Framtidsbygd mat, måltid och turism Sammanfattning av en serie symposier och en fortlöpande dialog 2013-01-14 Progrezzum, entreprenörer för hållbar utveckling, ekonomisk förening Urban Laurin (i samarbete med Leo Padazakos) Detta är en sammanfattning av en omfattande rapport med förslag om hur mat, måltid och turism kan utvecklas. Vägen fram till en hållbar utveckling handlar om entreprenörskap, underifrånperspektiv, öppenhet, transparens, samordning, samverkan och affärsutveckling. Vi tar gärna emot synpunkter. Vi vill fortsätta en intensiv och givande dialog. Hör gärna av er till: urban.laurin@telia.com www.urban-laurin.com Ni är också välkomna till gruppen Framtidsbygd på Facebook. 1
1. Öppenhet, deltagande, samverkan Framtidsbygd består av fem symposier om mat, måltid och turism. Vårt övergripande budskap är att det i dag saknas samordning och samverkan. Det är dags att lyssna på denna kritik och skapa system för öppenhet, transparens, samverkan, deltagande; en kultur där man delar med sig, det som kallas för open source och öppen innovation. Viktiga dialoger bör ske i öppenhet, inte i slutna rum. Nu uppfinns hjulet gång på gång. Det bör ställas krav på att projektansökningar gör en bakgrundsanalys, och använder sig av tidigare kunskaper och erfarenheter samt redovisar hur man för utvecklingen framåt. Men för att göra detta krävs det mekanismer för att samla och lätt tillgängliggöra befintlig kunskap och erfarenhet. I dag är förnyelsearbetet besvärligt att åstadkomma, eftersom det är svårt att bygga vidare på existerande kunskaper och erfarenheter. En öppen och lättillgänglig databas behövs. 2. Komplexa system skapar fragmentisering Det finns ett mycket komplext system för innovation och förnyelse, särskilt det som är offentligt finansierat. Detta leder till en besvärande fragmentisering. Det är svårt för aktörerna att navigera. Det finns alldeles för många skattefinansierade aktörer som vill ta hand om företagarna och samordning behövs. Marknadens och inte aktörernas behov måste styra. Det finns många strategiskt viktiga dokument för innovation och förnyelse, men samordningen är bristande. Vi ser det som särskilt väsentligt med ett ökat nordiskt samarbete. Visionen Sverige det nya Matlandet är en komplex satsning som många skall inspireras av och bli en del av. Det finns behov av att göra Matlandets vision mer tydlig, konkret och praktiskt användbar för gemene man. Det finns många myndigheter som har ett ansvar för mat, måltid och turism. Det behövs en större samverkan mellan dessa och tydlighet över vem som ansvarar för vad. Det finns företag som till stor del är offentligt ägda eller har offentlig stöd, liksom organisationer med offentligt stöd, som konkurrerar med privata företag. Detta är problematiskt. Var samhällets pengar hamnar är inte alltid så transparent som det bör vara. Det saknas en tydlig och samlande plattform för Matlandets områden. Det är viktigt att bygga upp en långsiktig digital infrastruktur, en arena för crowdsourcing. Näringslivet måste vara en drivande part i detta arbete. 3. Projekt att göra en gemensam resa Idealt sett kan utvecklingsprojekt ses som att göra en gemensam resa där innovation och förnyelse utförs av innovatörer och entreprenörer i samarbete med det offentliga systemet. Entreprenörerna bör vanligen vara aktiva mottagare och bärare av innovationen. Betydelsen av entreprenörskap och företagande behöver göras tydligt. 2
Det finns en utbredd projekttrötthet. Företagen känner sig utnyttjade. Orsaken är att projekt ofta inte växt fram från entreprenörerna utan från behov hos de aktörer som drivit projektet. Ofta saknas en genomtänkt plan för hur projektet ska fortsätta när pengarna är slut. Vårt tydliga budskap är att det behövs fler entreprenörer i projekten. Det måste gå att hitta modeller där företag i samverkan kan driva projekt och där företagen kan kommersialisera verksamheten även under projekttiden. Idag finns det några riktigt stora nationella projektägare (år 2007-2011). Den största aktören är landets länsstyrelser som har använt nära 900 miljoner samt Jordbruksverket nära 800 miljoner, Lantbrukarnas Ekonomi AB nära 155 miljoner, Eldrimner nära 60 miljoner, Hushållningssällskapens Service AB nära 34 miljoner och SLU nära 32 miljoner. Lägger vi till regionala projekt så driver Lantbrukarnas Ekonomi AB projekt för över 166 miljoner kronor och Hushållningssällskapen med sina regionala sällskap för drygt 113 miljoner kronor. Således har följande resurser använts av de stora projektägarna: Länsstyrelserna nära 900 miljoner kronor Jordbruksverket nära 800 miljoner kronor Lantbrukarnas Ekonomi AB över 166 miljoner Hushållningssällskapen över 113 miljoner Eldrimner nära 60 miljoner SLU nära 32 miljoner Jordbruksverket meddelar att deras erfarenhet är att dessa stora aktörer är bättre på administration. Vi ser det som viktigt att även analysera om de långsiktiga effekterna är bättre med dessa stora projektägare, i jämförelse med projekt med fler entreprenörer. Borde vi förbättra de administrativa rutinerna och göra dessa enklare för små och mindre företag? Det är stora skillnader mellan Länsstyrelserna och Leaderområdena. Vissa driver omfattande egna projekt med anställd personal, och andra fördelar det mesta av medlen till externa projektägare. Vi ser det som väsentligt att det utvärderas vilken metod som ger bäst effekt. Landsbygdsprogrammet omfattar fem miljarder per år. I det öppna samhälle vi argumenterar för är det viktigt med öppenhet och transparens i beslutsprocesser om dessa medel. Ett gott värdskap, en god förmåga till dialog och en god förståelse för hur en entreprenör tänker, är central för att utveckla goda relationer och ge stimulans och inspiration. Förmågan till dialog behöver utvecklas och entreprenörer bör utbilda handläggare. Medan det i Leader, ESF och ERUF är förtroendevalda som fattar besluten, är det tjänstemän som beslutar på länsstyrelser och Jordbruksverket. Eftersom förtroendevalda saknas är det rimligt att kräva att beslutsprocesserna är extra öppna och transparenta inom dessa myndigheter. För den som söker stöd för ett projekt är det viktigt att veta hur beslutsprocessen går till och hur lång tid den tar. Tydligheten och öppenheten behöver öka. Mängder med tid läggs ned på att söka projektmedel och att bedöma ansökningar. I detta arbete finns en stor kraft av kunskap, erfarenhet och idéer. Det är viktigt att ta tillvara denna tankemöda. I bedömningen av ansökningarna och de beslut som fattas, finns en stor möjlighet till en lärandets process. Det gäller inte minst skälen för avslag. Tydliga beslut med klara argument behövs. 3
En nyckelfråga för projektägare är likviditeten; denna påverkas avsevärt av hur snabbt det går att behandla rekvisitioner av projektmedel. Nu tar det ofta orimligt lång tid, vilket gör det mer eller mindre omöjligt för företag och andra mindre aktörer att driva projekt. Det behövs nya modeller som inte kräver att projektägaren har en stor kassa för att kunna driva projekt. Myndigheternas attityder, myndighetskulturen, är av stor betydelse. Handläggarna på Jordbruksverket, länsstyrelserna och Leaderområdena är till för sina kunder. Eftersom ökad sysselsättning och företagande är en viktig målsättning med Landsbygdsprogrammet, är entreprenörerna en central kundgrupp. Handläggarna bör utbildas i att möta entreprenörer. De bör få insikt i hur entreprenörskap kan stärka den offentliga sektorn. Genom åren har det varit många projekt som ger mer eller mindre gratis utbildning, gratis informationsskrifter och kartor, gratis webbsidor etc. Att inledningsvis ge stöd till nya innovationssystem som erbjuder gratis eller starkt subventionerade tjänster, kan givetvis vara en god investering. Det är dock viktigt att vara tydlig med argumenten varför subventionerna behövs, liksom att göra det klart hur verksamheten efter en tid ska självfinansieras. Alltför ofta ser vi exempel på att dessa gratis eller starkt subventionerade aktiviteter befästs och stannar kvar under lång tid. En risk är att gratis tjänster på sikt skapar en felaktig bild över vad de produkter man har kostar att utveckla, marknadsföra och sälja. Det är viktigt att offentliga resurser inte snedvrider konkurrensen, exempelvis genom att skapa gratis tjänster som konkurrerar med privata alternativ. Det finns en risk att det offentligt finansierade kramar ihjäl marknadskrafterna, att det offentligt subventionerade konkurrerar ut entreprenörerna. Projekttröttheten handlar ofta om att företagen inte längre vill medfinansiera till andras tjänster. När en företagare är med i ett projekt och delar med sig av sina kunskaper, affärsidéer etc., är det rimligt att företagaren får betalt på samma sätt som projektanställda får det. Detta gäller även konferenser som nu domineras av anställda som har lön och avgifterna betalda. Företagaren förlorar intäkter och måste betala. Detta system måste förändras. Att göra en gemensam resa för att skapa hållbara projekt, handlar till stor del om att arbeta med nytänkande, med innovationer. Det handlar om att utveckla hållbara innovationssystem med förtroendefulla relationer. Det är viktigt att betona öppen innovation och att utgå från marknadens behov. 4. Affärsutveckling och entreprenörskap Det finns många entreprenörer som saknar kundperspektiv. De gör en produkt utan tanke på vem som kan tänkas köpa den. Det finns en risk att vissa projekt snarast befäster denna situation. För att visionen om Matlandet Sverige ska uppfyllas är det viktigt med en tydlig fokusering på kund och marknad. Entreprenörernas kunskap om att ta betalt borde förbättras. Samtidigt som det är viktigt med konkurrens, är det nödvändigt att aktörerna kan samarbeta när det behövs (co-opetition). Turisten vill inte bara ha utomhusaktiviteter och mat utan även kultur, arkitektur, konst och mycket annat. Samverkan och nätverk måste växa fram av egen kraft. De entreprenörer som vill stå utanför, måste givetvis också få göra det. Men är det rimligt att de som inte vill utvecklas, ska få ta del av projekt om affärsutveckling? Samverkan mellan det offentliga och företagen är en central fråga. Särskilt vad gäller turism finns en diskussion om rimligheten av att det offentliga engagerar sig så mycket. Vi har mött 4
många entreprenörer som vill ta över mer av det som kommunala och regionala turistorgan nu gör. Samhällets roll inom besöksnäringen behöver analyseras mer. Kvalitets- och hållbarhetssystem behövs och det är viktigt med samordning, inte minst med tanke på den mängd system som redan finns. Det är viktigt att skilja mellan system för att stärka företagen respektive symboler för att informera kunder. Samhällets roll är viktig att lyfta. Är det samhället som ska kvalitetsbedöma och certifiera privata företag eller är det en fråga för branscherna själva? Det är också viktigt att diskutera vad som avses med kvalitet, inte minst på mat och måltid. Deltagandeekonomi och crowdsourcing, där bl.a. webb 2.0 ger effektiva verktyg för direkta relationer mellan producent och konsument, kan leda till att de traditionella systemen minskar i betydelse. Det är viktigt att inspireras och lära sig av andras framgångar men det kan vara än viktigare att lära sig av misslyckanden. Ofta lär man sig mer av misslyckanden än av framgångar. 5. Sverige det nya Matlandet i praktiken Det finns många visioner, strategier etc. som sätter upp mål om utvecklingen kring mat, måltid och turism. Visionerna bör serveras tillsammans med tillhörande strategier för verkliggörande av visionen där samtliga aktörer finns med, med tydliga roller; dessa roller skall helst vara definierade i samverkan med berörda aktörer. De som arbetar med turism, mat och måltid bör se maten och måltiden som en viktig symbol för det som satsningen på Sverige det nya Matlandet handlar om. Färre exotiska frukter och mer svenska äpplen behövs. Måltidens status måste höjas. I arbetet med Malandet är det viktigt att lyfta att måltiden inte bara handlar om att man ska bli mätt, utan också om att stärka relationer och skapa goda möten. Det behövs en dialog om måltiden och etik, om det sunda förnuftet. Matlandets kommunikationsplattform behöver bli mer praktiskt användbar, inte minst på det regionala och lokala planet. Underifrånperspektivet är viktigt. Det finns en tendens med perspektiv uppifrån med landsbygdsministern i spetsen. En alltför stor personifiering av Matlandet, kan göra det svårt att överföra visionen. Det måste vara tydligt för alla aktörer vilken nytta man har av plattformen. Svara tydligt på frågan: What s in it for me? Matlandet har varit engagerat i flera satsningar internationellt, samtidigt som Ny Nordisk Mat har aktiviteter. Vi föreslår att Sverige deltar aktivare i nordiskt samarbete. I dag är det för mycket av svenskt storebrorskomplex. Sveriges mat och måltid behöver göras mer lokal och variationsrik. Många producenter kopierar varandra eller utländska förebilder. Vi gör korv på tyska och ost på franska. Vi måste prata mer om varje regions unika förutsättningar. Lokal identitet behöver fokuseras. Att Sverige är ett mångfaldens land behöver göras tydligare. Sverige det nya Matlandet behöver Dryckeslandet Sverige för att bli ett komplett måltidsland. Men dryckerna har kommit i skymundan. Vi föreslår att Landsbygdsdepartementet gör det tydligt att även drycker, med eller utan alkohol, är ett viktigt inslag i Matlandet. 5
6. Visioner och verklighet Enligt Matlandet är den produkt vi säljer Naturliga rena råvaror. Från Jordbruksverket har vi fått svaret att tyvärr finns det inget enkelt svar på din fråga vad gäller jämförelser med andra länder. Det är således inte självklart att hävda att Sverige har en tätposition vad gäller renhet. Att Matlandetpengar går till projekt om sojaproduktion i Brasilien som svenska kor ska äta, stärker knappast tesen om naturliga rena råvaror. Frågan om ekologi, klimat, om hållbar utveckling, bör prioriteras i högre grad. Turismen ökar inte som förväntat. Konsumenterna köper allt billigare mat. Sysselsättningen i livsmedelsindustrin minskar. Antalet nya mathantverkare ökar inte i den takt som förväntats. Livsmedelsexporten ökar inte enligt visionerna. Förvisso finns många positiva inslag i utvecklingen, men mycket utvecklas inte som förväntat. Det är viktigt att diskutera vilka medel som behöver sättas in för att förverkliga visionerna. Dagens snabbt föränderliga globala värld kräver stor flexibilitet. Det hävdas att Sverige är annorlunda, på grund av att varma dagar och kalla nätter kombinerat med många soltimmar, ger det som växer en större aromrikedom. Också i Ny Nordisk Mat lyfts de aromrika varorna från Norden fram som något speciellt. Det visar sig dock att dessa påståenden har få vetenskapliga belägg bakom sig. Det finns inga signifikanta vetenskapliga studier som stöder dessa påståenden. Mer forskning behövs. När vi hävdar att det svenska smakar mer, så måste vi också ha belägg för det. 7. Framtidsbygd i praktiken platsen i centrum Vi är på väg in i en ny ekonomi, deltagandeekonomin. Den karakteriseras av stor öppenhet, transparens, ökad samverkan och en kultur av tillit och förtroende, där man ser kollektivets intelligens som kraften för innovationer och ökad produktivitet. Vi ser starka tecken på att intresset för denna deltagandeekonomi växer fram även i Sverige, inte minst på landsbygden. De senaste årens ekonomiska turbulens har lett till ett misstroende mot stora delar av det ekonomiska systemet. Vi behöver rikta fokus från att ge utdelning till investerare, till att mer stötta kreativitet och problemlösande. Vi behöver satsa mer på vad som gör folk lyckliga snarare än att göra folk rika. Detta kallas för konstruktiv kapitalism och är en viktig del av utvecklingen mot deltagandeekonomin. Det behövs nya tankar om hur marknaden och ekonomin fungerar. I dag investeras mer pengar i världens städer och storföretag än i landsbygdens hushåll och småföretag. Det är mer eller mindre omöjligt för landsbygdens företagare att få lån och krediter. Det innebär att de företag som står för en hållbar tillväxt och som skapar de nya jobben, har svårt att få tillgång till kapital för att utveckla sin verksamhet. En innovativ lösning på nya finansieringsformer är lokala utvecklingsbolag och sparbolag. Lokalkapital kan ses som en ny folkrörelse som vitaliserar den lokala ekonomin. Hållbarhet i praktiken handlar om platsburen hållbarhet och vi har inspirerats mycket av det arbete som sker i Åre. I dagens modeller för hållbarhet finns ett underförstått mål att det ska vara noll i utsläpp och noll i resursanvändning. Men i ekologiska system handlar det om att landa på utsläpp och resursanvändning som är lagom stora. Dagens analysmodell har i grunden ett människofientligt perspektiv. Problemet är att metodiken inte tillför någon pluspost för existensen av människor. Denna utgångspunkt är felaktig. 6
Varje plats förmåga att med egna resurser producera mat för dem som bor där och för turister är viktig för hållbar utveckling. Man kan säga att turisten äter en plats, upplever en plats genom måltiden. Turisten äter också fram platsens landskap, genom att antingen äta bort eller äta dit mullen. Med främst kor som betar av landskapet skapas inte bara kött och mejeriprodukter av klass, utan de betande korna bidrar till ett ökat mullager. Och mer mull medför större kolsänkor vilket minskar klimathotet. Turismens och matens aktörer på en plats måste samverka för att tillsammans kunna överbrygga kulturella, sociala och institutionella klyftor. Det är viktigt att aktörerna känner en tillhörighet till området och att de sitter på många sociala positioner. Innovation och förnyelse utförs bäst av innovatörer och entreprenörer i samarbete med det offentliga systemet. En plats som är sociokulturellt hållbar arbetar för ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle. För att nå dit behöver grundläggande mänskliga behov uppfyllas. Det är viktigt att medborgarna har möjlighet att försörja sig och känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Samtidigt som det är viktigt att respektera traditionella värderingar är det väsentligt att verka för interkulturell förståelse, mångfald och tolerans. Mötet mellan de som bor i bygden och turisterna är viktigt. Sveriges mat, måltid och turism och vår landsbygd har stora potentialer att utvecklas på ett hållbart sätt. Hållbarhetens samhälle i dess olika aspekter behöver inte vara så långt borta. Med de krafter som deltagandeekonomin erbjuder, och genom att släppa loss och stötta den kreativitet som finns där ute, kan utvecklingen ges en stark och positiv kraft. För att lyckas är det viktigt att lyssna, att arbeta med underifrånperspektiv och att sätta entreprenörskapet i centrum. Ett öppet innovationssystem är vad som behövs. Den bästa effekten blir när entreprenörer inte ägnar möda åt att be stödsystemet om hjälp, utan fokuserar på sina egna möjligheter att lyckas. Då skulle entreprenörernas vänner snart komma springande och be om hjälp att få legitimera sin verksamhet och be att få utgå från entreprenörernas behov. Åre är mycket av en förebild för det Framtidsbygd arbetar för. Kampanjen mjölk är tjockare än vatten är ett bra exempel på den framväxande deltagandeekonomin. 7