, Jan-Erik Karlsson, ordförande. Gun Ljunqvist, sekreterare Eksjö: Matz Norman Värnamo: Håkan Sjöstrand ersatt Staffan Hultén under året Kalmar: David Olsson ersatt Anders Månsson under året Oskarshamn: Magdalena Babinska Västervik: Björn Sinnerstad 2. Sammanträden RMPG Hjärtsjukvård har under året träffats vid fyra tillfällen och däremellan haft kontinuerlig kontakt per telefon och via e-post. Dessutom har ett regionalt administrativt möte och regionmöte anordnats. Dessa är: 21 januari i Linköping. Tema Thoraxkirurgi 14 mars i Jönköping. Tema Volymer och indikationer 6 september i Västervik. Tema Regionala vårdriktlinjer 24 oktober i Värnamo. Tema Regionsamarbetet Den 14 mars i Jönköping hölls regionalt administrativt möte Den 15 mars i Jönköping hölls regionmöte i Kardiologi 3. Dokumentation Minnesanteckningar förs vid varje sammanträde. Kontinuerlig produktionsstatistik tas fram från Hjärtcentrum. Arbetet med framtagning av regionala vårdriktlinjer fortsätter och arbetsgrupper har under året utsetts. På den gemensamma web platsen för Sydöstra Sjukvårdsregionen kommer produktion, tillgänglighet och kvalitetsmått att redovisas kontinuerligt. Utöver detta redovisar Hjärtcentrum vid US i sin årsredovisning såväl produktion som kvalitet. 1

4. Årsarbetsplan för RMPG hjärtsjukvård 2012 enligt anvisningar från RSN och RSL: Utvecklingstendenser, nya metoder nya läkemedel kommande 5 åren. Detta framkommer i nedanstående utvecklingstendenser avseende; kateterburen klaffintervention, nya läkemedel som trombemboliprofylax vid förmaksflimmer och trombocytaggregrationshämmare vid akut kranskärlssjukdom. Jämfört 2011 ser vi framför allt att de kateterburna klaffinterventionerna ökar. Se regionavtal med successiv ökning 2009-2012 enligt centrumrådets flerårsplan avseende; o Implantationer av ICD/CRT (interna defibrillatorer och hjärtsviktspacemaker ) Justering då vi ser att vi inte når de mål avseende volymer som beskrivs i SoS nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. H-län har egen implantation av ICD/CRT. F-län har startat ICD-implantationer 2011, men CRT implantationer görs för F-län fortsatt i Linköping. o Förmaksflimmerablationer RMPG och Centrumrådets plan hålls relativt väl. o Katerburen klaffintervention TAVI vid aortastenos är en etablerad metod där öppen hjärtkirurgi ej bedöms möjlig enligt de kompletterande riktlinjerna för hjärtsjukvård 2011. Aorta I Europa ses en tydlig ökning, ffa i Tyskland och även i Sverige förväntas detta öka med hänsyn till mycket goda resultat. Under 2012 har ffa F-län ökat antalet TAVI ingrepp medan E- och H-län följer budget. MitraClip FoU verksamhet från och med 2011 och även under 2012. Diskussion om metoden ska bli en fast produkt from 2013 för F- och H-län eftersom E-län har metoden som fast produkt redan från 2012. o Läkemedel i form av tromboemboliprofylax vid förmaksflimmer dabigatran - Pradaxa - har under 2012 inte blivit någon större produkt för något av landstingen och under 2012-2013 kommer ytterligare två preparat godkännas. Under 2013 kommer en regional hearing att hållas för att försöka få enhetliga regionala riktlinjer för hur dessa preparat ska användas. Användning och förskrivning av dessa preparat bedöms under kommande år öka markant med ökade kostnader som följd. o Renal denervering vid hypertoni. FoU projekt startas vid US. o Under 2012 har ticagrelor (Brilique ) delvis ersatt clopidogrel som trombosprofylax efter hjärtinfarkt, vilket förankrats i regionen efter Socialstyrelsens nya kompletterande riktlinjer för hjärtsjukvård 2011. o Utveckling av CT-angiografi fortsätter vid US, men har i regionen ännu inte fått något större genomslag.

o Utveckling av MR-hjärta fortsätter vid US och Ryhov. Kalmar använder metoden i mindre utsträckning än så länge, men det bedöms mycket angeläget att metoden sprids. Kompetens kommer att behövas. o Kardiogenetisk utredning av patienter med hypertrof cardiomyoathi, lång-qtsyndrom, arytmogen högerkammar cardiomyopathi kommer att öka och samarbetet med klinisk genetik förbättras successivt. Även patienter med familjär hyperkolesterolemi kan nu genetiskt utredas och i E-län har man kommit längst, men samarbete sker med både F- och H-län. Ett resurstillskott kommer att krävas för genetisk vägledning och gemensam mottagningsverksamhet, men också för genetisk analys. Indexfall kostar idag ca 15 30 000 kronor per analys, men kostnaden förväntas minska successivt samt därefter för varje individ som testas ca 2 4 000 kronor per individ. En kostnadsberäkning har gjorts vid Hjärtcentrum att det vid hypertrof cardiomyopathi bedöms kostnadseffektivt eftersom vissa individer kan friskförklaras och därmed kontroller avslutas. Ta fram nyckeltal som beskriver medicinska resultat/kvalitet. Uppföljning och utvärdering av medicinska resultat, indikationer som svarar mot vårdbehovet. Kvalitetsindikatorer enligt SoS Nationella riktlinjer. Sjukhusen i regionen deltar i ett flertal nationella kvalitetsregister såsom SWEDEHEART (RIKS-HIA, SEPHIA, SCAAR, svenska hjärtkirurgiregistret), RIKS-svikt, SWEDCON (vuxna med medfödda hjärtfel), ABLACUR (ablationsregistret), AURICULA (förmaksflimmer) och pacemakerregistret. I Swedeheart och pacemakerregistret deltar samtliga sjukhus i regionen, medan deltagandet i övriga register ej är heltäckande. Tyvärr matas data till hjärtkirurgiska delen i Swedeheart inte in från Linköping och därmed svårt att jämföra data med övriga Sverige för 2012. Tillgänglighet. Rapportera ev bristande tillgänglighet och möjliga lösningar. Hjärtsjukvården i regionen har generellt en god tillgänglighet i jämförelse med övriga riket. Inom några enheter finns dock ett större antal väntande än genomsnittet. Detta gäller främst väntande på vård vid Universitetssjukhuset, områdena besök och väntetid till operation av hjärtklaff eller kroppspulsåder. För jämförelse se även bilaga med figurer. Prioriteringar: Gruppen arbetar kontinuerligt med indikationer & prioriteringar utifrån Socialstyrelsens rangordningslista. Regionala upphandlingar avseende coronarstent ICD har genomförts och för närvarande pågår regional pacemaker- och ICD/CRT upphandling, vilken slutförs i början av 2013. Vidare pågår regional upphandling av aortastentar och coronarstentar planerar man påbörja. Förekomst/användandet av nationella rekommendationer och gemensamma vårdprogram. Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård avseende kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, förvärvade och medfödda hjärtfel samt arytmier tillämpas. Länsriktlinjer finns och i Jönköpings län pågår integrering av primärvården (FAKTA). Inom E- och H-län spretar vårdprogrammen något. Arbetet med regionala riktlinjer har påbörjats enligt ovan.

Större investeringar i medicinsk utrustning. (Objekt >1mkr eller strategisk art) Vid US pågår en förnyelse av sjukhuset och vid länssjukhuset i Kalmar pågår arbete med nytt interventionslab. Vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping har arbetet med ny generalplan startat och vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping planeras ett nytt interventionslab. Bedömning av vårdbehov kommande år (under våren) Se ovan och RMPG:s volymförslag för 2013-2014! Kateterburna klaffingrepp förväntas öka med ökade kostnader som följd (dyr materialkostnad). 5. Forskning, utveckling och utbildning: Inom regionen finns ett flertal pågående FORSS-projekt. Utbildning för ST-läkare inom kardiologi finns vid Hjärtcentrum, US. Diskussion om ytterligare samarbete avseende såväl utbildning av ST-läkare som kompetensutveckling av hjärtsjuksköterskor. 6. Metodvärdering: Gruppen bevakar SoS riktlinjer, SBUs rapporter samt i övrigt resultat som presenteras i tidskrifter och vid nationella och internationella möten. 7. Läkemedel: Gruppen diskuterar och utvärderar kontinuerligt nya läkemedel. Se ovan! 8. Övrigt: Årets regionmöte hölls Jönköping den 15 mars 2012. För den regionala medicinska programgruppen för hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Jan-Erik Karlsson ordförande Gun Ljungqvist sekreterare

BILAGA Medicinska resultat och produktion A. Kranskärlssjukdom För att belysa hur hjärtinfarktvården bedrivs utifrån Swedeheart ses i figur 1 ett flertal parametrar och jämförelser mellan de nio sjukhusen. Figur 1. Andel patienter med hjärtinfarkt < 80 år och med indikation för coronarangiografi, behandling med ACE-hämmare, lipidsänkare, clopidogrel/ticagrelor samt andel av SThöjningsinfarkter som får sina kärl öppnade och andel som öppnas inom 90 minuter under 2012. Dessa kvalitetsindikatorer är framtagna då de i studier har visat sig påverka sjuklighet, återinläggning och dödlighet. Som framgår av figuren finns inga större skillnader mellan regionens sjukhus och den akuta hjärtinfarktvården bedöms därför relativt likvärdig. Tid till reperfusion varierar dock och detta har sin orsak i avståndet till sjukhus med coronarangiografimöjlighet (Linköping, Jönköping och Kalmar). Den åldersstandardiserade mortaliteten i hjärtinfarkt har enligt uppgifter från Swedeheart och EpiC successivt minskat1987-2005 för åldersgruppen 20 år till 85+.

Figur 2. Antal coronarangiografier per 100 000 invånare i regionens tre län respektive i Sverige under åren 2005-2012. Denna parameter visas för att kunna värdera om regionens invånare har tillgång till likvärdig vård. Kalmar län har i en analys visat sig ha en äldre befolkning och angiografiresultaten har varit likartade med Jönköpings- och Östergötlands län. Man ser också att skillnaderna snarast ökar och H-län ligger klart över riksgenomsnittet, men såväl E- som F- län ligger som riksgenomsnittet. Figur 3. Antal PCI (inklusive tryckmätning) per 100 000 invånare i regionens tre län respektive i Sverige under 2006-2012. Denna figur visar antal revaskulariseringar med PCI (ballong).

Hälsofrämjande åtgärder finns i samtliga sjukhus sekundärpreventiva program efter hjärtinfarkt i form av rökavvänjning, fysisk träning, kostråd mm. Mätningar avseende detta görs i Swedehearts SEPHIA-del. Samarbetet borde kunna förbättras ytterligare med RMPG Folkhälsa och Primärvården ffa för Primärprevention. Figur 4. Andel rökare 6 10 veckor respektive 12 månader efter hjärtinfarkt < 75 års ålder samt andel patienter 12 månader efter hjärtinfarkt som nått målvärde LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l samt blodtryck < 140 mm Hg. Notera antalet uppföljda patienter efter 6-10 veckor respektive 12 månader efter respektive sjukhus. Notera också skillnad i deltagande i fysiskt träningsprogram efter 6 10 veckor.

Figur 5. Antal hjärtoperationer (CABG och/eller klaffoperation) per 100 000 invånare för E-, F- och H-län under åren 2004 2012. Enskilda år kan variera, men sett ur ett långtidsperspektiv finns inga större skillnader. Figur 6. Antal hjärtoperationer inklusive kateterburna klaffinterventioner per 100 000 invånare för E-, F- och H-län 2003-2012. Andelen klaffoperationer ligger strax över riksgenomsnittet. För övrigt hänvisas till Hjärtcentrums årliga " Verksamhets-kvalitetsrapport 2012". http://www.lio.se/pages/6252/verksamhetsrapport_2012.pdf

Figur 7. Antal klaffoperationer (öppen hjärtkirurgi samt kateteringrepp) per 100 000 invånare för E-, F- och H-län 2011-2012. C. Arytmi För att illustrera denna del av verksamhet väljer vi att visa antal förmaksflimmerablationer, ICDoch CRT implantationer relaterat till invånarantal. Under 2013 ska detta kompletteras med antal pacemakerimplantationer och vi efterlyser också uppföljning avseende livskvalitetsdata. Figur 8. Antal förmaksflimmerablationer per 100 000 invånare i E-, F- och H-län under åren 2007 till 2012. Man kan konstatera att alla tre länen ökar sina förmaksflimmerablationer och att E- och F-län är jämförbara i sina indikationer, medan H-län ligger något lägre eftersom man inte bedömt indikationerna för flimmerablation på samma sätt. Observera att mål för primärt ingrepp är ca 20 per 100 000 invånare, men ca 30% får göra flera ingrepp varvid mål bedömts som ca 30 per 100 000 invånare.

Figur 9. Det sker en viss ökning av antal ICD-implantationer dvs implanterbara defibrillatorer för att förebygga hjärtstopp medan ökning av CRT-D uteblivit. Ökningstakten har dock inte varit i paritet med vad nationella riktlinjer rekommenderat.. Figur 10. Antal ICD/CRTD per 100 000 invånare 2007 2012. Det sker en ökning av antal ICD och CRT-D/100 000 invånare dvs implanterbara defibrillatorer för att förebygga hjärtstopp. För F- län har ökningen stannat av, medan E- och H-län ökar implantationsfrekvensen. Mål för ICD/CRTD primär- och sekundärprofylaktiskt har varit ca 20 per 100 000 invånare.

D. Hjärtsvikt Från RIKS-svikt kan vi se att vi redovisar olika antal patienter till registret. Dessutom bör noteras att man fortfarande ej lyckats engagera Primärvården i någon större utsträckning att registrera i Riks-svikt. Figur 11. Totalt antal registrerade patienter i RIKS-svikt vid våra sjukhus. Figur 12. Andel patienter med hjärtsvikt som är registrerade i RIKS-svikt som utreds med ultraljud av hjärtat (EKO) samt får behandling med RAS-blockad (ACE-hämmare och/eller angiotensin II blockad) och betablockad (BB) som är rekommenderat enligt riktlinjer. OBS! Täckningsgraden varierar avsevärt.

E. Tillgänglighet Figur 13. Tillgänglighet till nybesök inom 60 dagar till hjärtmottagning vid regionens nio sjukhus. Resultatet för hjärtsjukvårdens mottagningsbesök visar i december 2012 på en god tillgänglighet i regionen med förbättrade siffror för E-(92%) och H-län (84%), medan F-län (86%) försämrats något. Figur 14. Tillgänglighet till thoraxkirurgi inom tre månader vid thorax-kärlkliniken vid US i Linköping. Andel som får tid för hjärtkirurgi inom 60 dagar