Inventering av flygstråk hos smålommar kring Storlien i juli 2014

Transkript

1 Inventering av flygstråk hos smålommar kring Storlien i juli 2014 Text och foto: Christer Olsson, Fågelperspektiv Inledning Under slutet av juni och början av juli 2013 utförde undertecknad inledande fågelinventeringar i ett

2 område som sträcker sig från Enafors i öster och fram till norska gränsen i väster enligt en planerad kommande sträckning av en ny kraftledning mellan dessa orter. Till stor del finns idag en kraftledning längs den tänkta sträckning, men denna planeras att ersättas av Jämtkraft Elnät AB med en med högre elkapacitet och högre liggande luftledningar. De av undertecknad utförda fågelinventeringar, som fortsatt i mars, maj, juni och juli 2014 är en del i miljöprövningen av detta ärende. Det delmoment i fågelinventeringarna som här presenteras avser flygstudier av smålommar i nära anslutning till den planerade kraftledningssträckningen. Smålommen är en rödlistad fågelart i kategorin nära hotad. Redan vid de inledande studierna kunde konstateras att arten har en fast förekomst med några par i det här aktuella området. Med all sannolikhet hittas häckningstjärnarna uppe på Åsvallhöjden, medan arten konstaterats uppehålla sig i åtminstone 14 tjärnar (främst för födosök) i nära anslutning till den planerade kraftledningssträckningen. I denna rapport hittas en presentation av de flygvägar som i första hand kartlagts under inventering i området under 35 fälttimmar juli Därtill finns i rapporten en utvärdering av resultaten och förslag på hur man kan minimera kollisionsriskerna från flygande smålommar med de planerade luftledningarna. Umeå 7 augusti 2014 Fågelperspektiv, Christer Olsson Utsikt österut från observationsplats D. Omslagsfotot visar smålom i närmaste tjärnen på detta foto. Kort presentation av topografi och biotoper inom inventeringsområdet Området väster om Storlien fram till norska gränsen och öster därom fram till Enafors, domineras av större myrmarker, små tjärnar, vresig fjällbjörkskog och tämligen glest växande granskog, allt

3 inramat av flacka lågfjällsområden. Närmast norska gränsen hittas gles tallskog i myrmiljö och ett område med gammal och frodig naturgranskog i några branta raviner kring vattenfallet Brudslöjan. Sedan lång tid är Storlienområdet ett viktigt centrum för friluftsturism, varför vandringsleder korsar området på flera håll. Flera slalombackar med tillhörande liftsystem finns längs Skurdalshöjdens södra sluttning. Inventeringsområdet hyser cirka 25 tjärnar, de flesta av typen något rikare myrtjärnar, de två något större Sandtjärnarna strax väster om Storlien, samt i öster den mycket stora och djupa Visjön en mycket populär sjö för fritidsfiskare. Inom svarta linjer syns den totala observationssektorn från de fyra olika utsiktspunkterna. Sammanlagd observationstid Under samtliga dagar juli utfördes eftersök av flygande smålommar från fyra utvalda observationspunkter under åtta timmar per dag med start mellan 05:45 och 09:20 samt avslutning mellan 13:45 och 17:20. Därtill gjordes ett kvällspass mellan kl 18:25 och 21:25 den 29 juli. Inalles således 35 fälttimmar. Inventeringsmetodik och utrustning Under hela inventeringstiden har undertecknad använt Swarovski handkikare 8,5 x 42 mm och tubkikare Kowa 883, med okular x 84 under utförda fältstudier. Flygstudierna går till så att man från utvald utsiktsplats, med fri sikt över så stora delar av möjliga flygstråk som möjligt, spanar dels med obeväpnat öga, handkikare respektive tubkikare för att upptäcka och sedermera kartlägga de flygande smålommarnas flygstråk. Spanandet sker genom att man systematiskt sveper av terrängen i ungefärglig utsträckning enligt följande: 50 procent av tiden med handkikare, 25 procent av tiden via okulär besiktning samt 25 procent av tiden med tubkikare. Man spanar företrädesvis längs tänkbara flygstråk och på vanligen förekommande flyghöjder, men för att ens egna uppfattningar om dylikt inte ska bli helt vägledande, spanar man emellanåt även på både högre och längre höjder och i stråk där det kan uppfattas som mindre sannolikt att en smålom ska komma flygande. Vid drygt hälften av de gjorda observationerna uppmärksammades de flygande smålommarna via det evigt kacklande och monotona flyglätet: ka-ka-ka-ka-ka... som

4 en stilla morgon kan uppfattas på två kilometers håll i lämplig terräng, likt den här studerade dalgången. Under observationens gång noterar man hastigt kompassriktning och bedömer flyghöjd (marschhöjden, inte höjd vid start och landning) utifrån fasta mål i terrängen; en solitär gran, en TVmast eller dylikt. Direkt efter det att man tappat smålommen ur sikt/den har landat, ritas flygvägen in på en medhavd karta, där flyglinjen beräknas utifrån hur den passerat vissa punkter i terrängen som möjliggör en orientering. Smålommens häckningsbiologi en introduktion Smålommen är en rödlistad fågelart, som återfinns i kategorin nära hotad i 2010 års rödlisteöversikt. Den samlade svenska stammen uppskattades 2012 till par. Undertecknad har under åren utfört häckningsbiologiska studier på en geografiskt väl samlad stam i det västerbottniska kustlandet, som omfattar cirka 30 par och har därigenom fått en god inblick i artens förehavanden under häckningstiden. Smålommen häckar företrädesvis i små tjärnar (som regel understigande två hektar i öppen vattenyta, ibland ner till en storlek på öppna vattnet av endast 10 x 40 meter) som mestadels är fisktomma. Eftersom arten företrädesvis lever av fisk behöver den därför göra regelbundna födosök i vatten (rinnande vattendrag, sjö eller öppet hav) där det finns fisk. Dessa fiskevatten kan ligga så långt bort som 15 kilometer från häckningsplatsen, vanligen dock på avsevärt närmare håll. Ha dock i minnet att en smålom flyger 15 kilometer på maximalt en kvart! Smålommen intar i Norrland sin häckningstjärn som regel strax efter islossningen. I det västerbottniska kustlandet sker äggläggningen maj, allt efter hur våren framskridit. Omläggare kan ruva äggen ända fram till i mitten av augusti! Kullen består som regel av två ägg, vilka ruvas mest av honan, stundtals även av hannen, i dygn. Antalet flygga ungar per häckande par är dock lågt, och understiger i de flesta populationer en unge per påbörjad häckning. I den av mig studerade populationen i Västerbotten ligger antalet lyckade häckningar över de fem åren på 0,3 ungar per revirhävdande par; en population som ändå varit stabil under dessa år. En viktig anledning till att arten klarar av att hålla en tämligen oförändrad stam över flera år med så låg häckningsframgång är att smålommen uppnår en hög ålder. Den äldsta dokumenterade individen från Sverige hade en ålder av drygt 23 år. Smålommen är ofta ortstrogen och häckar gärna i samma tjärn år efter år, helst på en flack liten ö av tuvor en bit från strandlinjen för att vara i någon mån skyddad från predatorer. Ändå är predatortrycket högt och bland de fågelarter som snappar smålommens ägg kan nämnas tranan. På olika håll i vårt land är också räv, mink och havsörn predatorer på smålomsägg och ungar, för att nämna några av de viktigaste. Inte sällan sker en omläggning av äggkullen om det första häckningsförsöket misslyckas. Anmärkningsvärt är att dessa omläggningar kan ske långt efter det att första försöket gått om intet undertecknad har följt par där det andra häckningsförsöket inletts två tre veckor efter det att det första misslyckats. Omläggning sker vanligen i samma tjärn där den första häckningen för året inleddes, men undantag finns. Eftersom arten företrädesvis häckar i små tjärnar rymmer de som regel endast ett häckande smålomspar, men om tjärnens vattenyta överstiger en hektar kan ytterligare ett par rymmas. I riktigt stora myrsjöar finns exempel på att flera par kan häcka i samma sjö, men då ofta väl fördelade över densamma. I vissa tjärnar finner man ett häckande par och en tredje, adult smålom som i alla fall till nöds accepteras av de häckande fåglarna. Kanske handlar det om en fågel som har släktband till det häckande paret. Innan äggen är kläckta gör smålommen som regel två fyra födosöksflygningar per dygn till och från sin häckningstjärn. Den första tiden efter det att ungarna kläckts lever de relativt mycket på vad som står ett finna i hemtjärnen: dykarbaggar, grodyngel eller dylikt, men snart börjar de tigga föda av föräldrarna som då får flyga iväg på fisketurer. Dessa sker i i Västerbotten, med sina ljusa sommarnätter, varannan var tredje timme som regel. Smålommen har då som regel vissa

5 återkommande flygstråk som den följer till och från häckningstjärn och fiskevatten. Det är dessa flygstråk, med fisktransporter till unge/ungar i häckningstjärnen som jag i denna inventering har velat kartlägga. Ofta uppmärksammas den flygande smålommen på långt håll av det envetna kacklande som är artens signum under flygturer i häckningsområdet. Lätet kan höras på cirka två kilometers håll under goda omständigheter. Flyger en kacklande smålom över en tjärn där ett annat par häckar, svarar paret med utdragna vemodiga och vittljudande rop. Arten är över huvud taget ofta mycket röstbenägen, främst när den befinner sig i sin häckningstjärn och därtill i områden med en någon tätare smålomsstam. Misslyckas häckningen är det ungefär lika vanligt att tjärnen nästan helt överges för den innevarande häckningssäsongen, som att den förblir en uppehållsplats för det unglösa paret fram till dess att höstflyttningen inleds i mitten av augusti mitten av september. De flesta smålommar brukar ändå göra åtminstone någon enstaka flygning över häckningssjön även efter misslyckad häckning med efterföljande uppbrott från sjön, sannolikt för att avsyna att inget annat smålomspar etablerat sig i den tjärn de tänkt återvända till kommande år. En lämplig häckningstjärn tycks nämligen vara hårdvaluta i smålommens värld. Ett krav för att de ska slå sig ner i en tjärn är att de har en helt trädfri start- och landningssträcka som omfattar meter. Detta gör att de inte kan häcka i riktigt små, om än för övrigt lämpliga, tjärnar i tät, högväxande skog. Resultat och rekommendationer från inventeraren Under tiden juli gjordes flygstudier av smålommar från utvalda utsiktspunkter med god överblick över det område som skulle inventeras längs kraftledningssträckningen Enaforsriksgränsen mot Norge. Området mellan Enafors och Snasastugan täcktes dock ej, eftersom undertecknad inte funnit information om eller har egna iakttagelser avseende flygstråk för smålommar längs denna del av kraftledningssträckningen. Från Snasastugan till norska gränsen erhölls dock en god överblick under de 35 inventeringstimmarna, vilka var fördelade över olika delar av dygnets ljusa timmar. Undertecknad erhöll under inventeringsperioden 17 observationer av en tre samtidigt flygande smålommar. Vid varje observationstillfälle noterades tid, flyghöjd, förekomst av fisk i näbb (synligt på långt håll, eftersom fisken hålls på tvären i näbben) samt flygstråket så exakt som det var möjligt utgående från observerat stråk checkat mot fasta föremål och därefter tagna kompassriktningar. Vid inte ett enda av dessa 17 tillfällen sågs någon smålom flyga iväg med fisk i näbben. Vädret under inventeringstiden var idealiskt, högtrycksbetonat, med relativt ringa molnighet och höga temperaturer samt god sikt under samtliga dagar. Utifrån gjorda observationer drar jag den slutsatsen att två tre par varit i omlopp bland de gjorda observationerna och att inget av dessa par lyckats med häckningen Utifrån gjorda observationer av flygriktningarna är det mycket sannolikt att häckningsplatserna återfinns bland några av de många små tjärnar som hittas uppe på Åsvallhöjden. Det förefaller osannolikt att någon flygg årsunge skulle ha hunnit lämna någon häckningstjärn så tidigt som 27 juli; årsungarna är lätt igenkännliga på grund av deras avsaknad av röd strupe, inledningsvis något kortare näbb, samt en mer ljusfläckad ryggsida och vitare kind än de gamla. Inte en enda flygg årsunge sågs alla de studerade smålommarna var adulttecknade. Förutom de 17 flygningar som karterades under ovan nämnda period i juli 2014, har undertecknad även gjort sammanlagt fyra ingående följningar av flygande smålommar i det aktuella området i juni 2014 och i juni/juli Även dessa är medtagna här. Ser man på den samlade flygbilden från dessa karterade flygningar, finner man att 19 av de 21 flygningarna, vid minst ett tillfälle under varje enskild flygning, gått i olika stråk över områden där en ny kraftledning är planerad.

6 Samtliga karterade flygningar av smålommar i juni-juli 2013 (2 st), i juni 2014 (2 st) samt i juli 2014 (17 st). Majoriteten av de 21 flygningarna har skett på marschhöjder som vida överstiger den planerade ledningshöjden av 18 meter, men i sammanhanget måste med eftertryck påpekas att minst fem av de 14 tjärnar där smålommar noterats rasta ligger så pass nära den planerat framtida kraftledningsgatan att lommarnas start- och landningsbanor (då de passerar förbi 18-metersnivån) befinner sig mycket nära de planerade ledningarna! Detta skulle kunna skapa problem för smålommarna främst vid försämrad sikt. Dock har det med framgång prövats, bland annat i Umeälvsdeltats mycket fågelrika och kraftledningstäta områden, att sätta upp gula, fladdrande platsbrickor på ledningarna längs kritiska ledningsavsnitt. Det är möjligt att det finns ännu mer moderna metoder för att varna flygande fåglar för fara i form av fasta föremål som exempelvis ledningar, via olika typer av ljuseller ljudkällor. Saken bör utan vidare undersökas närmare, innan kommande kraftledningar installeras! Att i en framtid applicera dylika varningsdetaljer även här, är en varm rekommendation från undertecknad. Vid god sikt skall häckande smålommar inte ha några större problem med att navigera på lämpligt sätt kring befintliga ledningar. Tabell 1. Totalt 17 flygföljningar av smålom gjordes under sammanlagt 35 observationstimmar juli I tabellen anges uppskattade flyghöjder när fåglarna låg på marschhöjd, således ej räknad som max- och minimihöjder meter: 2 st följningar meter: 4 st följningar meter: 7 st följningar meter: 4 st följningar Summa: 17 st följningar Om vi leker med tanken att tre par smålommar som häckar kring Storlien skulle ha lyckats med häckningarna och att de flyger på fiskafänge med samma frekvens som vid Västerbottenskusten under en månads tid, skulle det medföra sammanlagt cirka 560 flygningar! Skulle dessa potentiella lomföräldrar därtill hålla samma frekvens av flygningarna över de planerade kraftledningsgatorna

7 som här observerats, skulle det innebära cirka 500 flygningar i nära anslutning till kommande kraftledningsgator enbart under en julimånad. Smålommen flyger frekvent även under dagar med dis och försämrad sikt, inte minst när de har ungar, har det visat sig. Av detta tankeexperiment framgår att det är av största vikt att framtida ledningar markeras via rörliga föremål, ljus- eller ljudkällor i de ledningsavsnitt som i detta fallet är de kritiska sett ur smålommens synvinkel. Att vi här har att göra med den enskilda fågelart som man måste ta störst hänsyn till när de kommande kraftledningarna installeras mellan Enafors och riksgränsen, får därmed anses vara en tämligen väl underbyggd slutsats. Sjöar/tjärnar där smålommar rastat/födosökt under mina inventeringar i juni-juli 2013 samt i majjuli Summa 14 st. Dagbok, flygföljningar av smålom juli 2014 Söndag 27 juli Väder: +24, halvklart, god sikt, OSO 3-4 m/s (09:20). +26, halvklart, god sikt, SO 3-4 m/s (17:20). Lokala åsk- och regnväder passerade under dagens lopp både öster och väster om där jag stod, men själv drabbades jag inte alls av dem! Aktivitet: Försök till flygföljningar av smålom från observationsplats A, ungefär halvvägs upp i slalombacken, kl 09:20-17:20. Flygföljning av smålom: Den enda smålomsföljning som gjordes denna dag uppkom genom en slump, så tillvida att när jag passerade tjärnen närmast järnvägsstationen på hemväg från dagens övningar kl 17:25, fann jag där två smålommar, den ena sovande och inaktiv, medan den andra syntes orolig. Jag hann bara vänta ett par minuter innan den ena tog till vingar, ledande till observation nr 4 i kartbilagan. Noterbart var att den flög iväg utan fisk i näbben. Övriga intressanta observationer: 1. Fjällvråk, 1 ex jagande. 2 storlom, 1 ad födosökande. 3. fjällvråk, 2 ex jagande. För detaljer, se excel-bilaga.

8 Generell fågelaktivitet: Mycket låg i det varma och kvalmiga vädret. Intressanta observationer Observationspunkt = A. 1 = Fjällvråk, 1 ex. 2 = Storlom, 1 ad. 3 = Fjällvråk, 2 ex. 4 = 1 ad rastande smålom + 1 ad flygande mot SO. Måndag 28 juli Väder: +15, halvklart, god sikt, lugnt (05:45). +23, sol, en del slöj- och stackmoln, god sikt, VNV 3-4 m/s (13:45). Aktivitet: Flygföljningar av smålommar från observationspunkt B ( se kartbilaga) kl 05:45-13:45. Flygföljningar av smålom: Fyra stycken, dock mest i form av lokala förflyttningar i och kring fågelskyddsområdet. Se kartbilaga för detaljerade flygrutter för observationer nr 5, 6, 10 och 11. Övriga intressanta observationer: 7. Häger, 1 ex drog österut förbi min observationsplats. 8. Varfågel, 1 par + troligen 3 årsungar. 9. Trana, 2 ad flög till Åsvallmyren norrifrån. 12. Fjällvråk, 1 ex jagande i samma område som igår. Därutöver bändelkorsnäbb, en förbilflygande, lockande. Generell fågelaktivitet: God fram till ca kl 08:30, med en hel del observerade vadare av mer allmänt förekommande arter, som grönbena, rödbena, gluttsnäppa, ljungpipare och småspov. Från kl 11 helt och hållet stiltje. Övrigt: SMHI utlovade omfattande åsk- och regnväder från ca kl 14. Därav blev intet. Inte ens en regndroppe.

9 Intressanta flygföljningar 28 juli. Observationsplats = B. 5 = smålom 2 ad. 6 = smålom 3 ad. 7 = häger 1 ex. 8 = varfågel 1 ad + 2 årsungar. 9 = trana 2 ad. 10 = smålom 2 ad. 11 = smålom 1 ad. 12 = fjällvråk 1 ex. Tisdag 29 juli Väder: Tät dimma i hela dalen fram till kl 06:30, då den började lätta. Helt dimfritt kl 07: , lättande dimma, successivt förbättra sikt, ONO 2-4 m/s (06:40). +24, sol, en del slöj- och stackmoln, god sikt, ONO 3-4 m/s (14:40). +19, snabbt mulnande av mörka åskmoln, god sikt, O 3-5 m/s (21:20). Aktivitet: Flygföljningar av smålom från observationspunkt C kl 06:40-10:30 samt från punkt D kl 10:40-14:40. Från punkt D även kl 18:25-21:25. Flygföljningar av smålom: Tre stycken från punkt D (observationer nr 16, 17 och 19 på kartan), ingen från punkt C. Övriga intressanta observationer: 13. Gråspett, en födosökande årsunge i myrkant helt nära min observationsplats kl 07:10-07:15. Flög sedan vidare över E14 mot N och försvann strax. 14. Tretåig hackspett, en hanne födosökande i björk nära E14 kl 07:43-07: Lavskrika, minst två ex födosökande i ravinen strax S om min obsplats kl 07:55-08:35. Generell fågelaktivitet: Mycket tättingar och några intressanta hackspettar var aktiva under morgontimmarna vid obsplats C. Bland annat hördes även en sjungande gärdsmyg i ravinen strax S om obsplats C. Övrigt: Strax väster om norska gränsen finns några mindre tjärnar, ledande till att observationsplats C valdes, men då inga flygföljningar kunde göras på de knappa fyra timmar jag var på platsen, valde jag en annan, mer sannolik observationsplats för smålomsföljningar: plats D. Kvällsturen gjordes för att kolla kvällsflygningsaktiviteten hos smålommarna.

10 Intressanta flygföljningar 29 juli. C och D = observationspunkter. 13 = gråspett, en årsunge. 14 = tretåig hackspett, en hanne. 15 = lavskrika, 2 ex. 16 = smålom, 1 ex. 17 = smålom, 1 ex. 18 = fiskgjuse, 1 ex. 19 = smålom, 2 ad. 20 = jorduggla, 1 ex. Onsdag 30 juli Väder: +15, sakta mulnande, vindstilla, god sikt (06:15). +22, halvklart, god sikt, S 4-5 m/s (14:15). Aktivitet: Flygföljningar av smålom från fast punkt D kl 06:15-14:15. Flygföljningar av smålom: Hela nio flygföljningar, de flesta dock av varianten lokala förflyttningar. Övriga intressanta observationer: 24. Myrspov, 1 ad hanne sträckande lockande mot S kl 08:03. Därtill sågs två varfåglar nära reningsverket under dagens lopp och två sidensvansar flög förbi min observationsplats under morgonen. Generell fågelaktivitet: Förutom vad det gäller de flitigt flygande smålommarna var det en ganska modest aktivitet under morgonen och dagen. Övrigt: SMHI har under veckan varnat för inledningsvis kraftiga regn- och åskväder för denna dag, sedan ändrades det till att gälla torsdagen. Där finns en viktig anledning till att jag genomförde inventeringsinsatsen i tid räknat mer koncentrerat än beräknat.

11 Flygföljningar 30 juli. D = observationsplats. 21 = smålom, 2 ad. 22 = smålom, 2 ad. 23 = smålom, 1 ad. 24 = myrspov, 1 ex. 25 = smålom, 1 ex. 26 = smålom, 2 ad. 27 = smålom, 1 ad. 28 = smålom, 1 par. 29 = smålom, 1 ad. 30 = smålom, 2 ad. Denna tjärn, belägen helt nära Storliens järnvägsstation, var den mest frekventerade av alla smålomstjärnar under inventeringen i juli 2014.