INVENTERING I JUNI 2014 AV SPELANDE DUBBELBECKASINER OCH ÖVRIGA MYRHÄCKANDE FÅGLAR LÄNGS BEFINTLIG OCH PLANERAD KRAFTLEDNINGSGATA KRING STORLIEN

Transkript

1 INVENTERING I JUNI 2014 AV SPELANDE DUBBELBECKASINER OCH ÖVRIGA MYRHÄCKANDE FÅGLAR LÄNGS BEFINTLIG OCH PLANERAD KRAFTLEDNINGSGATA KRING STORLIEN Text och foto: Christer Olsson

2 INLEDNING Under slutet av juni-början av juli 2013 genomförde undertecknad inledande fågelinventeringar längs olika alternativa avsnitt för planerad 145 kv kraftledningsgata mellan Enafors och riksgränsen mot Norge. I rapporten från dessa inventeringar, skriven i juli 2013, uttrycktes önskemål om vilka ytterligare fågelinventeringar som skulle behöva göras i det berörda området. Av dessa har utförts en kungsörnsinventering i mars 2014 och en jaktfalksinventering (utförd av Ulla Falkdalen, Projekt jaktfalk) samt de här presenterade inventeringarna av spelande dubbelbeckasiner och andra myrhäckande fåglar som är i sammanhanget intressanta, utförda i juni 2014 Sedan inventeringarna 2013 genomfördes har ett huvudalternativ för den planerade sträckningen tagits fram. Det är kring denna sträckning som de i denna rapport presenterade inventeringarna utförts. Ett stort tack till Peter Bahlenberg, Thomas Holmberg och Johan Råghall som gett mig mycken information om förekomst av i sammanhanget intressanta fågelarter inom inventerat område. Christer Olsson, Fågelperspektiv Umeå 10 juli 2014 Svarthakedopping i en av tjärnarna vid Åsvallmyren. Omslagsfoto: Vy över östra delen av Visjömyren.

3 Inventeringsmetodik Myrinventering Under myrinventeringarna har jag utgått från den sedan sjuttio år gängse metoden för sådana, nämligen den så kallade revirkarteringsmetoden. Denna finns ingående beskriven på Naturvårdsverkets hemsida: kart_g_ pdf Metoden rekommenderar 4-6 besök i varje inventeringsyta vid myrinventeringar, men eftersom så många och stora myravsnitt här skulle inventeras under en begränsad tid, begränsades antalet besök till tre per myr. Dessa tre besök var fördelade enligt följande: ett besök vardera nattetid, dagtid samt tidig morgon, för att täcka så stor del av dygnets timmar som möjligt under inventeringens gång. Vissa vadararter inventeras helst nattetid, då spelaktiviteten är som högst hos dessa, medan andra i sammanhanget intressanta arter är mer aktiva morgon eller under dagtid. I övrigt har revirkarteringsmetoden efterföljts på traditionellt sätt, där en karta används vid varje inventeringstillfälle och en sammanfattningskarta slutligen görs för att räkna antalet funna revir. För vissa arter krävs en definition av vad som kan anses som ett revir. Exempelvis gäller det änder, där till exempel en flock om fem hannar bläsand anses som en icke häckande ruggflock men en flock om fyra bläsandhannar räknas som om det finns fyra revir av just den arten i det inventerade området. Vad det gäller brushane har här räknats antalet spelande hannar, där varje hanne blir ett revir hannarna har som brukligt är hos denna art, antalsmässigt dominerat på spelplatserna. Dubbelbeckasininventering, med fördjupad introduktion Dubbelbeckasinen är en sedan lång tid högt skyddsklassad fågelart i vårt land. Fordom häckande den över stora delar av vårt land, men en intensiv jakt och utdikning av våtmarker under gångna århundraden medförde att den kring mitten av 1900-talet endast fanns kvar längs den svenska fjällkedjan, där den alltjämt återfinns från Härjedalen upp till norra Lappland i en population som numer anses omfatta ca par. Följande står att läsa om dubbelbeckasinens ekologi i artfakta från ArtDatabanken: Den skandinaviska populationen häckar idag huvudsakligen inom fjällens lågalpina zoner där den är begränsad till kalkrika jordar. Denna begränsning förklaras sannolikt av artens beroende av daggmask vars förekomst/täthet är betydligt högre på kalkjordar jämfört med kalkfattiga marker. Dubbelbeckasinen är arenaspelande, d.v.s. hanarna samlas under häckningstiden till ett socialt spelande på platser som utnyttjas år efter år. Hanarna håller där revir. Lekplatserna finns på blöta och genomsilade myrområden, ibland med torrare tuvor och alltid mer eller mindre bevuxna med dvärgbjörk, viden och ibland låg fjällbjörk. Lekplatsbiotopen är ganska speciell och endast mindre delar av ett större myrområde kan uppfylla kraven som lämplig lekplatslokal. Arten är trots detta troligen inte begränsad på grund av brist på lämpliga lekplatser ett "oändligt" antal presumtiva lekplatsbiotoper finns utspridda i fjällens lågalpina zoner. Däremot kan artens sociala system medföra begränsningar var en arena upprättas. Om hoten mot dubbelbeckasinen står att läsa på samma sida: Lekplatsen och dess närmaste omgivning (1-4 km) är således av stor betydelse att skydda från exploatering eller annan störning om arten skall kunna fortplanta sig framgångsrikt inom ett område. Av ryska och svenska uppgifter framgår att det i en tät stam ofta förekommer ett flertal lekplatser inom ett begränsat område med ett utbyte av fåglar mellan dessa platser. Några platser

4 är större och utnyttjas år från år, andra är mer temporära. Sannolikt förekommer detta skifte mellan arenor numera i mindre omfattning i Sverige än förr och varje lekplats som spolieras kan betyda att risken finns att arten försvinner från ett större område. På kvällen när hanarna samlas är de mycket vaksamma och störningar kan då vara av skada. När de på natten är som mest aktiva i spelet är de oskygga, men besök på platsen under parningstiden kan möjligen vara störande då honorna är betydligt vaksammare. Ovanstående fakta finns alltså att utgå ifrån vid exempelvis inventering av dubbelbeckasin i områden där den inte påträffats spelande förut. Vid den här utförda inventeringen eftersöktes ovanstående typ av biotoper inom de myravsnitt som inventerades. Kring dessa skedde koncentrerad lyssning med händerna kupade vid öronen för största möjliga ljudupptagning. Undertecknad beräknar att arten utan vidare hörs spela på ca meters avstånd en vindstilla natt. Vid blåst är spelet ofta svårt att uppfatta även på betydligt närmare avstånd. Turligt nog inföll tre nätter med ytterst svaga vindar helt vindstilla förhållanden i samband med att inventeringen utfördes. Således stannade jag ungefär var 200:e meter längs de linjer som inventerades till dess att ett område med åtminstone någorlunda lämplig biotop täckts av helt och hållet, inom en yta som låg maximalt två kilometer (som regel dock 1-1,5 kilometer) från kraftledningsgatan. För säkerhets skull avlyssnades även mellanliggande partier med till synes mindre lämpliga dubbelbeckasinbiotoper, för att inte inventerarens godtycke av biotoppreferenser hos arten skulle påverka och inventeringen på så sätt bli alltför styrd av detta. Jag har god personlig erfarenhet av inventering av dubbelbeckasiner från Hemavan i Västerbottens fjällvärld, där en period kring 5-20 juni har verkat vara optimal. Detta som förklaring till valda inventeringsdatum för denna undersökning. Ingen spelande dubbelbeckasin återfanns under de här utförda inventeringarna. Både tidsperiod och väderlek får anses ha varit tämligen idealiskt valda för ändamålet. Lämpliga biotoper för arten saknas till synes inte inom inventeringsområdet. Speciellt längs den inventerade sträckan mellan Åsvallmyrarnas fågelskyddsområde och den västra Visjömyren hittades flera platser som borde ha kunna varit relativt lämpliga spelplatser, dock utan resultat. Möjligen kan man invända att de ligger på något för låga höjdnivåer för att vara riktigt lämpliga. Alltjämt finns säkerligen en hel del oupptäckta spelplatser för arten i vår fjällvärld, inte minst i områden med mer kalkrik berggrund. Av i första hand bekvämlighetsskäl men också av tradition brukar de flesta ornitologer som är intresserade av att höra arten eller vill utforska den lite närmare fara till spelplatser som är kända sedan årtionden för att lyssna på dess spel i juni månad i vår fjällvärld. Upptäckt av nya spelplatser sker därför sällan numer. Resultat av myrinventeringen Fem större myrområden kan urskiljas längs dragningen av kraftledningslinjen mellan Enafors och riksgränsen mot Norge. Dessa är: Åsvallmyren, östra respektive västra delen av Visjömyren, Enaforsmyren, samt den namnlösa myr som ligger på höjden precis söder om Storlien och vidare väster ut mot Sandtjärnarna, här kort och gott kallad Storlienmyren. Undertecknad inventerade i juni 2014 samtliga dessa utom västra Visjömyren. Motiveringen till att denna lämnades var att den ändå inventerats av Ånnsjöns fågelstation sedan 1989 samt att den tid som undertecknad hade till förfogande inte visade sig räcka till alla fem myrområdena. Poängteras bör att Åsvallmyren med kringliggande myrmarker inventerades likväl av undertecknad 2014, trots att Ånnsjöns fågelstation inventerat även här sedan Motiveringen till detta är att det för fågellivet intressanta området på och kring Åsvallmyren, längs själva kraftledningssträckningen, är ett relativt sammanhängande område som är betydligt större än det som inventeras årligen av fågelstationen.

5 Storområdet på och runt fågelskyddsområdet och Åsvallmyrarna 2014, antal revir Blåhake 2 Bläsand 4 Brushane 6 Dalripa 5 Dvärgmås 11 Enkelbeckasin 5 Gluttsnäppa 2 Gräsand 4 Grönbena 8 Gulärla 11 Kanadagås 1 Knipa 2 Kricka 4 Ljungpipare 6 Rödbena 6 Silvertärna 2 Småspov 6 Svarthakedopping 5 Tofsvipa 6 Trana 1 Vigg 11 Inom svarta linjer återfinns av mig inventerat område i juni 2014 i och kring Åsvallmyrens fågelskyddsområde.

6 Östra Visjömyren, antal revir Brushane 1 Dalripa 2 Drillsnäppa 4 Gluttsnäppa 4 Grönbena 7 Gulärla 15 Kanadagås 2 Kricka 2 Ljungpipare 9 Myrsnäppa 1 Rödbena 12 Silvertärna 2 Sjöorre 3 Småspov 7 Tofsvipa 5 Inventerat område på den östra delen av Visjömyren återfinns inom svart avgränsning. Storlienmyren, antal revir Bläsand 1 Dalripa 5 Enkelbeckasin 2 Gluttsnäppa 3 Grönbena 2 Ljungpipare 6 Rödbena 5 (Smålom 2)* Småspov 4

7 *Med all sannolikhet endast födosökande fåglar. Inom svart linjering återfinns i juni 2014 inventerat myrområde, strax söder om Storlien. Enaforsmyren, antal revir Enkelbeckasin 2 Grönbena 1 Gulärla 1 Ljungpipare 1 Rödbena 1 Småspov 2 Tofsvipa 2

8 Det område som inventerades på myrhäckande fåglar i juni 2014 återfinns inom svarta linjer. Information från andra källor om dubbelbeckasinspel i närheten av det aktuella inventeringsområdet Tack vare mångåriga inventeringsinsatser från personal knuten till Ånnsjöns fågelstation vet vi numer en hel del om de många och nationellt sett viktiga spelplatserna för dubbelbeckasiner i de västra Jämtlandsfjällen. Med vänligt bistånd av Johan Råghall och Peter Bahlenberg har jag fått detaljerad information om var man hittar dem i någorlunda närhet till de av mig inventerade områdena i juni 2014, samt aktuell status för de olika spelplatserna, vilka presenteras med ungefärlig placering på de två kartorna nedan. 1. På Rundvalen finns en mindre lek, på dess sydsida ner mot Blåhammarmyren. Leken upptäcktes 2010 (fyra spelande dubbelbeckasiner) och har blivit besökt en gång sedan dess (2012). Den gången återfanns inga dubbelbeckasiner. 2. På Stor-Visjövalens norra sida (koordinater: x = , y = ) finns en lekplats som vissa år hyser några enstaka spelande dubbelbeckasiner. Vid det senaste besöket sommaren 2008 noterades två hannar på platsen.

9 3. Den klassiska lekplatsen för dubbelbeckasiner, strax ovanför slalombacken i Storlien, dit ornitologer vallfärdat i årtionden för att på nära håll få uppleva dubbelbeckasinspel. Jag själv besökte platsen 11 juni 2000 kl 20:40-23:30 och skrev då följande i min anteckningsbok: 14 spelande ex ca 200 m NV om gömslet strax V om liftslutet. Höll till i krypviden på något torrare mark. Av en slump råkade Jan Danielson från Mitt i naturen vara på plats för att göra ett reportage om dubbelbeckasinspel till programmet. 4. Värt att notera i sammanhanget är att den "klassiska leken" i Storlien har en systerlek endast en km längre österut, bokstavligen på leden upp mot Skurdalshöjden. Båda dessa lekar är stora, med spelande hannar. 5. Fjällområdet norr om Visjön är mycket intressant, med ett komplex av en eller flera, möjligen rörliga, spelplatser runt platån SO Åhlénsstugan. 6. En känd spelplats finns vid Rensjövalens sydsluttning. 7. Troligen finns många fler spelplatser på fjällen runt Skurdalssjön och vidare norrut mot Middagsfjället, där fyra spelplatser upptäcktes vid en summarisk inventering för några år sedan, men området är inte i detalj inventerat, eftersom det kräver långa anmarscher. 8. En ensam hanne noterades på myren/höjden precis söder om Sönner-Rensjön vid inventering Koordinater: x = , y = Information från andra källor om fågellivet på myrarna inom inventeringsområdet Ånnsjöns fågelstation utför sedan 1989 årliga inventeringar inom Åsvallmyrarnas fågelskyddsområde, i anslutning till mitt inventeringsområde nära Storlien. Thomas Holmberg har lämnat mig samtliga uppgifter om inventeringsresultaten sedan dess. Här nedan följer en tabell med antalet revir av i sammanhanget intressanta arter under åren :

10 Blåhake Bläsand Brushane Dalripa Drillsnäppa Enkelbeckasin Gluttsnäppa Grönbena Gulärla Ljungpipare Rödbena Silvertärna Smaln. simsnäppa Smålom Småspov Svarthakedopping Tofsvipa Trana Vigg Även på de fågelrika Visjömyrarna, dock endast dess västra del, har Ånnsjöns fågelstation utfört årliga inventeringar sedan Här följer en tabell med antalet revir av i sammanhanget intressanta fågelarter noterade , som Thomas Holmberg delgivit mig: Blåhake Bläsand Brushane Dalripa Drillsnäppa Gluttsnäppa Grönbena Gulärla Ljungpipare Myrsnäppa Rödbena Silvertärna Smålom Smaln. simsnäppa Småspov Storlom Storspov Sångsvan Tofsvipa Trana Vigg

11 Av arterna i tabellerna ovan återfinns brushane, drillsnäppa, smålom, och storspov på rödlistan, medan blåhake, brushane, drillsnäppa, grönbena, ljungpipare, silvertärna, smalnäbbad simsnäppa, smålom, storlom, svarthakedopping, sångsvan och trana hittas i EU:s fågeldirektiv 2009/147/E C Annex 1. Märkligt nog finns inte den i hela Skandinavien fåtaligt förekommande myrsnäppan med på någon av dessa listor. Hela det europeiska beståndet (bortsett från Ryssland) återfinns i glesa stammar i Sverige och Finland. Enkelbeckasin har tidigare varit upptagen på rödlistan. Av gulärla är den sydliga rasen upptagen på rödlistan. Småspov och rödbena har upptagits i tabellerna eftersom de är arter som kan anses vara intressanta i samband med byggande av exempelvis nya kraftledningar. De är ivrigt varnande fågelarter som följer en inkräktare (människa eller rovdjur) intensivt och över stora områden när de har bo/ungar. Kommentarer och inventerarens rekommendationer Inledningsvis bör sägas att i detta avsnitt görs endast kommentarer som har kopplingar till det här inventerade området, vilket enkelt kan beskrivas som existerande och planerad, kommande dragning av kraftledning mellan Enafors och riksgränsen Sverige/Norge. Således kommer jag inte alls att här beröra de fågelinventeringar, fågelförekomster eller därmed följande hänsynstaganden som är kopplade till Kopperaa utredningsområde för vindkraft, norr om det här avsedda inventeringsområdet. För detta ändamål krävs en separat presentation. Under de av mig genomförda inventeringarna i juni 2014 återfanns ingen dubbelbeckasinspelplats inom en kilometers avstånd från den planerade nya dragningen av kraftledning mellan Enafors och riksgränsen mot Norge. Detta betyder ingalunda att man kan fastslå att sådan saknas. I den ovan nämnda presentationen av kända dubbelbeckasinspelplatser från Peter Bahlenberg och Johan Råghall finner vi att vissa spelplatser inte är i bruk av arten alla år. Ett säkerhetsavstånd på en kilometer från en dubbelbeckasinspelplats är ett minimiavstånd för exploatering eller annan störning om man följer anvisningarna från ArtDatabanken. Inom en kilometer från inventerat område återfinns dock, som Bahlenberg och Råghall nämner, en känd spelplats, nämligen vid Stor- Visjövalen, som åtminstone vissa år hyser spelande exemplar. Tyvärr var denna plats inte känd av mig när inventeringen genomfördes. Dock passerade jag ovetandes förbi/i närheten av denna spelplats under inventerande natten mellan 8 och 9 juni 2014, utan att höra något exemplar. Som längsta avstånd för hänsynstagande vid exploatering eller annan störning nämner ArtDatabanken fyra kilometer. Då kommer ytterligare fyra kända spelplatser för dubbelbeckasin med i räkningen, nämligen: 1. den klassiska vid Storliens slalombacke. 2. systerspelplatsen strax öster därom. 3. komplexet av spelplatser på platån SO om Åhlénsstugan samt 4. den vid Sönner- Rensjön. Här hittar vi spelplatser som är av nationellt skyddsintresse, vilka absolut bör tas största hänsyn till vid alla typer av framtida exploateringar i området. Detta för att inte t ex hydrologiska förhållande i marken skall ändras. Därtill bör definitivt inga störande anläggningsåtgärder utföras under perioden maj-augusti på en väl tilltagen radien från ovan nämnda spelplatser. Det är tveksamt om ytterligare dubbelbeckasininventeringar behövs göras inför kommande säsonger. Ånnsjöns fågelstation besitter redan idag god information om artens förekomst på de spelplatser som, vilket visas i denna presentation, företrädesvis ligger på klart mer än en kilometers avstånd från kommande dragningar av nya kraftledningar. Därtill bör nämnas att inventeringsomständigheterna närmast var optimala under de av undertecknad utförda eftersöken av hittills okända spelplatser för arten, varför det kan anses vara sannolikt att ingen viktig och individrik spelplats bör ha missats under de utförda inventeringarna. Notera därtill att de av Johan Råghall och Peter Bahlenberg presenterade spelplatserna som regel ligger på ett ganska signifikant sätt på högre nivåer än där vi finner den planerade kraftledningsdragningen (bortsett från ett avsnitt rakt söder om Storlien).

12 Vad det gäller övriga myrfåglar finner man att både Åsvallmyrens fågelskyddsområde och såväl västra som östra delen av Åsvallmyren har en mycket rik och intressant sammansättning av de myrhäckande fåglarna. Vi finner där fyra rödlistade fågelarter och hela tolv som finns med i EU:s fågeldirektiv, annex 1. Alla framtida ingrepp eller exploateringar i och kring dessa bör därför ske med största försiktighet. För att de ornitologiska skyddsaspekterna ska tillgodoses bör expertis på myrars hydrologi och morfologi vid exempelvis länsstyrelsen i Jämtlands län kontaktas så snart någon typ av exploatering sker redan på väl tilltagna avstånd från Åsvallmyrarna med kringliggande våtmarker samt både östra och västra Visjömyren. Detta för att inte myrarnas intrikata hydrologi och ekosystem skall rubbas. Nämnas bör att även om de två inventerade myrarna norr om Enafors respektive strax söder om Storlien bjuder på för ögat inbjudande myrfågelbiotoper, motsvarade de inte förväntningarna. Båda hyste i juni 2014 ett för västjämtländska myrar ganska ordinärt fågelliv och kräver således, om man enbart ser till det rent ornitologiska, att inget annat än generell hänsyn tas i framtida fysiskt planeringsarbete. Det är ju fullt tänkbart att andra värden, såsom botaniska, geomorfologiska e dyl likväl kan hittas på dem. Ånnsjöns fågelstation utför som nämnts ovan ett berömvärt och idogt inventeringsarbete vid Åsvallmyren och västra Visjömyren sedan ett kvartssekel. Krävs ytterligare information angående fågellivet på dessa myrar, lär det kunna besvaras utifrån redan tillgängliga data av den ansvarige för dessa inventeringar: Thomas Holmberg. Det är tämligen önskvärt att fågelstationspersonalen får i uppdrag att åtminstone ytterligare ett år även inventera den intressanta östra delen av Visjömyren, vilken ligger utanför fågelstationens ordinarie inventeringsobjekt. Den östra delen av denna myr tycks nämligen vara nära nog lika viktig för ett flertal myrfåglar som den västra. Det har onekligen en poäng om båda sidor av myren inventeras vid ungefär samma tidpunkt, av samma inventerare och på exakt samma sätt. DAGBOK FRÅN INVENTERING AV MYRFÅGLAR, FRÄMST DUBBELBECKASIN, KRING STORLIEN 7-12 JUNI Lördag 7 juni Väder: Mintemp under natten: 12 grader, halvklart, inledningsvis god sikt, VSV 1-4 m /s. Från kl 02:15 allt tätare dimma. Aktivitet: Revirkartering av spelande dubbelbeckasiner och övriga myranknutna fåglar i Storliens fågelskyddsområde, kl 21:15-02:40. Fynd av intressanta fåglar: Inga dubbelbeckasiner hördes spela denna natt. För övrigt endast förväntade myrfåglar som småspov, ljungpipare, rödbena, grönbena, enkelbeckasin och blåhake, men lite överraskande var i alla fall att en koloni dvärgmåsar sågs mitt i fågelskyddsområdet och dess fuktigare partier. Väderomständigheter för att avlyssna dubbelbeckasinspel: Svaga vindar, ingen nederbörd och en förvånansvärt mild natt gav de bästa tänkbara väderförutsättningar. Övrigt: Hade fram till midnatt sällskap under inventerandet av zoologiprofessor Olle Heby, Umeå, som av en slump råkade bo på samma vandrarhem som jag. Söndag 8 juni Väder: +22, sol, stackmoln, VNV 1-3 m/s (17:45). Härligt, somrigt högtrycksväder! Aktivitet: Revirkartering av dagaktiva fåglar inom Storliens fågelskyddsområde kl 12:15 17:45.

13 Fynd av intressanta fåglar: Inget som stack ut. Fann minst 12 ruvande dvärgmåsar på bon. Dock gjorde en adult trana en räd genom kolonin och det är möjligt att den snappade något dvärgmåsägg; den hade en mycket argsint dvärgmåssvärm efter sig när den begav sig vidare. I övrigt endast förväntade arter. Fem revir svarthakedopping. Förvånansvärt få ljungpipare funna. Väderförutsättningar vid inventeringen: Optimala: varmt, sol, svag vind! Eftersom avstånden till fåglarna aldrig blev så långa, blev det inget värmedaller att tala om i tubkikaren. Övrigt: Stormyren i fågelskyddsområdet är förvånansvärt torr denna försommar. Inga problem att vandra över vissa partier som var gungflyn ******************************************************************************** Väder: +15, klart, enstaka moln, stiltje, god sikt (21:35). Från kl 01:20 mulnande och från kl 01:40 en snabbt ökande VNV. +11, mulet, VNV 7-8 m/s, de första regndropparna ankom (03:20). Aktivitet: Dubbelbeckasininventering längs kraftledningslinjen Storliens fågelskyddsområde- Visjön-Visjömyren kl 21:35-03:20 med omgivningar. En mer omfattande rundvandring företogs vid revirkarteringen på Visjömyren. Fynd av intressanta fåglar: Visjömyren var vid detta första besök en liten besvikelse, endast i området reguljära myrfåglar som småspov, ljungpipare, rödbena, grönbena och dalripa noterade. Dock är myren ovanligt torr denna just nu. Hittade ganska fina spelmiljöer för dubbelbeckasin på några håll, men inte en enda individ noterad. Enda observationen av intresse under natten var av en jorduggla som varnade för bo/ungar ca 75 m N om punkten x = , y = Väderomständigheter för dubbelbeckasinlyssning: Kunde verkligen inte ha varit bättre fram till att det började blåsa kl 01:40: Milt, stiltje och god sikt. Hann innan dess inventera klart hela sträckningen från Storlien fram till Visjöån, samt en stor del av Visjömyren, på båda sidor om ån. Övrigt: Tur jag hann fram till bilen just i samband med att regnet anlände. Det kom sedan att regna ihållande åtminstone fram till det att detta skrivs kl 14. Måndag 9 juni Väder: +14, mulet, något uppklarnande, god sikt, VNV 4-5 m/s (16:50). Ihållande regn från det jag vaknade vid 10-tiden, fram till kl 16. Därefter allt mer stabilt väder. Aktivitet: Revirkartering av dagaktiva fåglar på högmossen strax S om Storlien och de myrmarker som ligger längs den planerade kraftledningsdragningen väster om E14 (S om Storliens by), kl 16:50-19:55. Fynd av intressanta fågelarter: Inget alls som stack ut, utan förväntade arter som småspov, ljungpipare, rödbena, gluttsnäppa, grönbena. Nämnas bör i alla fall en adult smålom i stora tjärnen S om Storliens by. Väderförutsättningar vid revirkarteringen: Tämligen goda: ingen nederbörd och måttlig vind. Väder: +12, halvklart, stiltje, god sikt (22:20). +11, relativt mulet, god sikt, kav lugnt (02:55). Aktivitet: Dubbelbeckasinlyssning och revirkartering på stora myren omedelbart N om Enafors by, samt i samma område som besöktes under eftermiddagen.

14 Fynd av intressanta fågelarter: Myren vid Enafors uppvisade en förväntad myrfågelfauna denna natt. Ett intressant fynd var dock av en stenfalkhona som flög mot NV på låg höjd ca 50 meter från Jämtkrafts omkopplingsstation i Enafors. Dock var fågellivet rikare jämfört med under eftermiddagen på inventerade områden söder om Storlien. Åter en smålom i samma tjärn som då, men nu också en sjungande ringtrasthanne ca 200 m S om denna punkt: x= , y= Väderomständigheter för dubbelbeckasinlyssning: Kan inte bli mycket bättre! Milt, god sikt, kav lugnt, vilket uppskattades speciellt på den annars vindutsatta högmossen SO om Storliens by. Tisdag 10 juni Väder: +19, sol, enstaka stackmoln, stiltje (11:55). Dagens maxtemperatur i Storlien var 23 grader!+20, relativt klart, men sakta mulnande, SV 1-2 m/s (18:35). Aktivitet: Ingående revirkartering av Visjömyrarna kl 11:55-18:35. Fynd av intressanta fågelarter: I Visjön sågs en flock med 14 sjöorrar och en ensam alfågelhanne, en adult storlom, samt en adult sångsvan. Myrarna visade sig vara bra mycket mer fågelrika än vad jag kunnat ana efter det ganska avslagna nattbesöket i förrgår. Bland annat sågs 3 hannar + en hona sjöorre, en brushona, en familj lavskrikor i skogen i myrens SO kant. Därtill många par rödbena, småspov, ljungpipare och två par silvertärnor. Väderförutsättningar för inventeringen: Optimala! Varmt högtrycksväder. Övrigt: Fann att det gick att köra bil på en liten skogsbilväg ända från Storlien fram till Visjömyrarnas västra delar. Kättingen till den vägbom som finns över vägen är nämligen isärtagen! Detta besparade trötta inventerarknän en hel del möda! Onsdag 11 juni Väder: +14, relativt mulet, god sikt, VSV 2-3 m/s (03:35). +17, relativt mulet, god sikt, SV 4-5 m/s (10:10). En kort regnskur drog över ca kl 08. Ett häftigt åskväder drog plötsligt in kl 14:05, med tillhörande spöregn, hagelskurar och mycket hårda vindbyar. Tur att man kurade i stugan då... Aktivitet: Revirkartering inom fågelskyddsområdet samt på högmossen och omkringliggande myrmarker söder om Storlien kl 03:35-10:10. Fynd av intressanta fågelarter: Två adulta smålommar sågs flyga kort efter varandra från höjderna söder om fågelskyddsområdet och vidare mot Sandtjärnarna under morgonen (se separat karta). Därutöver inget som stack ut eller några anmärkningsvärda tätheter av någon art. Möjligen har några av dvärgmåsarna nu gett upp sin häckning. Satt och iakttog dem och fick den uppfattningen att färre än elva ruvade denna gång. Några verkade bara ligga vilande ute på myren. Väderförutsättningar under inventeringen: Goda: ingen nederbörd, svaga vindar och god sikt. ******************************************************************************** Väder: +14, halvklart, VNV 3-4 m/s, god sikt (16:35). Aktivitet: Revirkartering på myren precis norr om Enafors kl 16:35-18:30. Fynd av intressanta fågelarter: De lyste med sin frånvaro...

15 Väderförutsättningar under inventeringen: Goda, efter det att åskvädret klingat ut, regnen dragit förbi och solen tittat fram, åtminstone till en viss del. Torsdag 12 juni Väder: +12, relativt mulet, men successivt uppklarnande, V 1-2 m/s (04:50). +16, halvklart, VSV 3-4 m/s (11:15). Aktivitet: Revirkartering på Enaforsmyren och Visjömyren kl 04:50-11:15. Fynd av intressanta fågelarter: Så hittade jag under inventeringens sista dag en ovanlig art, nämligen en spelande myrsnäppa som höll till på östra delen av den av mig inventerade delen av Visjömyren, där den spelade alldeles runt ikring mig, vid följande koordinater. X = , y = Därtill sågs en häger, flygande över Visjön och vidare över mitt inventeringsområde. Ute på Visjön låg en flock om 14 sjöorrar. Väderförutsättningar under inventeringen: Återigen timade det sig väl med vädret; inventerade efter respektive före det regnoväder som drog in en dryg timme senare. Lavskrika vid östra Visjömyrens kant.