Kraftvärme i samspel med borrhålslager Termiska Energilager

Relevanta dokument
Termiska Energilager - ett nytt forskningsprogram av intresse för er

Tekniska verken - Bygger världens mest resurseffektiva region

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER

SÄSONGSLAGRING AV ÖVERSKOTTSVÄRME VID KVV FILBORNA, HELSINGBORG

P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar

TERMISKA ENERGILAGER I FJÄRRVÄRMENÄT JULIA KUYLENSTIERNA

Har du någon gång drömt? September

Termiska energilager Stormöte. Stockholm, Olof Palmes Gata 31, 30 januari 2019 Fredrik Martinsson, programansvarig

PROJEKT HEFAISTOS TEKNISKA VERKENS GIGANTISKA VÄRMELAGER. Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör Tekniska verken i Linköping AB (publ)

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

Arbetspaket i Termiska energilager

STÖDDOKUMENT FÖRKLARINGAR OCH KOMMENTARER TILL RIKTLINJER FÖR TERMISK RESPONSTEST (TRT) Svenskt Geoenergicentrum 2015

Agenda. 1. Status 2. Reflektioner 3. Teknik och lagertyper, Exjobbspresentation

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Bergvärme rme och bergkyla

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa?

Termiska Energilager - e/ ny/ forskningsprogram av intresse för er

Värderingsmodell för efterfrågeflexibilitet. Johan Kensby Linnea Johansson

Geoenergilager Xylem Visualisering och lönsamhet Borehole storage Xylem Visualization and profitability

Thermal Energy Storage TES

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet

Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager

Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg

Organisationsnummer Kungliga Tekniska Högskolan

Jämförelse av Solhybrider

Dominika Rydel Sveriges Avanti-Borrare Förening. José Acuña KTH. FEGIS 2 möte 20 oktober KTH Campus -Dome ofvisions

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet

Tillståndsprocessen ur E.ON Gasols perspektiv Med Mydigheter/ Kunden i fokus

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

Company Presentation

AIR COMPRESSORS ROLLAIR

Praktik omfattande minst 12 veckor rekommenderas, men är ej obligatorisk.

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

BORRHÅL OCH VÄRMEPUMPSSYSTEM MED PV&PVT TEKNIK OCH EKONOMI. Nelson Sommerfeldt, Doktorand Geoenergidagen, 4 oktober 2018

Geotecs roll i branschen

Asfaltsytor som solfångare

ENERGIFORSK TERMISKA ENERGILAGER PROGRAMBESKRIVNING

ENERGILAGER IN-A-BOX. Backavallen

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme

Produktionsledning. Valinformation för I3 och Ii3 Vt Martin Rudberg

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination

Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA

TEKNISKA TJÄNSTER BATTERI- OCH HYBRIDSYSTEM 2014

Bergvärme och bergkyla

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Högtempererat borrhålslager för fjärrvärme

Förutsättningar för säsongslagring av värme i Luleå Energis fjärrvärmenät

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad

Erfarenheter av gasdrivna absorptionsvärmepumpar

Energibesparing i växthus genom integrerade säsongslager för termisk energi

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

I denna artikel vill vi belysa frågan om tjäle och hur den är kopplad till grundläggning av vindkraftverk.

Olika aktiva solenergitekniker

En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt varierande klimatförhållanden. Stephen Burke Jesper Arfvidsson Johan Claesson

Brunnsborrardagen Geothermal Energy in District Heating Networks

Tekniska tjänster batteri- och hybridsystem

Carl-Fredrik Lindberg, ABB Corporate Research. Automation Scandinavia, Trådlös kommunikation i industrin - ett PiiA-projekt

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad

Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna

Nyckelord: 5-7 st värmelager, borrhål, fjärrvärme, avfallsförbränning, kollektorer, HT-BTES

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Projektuppgift i Simulering och optimering av energisystem

Network Codes (nätföreskrifter) flexibelt och flexibilitet? eller vad?

Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants

ClimateWell Solar Powered Air Conditioning. Presentation Forska & Väx VINNOVA. September Per Olofsson Group CEO

Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den?

Strukturdynamiska simuleringar och PDE

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Energiförsörjning Storsjö Strand

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SGU. Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

FORD B-MAX BMAX_ _V3_Cover.indd /03/ :16:04

EXAMENSARBETE. Termisk energilagring. Linda Fredriksson och Julia Johansson. Energiingenjör- Förnybar energi 180 hp. Energiteknik 15 hp

PRODUKT KATALOG DANSK DESIGN PRODUCERAT I EU

TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL

HydroHeater. HW HydroHeater. NYHET! Varmt vatten på hjul. Kapacitet: C Upp till 6000 liter varmt vannen i timmen

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Bilaga 2 ( RB 1001 ( ( ( ( Ulricehamns kommun Källeberg Lägen för observationsrör Pegel träbron. Uttagsbrunn.

Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem

Värdet av säsongslagring - Profus delprojekt. stormöte Termiska Energilager

Energilagring i ackumulatortank.

Tillämpad termodynamik

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Energilagring i akvifärer

Värmepumpens verkningsgrad

Säsongslagring av energi

Har ni några frågor? Fråga en av våra experter Ring:

Ger vindkraften någon nytta?

Simulering av kontaktkrafter och nötning i transportörsystem för malm

Innovation för system integration

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Transkript:

Kraftvärme i samspel med borrhålslager Termiska Energilager WP3.1 Powered by José Acuna Max Hesselbrandt 2019-01-30

Team José Acuna, Tekn Dr Projektledare & bi-handledare Monika Topel, Tekn Dr Bi-handledare&konsult Willem Mazzotti, MSc Doktorand&konsult Max Hesselbrandt Ex-jobbare & konsult Malin Malmberg, MSc Konsult Alberto Lazzarotto, Tekn Dr Bi-handledare Mohammad Abuasbeh, MSc Doktorand José Garcia, MSc konsult

Mål och metod Framtagning av stand-alone simuleringsverktyg för HT-BTES 3.1.1. Stand-alone tool, Systemintegration 3.1.2. Simulering grundvattenflöde ü För design och optimering av högtemperaturlagring integrerad i FV system 3.1.3. Optimering Exergi&Teknoekonomisk ü Ska kunna användas med olika inputs och randvillkor samt hantera grundvattenflöde

Bakgrund

Ev. borrhålslager i Linköping 1300 borrhål 300 m djupa Seriekoppling 50 MW kapacitet 100 GWh/år Koaxial kollektorer 95 C in under laddning ca40-70 C under urladdning Endast värmeledning i berg Vi behöver definiera prestanda Exergi? Hur blir det med grundvattenflöde?

Mål och metod Framtagning av stand-alone simuleringsverktyg för HT-BTES 3.1.1. Stand-alone tool, Systemintegration 3.1.2. Simulering grundvattenflöde ü För design och optimering av högtemperaturlagring integrerad i FV system 3.1.3. Optimering Exergi&Teknoekonomisk ü Ska kunna användas med olika inputs och randvillkor samt hantera grundvattenflöde

Stand-alone tool En första version baserad på TRNSYSmodellen utvecklat åt Tekniska Verken. Användarvänlig Enkel resultatredovisning Inget behov av licens DEMO

Inverkan av grundvattenrörelser i högtemperaturlager

Modellering av befintligt högtemperaturlager Brædstrup, Danmark 48 st 45 m djupa borrhål Seriekopplingar om 8x6 borrhål med skiftande flödesriktning 5 observationsbrunnar med totalt 100 mätpunker Temperatur- och flödesdata, 510 dagar Inget grundvattenflöde 2018-09-20 Tordrup, K. W., Poulsen, S. E., & Bjørn, H. (2017). An improved method for upscaling borehole thermal energy storage using inverse finite element modelling. Renewable Energy, 105, 13 21.

Grundvattenflöde och värmetransport Hydraulisk konduktivitet [m/s] Faktor 2 miljoner 1E-12 1E-09 1E-06 1E-03 1E+00 0 Moränlera och silt Moränlera -10 Sand och grus T fram, sommar = 80 C T fram, vinter = 20 C -20-30 Moränlera Finsand och sandig silt -40 Djup [m] -50-60 -70 Varierande sand och silt -80-90 -100 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Värmeledningsförmåga [W/m/K] Hydraulisk konduktivitet Värmeledningsförmåga Faktor 1,7 11

Hur påverkas värmetransporten i marken? 0 % hydraulisk gradient 0,5 % hydraulisk gradient Isoyta T = 20 C Hydraulisk konduktivitet [m/s] 1E-12 1E-08 1E-04 1E+00 0 Termisk stratifiering? -10-20 -30-40 -50-60 -70 Djup [m] -80-90 Hydraulisk konduktivitet Värmeledningsförmåga -100 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Värmeledningsförmåga [W/m/K]

Hur påverkas värmeväxling och verkningsgrad?

Optimering av lagret, exergi Verkningsgraden i ett energilager utvärderas ofta genom η där η = Tillförd värme under (laddning) / uttagen värme (urladdning) η säger inget ang hur nära vi är till optimala förhållanden, temperaturen som värmeväxlingen sker vid beaktas inte Exempel Fall 1: η=60%, delivery temperature 90 C, extraction temperature 60 C Fall 2: η=60% delivery temperature 90 C, extraction temperature 30 C Även om η är lika i båda fallen framgår det att fall 1 har (i HT-BTES sammanhang) mycket högre prestanda eftersom värmeuttaget sker vid en högre temperatur, och således högre värde / kvalitet.

Optimering av lagret, exergi l Tar hänsyn till både mängden värme så väl som temperaturen vid vilken värmeväxlingen sker Borrhålslager Analys av energiflöden, exergiflöden + fram- och returtemperaturer + tempereraturfördelningar inom lagret bidrar till: Energi in Exergi in Tin Lagrad energi Lagrad exergi Tlager(t,x,y,z) Energi ut Exergi ut Tut - bättre design och drift, mer korrekt utvärdering - bättre jämförelse mellan system som verkar under olika förhållanden

Systemoptimering Motstridiga mål mellan teknik och ekonomi? Design: Storlek och layoutkonfigurationer för en viss efterfrågan och tariffer: Vilken lagerstorlek passar bäst? (CAPEX) Prestation, olika layoutkonfigurationer MARKNAD KRAFTVÄRMEVERKET MARKNAD Drift: Efterfrågan / marknadens krav Integration av lager i systemet Hur att förändras lagrets roll för en spets eller en baslast? (OPEX)

Kommande aktiviteter 1. Stand-alone tool Anpassning, mer flexibel Testperioder 2019-02 till 2019-04 2019-09 till 2019-11 2. Grundvattenflöde Ex-jobb Max Hesselbrandt (slutrapport och presentation) Vetenskaplig artikel om grundvattenflödets påverkan i marklager 3. Optimering Teknoekonomisk analys CHP+BTES). 2st Ex-jobb studenter Exergi i BTES, prestanda 3.1.1. Stand-alone tool, Systemintegration 3.1.2. Simulering grundvattenflöde 3.1.3. Optimering Exergi&Teknoekonomisk

Tack! José Acuna, Tekn Dr Projektledare & bi-handledare Monika Topel, Tekn Dr Bi-handledare&konsult Willem Mazzotti, MSc Doktorand&konsult Max Hesselbrandt Ex-jobbare & konsult Malin Malmberg, MSc Konsult Alberto Lazzarotto, Tekn Dr Bi-handledare Mohammad Abuasbeh, MSc Doktorand José Garcia, MSc konsult