KARTLÄGGNING STÖDSYSTEMET FÖR FÖRETAGANDE I VÄRMLAND

Svårt att få en överblick, för många aktörer. KARTLÄGGNING STÖDSYSTEMET FÖR FÖRETAGANDE I VÄRMLAND FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012

Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 5 Genomförande... 5 Resultat probleminventering... 5 Vilket stödsystem?... 6 Tio potentiella och befintliga företagare... 7 Metod... 11 Målgrupp och urval... 11 Frågeområden... 12 Genomförande av datainsamling... 12 RESULTAT kartläggning av stödsystemet... 13 Aktörernas drivkraft... 14 Offentliga aktörer... 16 Intresseorganisationer... 17 Akademi och innovationsplattformar... 18 Marknadsaktörer... 18 Aktörernas verksamhetsinriktning... 25 Rådgivning/information... 26 Finansiering... 34 Tillgång till kontakter... 36 Tjänster... 39 Aktörernas samverkan... 44 Aktörernas verksamhet och arbetssätt... 45 Geografisk spridning... 45 Mål... 46 Nätverkande... 46 Nya kontakter... 47 Behovet hos sina kunder... 47 Behov av kompetensutveckling... 47 Information och kommunikation... 48 RESULTAT uppfattningar om stödsystemet... 50 Stödsystemet idag... 50 Hur stödsystemet fungerar... 50 Stödsystemets effektivitet... 58 Framtid... 61 A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 2

Samverkan, tydlighet och färre aktörer... 61 Helhetsperspektiv... 61 Gemensam plattform... 62 Ett modigare system... 63 Gratis i systemet... 63 Vem ska utveckla?... 64 Analys... 66 Reflektioner kring tolkning av resultatet... 66 Vad har hänt på fem år?... 67 Styrning av systemet... 68 Vad är egentligen stödsystemet?... 69 Projekt på gott och ont... 71 Många olika Värmland... 72 Samverkan från 0 till 100... 74 Innehållet i verksamheterna... 76 Rådgivning och information dominerar... 76 Fördelning vilja, våga, växa... 80 Avstamp inför framtida insatser... 80 Bilagor: Bilaga Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Innehåll Lista över aktörer som ingått i kartläggningen Frågeguiden Introduktionsmail till respondenterna Beskrivning av verksamhet, erbjudanden, målgrupp, mål och samverkan per aktör Beskrivning av verksamhet, erbjudanden, målgrupp, mål och samverkan per marknadsaktör Bild över aktörernas samverkan med varandra A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 3

BAKGRUND Projektet Det företagsamma Värmland (DfV) syftar till att i samarbete med kommuner och aktörer i stödsystemet skapa förutsättningar för att öka tillväxten i Värmland genom att stärka entreprenörskapet, öka nyföretagandet och öka tillväxten i befintliga företag. Det övergripande målet med projektet är att Värmland ska gå från att vara sämst i Sverige på entreprenörskap och nyföretagande till en position som verifierar Värmland som klättrare på rankingen 2013 enligt Nutek, Entreprenörskapsbarometern 2004. Projektägare är Almi Företagspartner Värmland tillsammans med Region Värmland, men samtliga kommuner i Värmland står också bakom projektet. Projektet finansieras i huvudsak genom stöd från EU:s regionala utvecklingsfond, Region Värmland, Almi Företagspartner, Länsstyrelsen, samt de värmländska kommunerna. Projektet startade i januari 2011 och pågår i tre år. DfV arbetar med två huvudmålgrupper: Presumtiva och befintliga företagare som har nytta av stöd, samt stödsystemet som är tjänstleverantörer till entreprenörer och företagare. Stödsystemet beskrivs kortfattat som kommunens näringslivsenheter, offentliga och privata aktörer. Projektets arbete sker inom tre grundteman, som kommer fyllas av ett antal aktiviteter. DfV har i sin projektplan flera delprojekt. Två av dessa är: Komplettera problembilden hos företagen (probleminventering bland presumtiva och befintliga företagare) Kartläggning och nulägesanalys av stödsystemet Dessa två delprojekt kommer sedan att matchas och utveckla det befintliga stödsystemet mot faktiska behov. Kompletteringen av problembilden hos företagen sker genom en behovsundersökning via fokusgrupper bestående av presumtiva och befintliga företagare och tillför indata för delprojektet. Dotank AB har genomfört det delprojektet under våren 2012. När det gäller kartläggningen och nulägesanalysen av stödsystemet har DfV identifierat att det saknas en uppdaterad helhetsbild av stödsystemet och deras tjänster. Sweco Eurofutures genomförde 2007 en förstudie av nyföretagande i Karlstadregionen och konstaterade att stödsystemet består av många aktörer, men att det är komplext. Det gör A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 4

att systemet är svårt att överblicka såväl för aktörerna inom stödsystemet, som för presumtiva och befintliga företagarna som stödsystemet ska arbeta för. Målet med delprojektet är därför att få ett underlag för att kunna utveckla ett tydligt, kompetent och effektivt system med hög kundnytta. För att nå målet inom delprojektet identifierade DfV att de behövde ta fram en aktuell nulägesbeskrivning av stödsystemet ur ett brett perspektiv. Detta andra delprojekt genomförs av Attityd i Karlstad AB och redovisas i föreliggande rapport. Det är ett flertal intressenter som i olika grad berörs av och har intressen av frågor kring företagande, entreprenörskap, finansiering och rådgivning kring detta. Eftersom användning och spridning av resultat ökar genom att tidigt i undersökningsprocessen låta olika intressenter komma till tals om undersökningens utformning sett till definition, avgränsning och frågeställningar, inledde vi med att tillsätta en arbetsgrupp. Arbetsgruppen bestod av Sofia Axelson, projektledare för Det företagsamma Värmland; Stig Persson, verksamhetscontroller på Det företagsamma Värmland; Carin Grääs, projektledare för föreliggande undersökning på Attityd; samt Åsa Johansson, projektledare på Attityd. Ytterligare två personer fanns kopplade till projektet: Anders Olsson, näringslivsstrateg på Region Värmland och Anna Lundmark Lundbergh, VD på Almi Företagspartner Värmland AB, som tillsammans utgör ledningsgruppen för DfV. SYFTE Syftet med undersökningen är att få en kartläggning av stödsystemet som riktar sig mot presumtiva och befintliga företagare i Värmland. Den ska vidare fånga upp brister, förbättringsområden och behov som finns i stödsystemet. Undersökningen ska ligga till grund för matchning av stödsystemets tjänsteutbud med faktiska behov hos presumtiva och befintliga företagare. GENOMFÖRANDE Nulägesbeskrivningen av stödsystemet inleddes med en probleminventering vars syfte var att fördjupa bakgrundsbilden av stödsystemet, sett till definition av vad vi avser med stödsystemet, samt säkerställa att relevanta frågeställningar och målgrupper ingår i kartläggningen. Efter probleminventeringen följde huvudstudie och analys. RESULTAT PROBLEMINVENTERING Stödsystemet för presumtiva och befintliga företagare har tidigare delvis undersökts i Stöd för nyföretagande i Karlstadregionen en förstudie som genomfördes i oktober 2007 av Sweco Eurofutures. Sammanfattningsvis fann de då att: Många aktörer i regionen som främjar ökat entreprenörskap och nyföretagande A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 5

Svåröverskådligt Många arbetar målgruppsinriktat till vissa kundkategorier eller verksamhetsinriktningar De som arbetar i systemet har vag bild av strukturen Överlappningar finns Uppgifter fördelas inte effektivt Sker inte hänvisningar Upplevs som osammanhängande och stängt Saknas strategier för hur entreprenörskapet ska stärkas Saknar gemensamt processynsätt Saknas gemensamt språk (begrepp och verktyg) Gemensam omvärldsbild i begränsad omfattning Stor del på marknadsföring av verksamheten, jämfört med faktiskt innehåll i verksamheten Relativt heltäckande stödstruktur för stöd i processen kring nyföretagande Finns samordningsbrister Som Sweco Eurofutures konstaterar i förstudien är det viktigt att få en kunskap om hur utbudet ser ut när det gäller vilka stödjande aktörer som är verksamma i systemet, vilka tjänster som de erbjuder och mot vilka målgrupper som de arbetar. Detta för att de offentliga aktörerna som beviljar ekonomiska medel till aktörerna aktivt ska kunna påverka inriktning av framtida insatser för att effektivt stödja systemet för ett ökat entreprenörskap och nyföretagande. Vi tar utgångspunkt i Sweco Eurofutures förstudie för att kunna bekräfta eller dementera om de förhållanden som var giltiga vid genomförandet av deras studie fortfarande gäller. Vidare undersökte de den del inom stödsystemet som rör nyföretagande i Karlstadregionen, medan Attityd i den här kartläggningen tar ett vidare grepp på stödsystemet i hela Värmland. Vilket stödsystem? Eftersom undersökningen av stödsystemet i Värmland berör ett komplext område ser vi att probleminventeringen har en extra viktig roll. Hur vill vi i den här undersökningen definiera stödsystemet? Är det ett innovationsstödsystem, entreprenörsstödsystem eller är det ett rådgivningsstödsystem? Är det stödsystem för företagare eller företagande? Stödsystem för nyföretagande och entreprenörskap? Ingår finansiering i stödsystemet? I projektbeskrivningen för Det företagsamma Värmland (s 15) framgår att målgruppen för utveckling, samordning och förstärkning av entreprenörskapssystemet som helhet A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 6

primärt vänder sig till aktörer och kommuner och där ska DfV skapa ett tydligt, kompetent och effektivt system med hög kundnytta. I andra delar av projektbeskrivningen för DfV framgår att satsningarna kommer vara inriktade mot innovationssystemet (s 10), medan det i ytterligare andra avsnitt i beskrivningen (s 17) är rådgivningssystemet som ska effektiviseras. När vi tittar på andra genomförda kartläggningar inom det här problemområdet ser vi bland annat att det i Kartläggningen av aktörer i det svenska innovationssystemet (ITPS 2004) ingick aktörer, privata såväl som offentliga som uttryckligen i sin instruktion eller mission har som uppgift att stimulera processen från idé till kommersiellt lanserad produkt eller tjänst. I rapporten är de tydliga med att det inte betyder att det inte finns andra organisationer som kan ha samma, eller till och med större, betydelse än de i undersökningen inkluderade organisationerna. Detta förtydligas med att det var aktörer som anser sig arbeta med något eller några av nyckelorden innovation, entreprenör, kommersialisering, affärsutveckling, riskkapital, såddkapital, patent, start-up, eller företagsutveckling. I den kartläggningen avsåg de vidare fånga aktörer som kan vara bidragande smörjmedel i den process som krävs för att gå från en utvecklad idé till en innovation. Då Attityds probleminventering visar att projektet Det företagsamma Värmland valt att ta ett helhetsgrepp, väljer vi att det är stödsystemet för företagande som ska kartläggas. För att göra det tydligare vilket stödsystem som ska ingå är det en poäng att det främst är det offentligt finansierade stödsystemet som ska ingå, men också intresseorganisationer som har betydande delar i sin verksamhet som syftar till att utveckla och stötta företag och företagande. Vår definition av stödsystemet är därmed: Aktörer, såväl offentligt finansierade som intresseorganisationer, som bedriver verksamhet som syftar till att stödja presumtiva och befintliga företagare som aktivt arbetar med att utveckla sin affärsverksamhet. Tio potentiella och befintliga företagare För att säkerställa att vi ställer frågor om områden som berör viktiga behov i målgruppen har vi genomfört tio intervjuer med potentiella eller befintliga företagare som befinner sig i olika skeden i sitt företagande innan start, nyföretagarfasen, etableringsfasen och tillväxtfasen. Hälften av respondenterna har drivit företag tidigare, eller har flera företag igång parallellt. Endast en respondent är i skedet innan start. Denne har aldrig drivit företag tidigare, men funderar på det eftersom att han har en produkt som han tror på. Sex av tio har anställda. Fem kvinnor och fem män är representerade och företagarna har en A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 7

spridning i ålder mellan trettio till femtio år. Den respondent som varit företagare längst har varit företagare i cirka 30 år. Kunskap och information Respondenterna vet att de kan få hjälp med rådgivning och finansiering i sitt företagande och nämner Almi, Nyföretagarcentrum, Ung företagsamhet, Communicare, Handelskammaren, Region Värmland, Film i Värmland, Tillväxtverket, Inova, sin bank, sin revisor, Bolagsverket, Skatteverket, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Företagsakuten, Karlstad kommun, Älvorna (kvinnligt nätverk för företagare i Forshaga), Ernst & Youngs nätverk för kvinnliga företagare, Centrumföreningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivarföreningar, facket, verksamt.se, företagsam.se och jurister. Flest nämner Almi. Respondenterna vet att det finns massor av hjälp att få, men de vet inte vad som finns var och de upplever det vara svårt att nå hjälpen. Vidare har de en upplevelse av att bli omkringslussade mellan olika aktörer. Affärsstöd som man fått När det gäller vilken hjälp som de har mottagit är det några som har fått finansiering i form av starta-eget-bidrag, någon har fått anställningsstöd och ett par respondenter har fått företagslån hos Almi. Vidare har de fått lån via den egna banken, där man har en bra bankkontakt, eller via andra privata finansieringskontakter. Finansiellt stöd: De respondenter som har fått starta-eget-bidrag upplever att bidraget varit avgörande för att de skulle starta sitt företag. En av respondenterna upplevde att den kurs som medföljde som krav till bidraget var mycket värdefull, även fast han hade drivit flera företag tidigare. Den som fått anställningsstöd hade inte kunnat anställa utan det stödet och företaget som idag växer hade kanske inte funnits längre utan det stödet. En annan respondent hade rätt att söka starta eget bidrag, men upplevde att kraven på affärsplan och alla papper som skulle fyllas i var övermäktig då hon inte kunde få hjälp med att upprätta affärsplan och att fylla i papper och därför sökte hon aldrig ens starta-eget-bidrag. En respondent som fått Almis företagslån efter över ett års lång kamp med kontakter fram och tillbaka, upplevde till slut att byråkratin kring lånet var för A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 8

komplicerad, så han valde att inte utnyttja hela lånet utan hittade en privat finansiär istället. Rådgivning: När det gäller rådgivning så nämns den person som sköter bokföring och redovisning som central för flera, men respondenterna påtalar också att det är ett stöd som de betalar för. Förutom redovisningspersonen så är det lite olika varifrån man söker stöd. En respondent har fått hjälp via Nyföretagarcentrums mentorsprogram, men upplevde inte att det gav något, så hon avslutade i förtid. En annan respondent har fått rådgivning från Inova och upplever att den hjälpen är bra och individanpassad. Det som var bra var att rådgivarna där bryr sig och är engagerade. Någon nämner Almis LIFT-kurs i väldigt positiva ordalag, men påpekar samtidigt att den är en väldigt dyr kurs som hon tror att få företagare har råd att gå. Behov nuläge Det är lite olika hur behovet ser ut för företagarna just nu. Behovet består av allt från juridisk rådgivning, till marknadsanalyser, finansiering eller arbetsgivarfrågor. Gemensamt är att respondenterna upplever att de inte har någon naturlig part att vända sig till. Flera upplever att de har lagt hundratals timmar på att bara ringa runt att börja på ett ställe som de tror att de ska vända sig till, för att sedan bli vidareskickade och vidareskickade och efter vägen får de flera gånger känna att de är till besvär. Flera har erfarenhet av att höra av sig till stödsystemet och att stödsystemet inte återkommer till dem att de får arbeta hårt för att bli hörda. Flera beskriver ibland en kultur som de upplever som nästintill fientlig. Behov framtid Flera av de här personerna har planer på att anställa fler, starta upp tillverkning, utöka verksamheten till fler butiker, eller att satsa på bättre lägen för verksamheten och självklart att öka sin omsättning. Det gör att de kommer att ha varierande behov i framtiden. Vad som generellt sett kommer vara viktigt för den hjälp som de vill ha i framtiden är att den ska vara enkel att nå och inte kosta för mycket pengar eller kräva för mycket tid. Flera uttrycker ett behov av att ha någon att bolla idéer med. De vill känna sig A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 9

vänligt bemötta samt känna att de som möter dem bryr sig om dem och tror på dem. De önskar sig en väg in där de blir emottagna, där någon åtar sig deras ärende och engagerar sig i det. De önskar sig en mer välkomnande kultur att verka och växa i. Summering och kommentar Vi kan konstatera att nästan samtliga respondenter har fått någon typ av hjälp. Den hjälp de har fått har varit värdefull för dem och deras företags utveckling, men vi kan också konstatera att det har funnits behov av mer hjälp än den de har fått. Alltså finns en utvecklingspotential. Eftersom respondenterna tycker att det kan vara svårt att komma i kontakt med personerna i stödsystemet de upplevs som otillgängliga både rent resursmässigt, men också i mötet. På grund av detta har de svårt att veta vad stödsystemet har att erbjuda. Hur möter stödsystemet företagaren där den är? Har de ett dynamiskt förhållningssätt eller är de statiska? Kanske är det så att vid en inventering av stödsystemet så ska en stor del av fokusen ligga på hur man tar emot, vägen in för företaget/personen och hur man sedan följer dem/följer upp dem. Respondenterna ger också tydligt uttryck för behovet att stödsystemet ska arbeta mycket med mjuka värden såsom uppskattning, inspiration och engagemang som komplement till rådgivning och finansiering. Därför bör undersökningen till stödsystemet även titta på hur stödsystemet arbetar med dessa mjuka värden. Är de målsatta? Vilka resurser finns? Tillgänglighet Bemötande Underlätta Inspirera I undersökningen har flera aktörer nämnts i stödsystemet som inte identifierats tidigare i probleminventeringen, såsom Älvorna (kvinnligt nätverk för företagare i Forshaga), Ernst & Youngs nätverk för kvinnliga företagare, Centrumföreningen, och Försäkringskassan. Vid en generalisering utifrån det som respondenterna sagt så skulle stödsystemet kunna beskrivas som en grupp otillgängliga gubbar som dödar glöden och driften hos människor genom att trycka in dem i sina fyrkanter. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 10

Respondenterna önskar sig inspirerande, entusiasmerande, gärna unga människor som tar tillvara på deras idéer och det driv som finns hos människor som vill förverkliga en dröm. Som får dem att övervinna sina rädslor. Som gör att de inte känner sig ensamma, utan trygga och sugna på att kasta sig ut. Människor som vågar satsa på fler idéer, som skapar en tillåtande miljö där det är okej att misslyckas för att Värmland vinner på det i längden. En tydlig och enkel väg in, någon som man kan ringa som tar emot en, inte slussar vidare. Men också enkel information på nätet för den som vill läsa in sig. METOD Målgrupp och urval Vilka specifika organisationer kan vi säga arbetar inom stödsystemet och därmed utgör kartläggningens målgrupp? Vi har utgått från vår definition av stödsystemet där det främst är offentligt finansierade aktörer som finns med verksamhet på den regionala marknaden, samt intresseorganisationer som tydligt arbetar med frågor kring företagande. Dessa intresseorganisationer kan även ha delar av offentlig finansiering i sin verksamhet. I arbetsgruppen har vi även identifierat ett antal branscher vars verksamheter har viktiga funktioner in i systemet. De är också viktiga branscher som har hög påverkan på företagande. Dessa branscher är banker, revisionsbyråer, advokater med mera. I den gruppen kommer vi att göra branschbeskrivningar inklusive casebeskrivningar av ett företag per bransch för att ge en bild av vilka privata aktörer som har viktiga funktioner gentemot systemet. Vi har identifierat banker som en extra viktig service provider vilket gör att vi väljer att låta tre banker med lite olika inriktning belysa den branschen. När det gäller urvalet i målgruppen har vi i probleminventeringen gjort ett strategiskt urval av respondenter. Rent praktiskt utgjorde grunden till vårt urval de aktörer som finns med på Region Värmlands Karta över innovationssystemet i Värmland, samt den lista över aktörer som DfV använder sig av i sin kommunikation med aktörerna i stödsystemet. När det gäller vem hos respektive aktör som skulle ingå i undersökningen valde vi att intervjua personer på strategisk nivå, det vill säga personer på VD-nivå eller motsvarande ansvarig för verksamheten. Vi inser att en del av våra frågor var av mer operativ karaktär och därmed kunde vara svåra att besvara för personen på strategisk nivå. Å andra sidan så var majoriteten av frågorna mer övergripande och utifrån det valde vi att låta enbart strategisk nivå ingå i undersökningen. Totalt identifierades 75 aktörer inför kartläggningen. Under arbetets gång kompletterades listan med tre aktörer, vilket gjorde att totalt 78 aktörer ingick i urvalet till A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 11

kartläggningen. Vi har ett bortfall på fyra aktörer, vilket gör att vi har genomfört intervjuer med 74 personer som tillsammans representerar 76 olika verksamheter. Se bilaga 1 för vilka aktörer som ingått i kartläggningen. Frågeområden Frågeområdena som DfV identifierat i projektplanen är respektive organisations processer och erbjudanden, kompetens, övriga resurser, tillgänglighet, samarbete och samordning gentemot övriga aktörer, samt hur de arbetar inom områden som marknadsföring, information och kommunikation. Övriga frågeområden är vilka briser, förbättringsområden och behov som aktörerna i stödsystemet upplever. Efter probleminventeringens bearbetning av frågeområdena blev undersökningens övergripande frågeställningar: Vilka är aktörerna, vilka erbjudanden finns, vilka målgrupper arbetar aktörerna mot, vilka samarbetar aktörerna med och hur kan stödsystemet bli bättre. Frågeguiden som använts är att se som en vägledning i samtalet med respondenterna, vilket innebär att samtliga frågor inte har ställts till samtliga respondenter. Inledningsvis i intervjuarbetet var frågeguiden också mer omfattande med en mängd följdfrågor. Intervjuerna tog då i snitt 75 minuter istället för 45 minuter som vi hade planerat och kommunicerat. Tillsammans med projektet valde vi då att stryka vissa följdfrågor. Se bilaga 2 för den slutgiltiga frågeguiden. Genomförande av datainsamling Utifrån probleminventeringens resultat och vår fördjupade bild av målgrupp och frågeområden valde vi att genomföra undersökningen genom att använda oss av kvalitativ metod. Detta då vi insåg att stödsystemet är så pass komplext att det skulle bli svårt att fånga det strukturerat genom en enbart kvantitativ metod. Vidare såg vi att aktörerna sinsemellan var så pass olika att det var svårt att formulera gemensamma frågeställningar till en kvantitativ undersökningsdel. Vi har därför istället genomfört kartläggningen med hjälp av semistrukturerade intervjuer som vi kategoriserat och till viss del kvantifierat i efterhand för att få en överblickbar karta över stödsystemet. Respondenterna fick ett introduktionsmail (se bilaga 3) från DfV där syftet och innehållet i kartläggningen tydliggjordes. Respondenterna söktes därefter per telefon eller mail för att boka in en tid för intervju. Majoriteten har gjorts som telefonintervjuer, men några har genomförts som personliga intervjuer. Intervjuerna genomfördes under perioden 27 mars till 22 maj, 2012 och tog mellan 30 min och 1 h och 30 min, vanligtvis knappt 1 h. Intervjuerna dokumenterades direkt genom löpande anteckningar, men spelades också in för att ge oss möjligheten att gå tillbaka för att få förtydliganden av respondenternas svar. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 12

RESULTAT KARTLÄGGNING AV STÖDSYSTEMET I den här delen presenteras resultatet av kartläggningen av stödsystemet för företagande. Stödsystemet är komplext och vi kommer att presentera kartläggningen av systemet ur tre olika perspektiv: Det första perspektivet berör aktörernas drivkraft beroende på om de är offentligt finansierade aktörer, akademi med forskningsfokus eller intresseorganisationer som arbetar för sina medlemmars bästa. I anslutning till systemet finns även marknadsaktörer som arbetar med rådgivning och tjänster mot blivande och befintliga företag, men som själva inte är en del av stödsystemet för företagande. I det andra perspektivet utgår vi från innehållet i aktörernas verksamhet sett till om de arbetar med rådgivning, finansiering, nätverk/mäklare av kontakter, samt rena tjänster som utförs på uppdrag. Det tredje perspektivet vi väljer att titta på stödsystemet utifrån är den samverkan som sker mellan aktörerna i systemet. Avslutningsvis redogör vi i stort för hur aktörerna arbetar med nätverkande, nya kontakter, geografisk spridning, hur de arbetar med information och kommunikation med mera. I bilaga 4 återfinns samtliga aktörer som ingår i undersökningen och en genomgång sett till verksamhet, erbjudanden, målgrupp, mål och samverkan per aktörer. I Det företagsamma Värmland är perspektiven Vilja, Våga, Växa centrala sett till vilken verksamhet och målgrupp som aktören riktar sig till. Vi har använt oss av dessa och de innebär: Vilja attitydfrämjande insatser för att stärka entreprenörskap och företagande. Våga insatser som rör nyföretagande. Växa insatser för utveckling och tillväxt i befintliga företag. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 13

AKTÖRERNAS DRIVKRAFT I intervjuerna har vi sett att det är skillnad mellan aktörerna utifrån vad det är som är verksamhetens drivkraft. Till exempel skiljer sig svaren åt beroende på om det i första hand är politiska beslut eller lagar som styr verksamheten, jämfört om det är en intresseorganisation där medlemmarnas uppfattningar styr vad verksamheten ska arbeta med. Vi ser också att det är en skillnad beroende på om aktören har sin kärnverksamhet inom stödsystemet, men har delar av sin verksamhet utanför. Detta till skillnad från aktörer där kärnverksamheten ligger utanför stödsystemet, men att de har delar av verksamheten innanför systemet. I frågan om drivkraft har vi kategoriserat aktörerna i fyra översiktliga kategorier: offentliga och offentligfinansierade aktörer akademi och innovationsplattformar intresseorganisationer marknadsaktörer De tre förstnämnda kategorierna ser vi som de vars drivkraft mest är förenliga med stödsystemets principer. Vidare har vi också delat in aktörerna baserat på hur stor del av kärnverksamheten som är företagsstödjande. I bilden nedan redovisas vilken kategori de olika aktörerna tillhör, samt i vilken grad deras kärnverksamhet kan sägas korrespondera med stödsystemets uppbyggnad och riktlinjer. Vi har inte ställt någon fråga till aktörerna där de själva placerat in sig i strukturen, utan indelningen är gjord utifrån vår tolkning av hur de har svarat på frågorna i kartläggningen. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 14

Offentliga aktörer - och offentligt finansierade Region Värmland Länsstyrelsen Grensetjensten Energikontoret Exportrådet Skatteverket Landstinget Vivan KKN Almi invest PRV AMS Nyföretagarcentrum Företagsakuten IFS Business Almi Enterprise Europe Network Ung företagsamhet Drivhuset Inova Kommunala näringslivskontor Företagarna Studieförbund Tjänsteinstitutet/SP Klustren* Rookie to Whiz Material- och konstruktionscentrum Klustrens testmiljöer/ kompetensplattformar** Handelskammaren Värmlandskooperativen LRF Kau Grants and innovation office Communicare Styrelse- Akademien Svenskt Näringsliv Fackförbund Hushållningssällskapet Bild över stödsystemet för företagande i Värmland sett utifrån aktörernas drivkraft. * The Paper Province, The Packaging Arena, Stål&Verkstad, Compare, Visit Värmland, Nifa. ** The Packaging Greenhouse, Energy Square, Glava Energy Center, Compare Testlab Den gula figuren i mitten representerar företagaren. Om en aktör är placerad i den inre cirkeln kan de sägas utgöra stöd nära företagaren, i stödsystemets kärna. Kriterierna för att ingå i den inre delen av cirkeln är att (1) hela eller nästan hela, verksamheten syftar till att tillskapa, utveckla och stötta enskilda företag (2) verksamheten har inte vinstsyfte som primär uppgift, (3) arbetar aktivt som stöd mot företag och (4) har renommé som stödfunktion. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 15

De som befinner sig i den yttre cirkeln har en verksamhet som har en företagsstödjande funktion eller en samhällsfunktion som gör att de kan kategoriseras som viktiga för näringslivet eller som en integrerad del av stödsystemet, men en väsentlig del av deras verksamhet inriktar sig på andra delar än stödsystemet. Kriterierna är att (1) delar av verksamheten syftar att tillskapa, utveckla och stötta enskilda företag eller branscher och att (2) det är en branschverksamhet som generellt är särskilt viktig för enskilda företag eller branscher. Utanför stödsystemets cirkel finner vi också de marknadsaktörer i branscher som har en viktig roll för näringslivets kontinuerliga verksamhet och tillväxt. Dessa aktörer representerar institutioner eller branscher med stark anknytning till företag och företagande, men som alltjämt agerar i eget, vinstmaximerande syfte. Bild över marknadsaktörer Offentliga aktörer Bland de offentligt finansierade aktörerna återfinns kommuner och myndigheter som med rådgivning, men också med myndighetsutövning påverkar företagandet. Här finns också offentligt finansierade aktörer som har hela sitt uppdrag till att främja företagande, såsom till exempel Almi. Det kan också vara projekt som är offentligt finansierade, som till exempel Innovationssluss Vivan och Företagsakuten Värmland. Det ska understrykas att vissa aktörer som verkar i kategorierna Akademi och Intresseorganisationer helt eller delvis är finansierade av offentliga medel och i högsta grad är beroende av dessa. Dock har vi gjort tolkningen att vissa aktörer och organ, till exempel är klustren i högre grad en medlemsbaserad intresseorganisation än en offentlig aktör. Kommuner Kommunernas näringslivsenheter eller näringslivskontor har en viktig del i stödsystemet för företagande. I Värmland har de 16 kommunerna valt att organisera sitt näringslivsarbete på främst två olika sätt, dels som en förvaltning, dels som ett kommunalt ägt bolag eller ekonomisk förening. I de fall näringslivskontoret fungerar som ett bolag eller en ekonomisk förening äger oftast kommunen verksamheten tillsammans med näringslivet, till exempel Företagarna. Vissa kommuner har även näringslivsråd, bestående av företrädare för näringslivet, som fungerar som rådgivande aktörer i frågor A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 16

som rör företagande och det lokala näringslivet. En stor del av kommunernas näringslivsarbete består av att lotsa och hjälpa företagare att komma vidare i olika frågor. Företagsstödjande aktörer Almi, Ung Företagsamhet, Inova och Nyföretagarcentrum är exempel på aktörer som helt eller delvis har offentlig finansiering. Här återfinns också offentligt finansierade projekt, såsom Innovationssluss Vivan som drivs med Almi som projektägare, samt Kulturella och kreativa näringar (KKN) som drivs av Region Värmland. Myndigheter Det är några myndigheter som i högre grad påverkar i olika faser av företagandet, såsom PRV, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelsen. Myndigheterna har både en informationsverksamhet och en myndighetsutövande del. Intresseorganisationer En stor grupp av stödsystemet består av intresseorganisationer som i högre eller lägre grad finns för att stötta sina medlemmar med information och kontakter som varje enskilt medlemsföretag kan ha svårt att stå för själv. Det kan också handla om aktörer och plattformar i den civila och idébaserade sektorn som hjälper individer som driver eller vill starta företag. Klustren och deras kompetenscentra är exempel på intresseorganisationer, medan fackförbunden, LRF, Handelskammaren, StyrelseAkademien och delar av Hushållningssällskapet är andra exempel. Kluster Klustren är medlemsorganisationer i en viss bransch som i många fall är en marknads- och utvecklingsorganisation för sina medlemmar. Även om stora delar av finansieringen är offentlig utgår verksamhetens mission och drivkraft från medlemmarnas önskemål. De kluster som ingår i kartläggningen är The Paper Province (TPP), The Packaging Arena (TPA), Stål&Verkstad, Compare, Visit Värmland, samt Nordic Innovation Food Arena (Nifa). The Paper Province startade 1999 och var först ut bland klustren och under 2012 bildades Nifa som därmed är det senaste tillskottet till de värmländska klustren. Flera av klustren har även ett antal verksamheter som är mer eller mindre knutna till dem och som arbetar närmare forsknings- och utvecklingsfrågor. Klustrens testmiljöer och kompetenscentra kategoriseras därför både som Intresseorganisation och Akademi, eftersom verksamheten i det fallet antar en forskningsinriktad karaktär. Dessa är The Packaging Greenhouse, Energy Square, Glava Energy Center, samt Compare Testlab. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 17

Sakfrågeinriktade medlemsorganisationer Sakfrågeinriktade medlemsorganisationer är aktörer och jobbar med enskilda sakfrågor för att stärka medlemmarnas eller ägarnas intresse. LRF och Hushållningssällskapet riktar sig till exempel mot utveckling av gröna näringar inom jord- och skogsbruk. Företagarna i Värmland riktar sig mot små och medelstora företag, medan Handelskammaren riktar sig mot företag i Värmland och båda arbetar för att förbättra för företag att bedriva verksamhet. Fackförbund Fackförbund som arbetstagarorganisation företräder löntagarna inom en viss bransch. Deras uppgift är att stötta löntagare i frågor om löner och anställningsvillkor, arbetsmiljö och utbildning. I dialogen med företag i egenskap som arbetsgivare har fackförbunden en frekvent återkommande intresseorganisation. Akademi och innovationsplattformar Akademi och innovationsplattformar är forskningsnära verksamheter vars drivkraft främst dikteras av forskning och utveckling. Verksamheten hamnar antingen inom ramen för universitetsvärlden med en aktiv och metodisk forskningsprocess eller hos aktörer som verkar för att främja innovation, utveckling och ny kunskap i nära anslutning till akademin. Karlstads universitet Bortsett från sin roll som lärosäte huserar Karlstads universitet flera institut och kompetenscentra som direkt eller indirekt riktar sig mot näringslivet. Många av dessa institut jobbar också nära näringslivssektorer. Några exempel på detta är Material- och konstruktionscentrum och Centrum för tjänsteforskning. Vid Karlstads universitet finns också Grants and innovation office som aktivt arbetar med nyttiggörandet av forskningsresultat till det omgivande samhället. Innovationsplattformar Med innovationsplattformer menas inkubatorer eller aktörer som jobbar i nära anslutning med utbildningsväsendet för att stötta vid uppstart av nya företag och utveckling av innovationer. Exempel på detta Drivhuset och klustrens testmiljöer och kompetensplattformar. Marknadsaktörer I undersökningen har vi valt att främst utgå från det offentligt finansierade stödsystemet för företagande. I probleminventeringen såg vi ändå att det finns ett antal A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 18

marknadsaktörer som spelar en viktig roll för delar inom vilja, våga och växa bland företag och företagare. Det gäller branscher såsom revisionsbyråer, banker, patentbyråer, reklam- och kommunikationsbyråer, advokater, verksamhets- och affärsutvecklare riskkapitalbolag samt övriga aktörer. Vi kommer därför kort att beskriva dessa branscher och deras roll och påverkan in i stödsystemet. Revisionsbranschen Inom branschen jobbar primärt revisorer, vars uppdrag och licens regleras av Revisionsnämnden, men även redovisningskonsulter, skattekonsulter, rådgivare och andra specialister ryms inom yrket. Branschens primära funktion och relation till andra näringslivsaktörer bottnar i möjligheten att göra ett tillkännagivande i företagets revisionsberättelse. Men många revisionsbyråer stöttar också företag med alla delar av revisionsprocessen, planering, interna kontroll, avrapportering, bokslut, deklarationer och löpande redovisning. I Värmland finns knappt 95 godkända och auktoriserade revisorer varav den övervägande licensierade i Värmland, hela 79 procent (75 st), är verksamma i Karlstad. 1 I länet verkar också ett 50-tal revisionsbyråer, varav de flesta är lokalkontor för större byråer och har huvudkontor utanför länets gränser. Bara en av Revisionsnämnden auktoriserad revisionsbyrå har huvudkontor i Värmland. Samtliga av de fyra dominanterna på den internationella revisionsbranschen, KPMG, Deloitte, PwC och Ernst&Young, finns representerade i länet. För att illustrera branschen återfinns i bilaga 5 en casebeskrivning av hur Ernst&Young arbetar. Banker Banker finns i flera olika former, till exempel sparbanker, affärsbanker och föreningsbanker, men är i grund och botten en institution som ägnar sig åt inlåning och utlåning av pengar. Majoriteten av personer som arbetar inom branschen har oftast en utbildning i ekonomi. I Sverige finns ett trettiotal aktiva bankaktiebolag och en handfull aktörer som fungerar som medlemsbanker. Svenska bankers verksamhet regleras av banklagstiftningen där kontrollerande myndighet är Finansinspektionen. Alla de stora bankerna erbjuder i dag särskilda affärspaket till företagare. Många av de större bankerna har de senaste åren 1 http://www.revisorsnamnden.se/rn/publicerat/revisorssok.html den 8 maj 2012 A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 19

förändrat och breddat sin verksamhet till att jobba med områden utanför banksektorn till exempel fastighets- och bostadsfrågor. Trots att det konstant tillkommer nya banker så lyckas inte uppstickarna ta marknadsandelar från de stora aktörerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken. Både privat- och affärskunder förblir trogna till de stora bankerna. Detta ses som en utmaning i branschen eftersom banksektorn i dagens system har en bristande mångfald och är förhållandevis honomgen. Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken finns alla med kontor i Värmland. I länet finns även regionala, mindre banker med lokal förankring och som enbart finns i på mindre orter till exempel Fryksdalens sparbank och Westra Wermlands Sparbank. För att illustrera branschen återfinns i bilaga 5 en casebeskrivning av hur Nordea, Swedbank och Fryksdalens sparbank arbetar. Jurist I branschen jobbar primärt yrkesutövare med juristexamen. Den privata sidan av branschen består av både enskilda jurister och juridiska byråer riktade mot privatpersoner (familjerätt) företag (affärsrätt) eller med fokus mot olika typer av brottsmål, men också av jurister verksamma hos större företag, banker och intresseorganisationer. Det är också främst den privata sidan av branschen, med inriktning mot olika typer av affärsrätt, som kommer i kontakt med andra näringslivsaktörer. Branschens huvudskakliga uppgift är att tolka och bearbeta olika typer lagtexter, avtal och rättspraxis för att stötta, ledsaga och utveckla sina uppdragsgivares verksamhet. Av Sveriges cirka 35 000 yrkesverksamma jurister arbetar runt 58 procent i privat sektor och 42 procent i offentlig sektor, varav sex procent i kommunal verksamhet. Branschen har de senaste åren sett en hårdnad konkurrens. I takt med att olika typer av juridiska inriktningar, till exempel affärsjuridisk och bolagsrelaterade ärenden, blir allt mer komplexa ökar också branschens krav specialisering men också på kunskapsbredd. Branschen lämnar i större utsträckning, enligt expertkommentatorer, den traditionella rollen som uttolkare av lagen mot en mer dynamisk roll som projektledare, förhandlare och verksamhetutvecklare. 2 Det finns ett sextiotal bolag eller byråer som räknas till branschen i Värmland, varav många är företag med fem eller färre anställda. Många aktörer jobbar också enskilt. 2 Richard Susskind (2009) The End of Lawyers? Rethinking the nature of legal services. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 20

Specialisering mot till exempel affärsjuridik är vanligt förekommande. I offentlig sektor jobbar många av länets jurister inom någon typ av statliga myndigheter, t.ex. Skatteverket eller Konsumentverket eller hos tingsrätten och kammarrätten i Karlstad. För att illustrera branschen återfinns i bilaga 5 en casebeskrivning av hur Advokatfirma Lyxell arbetar. Patentbyråer Patentbranschen kan sägas bestå av en offentlig och en privat del. Å ena sidan statliga myndigheter så som Patent- och registreringsverket, Bolagsverket och Justitiedepartementet, å andra sidan patentbyråer, patentjurister och andra specialister på immaterialrätt. Branschens utgångpunkt är det rättsliga skyddet för patent, upphovsrätt, varumärken, namn och visuella uttryck så som mönster och symboler. Patentägare och upphovsmän får genom patenten en skyddade ramverk mot kopiering, varumärkesintrång och så vidare. Inom branschen jobbar dels patentjurister och patentingenjörer, dels olika typer av branschexperter. Många patentbyråer är oftast förhållandevis små, men på nationell nivå arbetar branschens stora aktörer mot andra, mer patentintensiva branscher såsom läkemedelsindustrin och ITC-branschen. Enligt branschvetare så står patentbranschen inför nya tider. Antalet inkomna patentansökningar har minskat år för år. Under en 10-års period har antalet inkomna ansökningar nästan halverats, från 4 460 år 2000 till 2 340 under 2011. Vid sidan av detta har diskursen och synen på upphovsrätt förändrats genom tekniska landningar så som fildelning. Värmland har varit förhållandevis lågmält i patentsammanhang. Ett fåtal aktiva byråer eller jurister utgör den aktiva expertis som finns i länet. När det gäller patenter har Värmland gått från ett 80-tal registrerade nya patent årligen i åren kring millennieskiftet till knappt 30 år 2011. 3 För att illustrera branschen återfinns i bilaga 5 en casebeskrivning av hur Hynell patentbyrå arbetar. Design- och produktutveckling Designbranschen består av företag och yrkesutövare som utformar och utvecklar design till olika typer av konstruktioner, produktioner och processer. Det kan röra sig om industridesign, mode, grafisk design, möbeldesign, webbdesign, produktutveckling och så vidare. Eftersom designbegreppet definieras brett så innefattas flera olika 3 http://www.prv.se/sv/patent/statistik/lansbarometern/svenska-patentansokningar-lansvis-2000-2011/ den 15 maj 2012 A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 21

yrkeskategorier i branschen, såväl ingenjörer och industridesigners som grafiker och programmerare. Branschen är i regel koncentrerad till privata byråer. Svensk design har länge haft gott anseende utomlands vilket bidragit till att Sverige har en stark inhemsk designmarkand, men också goda exportförutsättningar. Svenska produktions- och tillverkningsföretag har ökat sina kostnader för design och en bra design värderas allt högre. En ökad efterfrågan på skandinavisk retail och design har gjort att svenska Exportrådet lagt stora resurser på att introducera svenska aktörer på den internationella marknaden. Värmland har delvis stark designbransch, främst i industridesign och förpackning men också inom webbdesign. På förpackningssidan finns The Packaging Arena som ett regionalt nav i den branschdel som jobbar med förpackningar. Webbdesignen är fördelat på många av länets reklambyråer och produktionsbolag, och sker parallellt med reklamoch mediaproduktion. För att illustrera branschen återfinns i bilaga 5 casebeskrivningar av hur Dotank och IUC Wermland arbetar. Reklam och kommunikation Branschens primära uppgift är att skapa renommé, stärka varumärken, bilda opinion, informera och/eller saluföra en produkt, tjänst eller evenemang. PR och reklam kopplas ofta till marknadsförning och direktreklam, men har en bredare utgångspunkt och jobbar med flera olika aktörer i flera olika ändamål. Inom PR-grenen av branschen finns olika typer av kommunikatörer, lobbysiter och experter och inom reklambranschen allt från traditionella byråfunktioner som copyrighters och fotografer till specialskonsulter, beteendevetare och branschspecialister Sverige är ett av de länder i världen där mest pengar läggs på kommunikation och reklam per capita 4. Den största marknadsandelen när den gäller marknadskommunikation ligger fortfarande hos dagspressen som 2011 uppgick till 7,8 miljarder kronor, följt av internet på 6,4 miljarder. Produktionen av direktreklam är fortfarande den del av reklambranschen som är mest inkomstbringande, men områdena webb, design andra typer av produktion och kommunikation ökar år för år 5. Totalt köptes reklamtjänster och PR tjänster för kring 66 miljarder i Sverige 2011. 4 www.nationsencyclopedia.com/worldstats/wdi-comm-information-tech-capita.html (15 maj 2012) 5 Institutet för Reklam- och Mediestatistik, Marknadsstatistik 2011 A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 22

Värmland, och framför allt Karlstad, har en mycket stark PR- och reklambransch. Det finns en spridning av aktörer från stora byråer med övergripande angreppssätt till kommunikation till aktörer som enbart jobbar med direktreklam, skyltar och andra reklamutrymmen. Av de värmländska aktörerna är det en handfull byråer med inriktning på reklam som oftast handahåller stora konton men som sedan arbetar tillsammans med andra, mindre byråer, för att sedan leverera till kund. För att illustrera branschen återfinns i bilaga 5 en casebeskrivning av hur Ord&Bild arbetar. Verksamhets- och affärsutveckling Branschen, även kallad management, arbetar med företagsledning och organisationsutveckling. Branschen är i högsta grad tvärvetenskaplig med koppling till företagsekonomi, personalvetenskap, information, statsvetenskap och psykologi. Branschens bredd gör att den är aktiv in flera olika domäner till exempel ledning och styrning, personalfrågor, kompetensutveckling, produkt- och kvalitetsutveckling, information och PR. Branschens ursprungliga inriktning är att ge råd eller bistå i ledningsfrågor eller frågor om organisationsstruktur. Utifrån sin expertkompetens ger managementkonsulten förslag på insatser, utvecklingsområden och förändringar. En managementkonsult fattar inte egna beslut för organisationen, utan ska vara oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare. I Sverige företräds branschen av Sveriges Managementkonsulter (SMK). Branschen har länge saknat ett system för yrkescertifiering, men det antas att det finns cirka 10 000 yrkestövare som arbetar som managementkonsulter eller bär liknande titlar. Men enligt den definition som stipuleras av SMK finns idag 2 500 yrkesverksamma som kan kalla sig managementkonsulter i Sverige. Sedan några år tillbaka finns det en certifierande utbildning inom ramen för SMK som avslutats av cirka 300 personer. Branschen består i hög grad av enskilda konsulter, men också ett tiotal större bolag, samt flertalet regionala aktörer med färre än 25 medarbetare. I Värmland finns ett dussintal managementkonsulter och bolag, varav de största aktörerna centrerade till Karlstad. Däribland räknas Effect Management och Xmentor som de största, men det finns också flera enskilda konsulter, varav de flesta utgår från Karlstad. Några av de större revisionsbyråerna tillhandahåller också tjänster som kan benämnas som management. För att illustrera branschen återfinns i bilaga 5 casebeskrivningar av hur Effect Management och Mångfaldscentrum arbetar. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 23

Riskkapital Riskkapital är ett samlingsnamn för uppstarts- och tillväxtfrämjande investeringar. Riskkapitalistens vinst genereras av avkastning på den insats som lagts i ett bolag. Enligt gängse terminologi benämner man uppstart och nystartade företag som venture och växande företag som buyout. Riskkapitalister agerar ofta i bolag, men kan också vara enskilda personer som investerar i mindre bolag, så kallade affärsänglar. De flesta som är aktiva inom yrket har någon typ av utbildning i företagsekonomi, medan andra är kapitalstarka aktörer med intresse för vinst och utveckling. Aktörerna kräver normalt insyn, till exempel genom styrelserepresentation och bidrar aktivt i att bygga ett starkare bolag. Den svenska branschen har haft en jämn och stark utveckling de senaste 25-30 åren och har ökat sina investeringar år för år. Under 1985 förvaltade riskkapitalbolag knappt 1,5 miljarder svenska kronor, i dagsläger är det över 480 miljarder. Eftersom riskkapitalbolaget får sin vinst genom att äga andra bolag är en betydande del av svenskt näringsliv beroende av riskkapital. Över 700 svenska företag med kring 180 000 anställda, alltså cirka sju procent av den privata sektorn i Sverige ägs av riskkapitalsbolag. Kring 85 procent av finansieringen av de svenska riskkapitalfonderna som genererar investeringar kommer från utländska bolag och koncerner 6. Svenska riskkapitalister investerar betydligt mer i buyout än på venture. Om man ser till åren 2010 och 2011 har buyout gjort några av sina starkaste år på flera decennier, medan raka motsatsen har gällt för venture-investeringar Det finns en rad aktörer på riskkapitalmarknaden i Sverige och flera gör investeringar i Värmland. Regionalt finns till exempel Almi Invest, Wingefors Invest och Eko Väst Invest AB etablerade med kontor i Värmland. För att illustrera branschen återfinns i bilaga 5 en casebeskrivning av hur Wingefors Invest arbetar. Övriga aktörer Som tidigare nämnt valdes genom probleminventeringen ett antal marknadsaktörer som spelar en viktig roll för delar inom vilja, våga och växa bland företag och företagare. Utöver de identifierade branscherna har också aktörer intervjuats som inte platsar i traditionella branschkategorier. Detta är aktörer som spelar en viktig roll för företag och näringsliv, men inom ett specifikt område. Ett exempel på sådana aktörer är BolagsBolaget och i bilaga 5 återfinns en casebeskrivning av hur de arbetar. 6 Svenska Riskkapitalföreningen Riskkapital i siffor. http://www.svca.se/sv/om-riskkapital den 22 maj 2012 A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 24

AKTÖRERNAS VERKSAMHETSINRIKTNING En viktig del i kartläggningen är att tydliggöra vad man kan få hjälp med i stödsystemet eller vilka frågeställningar som aktörerna arbetar med. I det andra perspektivet utgår vi därför från innehållet i aktörernas verksamhet sett till om de arbetar med: Rådgivning Finansiering Tillgång till kontakter i form av nätverk eller att de är mäklare av kontakter Tjänster som utförs på uppdrag av en annan verksamhet Nedan följer en genomgång per övergripande innehåll med mer specifikt vad som görs, vilken aktör som gör det, samt vilken målgrupp innehållet i huvudsak riktar sig mot sett till vilja, våga och växa. Rådgivning/information Finansiering Tillgång till kontakter Tjänster Rådgivning Coaching/ Mentorskap Opinion / attitydpåverkan Informations träffar/ seminarier Bidrag Lån Riskkapital Nätverk Mäklare /lots Företags- & affärsutveckling Innovationer, produkt- eller tjänsteutveckling Testmiljöer Patent /varumärke /design Utbildning Bild över aktörernas verksamhetsinriktning Här är det viktigt att se att vi har främst utgått från vad respondenterna själva sagt att de gör. De har i intervjun fått frågan om hur de skulle beskriva innehållet i sin verksamhet, samt vilka som är deras processer, erbjudanden och tjänster. Många har omfattande verksamheter och vi kan därför anta att de inte har räknat upp exakt allt de gör. Det innebär att det till exempel bland kommunerna kan finnas innehåll i deras kontinuerliga verksamhet, men som inte är med på grund av att respondenten i fråga inte har nämnt det i intervjun. Respondenterna fick därför möjlighet att ta del av sina beskrivningar och av resultatet i det här avsnittet. Detta för att kvalitetssäkra och se om det var något väsentligt som de inte nämnt vid intervjun, men som borde finnas med i beskrivningen av dem. Utifrån hur de har svarat i intervjun har vi gjort en bedömning av om innehållet riktar sig till vilja, våga eller växa. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 25

Rådgivning/information Rådgivning/information Rådgivning Coaching/mentorskap Opinion / attitydpåverkan Informationsträffar /seminarier Allmän rådgivning Demografi Bransch En stor del av arbetet inom stödsystemet för företagande rör rådgivning och information i någon form. Det kan vara allmän rådgivning och information, som riktar sig brett till breda målgrupper. Vissa har även rådgivning som är specifikt till olika målgrupper sett till demografi eller bransch. Somliga aktörer arbetar särskilt med coachning eller mentorskap där rådgivning på individnivå är i fokus. En del i informationsarbetet är den del som innebär att arbeta med attitydpåverkande insatser eller opinionsbildning och som är mer utåtriktat. I informationsdelen ingår också viss utbildning i form av seminarier, såsom frukostmöten, lunchmöten och informationsmöten. Rådgivning Allmän rådgivning och information Här följer en sammanställning över den allmänna rådgivning och information som riktar sig brett till breda målgrupper. Här ingår allmän rådgivning till exempel nyföretagande, etablering, export och övergripande stöd och råd. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Våga Nyföretagarcentrum Rådgivning kring nyföretagarfrågor till alla som vill starta nytt företag och upp till företaget funnits i 3 år. Våga Våga Värmlandskooperativen Arvika kommun Eda kommun Forshaga kommun Grums kommun Hagfors kommun Munkfors kommun Sunne kommun Torsby kommun Rådgivning till de som företrädesvis vill starta kooperativa företag, ekonomiska föreningar och andra verksamheter inom den sociala ekonomin. Rådgivning vid nyföretagande. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 26

Våga Årjängs kommun Arvika kommun Eda kommun Forshaga kommun Hagfors kommun Karlstads kommun Kristinehamns kommun Sunne kommun Säffle kommun Torsby kommun Årjängs kommun Etableringsservice, etableringsfrågor till exempel när det gäller lediga lokaler och byggklar mark. Växa Torsby kommun Rådgivning i utvecklings- och investeringsfrågor till företag. Växa Företagsakuten Rådgivning av oberoende part till företag i Värmland som av olika anledningar har problem, t ex inom finansiering, skatter och avtal. Växa Exportrådet Rådgivning kring exportfrågor, framförallt mot mindre företag inkl hjälp att göra en affärsplan för sin exportsatsning. Våga, växa Almi Företagspartner Rådgivning inom bl a innovationer, ägarskiften, webbverktyget Företagskolan. Våga, växa Arvika kommun Eda kommun Forshaga kommun Hagfors kommun Hammarö kommun Karlstads kommun Kils kommun Kristinehamns kommun Munkfors kommun Storfors kommun Sunne kommun Säffle kommun Torsby kommun Årjängs kommun Information kring kommunens arbete till kommunens företag, t ex genom företagsbesök av kommunens politiker och tjänstemän. Våga, växa Grensetjensten Rådgivning och information kring vad man bör tänka på när man etablerar företag eller arbetar med företag i Norge. Våga, växa Enterprise Europé Network Rådgivning kring exportfrågor och internationalisering av företag. Våga, växa Länsstyrelsen Information till stödsystemets aktörer, t ex kommunernas näringslivsfunktioner för att A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 27

Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Region Värmland Skatteverket Bolagsverket PRV medverka till hållbar ekonomisk utveckling i Värmland. Stöd till stödsystemet med ansvar för övergripande planering av regional utveckling och tillväxt i Värmland. Rådgivning inom skatter både inför nystart och för befintliga företagare. Rådgivning via webb, mail eller telefon kring nyregistrering och ändring av bolag, samt registrering av årsredovisningar. Rådgivning via webb, mail eller telefon inom kring att skydda idéer genom patent, varumärkesskydd och designskydd. Aktör och innehåll när det gäller allmän rådgivning och information. Rådgivning utifrån demografi eller viss tillhörighet Här följer en sammanställning över den rådgivning och information som riktar sig mot en viss grupp av personer, företagare eller företag utifrån att de har en viss profil sett till demografi eller annan tillhörighet. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Vilja Kau/Grants and innovation office Rådgivning till anställda på Kau för att nyttiggöra forskningsresultat. Vilja Arbetsförmedlingen Informerar om möjligheten till starta-eget-bidrag till arbetssökande som själva tar upp att de är intresserade av att starta eget. Vilja, våga Drivhuset Rådgivning till studenter vid Kau och vid länets folkhögskolor för att starta och driva företag. Vilja, våga Vilja, våga, växa Värmlandskooperativen IFS Rådgivning inom Almi Utvecklat koncept avseende arbetsintegrerande sociala företag vars målgrupper är människor som av olika skäl befinner sig långt från ordinarie arbetsmarknad. Rådgivning till entreprenörer med utländsk bakgrund i att starta och driva företag. Vilja, våga, växa Företagarna Rådgivning till ägarledda företag med upp till 49 anställda i näringslivs- och företagarfrågor. Vilja, våga, växa Karlstads kommun Rådgivning mot specifika grupper som varierar per år. 2012: företagare födda efter 1976, samt kvinnor. Aktör och innehåll när det gäller rådgivning utifrån demografi eller viss tillhörighet A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 28

Rådgivning utifrån branschtillhörighet Här följer en sammanställning över den rådgivning som riktar sig mot en viss bransch, såsom förpackningsbranschen, pappers- och massaindustrin, stål- och verkstadsindustrin, besöksnäringen, kulturella och kreativa näringar, samt livsmedelsindustrin. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Våga Värmlandskooperativen Rådgivning till de som vill starta företag inom den sociala ekonomin. Växa TPA Rådgivning och information kopplat till förpackningsbranschen, inkl omvärldsbevakning Växa The Paper Province Rådgivning kopplat till pappers- och massaindustrin, inkl etableringar. Växa Stål&Verkstad Rådgivning kopplat till stål- och verkstadsindustrin. Växa Visit Värmland Rådgivning kopplat till besöksnäringen. Växa Växa Material- och konstruktionscentrum vid Kau Kulturella och kreativa näringar: Modell A/ Region Värmland Rådgivning kopplat till materialteknik, tillverkningsteknik, konstruktion och beräkning. Rådgivning kopplat till konsthantverk, konst och musik i Arvika. Växa Energy Square Rådgivning kopplat till energieffektivisering inom pappers- och massaindustrin. Växa Skatteverket Förebyggande information genom att utifrån offentliga register säkerställa att det är seriösa företag som upphandlas inom olika branscher. Vilja, våga Rookie to Whiz Rådgivning till musikbranschen för att fler ska kunna leva på musiken. Våga, växa Nifa Rådgivning kopplat till livsmedelsbranschen. Våga, växa Energikontoret Värmland/Region Värmland Bollplank till stödsystemet inom miljö- och klimatfrågor. Våga, växa Glava Energy Center Rådgivning kopplat till förnybar energi. Vilja, våga växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Säffle kommun Hushållningssällskapet Filipstads kommun Inriktning inom turism i Säffle kommun. Rådgivning till företag som arbetar med lantbrukets resurser, t ex skogsföretag, mjölkbönder, småskalig livsmedelsförädling. Fokus i kommunen på entreprenörer inom hälsa och friskvård. Aktör och innehåll när det gäller rådgivning utifrån branschtillhörighet A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 29

Coachning/mentor Här följer en sammanställning av aktörer som arbetar med coachning eller mentorsprogram, där rådgivning och information förmedlas i möten utifrån den unika situationen hos den person som får rådgivningen. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Våga Inova Coachning inom innovationer Våga Communicare Coachning till personer mellan 18-35 år som har en idé och vill starta eget företag. Våga Nyföretagarcentrum Individuell coachning för att utveckla sin affärsidé och affärsplan. Våga Nyföretagarcentrum Mentorsprogram under ett år vid nystart. Våga Drivhuset Vägledning med entreprenörer som är student vid Kau eller länets folkhögskolor. Våga Växa Vilja, våga Värmlandskooperativen Almi Företagspartner Innovationssluss Vivan Coachning till kunderna från idé till färdigt företag, bl a med affärsplaner och starta-eget-utbildningar. Mentorprogram för att utveckla företaget. Innovationscoach kommer hösten 2012. Coachning inom innovationer bland anställda på Landstinget i Värmland. Vilja, våga LRF Coachning för utveckling inom de gröna näringarna för sina medlemmar. Våga, växa Sunne kommun Råd för innovatörer i Sunne. Vilja, våga, växa IFS rådgivning inom Almi Coachning till entreprenörer med utländsk bakgrund i att starta eller driva ett företag. Aktör och innehåll sett till coachning och mentorskap. Opinion eller attitydpåverkande insatser En del i informationsarbetet är att arbeta med långsiktiga näringslivsfrämjande attitydpåverkande insatser eller opinionsbildning och som är mer utåtriktat. Det kan till exempel rikta sig mot ungdomar, politiker, allmänhet eller anställda i en viss organisation. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Vilja Inova Lyfter fram goda exempel för att starta eget, t ex genom RAMP. Vilja Kau/Grants and innovation office Attitydförändringar för att nyttiggöra forskningsresultat bland anställda på Kau, t ex genom doktorandkurs och att lyfta fram goda A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 30

Vilja Vilja Innovationssluss Vivan Arvika kommun Eda kommun Filipstads kommun Forshaga kommun Hagfors kommun Hammarö kommun Kristinehamns kommun Munkfors kommun Sunne kommun Säffle kommun Torsby kommun exempel. Attitydförändringar för att hjälpa förverkliga idéer bland anställda på Landstinget i Värmland. Attitydförändringar kring Skola-Näringsliv och entreprenörskap i skolan, t ex genom skolaarbetslivsmässa samt föreläsningar (Arvika), att näringslivschefen tillsammans med SYV arbetar aktivt med att förstärka entreprenörskap i skolan (Forshaga), anordnar en Entreprenörskapsmånad för gymnasieungdomar 1 gång/år, samt jobbar med UF-ungdomar (Hagfors). Vilja LRF Attitydförändringar för att få medlemmar att börja vilja utvecklas i sitt företagande inom gröna näringar. Vilja Ung Företagsamhet Inspiration till skolelever och gymnasieelever för att bli mer företagsamma individer, t ex genom Entreprenörskapsmässan. Vilja Ung Företagsamhet Attitydförändringar till företagande och företagsamhet genom utbildningskoncept i entreprenörskap för grund- och gymnasieskolor. Vilja Ung Företagsamhet Opinion kring synsättet Skola-Näringsliv. Vilja Drivhuset Attitydförändringar för att hjälpa förverkliga idéer bland studenter vid Kau eller länets folkhögskolor. Våga Bolagsbolaget Attitydförändringar kring nya typer av bolagsformer för att få fler att vara företagsamma. Växa Handelskammaren Värmland Opinion för att underlätta för företag att göra affärer. Växa StyrelseAkademien Attitydförändringar kring vikten av ett aktivt styrelsearbete i företaget. Växa Eda kommun Forshaga kommun Karlstads kommun Kils kommun Sunne kommun Säffle kommun Munkfors kommun Näringslivsråd, näringslivsforum eller småföretagarråd. Vilja, våga Företagarna Attitydförändringar till företagande, så att fler A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 31

vågar starta företag. Våga, växa Compare Marknadsför regionen med IT-kompetens Våga, växa Grensetjensten Opinion för att det ska bli enklare för företag att anställa eller starta företag på andra sidan gränsen mellan Sverige och Norge. Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Värmlandskooperativen Eda kommun Arvika kommun Hagfors kommun Munkfors kommun Sunne kommun Torsby kommun Årjängs kommun Svenskt näringsliv Hushållningssällskapet LRF Skatteverket PRV Opinion för att öka statusen för den sociala ekonomins aktörer. Attitydförändringar kring att starta och driva företag i kommunen. Opinion för att det ska bli enklare att starta och driva företag i Värmland. Opinion för en långsiktigt uthållig användning av naturresurserna i Värmland. Opinion för att lokalt och regionalt förbättra villkoren för de gröna näringarna. Attitydförändringar kring att alla vill göra rätt för sig. Opinionsbildning genom kunskapshöjande insatser, inte minst till rådgivarorganisationer, för att tydliggöra vikten av affärsstrategisk hantering av sina immateriella tillgångar. Aktör och innehåll när det gäller opinion eller attitydpåverkande insatser. Informationsträffar och seminarier I länet anordnas det ett antal seminarier, föreläsningar och informationsträffar av olika aktörer. Här tänker vi främst de kortare seminarierna eller träffarna, som till viss del också har en viktig roll även ur ett nätverkande perspektiv. Vidare skiljer vi dem åt från mer omfattande utbildningsinsatser som har en mer betydande karaktär. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Våga Rookie to Whiz Öppna föreläsningar och workshops inom entreprenörskap t ex skatteinformation, juridik, finansiering inom musikbranschen. Våga Drivhuset Föreläsningar kring bl a presentationsteknik, bokslut och ekonomi för studenter vid Kau och länets folkhögskolor. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 32

Växa Almi Företagspartner Seminarier kring olika delar inom företagande, t ex nya regler, patent, ekonomi, marknadsföring, prissättning, köpa företag samt finansieringslösningar. Växa Handelskammaren Värmland Kurser och seminarier kring t ex i olika exportmarknader, upphandling. Växa Svenskt näringsliv Seminarier i sakfrågor som är viktiga för medlemmarna. Växa Företagarna Seminarieformer kring olika frågor, t ex offentlig upphandling, bluffakturor. Växa TPA Seminarier för TPAs medlemmar. Vilja, våga Nyföretagarcentrum Informationsträffar med inspiration och information kring vad det innebär att vara företagare. Vilja, våga Våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Värmlandskooperativen Energikontoret Värmland/Region Värmland Skatteverket PRV Arvika kommun Eda kommun Eda kommun Filipstads kommun Forshaga kommun Grums kommun Hagfors kommun Hammarö kommun Karlstads kommun Kils kommun Kristinehamns kommun Anordnar arrangemang kopplat till kooperation, bl a kooperativa idéseminarier i samverkan med Cerut vid Kau. Seminarier och kompetensutvecklingsinsatser inom miljö- och klimatfrågor. Informationsträffar till olika målgrupper: Ny som företagare Starta eget i olika steg. Företagsform (t ex AB eller föreningar). Har viss företeelse (har EU-handel, är arbetsgivare, säljer rot/rut-tjänster). Verksam i viss bransch, såsom byggbranschen, taxibransch, mäklare mm. Anordnar seminarier i samarbete med rådgivarorganisationer. Olika utbildningar, bl a nyföretagandekurser för kommunens invånare som vill starta eget. Seminarier t ex i form av frukostmöten lunchmöten, afta kaffe (Filipstad), after work (Hagfors), dialogmöten (Kristinehamn), inspirationsseminarier tillsammans med Westra Wermlands Sparbank (Eda), branschspecifika träffar och dialogmöten med nyckelföretag (Forshaga). A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 33

Vilja, våga, växa Munkfors kommun Sunne kommun Säffle kommun Torsby kommun Grums kommun Anordnar en Näringslivsdag 1 gång/år Aktör och innehåll när det gäller informationsträffar och seminarier. Finansiering En viktig del för många företag är finansieringen av verksamheten. Finansieringen kan vara utifrån bidrag, lån eller riskkapital. Bidrag I undersökningen ingår stödsystemet främst på regional nivå och där är det Region Värmland, Almi, Karlstads universitet, LO, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen Värmland, Landstinget i Värmland, samt kommunerna som har medel där man utifrån vissa kriterier kan söka bidrag för utveckling av företagandet och den regionala tillväxten. Det finns även olika nationella aktörer som såsom Vinnova (med olika program t ex Forska&Väx), Innovationsbron, Tillväxtverket (bl a Europeiska regionala utvecklingsfonden som syftar till ökad regional tillväxt och sysselsättning), samt KKstiftelsen (forskningsfinansiering). Dessa nationella aktörer ingår inte i den här kartläggningen. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Våga Innovationssluss Vivan/Almi Förstudiemedel för innovationer inom vård- och omsorg. Våga Almi Företagspartner Förstudiemedel. Förstudiemedel till utveckling av ungas idéer. Tjänste- och produktutvecklingsmedel. Våga Kau/Grants and Medel för forskningsinnovationer för anställda på A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 34

Innovation Office Kau. Våga LO Till medlemmar i omställningsföretag kan det finnas pengar för att starta eget. Våga Växa Arbetsförmedlingen/ AMS KKN checkar/region Värmland Starta-eget-bidrag till arbetslösa Till befintliga företag inom kultur för verksamhetsutveckling. Växa Länsstyrelsen 1. Företagsstöd genom regionalt tillväxtanslag till expanderande företag inom geografiska stödområden. 2. Företagsstöd till landsbygdsföretag genom EUs landsbygdsprogram. Växa Landstinget Stöd till forskningsmiljöer t ex vid Kau. Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Region Värmland Arvika kommun Hammarö kommun Karlstads kommun Kristinehamns kommun Munkfors kommun Till aktörer som arbetar med utveckling i Värmland inom Region Värmlands tre strategier från utvecklingsprogrammet: innovativa entreprenörer, innovativa kluster, samt innovation för hållbar tillväxt. Stöd till aktörer som arbetar för ökad tillväxt i kommunen, t ex Attraktiva Arvika (Arvika kommun). Aktör och innehåll när det gäller bidrag. Lån När det gäller lån är det bankerna och Almi som är de aktörer som företag kan få lån hos. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Våga, växa Almi Företagspartner Riskvilliga lån som kompletterar banklån Våga, växa Banker, t ex Nordea, Frykdalens sparbank, Swedbank Finansiering av infrastruktur som kunder behöver för sin verksamhet Aktör och innehåll när det gäller lån. Riskkapital I Värmland är Almi Invest en av de största aktörerna när det gäller finansiering av företag och de ingår i Almi Invest investeringsfond Västsverige, som är en av sju regionala fonder. EkoVäst Invest AB, samt Wingefors Invest är ytterligare aktörer som är etablerade med kontor i Värmland. Förutom att riskkapitalister gör ett kapitaltillskott i A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 35

verksamheten för att skapa utveckling och tillväxt, går de även in med rådgivning och ägarandel i verksamheten. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Våga, växa Almi Invest Investerar i företag med kraftig tillväxtpotential och arbetar aktivt utan ersättning med coachning, affärsutveckling mm. Våga, växa Riskkapitalbolag, t ex Wingefors Invest Investerar i tillväxtföretag inom konsumentprodukter inom handel och tjänster och tar plats i styrelser. Aktör och innehåll när det gäller riskkapital. Tillgång till kontakter En del i verksamheterna i stödsystemet kan också vara att inneha en generell kompetens om var den specifika kompetensen finns och att förmedla rätt kontakt. Det kan vara kontakter i form av man administrerar ett nätverk, men också i form av en mäklar- eller lotsfunktion där man hänvisar frågan vidare till en annan aktör som besitter den kompetensen. Vi har valt att dela in avsnittet dels i om aktören administrerar ett nätverk av personer som man till exempel genom medlemskap får tillgång till, dels själva mäklarfunktionen när man hänvisar frågan vidare till annan aktör. Men de två indelningarna går naturligtvis in i varandra. Nätverk En del aktörer har etablerade nätverk av medlemmar eller intressenter som har ett gemensamt intresse av att träffas för att utvecklas och där aktören själv eller tillsammans med andra administrerar nätverket. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Vilja Ung Företagsamhet Nätverk för fd UF-elever: UF alumni Värmland. Växa Compare Rekryteringsnätverk inom IT- och telecom. Växa TPA Arbetar med nätverk regionalt, nationellt och internationellt inom förpackningsbranschen som A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 36

medlemmarna får tillgång till genom nätverksaktiviteter, såsom medlemsträffar, nätverksträffar mm. Växa Kau Referensgrupper till forsknings- och utbildningsprogram vid Kau. Växa Kau Universitetets referensgrupp för näringslivssamverkan. Växa Kau/Grants and innovations office Alumninätverk för fd studenter vid Kau. Växa The Paper Province Arenor för nätverkande och samverkan genom frukostmöten, seminarier, lunchmöten mm inom pappers- och massaindustrin. Växa Handelskammaren Värmland Nätverk av medlemmar i Handelskammaren, t ex Frulle på rull, Attitydrådet, Affärsresan, Affärsnätverk. Växa Communicare Nätverk för företagare mellan 18-35 år som drivit verksamhet i 1-3 år. Växa Unionen Egenföretagarträffar bland Unionens medlemmar. Växa StyrelseAkademien Nätverksträffar för medlemmar i form av styrelsecaféer. Växa Företagarna Nätverk bland Företagarnas medlemmar. Växa Karlstads kommun Nätverksbyggande insatser, t ex arenor för att företagare i kommunen ska träffas och kunna göra affärer. Växa Säffle kommun Befattningsnätverk inom HR, shipping, IT mm för företag i kommunen. Våga, växa Våga, växa Drivhuset, Kau, Almi, Inova Energikontoret Värmland/Region Värmland Dalinkarådet för bedömning av komplexa innovationer. Arenor för nätverkande och samverkan genom möten inom miljö- och klimatområdet. Aktör och innehåll när det gäller nätverk. Mäklar/lotsfunktion En viktig och grundläggande del i innehållet i verksamheterna i stödsystemet är den mäklar- och lotsfunktion som aktörerna står för. Aktören står för en uttalad matchmakingkompetens i att koppla samman ett behov med en lösning av det behovet. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 37

Våga Inova Kontakter inom innovationsstöd. Våga Nyföretagarcentrum Nätverk av experter inom olika delar som är viktiga vid nystart av företag, t ex bokföring, finansiering, marknadsföring. Våga Rookie to Whiz Kontakter med experter inom entreprenörskap och starta eget till personer inom musikbranschen som vill starta eget. Våga Drivhuset Kontakter med experter inom entreprenörskap och starta eget till studenter vid Kau och länets folkhögskolor. Växa Värmlandskooperativen Kontakter med akademi och etablerad kooperation i länet. Växa Nifa Kontakter med intressent eller marknad inom livsmedelsbranschen. Växa TPA Kontakter mellan näringsliv och akademi, samt med intressent eller marknad inom förpackningsbranschen. Växa The Paper Province Kontakter mellan näringsliv och akademi, samt med intressent eller marknad inom pappers- och massaindustrin. Växa Stål&Verkstad Kontakter mellan näringsliv och akademi, samt med intressent eller marknad inom stål- och verkstadsindustrin. Växa Visit Värmland Kontakter med intressent eller marknad inom besöksnäringen. Växa Företagsakuten Nätverk av experter inom t ex inom finansiering, skatter och avtal för företag i Värmland som av olika anledningar har problem. Växa Kulturella och kreativa näringar: Modell A/ Region Värmland Nätverksfunktioner mellan näringsliv, kultur och besöksnäring i Arvika kommun. Växa Energy Square Kontakter mellan näringsliv och akademi, samt med intressent eller marknad inom energieffektivisering inom pappers- och massaindustrin. Växa Exportrådet Kontakter genom utlandskontor med hjälp att starta verksamhet utomlands. Våga, växa Almi Företagspartner Generell, men också inom innovationer och finansiering. Våga, växa Compare Kontakter mellan näringsliv och akademi inom IT- och telecom. Våga, växa Energikontoret Värmland/Region Kontakter med intressenter inom miljö- och klimatfrågor. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 38

Värmland Våga, växa Hagfors kommun Hagforsmodellen dvs mäklare i finansieringshjälp, t ex ansökan till olika stöd och bidrag. Våga, växa Grensetjensten Kontakter med myndigheter på båda sidor gränsen för att underlätta start och etablering i Norge. Våga, växa Våga, växa IFS Rådgivning inom Almi Enterprise Europé Network Kontakter med aktörer vid start av företag för entreprenörer med utländsk bakgrund. Kontakter genom 400 utlandskontor med hjälp att starta verksamhet i Europa, bl a genom mässor, matchmaking. Våga, växa Glava Energy Center Kontakter mellan näringsliv och akademi, samt med intressent eller marknad inom förnybar energi. Våga, växa Compare Testlab Kontakter mellan näringsliv och akademi, samt med intressent eller marknad inom programvarutester inom IT- och telecombranschen. Vilja, våga, växa Vilja, våga, växa Skatteverket Samtliga kommuner Kontakter med andra myndigheter i företagandet. Kontakter mellan näringsliv, kommun, myndigheter och stödsystemet för kommunens företag. Aktör och innehåll när det gäller mäklar/lotsfunktion. Tjänster Den fjärde och sista kategorin av innehåll som vi har valt att dela in aktörernas verksamhet i är olika typer av tjänster som utvecklar företaget eller dess verksamhet. Det gäller tjänster inom företags- och affärsutveckling, innovationer/produkt- eller tjänsteutveckling, tillgång till testmiljöer, patent/varumärke/design, samt utbildning och kompetensutveckling. Dessa tjänster utförs ofta av marknadsaktörer, men flera av intresseorganisationerna har delar av sin verksamhet som är mer konsultinriktad. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 39

Företags- och affärsutveckling Här återfinns aktörer som i olika former arbetar med tjänster som syftar till att utveckla företaget, organisationer och affärerna. Ofta konsulttjänster inom respektive aktörs kompetensområde, såsom ledarskap, affärsutveckling, marknad, juridik med mera. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Växa Revisionsbyråer, t ex Ernst&Young Utveckling kopplat till revision och bokföring, t ex företagsvärderingar, generationsskifte, Bolagsverkstjänster. Växa Almi Företagspartner Ledarskaps- och verksamhetsutvecklingsprogrammet Lift, innovationsrådgivning. Växa Arvika kommun Kommunens turistbyrå agerar försäljningsavdelning för den småskaliga besöksnäringen i kommunen. Växa Konsulter inom verksamhetsutveckling, t ex Effect Management Utvecklings- och ledningsstöd inom affärsmannaskap, ledarskap, HR-management, varumärke. Växa Stål&Verkstad Hållbar affärsutveckling inom stål- och verkstadsindustrin. Växa Exportrådet Marknadskartläggning, säljstöd eller praktisk hjälp i exportlandet. Växa Design/ IUC Wermland Utvecklingsprojekt rörande affärsutveckling inom den industriella sektorn. Växa Hushållningssällskapet Företagsutveckling av företag på landsbygden. Växa LRF Arbeta för en medveten utveckling av företaget och inte bara produktionen bland medlemsföretagen. Växa Unionen Trygghetspaket till medlemmar i Unionen Egenföretagare med bl a juridiskt stöd. Växa Konsulter inom verksamhetsutveckling, t ex Mångfaldscentrum Utveckling av verksamheter utifrån att aktivt arbeta med mångfald sett till etnicitet, jämställdhet, genus, funktionshinder och sexualitet. Växa Värmlandskooperativen Utvecklat koncept avseende tillväxt genom organiserad företagssamverkan. Våga, växa Våga, växa Banker, t ex Nordea, Fryksdalens sparbank, Swedbank Advokatbyrå, t ex Advokatfirma Lyxell Diskutera framtida tillväxt som finansiell partner. Advokattjänster inom affärsjuridik, såsom hjälp med avtal och tvister. Aktör och innehåll när det gäller företags- och affärsutveckling. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 40

Innovationer, produkt- eller tjänsteutveckling Nedan är en sammanställning av de aktörer som i någon form arbetar med produkt- eller tjänsteutveckling, kanske främst med inriktning på innovationer. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Växa Design/produktutvecklare, t ex Dotank Innovationsutveckling, processledning i utvecklingsprojekt. Växa Tjänsteinstitutet/SP Forsknings- och utvecklingsprojekt som omsätter forskning till samhällsnytta inom tjänstesektorn. Växa TPA Förpackningsresearch eller förpackningsutveckling. Växa Stål&Verkstad Innovationsstöd inom stål- och verkstadsindustrin. Växa Visit Värmland Stödja utveckling av paketering och koncept inom besöksnäringen. Växa Värmlandskooperativen Koncept- och modellutveckling för sociala innovationer, sociala företag, samt alternativa driftsformer, t ex värmlandsmodellen för sociala företag. Växa Växa Växa Material- och konstruktionscentrum vid Kau The Packaging Greenhouse Design/produktutvecklare, t ex IUC Wermland Produktutveckling, processutveckling, utveckling av tillverkningsteknik inom materialteknik, tillverkningsteknik, konstruktion och beräkning. Utvecklingsprojekt av produkter, tjänster och teknik inom pappers- och massaindustrin. Utvecklingsprojekt rörande produktions- och teknikutveckling inom den industriella sektorn. Våga, växa Glava Energy Center Innovationsstöd inom förnyelsebar energi. Aktör och innehåll när det gäller innovationer, produkt- eller tjänsteutveckling. Testmiljö En del av utvecklingsarbetet sker i mer specifika testmiljöer som kan användas både i forsknings- och kommersiellt utvecklingssyfte. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Växa TPA Genomför konsumenttester inom förpackningar. Växa Material- och konstruktionscentrum Testutrustning för produktutveckling, processutveckling, utveckling av A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 41

Våga, växa vid Kau The Packaging Greenhouse tillverkningsteknik inom materialteknik, tillverkningsteknik, konstruktion och beräkning. Industriforskningsmiljö med bl a pilotpappersmaskin för produkt- och processutveckling inom pappers- och massaindustrin. Våga, växa Glava Energy Center Testarena för förnybar energi. Våga, växa Compare Testlab Oberoende testlab för programvarutester inom IT- och telecombranschen. Aktör och innehåll när det gäller testmiljöer. Patent/varumärke/design Här återfinns tjänster kopplade till utveckling av verksamhetens särart i relation till sin omvärld, sett till marknad, varumärke och patent. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Växa Vilja, växa PR/kommunikationsbyråer, t ex Ord&Bild Patentbyråer, t ex Hynell patentbyrå Reklambyråtjänster, såsom varumärkesstrategi, reklamkampanjer, förpackningsdesign, webbsajt. Tjänster och rådgivning kring patentskydd för idéer, koncept, design och varumärken i Sverige och utomlands. Våga, växa PRV Uppdragstjänster inom patent, varumärke och design, t ex varumärkeskoll, bevakning av patent. Aktör och innehåll när det gäller patent/varumärke/design. Utbildning och kompetensutveckling Här presenteras de mer omfattande utbildningarna och insatser inom kompetensutveckling som vi har valt att skilja från korta seminarier och informationsträffar. Vilja, våga, växa Aktör Innehåll Vilja Ung Företagsamhet Utbildningskoncept inom entreprenörskap för grund- och gymnasieskolan mot lärare och elever. Våga Drivhuset Förinkubatorsprogram och affärsutvecklingsprogram för studenter vid A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 42

Kau och länets folkhögskolor. Växa Almi Företagspartner Köpa företag, Företagarskolan webbaserad. Växa StyrelseAkademien Utbildningar i styrelsearbete, grundkurs samt olika fortsättningsutbildningar. Växa Verksamhetsutveckling, t ex Effect Management Utvecklingsprogram för chefer och ledare, ERFA-grupper. Växa The Packaging Greenhouse Skräddarsyr utbildningar för t ex processoperatörer, tekniker och ingenjörer inom pappers- och massaindustrin. Växa HandelskammarenVärmland Kompetenslyftet Affärskraft Värmland för företag med upp till nio anställda i Värmland inom försäljning, marknadsföring, ledarskap, juridik, samt ekonomi. Växa Unionen Utbildningar inom bl a marknadsföring, sälj, avtal, kundrelationer. Växa LO Utbildningar för att öka konkurrenskraft och tillväxt i företag där deras medlemmar arbetar. Växa Säffle kommun Uppdragsutbildning Växa Arvika kommun Tillsammans med Arvika Näringslivscentrum anordnas utbildningar, t ex inom energiteknik, teknikillustratör, samt fordonselektriker inom hybridteknik. Våga, växa PRV Kurser inom patent, varumärkesskydd och designskydd. Aktör och innehåll när det gäller utbildning och kompetensutveckling. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 43

AKTÖRERNAS SAMVERKAN Inom ramen för kartläggningen har respondenterna svarat på vilka andra aktörer, både inom offentlig sektor, akademi och bland intresseorganisationer, som de anser sig samverka eller samarbeta med. För att åskådliggöra hur aktörernas samverkan ser ut har vi sammanställt en karta där aktörernas olika kopplingar ritas upp (se bilaga 6). I bilden, förutom att visa på vilka som samarbetar med vilka, ser vi också i vilken utsträckning aktörerna anser sig jobba mot de olika stegen i vilja, våga, växa. På så vis porträtteras också fördelningen av insatser i stödsystemet, helt enkelt hur mycket tid och energi som läggs på företag och företagare i olika faser. Eftersom bilden som framkommit utgår från respondenternas svar kan den givetvis inte göra anspråk på att redovisa en helt omfattande bild av stödsystemet. Respondenter kan till exempel ha glömt eller utelämnat samverkans- och samarbetsparter. Dock målar bilden med grova drag upp vilka aktörer som är frekvent återkommande samverkans- och samarbetsparter, vilka delar av stödsystemet som samarbetar och vilka som inte gör det. Generellt om bilden kan sägas att vissa aktörer förekommer som samverkanspart i större utsträckning än andra, av naturliga skäl. Almi och Region Värmland är de aktörer som vi kategoriserat som offentliga aktörer som oftast angetts som samverkanspart. På akademins sida är det Drivhuset som sticker ut men givetvis också Karlstads universitet. Hos intresse- och medlemsorganisationerna är det framförallt klustren. Det som bilden också åskådliggör är i vilken utsträckning insatser hos de olika aktörerna prioriteras gällande vilja, våga och växa. Man kan konstatera att växa är den i särklass mest prioriterade biten, och att vilja och våga prioriteras i mindre utsträckning. De som prioriterar växa visar också en större tendens att samarbeta med andra parter, då framför allt de som också inritat sig på växa. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 44

AKTÖRERNAS VERKSAMHET OCH ARBETSSÄTT Avslutningsvis redogör vi aktörernas geografiska spridning, samt i stort för hur aktörerna arbetar med mål, nätverkande, nya kontakter, behovet hos sina kunder, behov av kompetensutveckling, samt hur de arbetar med information och kommunikation. Geografisk spridning Bild över den geografiska spridningen bland offentliga aktörer, intresseorganisationer, samt akademi. Totalt 61 aktörer, där flera aktörer finns med verksamhet i flera kommuner. I den här kartbilden har vi valt att illustrera hur spridningen ser ut sett till var de offentliga aktörerna, intresseorganisationerna och akademi finns på plats rent geografiskt. Häften av aktörerna finns bara med ett kontor och i Karlstad, jämfört med Arbetsförmedlingen och Communicare som har verksamhet i samtliga kommuner i Värmland. Det finns ett antal aktörer som finns i fler kommuner, till exempel har Hushållningssällskapet personal placerad i sju kommuner och Skatteverket i fem kommuner. När det gäller hur aktörernas aktiviteter fördelar sig runt om i Värmland är det många som uttrycker att det är viktigt för dem att det är en spridning i länet och att inte allt A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 2 45