Innehåll

Markbygden Vind AB Markbygden Etapp 3 - Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län - Inventering av häckande fåglar i våtmarker, sjöar och tjärnar. Denna rapport tjänar som en kunskapssammanställning och vägledning inför fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftanläggningen. Dokumentet utgöra underlag för miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Utredningen har genomförts under juni-september 2013. Följande personer har medverkat i denna rapport: inventering. Erfaren fågelinventerare. Bedömningar och rapportering -projektledare. Erfaren fältornitolog med flerårig vana av fågelinventeringar och med expertkunskap om vindkraftens påverkan på fåglar. Masterexamen i biologi. kvalitetsgranskning. Många års erfarenhet av fältinventeringar av fågel och god vana att analysera och granska data. Han har en stor erfarenhet av fågelfaunan i Västerbotten och Norrbotten. Jägmästare och disputerad ekolog. Omslag: En av de inventerade tjärnarna (foto taget vid ett tidigare tillfälle). Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. För bakgrundskartorna gäller Lantmäteriet Dnr 2013/0058. Innehåll 1 Inledning...3 2 Metodik...4 3 Resultat...8 4 Bedömningar och rekommendationer...10 5 Källor...11 2

1 Inledning På uppdrag av Markbygden Vind AB har en fågelinventering av våtmarker (figur 1), sjöar och tjärnar utförts i det område som är planerat för Etapp 3 av Markbygdenprojektet, en större vindkraftsanläggning som planeras i tre etapper: 1, 2 och 3. Inventeringen är helt inriktad på våtmarker, sjöar och tjärnar eftersom skogslevande fåglar sedan tidigare är mycket väl kartlagda genom flera års inventeringar i Markbygden. Dessutom utgörs stora delar av Etapp 3 av våtmarker och sjöar, där det kan finnas känsliga vadare och lommar. Resultaten av inventeringen presenteras i denna rapport. Enetjärn Natur är ansvariga för de bedömningar som görs i rapporten. Rapporten belyser områdets fågelfauna i de aktuella miljöerna och gör en bedömning av hur skyddsvärd fågelfaunan är. Syfte Syftet med fågelinventeringen är att lokalisera och redovisa förekomster eller avsaknaden av hotade eller känsliga fåglar inom eller nära det inventeringsområde som har varit aktuellt för inventeringen. Figur 1. Bäckmyran, en av de inventerade våtmarkerna hade enstaka par häckande grönbena (foto taget vid annat tillfälle). 1 INLEDNING 3

2 METODIK 2 Metodik I detta kapitel beskrivs hur inventeringen genomförts och vad som ligger till grund för de bedömningar som redovisas längre fram. Inventering av våtmarker Inventeringen inriktades främst på att kartlägga eventuella förekomster av utpekade och hotade fågelarter vid våtmarker i och nära utredningsområdet. Inventeringen fokuserade på de fågelarter som riskerar att påverkas negativt av en vindkraftsetablering samt på alla fågelarter som är upptagna på den svenska rödlistan eller som finns upptagna i bilaga 1 i Fågeldirektivet (tabell 1). Arter som tagits upp i Naturvårdsverkets rapport 6467 (Naturvårdsverket 2011) har getts särskilt utrymme. Inventeringen genomfördes under motsvarande fem dagar i slutet av juni, en tid då de flesta våtmarksfåglar hävdar revir (spelar eller varnar) och relativt lätt kan lokaliseras. Arter som smålom och storlom ruvar eller har små ungar. Tidpunkten är förlagd så att även sent anländande vadare har kommit, vilket också medför att tidigt häckande arter som trana är mer svårsedda då de kommit relativt långt i häckningen och är väldigt diskreta. Inventeringen av våtmarksfåglar genomfördes som en linjetaxering längs med 10 våtmarker (figur 2) som utifrån kartstudier bedömts hysa de största förutsättningarna för ovanligare och högre tätheter av vanligare vadrare. Rokåns dalgång, längs områdets norra kant, har undantagits eftersom den inventerats tidigare (Enetjärn Natur 2013a, Enetjärn Natur 2012). Metoden går ut på att alla relevanta arter och individer registreras medan inventeraren rör sig längs en transekt över den aktuella myren. Samtliga sedda och hörda arter på varje transekt registrerades och utgör bakgrundsdata för bedömningarna i utredningen. De arter som är upptagna i EU:s Fågeldirektiv bilaga 1 eller på den svenska rödlistan registrerades med exakta positioner. Inventering av sjöar och tjärnar Innan fältbesöket genomfördes en kartstudie över utredningsområdet för att hitta potentiella häckningstjärnar för smålom och häckningssjöar för storlom. Tjärnar inom utredningsområdet och inom en buffertzon på ca 1 km som vid kartstudier bedömts som intressanta besöktes, dock med begränsningen att endast tjärnar söder om väg 373 besöktes. Begränsningen gjordes mot bakgrund av att smålommen så gott som saknas i ett brett bälte mellan kusten och fjällen i Norrbottens län (Svensson m.fl. 1999), samt att inga observationer under häckningstid är kända från Markbygden enligt tidigare fågelinventeringar 2008-2012 och fynddata i Artportalen och hos ArtDatabanken. Besöken vid tjärnarna gjordes genom att inventeraren försiktigt rörde sig fram mot tjärnen med flera stopp längs vägen för att spana av vattenytan och strandkanterna med kikare. Väl framme vid tjärnen gjordes en noggrann kikarstudie av tjärnen och dess kantzoner. Vid flikiga och mer svåravspanade tjärnarna gick observatören dessutom runt hela eller delar av tjärnen för att säkerställa att inga förekomster av smålom missades. Sjöarna spanades av med handkikare och tubkikare efter bl.a. storlom. Bedömningar och rekommendationer Inventeringens resultat har sammanställts i föreliggande rapport med kartredovisning av intressanta arter och med bedömningar av våtmarkernas betydelse för fågelfaunan. Rapporten ger också rekommendationer om eventuella skadeförebyggande åtgärder som är motiverade med utgångspunkt i olika arters känslighet och i generella rekommendationer om skyddsavstånd. Ingen lokaliseringsbedömning Det är viktigt att understryka att de bedömningar av fågelvärden som görs inte innebär några ställningstaganden om utredningsområdet är lämpligt för en lokalisering av vindkraft eller ej. Denna lokaliseringsbedömning görs av bolaget i samband med fortsatt projektering. Däremot utgör rapporten ett viktigt underlag för den vidare tillståndsprocessen. 4

.......... Inventerade sjöar/tjärnar Inventeringsrutt våtmarker Utredningsområde Etapp 3 0 5 10 km Ü 2 METODIK Figur 2. De inventerade våtmarkerna, sjöarna och tjärnarna. 5

3 RESULTAT!( Grönbena ") Ljungpipare # Storspov $ Drillsnäppa Utredningsområde Etapp 3 Ü 0 3 6 km Figur 3. Vadare som noterades under inventeringen av myrar och sjöar/tjärnar, norra delen av utredningsområdet. Endast rödlistade arter eller arter särskilt utpekade i Fågeldirektivet är markerade. På ett par av lokalerna har två grönbenor setts på samma plats, men markeras bara med en symbol. 7

3 RESULTAT!( Grönbena ") Ljungpipare Utredningsområde Etapp 3 Ü 0 3 6 km Figur 4. Vadare som noterades under inventeringen av myrar och sjöar/tjärnar, norra delen av utredningsområdet. Endast rödlistade arter eller arter särskilt utpekade i Fågeldirektivet är markerade. På ett par av lokalerna har två grönbenor setts på samma plats, men markeras bara med en symbol. 8

4 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER 4 Bedömningar och rekommendationer I detta kapitel redovisas en bedömning av vilka värden de olika våtmarkerna har för våtmarksfåglar. Därefter ges rekommendationer för skyddszoner som är motiverade i syfte att minska en eventuell negativ påverkan på områdets häckande våtmarksfåglar. 4.1 Bedömningar Sedan 2009 har det årligen gjorts flera inventeringar av naturmiljöer och fåglar i Markbygden, se t.ex. årsrapporterna från uppföljningsprogrammet för fauna och flora 2011 och 2012 (Enetjärn Natur 2012, Enetjärn Natur 2013a), fågelinventering av Etapp 2 (Enetjärn Natur 2013b) och naturvärdesinventeringen av Etapp 3 (Enetjärn Natur 2013c). Tillsammans har inventeringarna och uppföljningsprogrammet gett en bred och samlad bild av fågelfaunan i Markbygden. De tidigare inventeringsresultaten stämmer väl med vad som hittades under denna inventering och i bedömningarna nedan vägs mycket av den tidigare inhämtade kunskapen om fågelfaunan i Markbygden in. Myrarna, tjärnarna och sjöarna som inventerades hyser generellt arter och tätheter som är normala för denna del av landet. Grönbena är en talrik art på myrar i Norrland och är följaktligen väl spridd inom utredningsområdet. Enstaka observationer av sångsvan, trana och ljungpipare gjordes under inventeringen. Även dessa arter är vanliga i Norrlands skogsland och tätheterna i utredningsområdet är inte ovanligt höga. Det bedöms inte som relevant att vidta åtgärder för att skydda enskilda förekomster av dessa arter. En observation av vardera drillsnäppa och storspov gjordes. Båda observationerna gjordes utanför utredningsområdet och bedöms inte utgöras någon viktigare förekomst. Det faktum att inga höga tätheter noterades för någon av dessa arter samt att inga observationer gjordes av utpekade eller särskilt krävand våtmarksfåglar som bl.a. sädgås, brushane, dvärgbeckasin eller smalnäbbad simsnäppa indikerar att de områden som ingår i denna utredning inte hyser några höga ornitologiska värden. Våtmarkerna bedöms vara för begränsade i yta för att hysa dessa arter regelbundet. Inga observationer gjordes heller av blå kärrhök eller jorduggla. Dock är deras förekomst helt styrd av tillgången på smågnagare och eftersom gnagarpopulationerna var låga under 2013 går det inte att utesluta att arterna häckar i området andra år. Endast en rovfågel observerades under inventeringarna - en tornfalk. Detta styrker bedömningen om att 2013 var ett dåligt år för rovfåglar i Markbygden. Inventeringarna har varit av tillräcklig omfattning för att ge en bra bild över vilka fågelarter och tätheter som finns i våtmarkerna, sjöarna och tjärnarna. Sammantaget bedöms våtmarkerna vara för små och flikiga/skogsbevuxna för att hysa högre värden för fågellivet. Inga lommar kunde konstateras i någon av sjöarna eller tjärnarna och bedöms inte finnas inom Etapp 3. 4.2 Rekommendationer Våtmarkerna inom inventeringsområdet hyser inte några höga fågelvärden så som förekomster av t.ex. brushane eller sädgås. Det anses därför inte motiverat med särskilda skyddszoner runt våtmarkerna. Förekomsterna av grönbena och andra vanligare vadararter anses inte vara en tillräcklig grund för att skapa skyddszoner. De generella skyddszoner om 20 meter till våtmarker av naturvärdesklass 1 eller 2 kan dock ses som relevant även ur ett fågelperspektiv då dessa våtmarker generellt är mer skyddsvärda även ur ett fågelperspektiv. 10

Källor Webbplatser SOF 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Länk: http://www.sofnet. org/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskydd/ vindkraft/sofs-vindkraftspolicy/ Kompletterande uppgifter om fågelobservationer i och runtom utredningsområdet har hämtats från www.artportalen.se/birds/. Litteratur Enetjärn Natur 2013a. Årsrapport 2012 Vindkraft i Markbygden Uppföljningsprogram för fauna och flora. Enetjärn Natur 2013b. Fågelinventering Etapp 2 Vindkraft i Markbygden Linjetaxering samt inventering av våtmarksfåglar. Enetjärn Natur 2013c. Markbygden Etapp 3 Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län. Inventering och bedömning av naturvärden Enetjärn Natur 2012. Årsrapport 2011. Vindkraft i Markbygden Uppföljningsprogram för fauna och flora. Naturvårdsverket 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss en syntesrapport. Rapport 6467. November 2011. 2. Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. SOF, Halmstad. KÄLLOR. Svensk fågelatlas. SOF. Stockholm. 11